V A T T E N S A M L I N G 2012



Relevanta dokument
Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Stadgar fo Norsa lvens Vattenra d

Handbok som stöd i strategisk vattenplanering

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Vattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare)

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Medborgardialog med unga

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål.

Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd en kort presentation och vårt arbete i Svedalas Vattengrupp ett sätt att synliggöra vatten och vattens

LJUNGBYÅNS VATTENRÅD

Grupp 1: Hur ska vi undvika att få elever intresserade av frågor som rör energi, klimat & hållbar utveckling?

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Samverkan ger framgång

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Samverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Livsmedelsproduktion och Vattenmiljö

På upptäcksfärd i Frusna världar

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Bilaga 12, KF 58/2015 Sidan 1 av 11

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Svensk vattenförvaltning

Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Vem bestämmer om Tämnaren?

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Skriv ditt namn här

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

SFL - VATTENDAGARNA december Bollnäs PROJEKT ÖRSBAKEN RÄTT IDÉ I FEL TID Anders Karlsson Tidigare projektledare VA-chef

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Delaktighetskonferens 2013

Bilaga 4 f: Vattenplan förslag till disposition

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

Seminarium om kommunal vattenplanering 12 april 2013 frågor som kom upp under presentationerna

Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna från beredningsmötet den 26 januari gås igenom.

Nyhetsbrev EU/Internationella relationer

H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2014

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Vad är ett vattenråd?

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Vattenrådsarbete i Emån

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER

Kallelse till Styrelsemöte

VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Miljökvalitetsnormer i Sverige

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Åtgärdsprogram

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vårt Sollentuna Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Låt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös?

Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med styrelsen

Lokal Pedagogisk planering

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

HANDLEDNING OM. Vattenråd SÖDRA ÖSTERSJÖNS OCH VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Med miljömålen i fokus

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Syftet med den här uppgiften är att eleven ska få kunskaper om hur man i branschen arbetar med hållbar utveckling

Transkript:

V A T T E N S A M L I N G 2012 Möre Hotell i Torsås kommun den 1 juni 2012. Minnesanteckningar Moment 2 Föreläsare Eva Steiner (Karlskrona kommun/lyckebyåns vattenförbund) Hur kan utbildning och kommunikation starta intresse för vatten? Tips och inspiration till vattenråd. Minnesanteckningarna nedan är kommentarer och ev. förtydliganden till de illustrerade och informativa Power Point presentationer som Eva S använder sig utav vid sin föreläsning. Eva S arbetar vid VA och renhållningsavdelningen vid Karlskrona kommun. Är starkt engagerad i Lyckebyåns Vattenförbund och har under 25 års tid haft focus på vattenfrågor och dess betydelse inte minst som både jord- och skogsbrukare. I dessa olika aktiva roller och infallsvinklar på vattenfrågor möter Eva S i det dagliga arbetet både på problem och möjligheter kring vatten som måste lösas. Eva S säger att det är ingen självklarhet att det alltid finns tillgång på vatten, som går att använda som dricksvatten. Bara 0.75% av all världens samlade vatten är tillgängligt för kontinenternas växter och djur, vilket även i sin tur naturligtvis innebär att kvalitén på vattnet få en central betydelse, då allt levande är beroende av vatten. Dessa grundläggande fakta blir och är givetvis en källa till konflikter på olika plan. På Power Pointpresentationen vattenkvalitéten, visas den naturliga variationen av naturligt vatten i sex olika glas, men säger för den skull ingenting om vattnets lämplighet eller olämplighet som dricksvatten. Bilderna ovan glasen visar två naturbilder där den vänstra bilden visar järnmetallfällning i vatten och den högra algväxt. Eva S påminner oss om att det är samma vatten som sedan urminnes tider cirkulerar och att vattnet därmed är ett lån till kommande generationer. Lyckebyåns Vattenförbund är en juridisk person som bildades 1998 och är en sammanslutning av kommuner (Karlskrona, Emmaboda och Lessebo), kraftföretag, markavvattningsföretag och fiskevårdsföreningar, dvs. i korthet de intressenter som på något sätt har till uppgift att påverka Lyckebyåns vatten. (Källa hemsidan). 1

Uppgifterna är att öka kunskapen om vatten via utbildning, kommunicera och sprida information om vatten till ungdomar, elever, vandrare, paddlare mm., bygga kontaktnät. (Källa hemsidan). 2001 initierades arbetet med att lösa dessa så viktiga vattenfrågor för Lyckebyån genom att fånga upp och aktivera naturintresserade pedagoger med hög kunskap och personlig integritet i de lägre årskurserna. Detta är en förutsättning för att möjliggöra en ämnesintegrerad undervisning, då viss undervisningstid måste vara platsförlagd i verkligheten via fältstudier. Det gamla uttrycket att en blomma gör ingen sommar är inte tillämpligt här, då det kan räcka med en eldsjäl på varje skola för att sätta igång tankar och processer om vårt viktiga vatten som är en förutsättning för allt liv. Utbildning av lärare/pedagoger i de lägre årskurserna blir därför en av hörnstenarna i Vattenrådets verksamhet genom att sprida information och kommunicera om vatten till elever. I detta arbete har Vattenförbundet utarbetat en särskild pärm som innehåller 15 faktablad om vatten, vattenkvalité och vattnets betydelse för oss alla. Även om vattentemat är den förenande länken mellan de olika referensplatserna, f.n. 5 stycken väl definierade geografiska områden, så studeras även bergarter, jordarter, rullstensåsar, hur levde man förr, gränsbygd mellan Sverige och Danmark, trädslagens växtplats, utseende mm. (Källa hemsidan). Vid utformandet av pärmen har stor vikt lagts vid ett enkelt språk med hänsyn till målgruppen av elever i lägre årskurser. Målsättningen är som angivits i stycket ovan att via fältstudier lära sig att vara ute och uppleva samt iaktta vad som händer in vivo, då kan eleverna lära sig att förstå naturens samband samt att förstå och dra slutsatser om människans påverkan på naturen. Detta kan i bästa fall leda fram till att intresset hos eleverna för viktigt samhälls- och miljöfrågor väcks. Till de skolor som varit aktiva har det framtagits en särskild premie efter avslutad utbildning en blå vattenlåda som innehåller många viktiga och praktiska saker som behövs när eleverna är ute på sina fältstudier. Detta för att det skall vara både enkelt och billigt för skolorna att arbeta med vatten- och miljöfrågor. Den blå lådan skall skapa förutsättningar för intressanta fältstudier och motverka argument från både pedagoger och elever att utrustning saknas. Eva S riktar även blicken uppåt i utbildningshierarkin till högskolestudenterna vid BTH (Blekinge Tekniska Högskola) som studerar fysisk planering. För dessa studenter är det mycket viktigt att få studera verkligheten. Lära dessa studenter att tänka strategiskt in i framtiden och vad som krävs av ett samhälle för att fungera optimalt i samklang med naturens krav och förutsättningar. Det är ju givetvis så att Lyckebyåns Vattenförbundets och Vattenrådets information inte enbart skall rikta sig mot skolan, även om detta är viktigt utifrån kommande generationers värderingar och kunskaper, utan också mot allmänheten, föreningar vid exempelvis deras årsmöten eller andra sammankomster (ornitologiska, fiskeföreningar mm.). tjänstemän inom offentlig förvaltning, politiker, verksamhetsutövare, företag mm. 2

Utgångspunkten som Eva S förmedlar till oss på Vattensamling 2012 är att det nog inte finns någon som är elak eller på annat sätt medvetet motverkar vatten- och miljöfrågor, utan det rör sig nog om ett så enkelt faktum som okunskap. Genom kunskap ökas förståelsen för varandras olika behov av vatten och hur vi kan minimera ev. negativ påverkan på vatten. Eva S avslutar sitt intressanta föredrag med uppmaningen Vatten är inte bara livsviktigt. Det är också vackert, gott och spännande att arbeta med, vilket den sista Power Point bilden verkligen ger uttryck för. Efter Eva S föreläsning lämnar moderator Stellan H ordet fritt efter att han själv påmint deltagarna om EU:s vattendirektiv eller ramdirektivet för vatten. Vattendirektivet ger stöd för hur Lyckebyåns Vattenförbund och vattenrådet arbetar, tänker och agerar då direktivet genom en gemensam lagstiftning på global nivå vill förbättra vattenrelaterat miljöarbete, minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning syftande till en god ekologisk status år 2015. Direktivet fastslår att länderna ska arbeta på ett sätt i sin vattenförvaltning som utgår från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från av människan införda administrativa gränser, för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. (Sekretariatets anmärkning) Stellan H fortsätter vidare med att påpeka att det är fotfolket som måste göra arbetet även om det är på nationell nivå som jordbruks- och skogspolitiken förs. Detta kräver i sin tur samarbete inom, på och mellan alla nivåer för att öka kunskapen på alla plan och därmed skapa förståelse för varandras möjligheter och problem. För att denna samsyn skall kunna uppnås krävs studiebesök i verkligheten. Finansieringen av Lyckebyåns Vattenförbunds verksamhet, då det gäller information och kommunikation för att öka kunskapen om vatten och dess betydelse ut mot målgrupperna så sker detta via avgifter från de tre medlemskommunerna Karlskrona, Lessebo och Emmaboda, men även genom de pengar som kommer från Vattenmyndigheten. Från auditoriet ställs frågan om det skett någon utvärdering och uppföljning av Vattenskolans verksamhet och de mål som satts upp. Eva S meddelar att någon egentlig utvärdering av Vattenskolan inte har skett i Karlskrona kommun, mycket till följd av att resurserna trots allt är mycket begränsade. Vi har ingen person som kan arbeta hel- eller deltid, utan det rör sig om punktvisa insatser. Eva S fortsätter med konstaterandet för att få ett Vattenråd att fungera och om man verkligen vill få igång ett arbete ute krävs det att man har någon person på minst halvtid som kan hålla ihop alla trådar. Det krävs att man får kontinuitet i arbetet om man skall lyckas långsiktigt. Däremot har det spontant återrapporterats från några skolor att det förekommer vattendragsvandringar utmed Lyckebyån med särskilda vattenteman och en hel del teoretisk undervisning i klassrumssituationen. Det finns dock inga uppgifter om att den blå vattenlådan varit med vid dessa tillfällen. Som tidigare påpekats så är engagemanget och kunskapen hos pedagogerna helt avgörande för resultatet av och hur de driver 3

vattenfrågorna och dess betydelse. Vid fältstudier innebär det konsekvensmässigt att en eller flera pedagoger i samverkan tar ansvaret för klassen/gruppen en hel dag. Olof J påtalar högskolornas och universiteten viktiga roll som kunskapsförmedlare till allmänhet, offentliga tjänstemän, politiker, verksamhetsutövare och beslutsfattare på alla nivåer. I vår region är det främst Linnéuniversitet och Blekinge Tekniska Högskola som måste hitta sina roller och möjligheter samt vara en inspiratör i det underifrån kommande och växande byggnadsarbete som krävs som kunskaps- och erfarenhetsförmedlare. Olof J delar Eva S uppfattning att pedagogerna arbetar olika beroende på eget intresse för ämnesområdet naturkunskap. Intresset är troligtvis särskilt stort för ämnesområdet i de lägre årskurserna för eleverna med deras nyfikenhet på allt, men där kompetensen bland pedagogerna är begränsad. Tyvärr råder det omvända förhållandet på högstadiet, om elever inte där har särskilt intresserade och kompetensstarka NO-lärare. Avslutningsvis är alla medvetna om vikten av mötespunkter för att utbyta erfarenheter, kunskaper, tankar och idéer, men att dessa alltid tyvärr kostar pengar, vilket dagens konferens vittnar om. Vid pennan Karl-Gustaf Eklund Torsås Kustmiljögrupp 4

5