Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Relevanta dokument
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum

Mänskliga rättigheter och konventioner

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Att analysera mänskliga rättigheter det görs bäst tillsammans

PLAN FÖR MÄNNISKORÄTTS- BASERAT ARBETE I VÄSTARVET

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

Mänskliga rättigheter

Integrationsprogram för Västerås stad

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Mänskliga rättigheter

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

Myndigheten för delaktighet

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Program för social hållbarhet

Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

PTSD och Dissociation

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Lidingö stad hälsans ö för alla

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Mänskliga rättigheter

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

En fullmäktigeberedning som granskar stadens arbete med mänskliga rättigheter Motion (2010:28) av Paul Lappalainen (MP)

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER JÄMLIKHET

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

Innehåll TD Hitta i TD En mänsklig rättighet TD:s styrka TD skapar nya förutsättningar TD-spindeln gör skillnad!...

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

FN:s konvention om barnets rättigheter

För mångfald mot diskriminering

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Regler - Bidrag för integrationsaktiviteter

Program för HBT-frågor

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Värdegrundsforum 14 september

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt Stöd till organisationer inom det civila samhället

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Barnrättsarbete i Västra Götalandsregionen

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar

och regionernas nämnder, styrelser och kontor

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Lidingö stad hälsans ö för alla

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Mänskligarättighe ter

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Är religion en mänsklig rättighet? PDF LÄSA ladda ner

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Mänskliga rättigheter i klassrummet

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Disposition - Hållbar utveckling

Detaljbudget. Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Mänskliga rättigheter i Sverige. Vad innebär det i rollen som statsanställd?

Kunskapsbakgrund Växthuset

Vad är tillgänglighet och vad ställs det för krav? Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Remissvar på program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Barnkonventionen i korthet

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Transkript:

Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet

Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik

Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras för varje människa

Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap Hur kunde det gå så långt? Reaktion på förintelsen och andra övergrepp under andra världskriget Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra?

Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (30 artiklar 1948) Artikel 1 All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a sprit of brotherhood. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

forts Allmänna förklaringen Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. ( ) Artikel 30 Ingenting får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)

Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Artikel 12 (ESK), General Comment No 14 varje människa har rätt att få bästa möjliga hälsa för att leva ett värdigt liv rätten till bästa uppnåeliga hälsa ska inte förstås som en rätt att vara frisk utan rätten till lika och goda förutsättningar till hälsa; dvs bästa möjliga hälsa = individens biologiska + socio-ekonomiska förutsättningar + statens tillgängliga resurser innehåller både friheter och rättigheter; t ex rätten att ha kontroll över sin hälsa rätten till sexuell och reproduktiv frihet

forts. General Comment No 14 Odelbar! Dvs; o nödvändig för utövandet av andra mänskliga rättigheter som rätten till mat, bostad, arbete, utbildning, värdighet, liv, icke-diskriminering, jämlikhet, informations-, förenings-, mötes- och rörelsefrihet särskilda ämnen/fokusområden o Könsperspektiv, kvinnor, barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, ursprungsbefolkning, minoritetsgrupper AAAQ, dvs; o tillgång, tillgänglighet, anpassningsbarhet och kvalitet

Mänskliga rättigheter ställer krav på: jämlik service (gott bemötande) + jämlik resursfördelning oavsett bostadsort kön ålder funktionsnedsättning utbildning social ställning etnisk eller religiös tillhörighet sexuell läggning mm http://offshegoes2013.blogspot.se

Vilka hinder finns för verksamhet på lika villkor?

Tillgänglighetshinder Fysiskt Geografiskt avstånd Lag Kunskapsmässigt Språksvårigheter Förståelse Ekonomiskt Tillit Exkluderande normer

Vems ansvar är det att undanröja hindren?

Skyldigheter för säkerställande av mänskliga rättigheter respektera skydda uppfylla

Ansvar i olika roller Arbetsgivare Verksamhetsutövare Demokrati- och samhällsutveckling

Rättighets- och skyldighetsbärare Rättighetsbärare alla invånare i Västra Götaland Skyldighetsbärare alla anställda inom VGR som organisation

Stackare till Rättighetsbärare - Hjälpare till Skyldighetsbärare Välgörenhet Givarens val Beroende Maktlös Anpassa den enskilda människan Utsatthet Marginalisering Passiv Rättighet Skyldighet Självständig Egenmakt - expert Anpassa omgivningen Värdighet Inkludering Aktiv

Nio kriterier för rättighetsbaserat arbete FRÅN FNs COMMON UNDERSTANDING och VGRs piloter 1. Gör en analys a. vilka mänskliga rättigheter har verksamheten ansvar för? b. hur ser det ut med olika gruppers tillgång till dessa? 2. Relateras målen uttalat till mänskliga rättigheter 3. Fokusera verksamheten särskilt på områden/personer som har det svagaste skyddet 4. Arbetsprocesser ska utgå från centrala rättighetsprinciper delaktighet? jämlikhet? värdighet? tydligt ansvar? insyn? 5. Utvärdera mål/effekter och arbetsprocesserna

6. Långsiktigt främjande av rättigheter genom kunskap och tydlig information om mänskliga rättigheter för; a. skyldighetsbärare b. rättighetsbärare 7. Processen är lokalt ägd 8. Både uppifrån-och-ned och nedifrån-och-upp -styrning används 9. Strategiska partnerskap utvecklas och upprätthålls

Uppdrag kommittén för mänskliga rättigheter Rättighetsfrågor: Det är i verksamheterna som många av de mänskliga rättigheterna ska förverkligas, bland annat genom: inventering av regionens verksamheter utifrån diskrimineringsgrunderna stärka rättighetsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag utveckling av MR-krav i upphandlingsförfarande ett stärkt barnrättsarbete. en fördjupad och utvecklad invånardialog för ökad samhällsgemenskap och integration

Kommittén för mänskliga rättigheter (politiker) Koncernkontoret, avdelning rättighet (tjänstepersoner) Koncernstab Regional utveckling Sakområden Arbetar med Mänskliga rättigheter Rättighetsbaserat arbetssätt Diskriminering och normer Jämställdhet/hbtq Etnicitet/trosuppfattning Funktionshinder Ålder Utbildningar Pilotverksamheter Samråd med civilsamhället MR-plan (styrdokument) remisser Tillgänglighetsdatabasen TD Bidrag FoU

Eleanor Roosevelt, i FN 1953 det är i vardagen, lokalt, nära hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen, som människor söker rättvisa, lika möjligheter och lika värde utan diskriminering. Om inte rättigheterna har någon betydelse där så spelar de ingen större roll någon annanstans heller.

Följ gärna vårt arbete! www.vgregion.se/rattighet-kansli www.facebook.com/rattighetskommittenskansli www.t-d.se Anna Jacobson anna.bl.jakobsson@vgregion.se