Lärande Bedömning Betygsättning

Relevanta dokument
Bedömning FÖR och AV Lärande

Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning

Bedömning för Lärande och Likvärdighet

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

Nasjonale prøver i Sverige eller Vad är bra (med) bedömning - vurdering?

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nationella prov i Sverige. tradition, utmaning, förändring*

Bedömning för Lärande och Likvärdighet

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Nationella prov i NO årskurs 6

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Betygjämförelse över tid,

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Huvudman kontaktcenteräonkoping.se Dnr :11435 Rektor vid Attarpsskolan Beslut

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Huvudman för Rönnenskolan Rektor vid Rönnenskolan

Birgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Huvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Ämnesprovet i matematik för årskurs Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Katarina Kjellström

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB.

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Skolplan Med blick för lärande

Bedömning för lärande

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Plan för matematikutvecklingen

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå:

Huvudman infoavittra.se Dnr :11435 Rektor vid Vittra Kronhusparken annika.rinnnanavittra.se. Beslut

Elever med funktionsnedsättning. bedömning, betyg och nationella prov

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret

Stockholm 15 mars 2013

Beslut Dnr : Huvudman Rektor vid Fruängens skola

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

STÖDMATERIAL. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Richard Silvekroon & Eva-Lena Sjöström

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Betyg, bedömning och utvecklingssamtal

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Göteborg 5 december Teknik

Dokumentation för lärande

Betyg 2016/17. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Huvudman Dnr : Beslut

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Redovisning av regeringsuppdrag

Bedömning Begrepp och benämningar

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

Beslut för gymnasieskola

På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen

Revisionsrapport Mjölby kommun

Beslut. Beslut Dnr : Huvudman

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Betygsskalan och betygen B och D

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK. Språklärargalan 2018 Umeå 27 november Stockholm 30 november. workshoppar moderna språk och engelska

IUP-plan för Sofia skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Kursplanen i ämnet engelska

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.


Kursplanen i svenska som andraspråk

Beslut för förskoleklass och grundskola

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Huvudman Dnr : Beslut

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Hur är läget på din skola?

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

Transkript:

LAU 325 28 januari 2013 Lärande Bedömning Betygsättning Göteborgs universitet Inst. för pedagogik och specialpedagogik Uppfattningar om bedömning Garanti för lärande, rättvisa och likvärdighet Granskning, mätning, kontroll Makt & Disciplinering Dömning Gå till tandläkaren gudrun.erickson@ped.gu.se 1

Lärares dubbla bedömningsuppdrag Samma grundprinciper av relevans, tydlighet, kommunikation och respekt Befrämja lärande, reflektion och [därmed] utveckling ( PPP ) Var är du nu, vart är du på väg, hur ta dig dit? Att bedöma rätt saker på olika sätt OCH Säkra kvalitet och att [därmed] befrämja rättvisa och likvärdighet Hur visar du dina kunskaper på bästa sätt? Att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt Lärande Undervisning/Verksamhet Bedömning Bra undervisning befrämjar bra lärande Bra undervisning kräver bra bedömning Bra undervisning och bra bedömning har ett antal gemensamma drag, till exempel, Relevans; Bredd; Tydlighet; Lyhördhet; Rättvisa; Ansvar; Respekt; Samverkan OCH, viktigast av allt: Bra undervisning/verksamhet och Bra bedömning har samma mål: Bra Utveckling & Lärande gudrun.erickson@ped.gu.se 2

LÄRANDE UNDERVISNING BEDÖMNING PROV Människor är olika och lär sig på många olika sätt ingen lär dem Människor lär inte alltid in det läraren tror sig ha lärt ut Undervisningen/Verksamheten ska anpassas efter individen, inte tvärtom Undervisningsformer ska varieras Man bedömer inte människor utan deras kunskaper/utveckling i relation till uppsatta mål Bedömning kan och ska gå till på många olika sätt Bedömning ska stödja lärande vara tydlig och synlig (inte farlig ) Lärare och elever bedömer tillsammans Prov och bedömning signalerar vad som är viktigt och hur detta viktiga ska behärskas Bedömning Att se det som ska ses Att kunna kommunicera vad man ser Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser Lärare och Elever! Bemötande och Kommunikation gudrun.erickson@ped.gu.se 3

Ur läroplanerna särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd sin utveckling föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande genomföra utvecklingssamtal allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper Bedömning / Betygsättning Individrelaterad [Normrelaterad/ relativ ] Målrelaterad * * * * * Individuell UtvecklingsPlan = I + M för eleven och skolan * * * * * Betygens funktion anses bl.a. vara att dokumentera, informera, kontrollera, motivera, stimulera, selektera * * * * * Diskussioner om betyg, bl.a: Om..? När..? Av, och i relation till vad..? Antal steg..? Effekter..? Alternativ..? gudrun.erickson@ped.gu.se 4

Formativ och Summativ bedömning Ingen motsättning båda självklara och nödvändiga; Varandras förutsättning; Metoder och syften kan variera men SAMMA GRUNDPRINCIPER GÄLLER Behov av att definiera och delvis distingera mellan bedömning och feedback Behov av att - i någon mån - definiera när bedömning görs, för att undvika att göra livet till ett enda oändligt prov för eleven och till en byråkratisk mardröm för läraren. (Gemensam europeisk referensram för språk: Lärande, undervisning och bedömning, sid. 183) Det ska dock påpekas att det utifrån ett pedagogiskt perspektiv är viktigt att eleverna inte upplever att allt de gör bedöms hela tiden. Det är därför viktigt att eleverna är införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som fokuseras vid olika tillfällen. (Skolverkets Allmänna råd: Planering och genomförande av undervisningen sid. 25) Kommunikation kring kunskap Bedömning Kommunikation kring och av kunskap ê Kommunikation kring visad kunskap ê Feedback ê Bedömning ê Skriftliga omdömen; Betygsättning gudrun.erickson@ped.gu.se 5

De grundläggande frågorna kring lärande, undervisning/verksamhet och bedömning VARFÖR? VAD? HUR?/NÄR? VEM? OCH? Grundläggande begrepp VALIDITET RÄTT saker, slutsatser, åtgärder, konsekvenser Inte för lite Inte något annat RELIABILITET RÄTTVIST : tillförlitlighet, konsekvens, jämförbarhet, likvärdighet Att minimera inflytande av slump Att vara överens med andra Att vara överens med sig själv Validitet förutsätter reliabilitet gudrun.erickson@ped.gu.se 6

Bedömning som gemensam angelägenhet Att bäras åt Självbedömning Kamratbedömning [Peer assessment] Lärarbedömning Extern bedömning Att tänka på vid bedömning Att betrakta och behandla bedömning som en integrerad del av helheten Att Feed back och Feed forward Att bäras åt Att kartlägga vad människor kan inte primärt vad de inte kan Att göra det viktigaste bedömbart inte det lätt mätbara till det viktigaste Att kommentera förtjänster före brister starka sidor före svaga Att skilja på fel som stör och fel som förstör [kommunikationen] Tydlighet Kommunikation Dokumentation gudrun.erickson@ped.gu.se 7

Nationella styrdokument Skollag + Förordningar (SKOLFS) // Allmänna råd Läroplaner Kursplaner / Ämnesplaner Ny betygsskala A-F & ; Kunskapskrav /A, C, E/ * * * * * Omfattande kommentarmaterial Nationella prov Bedömningsstöd Exempel på material kring bedömning www.skolverket.se Allmänna råd, övriga skrifter, website, filmer Material kring IUP Bedömarträningsmaterial inför ämnesproven i åk 6 Bedömningsexempel/Kommentarmaterial för likvärdig bedömning och betygsättning Nationella prov och övrigt bedömningsstöd gudrun.erickson@ped.gu.se 8

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna * * * * * Bedömningsstöd I flera ämnen erbjuder Skolverket bedömningsstöd i form av diagnosmaterial, kartläggningsmaterial, prov och enskilda uppgifter. Stöd för bedömning publiceras löpande både generellt och specifikt för de olika ämnena. Texter, filmer, diagnosmaterial, provuppgifter, provbanker [www.skolverket.se > Prov och bedömning] Nationella prov och övrigt bedömningsstöd Diagnostiska material (gr) Ämnesprov (gr) - Obligatoriska Kursprov (gy) - Obligatoriska Provbank (gr + gy) Formativt material, självbedömningsmaterial (gr + gy) Programprov (vissa yrkesprogram; gy; samtliga framgent) Bedömning i yrkesämnen - dilemman och möjligheter (Skolverket, 2011) Sfi-prov (vuxna) - Obligatoriska gudrun.erickson@ped.gu.se 9

Utveckling av nationella provmaterial ( GG ) Analyser av styrdokument och relevant forskning Kontinuerligt samarbete med breda expertgrupper (bl.a. med specialpedagogisk kompetens) > Konstruktion av uppgifter Miniutprövningar > Modifieringar Storskaliga utprövningar i slumpvis valda elevgrupper i landet (n 400 elever per uppgift/språk) Analyser av resultat OCH av elevers och lärares uppfattningar och förslag (kvalitativa och kvantitativa metoder) Sammansättning av provmaterial (referensgrupper) Standard setting ( gränssättning ) and benchmarking (val och kommenterande av elevexempel) i brett sammansatta expertgrupper Analys/forskning (resultat &uppfattningar) > Rapportering Exempel på frågor som diskuteras runt nationella provmaterial För många För få Innehåll Svårighetsgrad Bias Lärares bedömning av egna elevers prov Stöd Styrning (Vad är lagom stöd..?) Standardisering Anpassning Stabilitet över tid Presentation / Användning av resultat Sekretess Fusk Papper & Penna Datorbaserat Datoradaptivt Kostnader > 90% av lärarna/skolorna generellt nöjda med materialen gudrun.erickson@ped.gu.se 10

Relation provbetyg (np) / slutbetyg åk 9 vt 2012 Sb<Pb Sb=Pb Sb>Pb Engelska 6 % 86 % 8 % Svenska 6 % 79 % 15% Matematik 1 % 74 % 26 % Biologi* 2 % 61 % 38 % Fysik* 3 % 73 % 23 % Kemi* 2 % 63 % 35% * 1/3-delssample Det svenska systemet sett utifrån En inklusiv skola en skola för alla Betyg sent; få betygssteg; betygen för urval So you actually trust the teachers? Ej examensprov / de nationella proven som stöd Många provmaterial många syften Formativt (diagnostiskt) och summativt Omfattande material betydande formatvariation; skriftliga och muntliga delar; reflektiv kompetens Uttalat fokus på kvalitativa bedömningar Lärare och elever i regel mycket positiva till de nationella provmaterialen Kollaborativt utvecklingsarbete Elevfokus elevmedverkan i utvecklingsarbetet gudrun.erickson@ped.gu.se 11

Viktiga egenskaper i bedömning och prov [i språk] enligt ca 1 400 elever i 10 europeiska länder, inklusive Sverige Variation Fokus på kommunikation / nytta Möjlighet att lära sig något Klarhet och tydlighet Rättvisa Tillräckligt med tid Utmaning Erickson, G. & Gustafsson, J-E. (2005). Some European Students' and Teachers' Views on Language Testing and Assessment www.ealta.eu.org > Resources Och till slut! It s nice to do nice exercises, that is the thing which teachers should remember. Even tests can be nice. Europeisk 15-åring (2005) gudrun.erickson@ped.gu.se 12