ANVISNING FÖR UPPGÖRANDE AV EGENKONTROLLPLAN

Relevanta dokument
- Egenkontrollplanen uppgörs, så att den täcker alla skeden i livsmedelshanteringen, allt från råvaror till kundprodukt.

Information för uppgörande av egenkontroll vid tillverkning av livsmedel inom spannmåls- och grönsaksbranschen (t.ex. bagerier)

Information för uppgörande av egenkontroll för försäljning (partiaffärer, butiker, kiosker) av livsmedel

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDE AV EGENKONTROLLPLAN FÖR MATSERVERING, LIVSMEDELSBUTIK och STORHUSHÅLL (CENTRALKÖK, STORKÖK OCH MOTTAGNINGSKÖK)

Inledande av restaurangverksamhet - Del 5, Egenkontroll. Del 5, Egenkontroll

Livsmedel som överlåts till mathjälp

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Oiva bedömningsanvisningarna och Oivas allmänna anvisning

Inledande av verksamhet i en köttanläggning - Del 5, Egenkontroll. Del 5, Egenkontroll

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK

Eviras anvisning 16035/2/sv. Livsmedel som överlåts till mathjälp

Lagstöd till kontrollrapport

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Del 5, Egenkontroll. I detta avsnitt lär du dig mer om egenkontroll. ``Vad är en beskrivning av egenkontroll? När behöver du en plan för egenkontroll?

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång?

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Del 2, Lokaler. Övriga nödvändiga förråd, t.ex. för transportlådor och rullpallar, om de förvaras i restauranglokalerna

Inledande av restaurangverksamhet - Repetitionsuppgifter, mer information

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Säker livsmedelsverksamhet

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Oiva bedömningsanvisningarna för anmälda livsmedelslokaler

Salladsbarer. Projektsammandrag. Bild hämtad från nätet google bildsök salladsbar. Februari 2016 Hälsoinspektör Annika Porthin

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Provtagning av semlor

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Säker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDE AV EGENKONTROLLPLAN FÖR BAGERI

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Flexibilitet i praktiken

Detaljhandelsverksamhet (minimikrav för livsmedelslokal)

Förslag till egenkontrollprogram

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Typ av verksamhet som ska bedrivas i anläggningen.. Omsättning i miljoner kronor per år.. Typ av vatten Kommunalt vatten Inte kommunalt vatten

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Kontroll av salladsbufféer i butik

Mobiltelefon. Platsbunden lokal Fordon el liknande Tält, marknadsstånd Annat. Gemensamhetsanläggning (ytterligare upplysningar kommer att krävas in)

Krav på livsmedelslokaler

Så här beräknar vi din kontrolltid BILAGA

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Egenkontroll ger bättre koll

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT

Checklista - Internrevision

ANMÄLAN REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING

Miljö- och byggenheten Medborgarhuset VANSBRO. UNDERLAG Datum. Riskklassificering. Sida 1 (5)

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel Kräver inte kompetensintyg Kräver inte utredning av hälsotillståndet Kräver inte skyddsklädsel

Flödesschema, HACCP och faroanalys

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G

Rutiner för livsmedelshantering

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning

HELSINGFORS STADS BESTÄMMELSER OM UTOMHUSFÖRSÄLJNING

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Livsmedelskontroll och kontrolltid

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

Hur transport av livsmedel godkänns som en livsmedelslokal

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Projektrapport 2011: Livsmedelsövervakning av utomhusförsäljningen under Jakobs dagar

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder 1 av eller med animaliska biprodukter 2 - krav för godkännande samt krav på verksamheten

Julbordsprojekt 2008

CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! bilaga

falun.se/miljo Därför tar vi betalt! - bilaga

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

Transkript:

1 MILJÖHÄLSOVÅRDSTJÄNSTER 30.4.2014 ANVISNING FÖR UPPGÖRANDE AV EGENKONTROLLPLAN Enligt livsmedelslagen skall en verksamhetsidkare inom livsmedelsbranschen ha en skriftlig egenkontrollplan. I små 1-2 personaers företag kan planen delvis vara muntlig och den inspekteras genom att intervjua. Egenkontrollplanen skall följas och förverkligandet av planen skall bokföras. Egenkontrollplanen skall hållas uppdaterad och den skall finnas tillgänglig för och i användning av hela personalen i livsmedelslokalen. Dagligvaruhandelsföreningen (PTY), Finlands hotell- och restaurangförbund (MaRa) och Livsmedelsindustriförbundet (ETL) har för sina medlemmar gjort lättanvända och omfattande elektroniska egenkontrollplansanvisningar. Ur dessa modellbotten bör man ta bort de sidor som inte gäller den egna verksamheten och fylla i uppgifterna på de ställen där det är meningen att man ska beskriva verksamheten. Minimikravet för egenkontrollplanen är den första principen enligt systemet för HACCP, utvärdering av faror. I utvärderingen av faror utreder man vilka mikrobiologiska, kemiska, fysiska och mekaniska faror det finns för livsmedlet eller produktionsomgivningen. Då man har klart för sig vilka faror det finns i den egna verksamheten, som kan leda till att livsmedlet blir förskämt, kan man följa upp och kontrollera dessa punkter, kritiska punkter. Kritiska punkter kan ingå i alla delområden i verksamheten; i råvarorna, produktionen, maskinerna, förpackningen, distributionen och arbetstagarna. De kritiska punkterna ska ha mätbara eller på annat sätt fastställbara riktvärden, gränser för åtgärder och korrigerande åtgärder. Farorna i de kritiska punkterna kontrolleras med hjälp av egenkontrollplanens stödsystem. Uppgörande av egenkontrollplanen är inte nödvändigt så svårt. Du är en företagare i livsmedelsbranschen, som kan sin sak, så förklara med egna ord hur man i praktiken går till väga i ditt företag. Notera basuppgifterna om företaget enligt del A och gör utvärderingen av faror enligt instruktionerna i del B. I stödsystemet i C-delen kan finnas punkter som du anser att inte gäller din företagsverksamhet. Trots det bör alla delområden finnas med i din plan, dock med beaktande av omfattningen på verksamheten. A. Basuppgifter om företaget Uppgifter om företaget - namnet på företaget och verksamhetsstället, kontaktperson, kontaktuppgifter - ansvarsperson(er) för egenkontrollen, även reservpersoner - datum för uppgörande och uppdatering av egenkontrollplanen Företagets verksamhet - typen av verksamhet (t.ex. tillverkningskök, försäljningsplats, bageri) - personalens storlek - öppethållningstider - verksamhetens omfattning (t.ex. produktionsmängd, antal portioner, kundplatser)

B. Utvärdering av faror 2 Fundera på farorna i verksamheten. Vilka är de kritiska punkterna i din verksamhet, som gör att produktens kvalitet kan försämras eller produkten kan bli förskämd. Dessa delar av verksamheten, de kritiska punkterna, skall övervakas. Presentera en lista över de kritiska kontrollpunkterna och bedöm farofaktorn och övervakningsåtgärden. Ge också alla kritiska punkter riktvärden och korrigerande åtgärder. C. Stödsystem för egenkontrollen 1. Anskaffning av råvaror och mottagningskontroll - presentera informationen om anskaffningsplatserna och transportörerna - redogör för vad man kontrollerar vid mottagningskontrollen (förpackningarnas skick, datummärkningar och övriga förpackningspåskrifter, organoleptisk kontroll av produkten, temperaturen på lättförskämbara livsmedel) - vilken är inspektions- och bokföringstätheten - vilka de olika produkternas riktvärden är för temperaturen vid mottagningskontrollen - i vilka fall och vilka åtgärder man vidtar om riktvärdet överskrids, hur åtgärderna bokförs - gör vid behov en anvisning för väntetider för laster som väntar på att flyttas in i kylutrymmen - ifall råvarorna hämtas själv från partihandeln, redogör för hur kontrollen görs då produkterna inhandlas 2. Kylförvaring och lagerhållning - lista upp lagerutrymmen, kylutrymmen och -anordningar - lista upp vilka målsättnings- och gränsvärden det finns för de olika kylutrymmena/- anordningarna (det finns en lista på temperaturkrav för livsmedel i slutet av denna anvisning) - kontroll- och bokföringstäthet för temperaturerna - vilka åtgärder vidtas, då när temperaturkraven inte uppfylls, hur bokförs åtgärden, anvisning om förnyad mätning och dokumentering - hur försäkrar man sig att råa och tillredda livsmedel inte är i kontakt med varandra - övervakning av användningsordningen (first in first out-principen) - redogör för avfrostning och rengöring av kylutrymmen - beskriv övervakningen av fyllningsgraden för kylanordningar i butiker 3. Tillredning och hantering av mat 3.1. Försäljning av livsmedel - anvisning för hantering av kött och fisk - anvisning för märkningssystem av nötkött - anvisning för information som skall ges om fisk som säljs i lösvikt - anvisning för uppskärning och förpackning av ost, information om osten, fett%, mjölkens ursprung om annan än från ko - anvisning för gräddning av djupfrysta produkter - anvisning för försäljning och förpackning av gräddade produkter i lösvikt samt försäljningstider - anvisning för ansning av frukter och grönsaker - anvisning för stekning - anvisning för uppföljning av temperaturen för produkter som säljs heta - anvisning för nedkylning och vad man gör med produkter som inte sålts - anvisning för förpackning av livsmedel i livsmedelslokalen samt påskrifter som ska finnas på förpackningar - livsmedelsduglighetsintyg för förpackningsmaterialen

- anvisning för fastställande av sista förbrukningsdag eller bäst före-datum - anvisning för konsulent- och smakprovsverksamhet 3 3.2. Tillredning och servering av mat - anvisning för förbehandling av råvaror (sallad, rotsaker, grönsaker, frukt, fisk, kyckling, lök, gris- och nötkött) - anvisning för förhindrande av korskontamination - lista över minimitillredningstemperaturer och/eller -koktider för speciella råvaror (kött +70 C, fågel +75 C, tillredningstid för bönor, utländska bär uppvärmning alltigenom i 90 C i minst 5 minuter eller kokning i minst 2 min) - anvisning för upptining av djupfrysta produkter - anvisning för serveringstemperaturen för mat samt serveringstiderna, tabell med temperaturer i slutet av denna anvisning - redogör för vad görs med matrester från buffébordet - redogör för vad görs med mat som förvarats i köket och nu blivit rester - anvisning för nedkylning: anordning eller metod, målvärde på högst 4h till +6 C eller kallare, bokföring - anvisning för uppvärmning och uppvärmningstemperaturer för produkter som värms upp på nytt (alltigenom > +70 C) - anvisning för användning av frityrfett och bytesintervall för fettet - mätningar i anslutning till egenkontrollen: vad mäts, hur ofta görs mätningarna, hur ofta och var görs bokföringen - anvisning för tillredning av mat som hör till specialdieter, förvaringen av råvarorna 3.3. Anläggning som producerar livsmedel - tillverkningsprocesser t.ex. som flödesscheman - recept och förpackningspåskrifter för de olika produkterna - tillsatsämnen som används och mängderna i olika produkter - övervakning av salthalten - anvisning för fastställande av sista förbrukningsdag eller bäst före -datum - skyddskläder för utomstående besökare 4. Transport av livsmedel - lista upp transportmedlen - anvisning för transport av varm och kall mat - riktvärden för transporterna, uppföljning och bokföringsförfarande - anvisning för hur gå till väga om riktvärdena överskrids - anvisning för rengöring av transportmedel och -förpackningar 5. Hushållsvatten Om lokalen inte är ansluten till allmän vattenledning - gör upp ett övervakningsprogram för hushållsvatten: Exempel 1 verksamhet förknippad med låg risk: kafé/försäljningsplats, där oförpackade livsmedel säljs: en gång per år E. coli och koliforma bakterier och en gång per tre år parametrarna i SHMf 401/2001 bilaga II tabell 1 Exempel 2 försäljningsplats, där enbart förpackade livsmedel säljs: en gång per tre år parametrarna i SHMf 401/2001 bilaga II tabell 1 - anvisning för hur gå till väga ifall provtagningen visar att kvalitetskraven eller kvalitetsrekommendationerna inte uppfylls - förvaring av analysintygen för hushållsvattnet 6. Diskhantering - användningsdirektiv för diskmaskinen, serviceavtal och/eller servicefirmans kontaktuppgifter

- anvisning för disktemperaturer (förtvätt +35-40 C, tvätt +60-65 C, sköljning > +80-85 C) - anvisning för bokföring av temperarturer - plan för ythygienprovtagning 4 7. Personal - hygienen i personalens arbetsrutiner, förhindrande av korskontamination, anvisning om tobaksrökning och förvaring av egna livsmedel - anvisning om handtvätt och användningen av skyddshandskar - arbetskläder (arbetsdräkt+huvudbonad+skodon) som används endast i livsmedelslokalen - skyddande av halssmycken, armband, örhängen och övriga piercingar samt inflammerade sår med skyddskläder eller handskar - dokumentering enligt lagen om smittsamma sjukdomar över livsmedelspersonalens hälsointyg och salmonellaprov som tagits efter en resa som varat över 4 dygn utanför Norden - handledande av personalen i företagets egenkontroll - dokumentation av personalens hygienpassintyg 8. Kundrespons - anvisning för hur gå till väga vid kundrespons, hur gå till väga för att förhindra att ett konstaterat fel upprepas, bokföringsdirektiv - hur gå till väga vid misstanke om matförgiftning - kontaktuppgifter till hälsoinspektören 9. Egenkontrollprover - förvaring av de livsmedelsprover som frivilligt kan tas av livsmedel som serveras i storhushåll - (provmängd, förvaringstid) - plan för tagning av ythygienprover, metod, bedömning, bokföring (storhushåll och butiker, där oförpackade lättförskämbara livsmedel hanteras: 5 delprover 2-4 ggr/år) - plan för tagande av livsmedelsprover och information om laboratoriet som används, t.ex. i butiker som tillverkar malet kött tas prov av malet kött minst 2 ggr/år, analyser: E. coli, salmonella, aeroba mikroorganismer, i livsmedelsproduktionen görs provtagningen med beaktande av produktionsbranschen och provtagningen görs enligt mikrobdirektivförordningen + hållbarhetstester. - anvisning om hur resultaten sparas - anvisning om korrigerande åtgärder då gränsvärdena överskrids och hur bokföringen görs 10. Städ- och renhållningsplan - vem utför städningen - rengöringsmetoder, -medel och -redskap för olika objekt - städtätheten för olika utrymmen och utrustning; dagligen, veckovis, mer sällan - hur utförd städning bokförs - säkerhetsdatablad för tvättmedel - anvisning för rengöring och förnyande av städredskap - bedömning av städningens tillräcklighet - plan för tagande av ythygienprover - anvisning för renhållning och iordninghållande av städskrubben 11. Program för underhåll - servicekontrakt för apparaturen och servicefirmans kontaktuppgifter - uppföljning av inredningens och konstruktionernas skick, vem följer upp, till vem rapporteras brister, reparationsplaner för större renoveringar

- hur kontrolleras det att temperaturmätarna visar rätt, kalibrering - bokföring av utförda servicearbeten och reparationer 5 12. Avfallshantering - sortering av avfall enligt kommunens avfallshanteringsbestämmelser - avlägsnande av avfall från livsmedelslokalen och rengöring av avfallskärlen 13. Skadedjursbekämpning - hur förebyggs förekomst av skadedjur - hur följs förekomsten av skadedjur upp och hur bokförs uppföljningen - anvisning för hur man ska gå till väga då förekomst av skadedjur konstateras samt bokföring av utförd bekämpning - eventuellt kontrakt som gjorts med en bekämpningsfirma, kontaktuppgifter 14. Spårbarhet - beskriv hur råvarorna och produkterna kan spåras, alltså varifrån har råvarorna eller livsmedlen som säljs skaffats - vilka dokument stöder spårbarheten (räkningar, forsedlar, fraktsedlar) och var förvaras de 15. Tillbakadragning - tillbakadragningsplan för produkter som tillverkats eller packats i den egna livsmedelslokalen, bokföring över utförda tillbakadragningar - åtgärder då andra verksamhetsidkare meddelar om tillbakadragning, bokföring 16. Uppdatering av egenkontrollplanen - korrigering av egenkontrollplanen då det skett förändringar i verksamheten samt genomgång av planen en gång per år - bokföring av förändringar som görs och datering 17. Förvaring av dokument - egenkontrollplanens förvaringsplats (i livsmedelslokalen och tillgänglig för alla arbetstagare) - förvaringsplats och -tid för bokföring i anslutning till egenkontrollen - skall på begäran kunna visas upp för den övervakande myndigheten 18. Oiva-rapportens presentation - var finns Oiva-rapporten framlagd för kunder - länkande av Oiva-rapporten på företagets hemsida Observera! Denna egenkontrollanvisning är inte tillräckligt omfattande för anläggningar som tillverkar livsmedel av animaliskt ursprung.

Livsmedel som serveras kalla Livsmedel som serveras varma livsmedlet (1367/2011, 8 ) förvaringstemperaturen för livsmedlet i fråga livsmedlet (1367/2011, 8 ) 6 Den högsta temperaturen livsmedlet får stiga till under servering (1367/2011, 8 ) 12 C Livsmedlets temperatur får kortvarigt sjunka till (1367/2011, 11 ) minst +60 C +57 C Temperaturkrav och enligt lagen tillåtna avvikelser för lättförskämbara livsmedel som serveras kalla eller varma. Livsmedel får finnas framme till servering i högst 4 timmar.

Livsmedel som förvaras och säljs kalla FISKERIPRODUKTER färska fiskeriprodukter kokta och nedkylda produkter av blöt- och skaldjur upptinade icke bearbetade fiskeriprodukter kallrökta och gravade fiskeriprodukter andra än färska vakuumoch skyddsgasförpackade fiskeriprodukter (förutom upptinade icke bearbetade fiskeriprodukter) övriga bearbetade fiskeriprodukter kalakukko sushi levande musslor KÖTT OCH KÖTTPRODUKTER malet kött malen lever malet kött av fjäderfä övrigt färskt kött och färska köttprodukter t.ex. inälvor rått kött köttberedningar köttprodukter (uppskuren korv, färdigmat tillverkad av kött, matkorv och motsvarande) MJÖLK OCH MJÖLKBASERADE PRODUKTER mjölk grädde mjölkbaserade produkter, i vars framställning inte ingår pastörisering eller minst motsvarande behandling mjölkbaserade produkter, i vars framställning ingår minst pastörisering eller motsvarande behandling ÖVRIGA LÄTTFÖRSKÄMBARA LIVSMEDEL bl.a. groddar skurna grönsaker Livsmedel som förvaras och säljs heta försäljnings- och förvaringsförhållandena (1367/2011, 7 ) i temperaturen för smältande is (högst 2 C) Målvärde för livsmedlets temperatur i enlighet med de lagstadgade temperaturerna nära temperaturen för smältande is (0-2 C) Livsmedlets temperatur får kortvarigt stiga till högst (1367/2011, 11 ) 5 C 0-3 C 0-3 C 6 C högst 4 C 0-4 C 7 C högst 8 C 0-8 C 11 C livsmedlet (1367/2011, 7 ) Livsmedlets temperatur får kortvarigt sjunka till högst (1367/2011, 11 ) 7 minst 60 C 57 C Temperaturkrav och enligt lagen tillåtna avvikelser för kalla och varma lättförskämda livsmedel under förvaring och försäljning.