Alkohol & Coping Ett webbaserat självhjälpsprogram för ungdomar vars föräldrar har alkoholproblem Tobias Elgán, forskare STAD Nicklas Kartengren, projektledare STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) 10 nov 2015, Trollhättan
1. Bakgrund - varför stöd via internet? 2. Presentation av Alkohol & Coping 3. Utvärdering har programmet någon effekt? 4. Grubbel en webbaserad gruppkurs
Kunskapscentrum för prevention med fokus på alkohol och andra droger Unik ställning forskning och praktik i nära samarbete i syfte att identifiera, utveckla och utvärdera lovande preventionsmetoder Systemteoretiskt tankesätt många av våra interventioner bygger på en sk environmental approach to prevention STAD arbetar både regionalt, nationellt och internationellt Projekt och aktiviteter, tex: Lokalt förebyggande arbete AAS på restauranger Krogar mot Knark 100% ren hårdträning Alkoholprevention på idrottsarenor AAS på studentfester AAS på studentpubar Om STAD Barn i riskmiljöer och anhöriga Webbaserade metoder för BiM Långtidsuppföljning av Ersta vändpunktens barn Barngruppstudien Anhörigskola för vuxna Kartläggningar SIP (Samordnad Individuell Plan)
Bakgrund varför stöd via nätet?
Omfattande problem många barn/ungdomar som berörs Internationellt: 8-27% minst en förälder med alkoholproblem 1 Folkhälsomyndigheten: 20% (385 000 barn) minst en vuxen med riskabel alkoholkonsumtion 2 CHESS: 17% föräldrar inneliggande & öppenvård pga riskbruk av alkohol/narkotikaanvändning, rattonykterhet eller narkotikabrott STAD: 20% av 16-18 åringar upplever att deras föräldrars alkoholvanor är problematiska 4 CAN/STAD: 4.6% (90 000) har föräldrar med substanssyndrom (enligt DSM-IV kriterier) 5 1 Cuijpers, Drug Educ Prev Pol 2005 2 Ljungdahl, Fhi-rapport 28, 2008 3 Hjern, Nka-rapport, 2013 4 Elgán, Scand J Pub Health 2013 5 Raninen, Scand J Pub Health 2015
Psykisk ohälsa 1,4 Tidigare alkoholdebut 1,2 Sämre skolprestation 3 Medför ökad risk för t.ex. Eget riskbruk 1,2 Uppförandestörning 4 Våldsövergrepp 5 1 Johnson, Pediatrics 1999 2 Chassin, J Abnorm Psychol 1991 3 McGrath, J Stud Alcohol 1999 4 Sher, Alcohol Health Res World 1997 5 Velleman, Child Abuse Review 2008
Finns det tillgängligt stöd? 91% av Sveriges kommuner erbjuder stödverksamhet 1 Men, endast 1-2% som nås av stöd 1 Svårt att identifiera och rekrytera till stödverksamhet 1 STADs skolundersökning: 19% av skolorna har aldrig identifierat barn 67% saknar tydliga rutiner (policy/handlingsplaner) 63% saknar fortbildning Skolpersonal har svårt att identifiera och vet ej hur de ska agera STADs underökning bland beroendevård, psykiatrin och socialtjänst: Enligt lag ska en SIP (handlingsplan) upprättas vid behov Knappt 60% av de som uppger att SIP-mall finns tillgänglig uppger också att det i mallen finns en fråga om klienten har barn 1 Junis kommunrapport 2014 2 Elgán, Health Policy 2011 3 Elgán, Submitted
Flera fördelar med stöd via internet, t ex: Ökad tillgänglighet, enkelt att använda, anonymt Forskning visar att webbaserad behandling ofta är minst lika effektiv som traditionell behandling 1 Stöd via internet och ungdomar Internet är idag en naturlig del av ungas vardag Hög datorvana Föredrar info om alkohol/narkotika via webben 2 Mindre stigmatiserande än traditionella metoder 3 Webbaserat stöd kan därför potentiellt nå många ungdomar! 1 Barak, J Tech Hum Services 2008 2 Flash Eurobarometer no 233 3 Elliot, Addict Behav 2008
Alkohol & Coping-programmet
Bakgrund: Initierades av CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) ICAIP utvecklad av Helena Hansson/Ulla Zetterlind (Lunds univ) 1,2,3» Manualbaserat face-to-face -program till universitetsstudenter» Psykoedukativt, KBT-baserat program med inslag av MI ICAIP Individual Coping and Alcohol Intervention program Alkohol & Coping:» ICAIP omgjord till webbaserad version» Anpassad för 15-19 åringar» Producerad av Funkis Multimedia AB» CAN programägare Helena Hansson och Ulla Zetterlind Klinsk Alkoholforskning, Lunds Universitet 1 Hansson, Alcohol Alcohol 2006 2 Hansson, Alcohol: Clin Exp Res 2007 3 Hansson, ICAIP-manual 2008
Tre filmbaserade föreläsningar Missbruk (8min): Arv och miljö. Risk och skyddsfaktorer. Familjens mönster (10 min): Hur familjen anpassar sig efter den som har missbruksproblem. Attityder och förväntningar (15 min): Alkohol och förväntningar. Vad händer vid berusning? Vad är riskbruk?
Frågor kring alkohol & automatiserad feedback Copingrelaterade frågor & automatiserad feedback Copingföreläsning
Copingföreläsning (5 min)
Läsarbrev & copingövningar
Fyra läsarbrev 4 personer beskriver sin vardag relaterat till coping och alkohol i familjen
Copingövningar ge förslag hur personerna kan hantera sin vardag
Copingövningar: reflektera över egna familjesituationen Tidsåtgång: 1-2 timmar under ca 1 vecka Feedback: Personlig med förslag om hur förhålla sig Handlingsplan: som deltagaren får formulera själv
Utvärdering av Alkohol & Coping
Syfte: Har programmet någon effekt? Frågeställningar: Skillnader i copingbeteende? Förbättringar i psykisk hälsa? Minskad konsumtion av alkohol?
SCREENING AND RECRUITMENT INCLUSION CRITERIA: - 15-19 year old - CAST-6 screened - Access to computer and the Internet - Fluent in Swedish - Approved of informed consent INFORMED CONSENT EXCLUDED: - Did not meet inclusion criteria - Declined to participate Rekrytering av deltagare: Facebook (ca 7000 annonsklick) Dricker dina föräldrar för mycket? ALLOCATED TO INTERVENTION ( n =101) PARTICIPANTS ENTER AND USE INTERVENTION, ADHERENCE: - Completed intervention - Discontinued intervention FOLLOW-UP @ 2 MONTHS FOLLOW-UP @ 6 MONTHS ITT ANALYSIS (n=101) BASELINE AND RANDOMIZATION (n=204) ALLOCATED TO CONTROL ( n =103) FOLLOW-UP @ 2 MONTHS FOLLOW-UP @ 6 MONTHS ITT ANALYSIS (n=103) Delta i en studie Screening: totalt 2722 individer 1274 screenade igenom 204 deltagare samtyckte och genomförde baslinjemätning 103 i kontrollgrupp/101 i behandlingsgrupp Elgán, BMC Publ Health, 2012
Studiegruppen (t0, n=204) Medelålder=17.0 år Könsfördelning: 88% kvinnor 85% av mammorna och 82% av papporna födda i Sverige Vad gör föräldrarna?» 81% av mammorna / 71% av papporna arbetar» 9% av både mammorna och papporna är arbetssökande 43% har dysfunktionell coping 37% har en egen riskfylld alkoholkonsumtion 78% har symptom på depression, varav 55% har allvarlig depression
Effektresultat: inga skillnader mellan grupper avseende depression eller coping Alkoholkonsumtion: medelvärden för totalpoäng på AUDIT-C Samtliga Ingen/måttlig depression AUDIT-C total sum 2.8 2.4 2 1.6 1.2 Contr Interv t0 t1 t2 AUDIT-C total sum 2.8 2.4 2 1.6 1.2 Contr Interv n=73 p=0.09 n=66 p=0.05 t0 t1 t2 Programmet har effekt på egna alkoholkonsumtionen!
En majoritet har aldrig talat om sin situation med vuxen Rekryterat ungdomar svåra att nå med traditionella metoder 20% har varit i kontakt med professionella (socialtjänst, BUP, ungdomsmottagningar) Har vi fångat rätt målgrupp? Många deltagare mår dåligt, 43% allvarlig depression Webbaserat självhjälpsprogram kanske inte tillräckligt? Behandling för depression? Utmaningar: Bortfall? Många tar sig inte igenom programmet kan det bero på att många är deprimerade? Påverkar motivationen 1 1 de Graaf, Br J Psych 2009
Hur fortsätter vi? Slutresultat presenteras i slutet av 2015 Artiklar och bokkapitel:» Effekter av Alkohol & Coping» Beskrivning av hela studiepopulationen vid t0» Kvalitativ/kvantitativ studie av de 23 som genomfört programmet» Psykometrisk studie av CAST-6» Bokkapitel i Nka antologi (publicerades i okt 2015)» Bokkapitel i Socialt arbete och internet problematik och möjligheter Permanentning på www.drugsmart.se
Grubbel en webbaserad gruppkurs
Mer intensivt program än Alkohol & Coping Webbaserad gruppkurs för 15-25 åringar som har föräldrar med alkoholproblem/psykisk sjukdom Baserad på holländska programmet Kopstoring 1 (Trimbos inst)» Används i ordinarie verksamhet på flertal kliniker och utvärderas nu i en RCT Syftar till att stärka skyddsfaktorer som tex copingstrategier och förebygga psykisk ohälsa 9 veckovisa 1 ½ h långa tillfällen med strukturerade gruppchattar med olika teman, tex:» Missbruk & psykisk sjukdom relaterat till familjen, familjeroller, tankar & känslor 1 Woolderink, BMC Publ Health 2010
Tidsplan för Grubbel: 2014: Översätta programmet, teknisk lösning för gruppchatt 2015: Etikansökan, hitta samverkanspartners, utbilda gruppledare, påbörja RCT med rekrytering, datainsamling 2016/2017: Avsluta RCT, analysera data, rapportera resultat
Medarbetare i projektet: Tobias Elgán (STAD) Nicklas Kartengren (STAD) Helena Hansson (Lunds univ) Ulla Zetterlind (Lunds univ) Tack till CAN för gott samarbete Alkohol & Coping och Grubbel har finansierats med medel från Folkhälsomyndigheten