Individ- och omsorgsnämnden Kallelse/föredragningslista 1 (2) 2014-11-13 Individ- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde tisdag den 25 november 2014, kl. 18:00 Plats: Lövsalen, Stadshuset, Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Förhinder anmäls till: Tarja Laitinen tarja.laitinen@sundbyberg.se Ordförande/sekreterare: Inger Lundberg (S)/ Tarja Laitinen Dnr Sida Föredragningslista 1. Sammanträdets öppnande 2. Fråga om kallelse till sammanträdet skett i behörig ordning 3. Upprop 3 4. Val av protokolljusterare och tid för justering Anmälningsärenden 5. - Detaljorganisation - Muntlig rapport från verksamheten - Samverkansprotokoll Behandling av beslutsärenden 6. Månadsrapport per oktober 2014 med prognos ION- 0018/2014 7. Upphandling av insatser till barn och unga ION- 0069/2014 8. Slutrapport - förstudie inom Europeiska Socialfonden 9. Överenskommelse med Migrationsverket avseende ensamkommande barn 10. Korrigering och tillägg till individ- och omsorgsnämndens delegationsordning 11. Rapportering av ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) per den 30 september 2014 ION- 0073/2013 ION- 0076/2014 ION- 0090/2014 ION- 0082/2014 4 Pärm 5-13 14 Rosa bilaga sekretess 15-23 24-43 44-46 47 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 individochomsorgsnamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se 1
Individ- och omsorgsnämnden Kallelse/föredragningslista 2 (2) 2014-11-13 12. Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) per den 30 september 2014 Anmälan av delegationsbeslut 13. Redovisning av delegationsbeslut - Verksamhetssystem Treserva oktober 2014 - Diarieförda delegationsbeslut 2014-10-11-2014-11-12 ION- 0083/2014 48-49 Pärm 50-51 Frågor rörande ärenden lämnas till Tarja Laitinen senast 2 dagar före sammanträdet via e-post tarja.laitinen@sundbyberg.se eller per telefon 08-706 82 88 2
UPPROPS- OCH VOTERINGSLISTA Datum: Sida 1 NÄRVARANDE TJÄNSTGÖRANDE ERSÄTTARE ÄRENDE NR JA NEJ JA NEJ ÄRENDE NR JA NEJ Lejonroos Erica, 2:e vice ordförande Molin Lars, ledamot Strömberg Rikard, ledamot Kjellin Barbro, ledamot Lundberg Inger, ordförande Völker Per, ledamot Hagos Hiwet, ledamot Molander Olof, ledamot Larsson Ronnie, ledamot Jarl Sandberg Harriet, ledamot Laine Peter, ledamot Manell Jens, ledamot Nilsson Bo, 1:e vice ordförande Appelgren Olle, ersättare Fyrek Karolina, ersättare Sandberg Pär Olof, ersättare Vakant, ersättare Kaarela Oiva, ersättare Clausen Cecilia, ersättare Borelius Florence, ersättare vakant, ersättare Semedo Nascimento Benny, ersättare Vakant, ersättare Kanani Sasan, ersättare Rohlin Per-Daniel, ersättare Pettersson Anders, ersättare M M M M S S S MP MP FP V KD C M M M M S S S S MP FP V KD C 3
Förvaltningschef Marianne Saur Hedlund Controller Verksamhetscontroller Upphandlings och lokalsamordnare Samverkansledare Myndighet Strategisk chef Birgitta Zaar Stöd och utveckling Strategisk chef Anna Åström Brewitz Utförare Strategisk chef Ann Christin Ek MOA teamet Mottagning Enhetschef Johanna Holmqvist Ekonomiskt bistånd Enhetschef Haza Ahmad Administrativa handläggare Ekonomiassistent Nämndsekreterare Folkhälsoplanerare Föräldrastödssamordnare Utvecklingsledare Utredare Omsorgsboende Enhetschef Ulla Sundh Omsorgsboende Enhetschef Torbjörn Ekevik Vuxen och omsorg Enhetchef Frida Christensson Daglig verksamhet Enhetschef Annika Holm Barn och ungdom Enhetschef Michaela Håkansson Socialpsykiatri Enhetschef Birger Friberg Familjehemsvård Enhetschef Yvonne Wedin Personligt stöd Enhetschef Marianne Nilsson Barnskyddsteam Enhetschef Leena Ruponen Andersson Personligt stöd Enhetschef Ulrika Jansson Stöd och boende Enhetschef Sami Korhonen 4
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 1 (9) Dnr ION-0018/2014 Individ- och omsorgsnämnden Månadsrapport per oktober 2014 med prognos Beslutsunderlag Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 11 november 2014 Sammanfattning Individ- och omsorgsnämndens prognos för helåret 2014 visar ett underskott om 0,9 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i oktober att ge individ- och omsorgsnämnden ett tillskott om 25 mnkr på grund av nämndens prognostiserade underskott samt en mnkr för barns egen socialsekreterare. I oktober visar prognosen ett underskott om 26,9 mot budget. 2014 visar i jämförelse med tidigare år en annan utveckling av verksamhetsvolymer, vilket gör prognosen svårbedömd. Nämnden har antagit en budget med ett åtgärdsprogram om 20,3 mnkr för att ha nettokostnader motsvarande tilldelad ram. En förutsättning för att åtgärdsprogrammet skulle ge effekt var att volymer inte ökade på ett oväntat sätt. Prognosen grundar sig på att åtgärdsprogrammet inte fått full effekt 2014 samt volymökningar inom framförallt ekonomiskt bistånd samt köp av verksamhet (placeringar). Fortsätter utvecklingen under hösten kommer individoch omsorgsnämndens, med hjälp av tillskottet på 26 mnkr, visa ett nollresultat. Individ-och omsorgsnämndens resultat för perioden januari-oktober är -6,5 mnkr med hjälp av tillskottet till kommunbidraget på 8,3 mnkr i oktober. Nämndens resultat mot budget är -14,8 mnkr, det vill säga resultatet utan tillskott. Under perioden januari-oktober är nämndens verksamhetsintäkter 50,2 mnkr vilket är en ökning mot budget med 8,5 mnkr. Orsaken är högre ersättningar för personlig assistans, nyanlända samt ensamkommande barn jämfört med budget. Nämndens kostnader är 333 mnkr och avviker negativt från budget med 25 mnkr. De största avvikelserna mot budget visar köp av verksamhet (-7,8 mnkr) och bidrag som inkluderar ekonomiskt bistånd (-13,5 mnkr) samt övriga kostnader (-3 mnkr). Nämndens kommunbidrag visar i oktober en positiv avvikelse med 8,3 mnkr, vilket beror på tillskottet på totalt 25 mnkr som kommer att fördelas på tre månader. Förslag till beslut 1. Månadsrapport per oktober 2014 med prognos godkänns och lämnas över till kommunstyrelsen. Marianne Saur Hedlund Förvaltningschef Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 individochomsorgsforvaltningen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se 5
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 2 (9) Dnr ION-0018/2014 Månadsrapport per oktober 2014 med prognos Uppföljning av ekonomiskt utfall Nedan redovisas en tabell med individ- och omsorgsnämndens resultat för perioden januari-oktober 2014, budget och prognos för helår 2014. (mnkr) Utfall ack Budget ack Diff ack Prognos Budget Diff oktober -14 oktober -14 oktober -14 Helår Helår Helår Försäljningsmedel 1,6 1,6 0,0 1,9 1,9 0,0 Taxor och avgifter 0,7 0,6 0,1 0,7 0,7 0,0 Hyror och arrenden 4,2 4,3-0,1 5,2 5,2 0,0 Bidrag 41,9 33,5 8,4 43,3 40,3 3,1 Försäljning av verksamhet och entrepr. 1,4 1,5-0,1 1,9 1,9 0,0 Interna intäkter 0,3 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 Summa verksamhetens intäkter 50,2 41,7 8,5 53,1 50,1 3,1 Personalkostnader -127,4-127,5 0,1-155,7-153,1-2,6 Konsulttjänst och inhyrd personal -1,3-1,1-0,3-1,3-1,3 0,0 Köp av verksamhet -109,9-102,1-7,8-129,9-122,9-7,0 Bidrag och transfereringar -68,8-55,2-13,5-84,3-66,2-18,1 Lokalhyror -13,8-13,5-0,4-16,2-16,2 0,0 Kapitaltjänstkostnader -1,0-1,0 0,0-1,2-1,2 0,0 Övriga kostnader -10,6-7,6-3,0-12,2-9,1-3,1 Summa verksamhetens kostnader -332,9-308,0-24,9-400,7-369,9-30,9 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader -282,7-266,2-16,4-347,6-319,8-27,8 Kommunbidrag 275,6 267,3 8,3 345,7 320,7 25,0 Volymersättning/Kompensation 0,8 0,0 0,8 1,0 0,0 1,0 Budgetreserv 0,0-0,8 0,8 0,0-0,9 0,9 Resultat -6,2 0,2-6,5-0,9 0,0-0,9 Individ- och omsorgsnämndens prognos för helåret 2014 visar ett underskott om 0,9 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i oktober att ge individ- och omsorgsnämnden ett tillskott om 25 mnkr på grund av nämndens prognostiserade underskott samt en mnkr för barns egen socialsekreterare. I oktober visar prognosen ett underskott 26,9 mot budget, i september var prognosen -28,2 mnkr. Skillnaden mellan prognosen i oktober och september beror på att antalet hushåll med ekonomiskt bistånd minskade lite i oktober samt att antalet köp av verksamhet i oktober varit färre än i föregående prognos. 2014 visar i jämförelse med tidigare år en annan utveckling av verksamhetsvolymer, vilket gör prognosen svårbedömd. Nämnden har antagit en budget med ett åtgärdsprogram om 20,3 mnkr för att ha nettokostnader motsvarande tilldelad ram. En förutsättning för att åtgärdsprogrammet skulle ge effekt var att volymer inte ökade på ett oväntat sätt. Prognosen grundar sig på att åtgärdsprogrammet inte fått full effekt 2014 samt volymökningar inom framförallt ekonomiskt bistånd samt köp av 6
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 3 (9) Dnr ION-0018/2014 verksamhet (placeringar). Fortsätter utvecklingen under hösten kommer individoch omsorgsnämndens, med hjälp av tillskottet på 26 mnkr, visa ett nollresultat. Individ-och omsorgsnämndens resultat för perioden januari-oktober är -6,5 mnkr med hjälp av tillskottet till kommunbidraget på 8,3 mnkr i oktober. Nämndens resultat mot budget är -14,8 mnkr, det vill säga resultatet utan tillskott. Under perioden januari-oktober är nämndens verksamhetsintäkter 50,2 mnkr vilket är en ökning mot budget med 8,5 mnkr. Orsaken är högre ersättningar för personlig assistans, nyanlända samt ensamkommande barn jämfört med budget. Nämndens kostnader är 333 mnkr och avviker negativt från budget med 25 mnkr. De största avvikelserna mot budget visar köp av verksamhet (-7,8 mnkr) och bidrag som inkluderar ekonomiskt bistånd (-13,5 mnkr) samt övriga kostnader (-3 mnkr). Nämndens kommunbidrag visar i oktober en positiv avvikelse med 8,3 mnkr, vilket beror på tillskottet på totalt 25 mnkr som kommer att fördelas på tre månader. Individ- och omsorgsnämndens kostnadsutveckling Individ- och omsorgsnämnden har haft ett negativt resultat mot budget under flera år och för att få en bättre bild görs nedan en genomgång av individ- och omsorgsnämndens kostnadsutveckling i jämförelse mellan åren 2010-2014. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Utfall 2010 Kostnadsutveckling, 2010 2014, med helårsprognos i oktober Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Verksamhetens nettokostnader om kostnader vore lika med kommunbidraget Personalkostnader Köp av verksamhet Bidrag o transfereringar Diagrammet ovan visar att kostnaderna för köp av verksamhet minskar i helårsprognos 2014 jämfört med utfall 2013, vilket beror på insatser som görs för att minska placeringar ger effekt. Personalkostnaderna ökar, då ökade volymer har fordrat att fler socialsekreterare anställts och att den egna verksamheten utökats med det nya boendet Vandraren samt den årliga löneöversynen. Bidrag (ekonomiskt bistånd) ökar på grund av ökade volymer. Verksamheternas resultat Nedan redovisas periodens utfall mot budget samt prognos mot budget för 2014 för nämndens olika verksamheter och orsaker till prognosen. 7
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 4 (9) Dnr ION-0018/2014 (mnkr) Utfall ack Budget ack Diff ack Prognos Budget Diff Utfall ack Utfall okt-14 okt-14 okt-14 Helår Helår Helår okt-13 Helår 2013 Myndighet barn och ungdom -49-41 -8-56 -49-7 -50-62 Myndighet vuxen och omsorg -66-67 1-82 -81-2 -71-84 Ekonomiskt bistånd -64-52 -11-80 -63-17 -54-66 Utförarverksamheterna -89-88 -1-109 -105-4 -82-101 Stab och nämnd -15-19 4-20 -23 2-14 -17 Verksamhetens nettokostnader -283-267 -16-348 -321-27 -271-331 I tabellen ovan redovisas verksamheternas nettokostnader januari-oktober 2014 mot budget 2014 och prognos 2014 samt utfall 2013. Nedan redogörs kortfattat för resultatet per verksamhetsområde. Myndighet barn och ungdom visar ett resultat för perioden januari-oktober om -8 mnkr och en prognos om -7 mnkr mot budget 2014, som förklaras av volymökningar samt att förändringar av placeringar inte varit möjliga att genomföra i planerad takt. Största orsaken är att insatser såsom öppenvård inte har räckt till och institutionsplaceringar varit nödvändiga. Differens mellan prognos för oktober och tidigare prognoser beror på att fler placeringar än beräknat har kunnat avslutas. Tabellen nedan redovisar volymer för externa placeringar. Myndighet Barn och Ungdom HVB Familjehem, externa Köpt verksamhet Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 årsplatser 8,9 11,0 16,1 13,2 13,4 kostnad, mnkr 10,7 8,8 11,8 10,7 12,9 årsplatser 6,9 9,2 11,0 12,2 10,6 kostnad, mnkr 4,6 6,5 8,7 8,1 7,0 Jourhem årsplatser 5,5 9,4 7,3 9,7 7,1 kostnad, mnkr 2,7 5,1 3,8 4,8 3,8 Skolplaceringar årsplatser - - 5,2 8,6 7,0 kostnad, mnkr - - 2,7 4,4 5,0 8
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 5 (9) Dnr ION-0018/2014 20,0 Årsplaceringar, barn o ungdom, utfall 2008 2013 och prognos 2014 15,0 10,0 5,0 0,0 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 HVB Familjehem, externa Jourhem Skolplaceringar Myndighet vuxen och omsorg visar ett resultat om 1 mnkr i perioden och en prognos med -2 mnkr mot budget 2014. Prognosen har förbättrats under året då kostnaderna för placeringar har minskat. Tabellen nedan redovisar volymer för externa placeringar. Myndighet Vuxen och omsorg HVB, missbruk Psykiatriboende, externa (inkl Ekbacken) LSS boende, externa, Unga+vuxna LSS Daglig verksamhet, extern Psykiatri sysselsättning, extern LSS korttidsvistelse, extern Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 årsplatser 15,0 10,6 15,3 17,0 27,7 kostnad, mnkr 6,7 5,0 6,8 8,4 9,5 årsplatser 25,0 33,6 36,3 38,1 32,2 kostnad, mnkr 14,0 18,1 20,4 22,1 19,6 årsplatser 16,0 17,5 17,6 18,4 14,6 kostnad, mnkr 22,0 24,5 25,1 26,2 23,3 antal personer 32,0 29,0 25 32 28 kostnad, mnkr 7,3 7,9 7,3 6,8 5,7 antal personer 59 55 58 kostnad, mnkr 1,6 1,6 1,9 antal personer 37,0 32,0 26 29 38 kostnad, mnkr 7,7 9,0 10,6 5,8 5,9 9
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 6 (9) Dnr ION-0018/2014 Årskostnad, vuxen o omsorg, utfall 2008 2013 och prognos 2014 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 HVB, missbruk Psykiatriboende, externa (inkl Ekbacken) LSS boende, externa, Unga+vuxna LSS Daglig verksamhet, extern Enheten ekonomiskt bistånd, inklusive personal- och driftkostnader, visar ett resultat för period januari-oktober på -11 mnkr. Resultatpåverkande är ökningen av antalet hushåll. Helårsprognosen för ekonomiskt bistånd är ett underskott mot budget på 17 mnkr. Jämfört med 2013 års utfall har ekonomiskt bistånd ökat med 14 mnkr. Prognosen har förbättrats sedan i juni då antalet hushåll varit mindre under senare delen av 2014 än vad som beräknats i tidigare prognos. Prognosen för årets sista tre månader är att den följer 2013 års utveckling, men med ett ökat antal hushåll. Prognosen för beviljat ekonomiskt bistånd bygger på antal hushåll med ekonomiskt bistånd samt genomsnittlig kostnad per hushåll. Helårsprognos för utbetalt ekonomiskt bistånd bygger på ett beräknat genomsnittligt antal hushåll på 619 hushåll (jämfört med 529 hushåll år 2013) vilket motsvarar en bruttoeffekt på 64 mnkr. Genomsnittligt antal hushåll Medelbistånd per hushåll Totalt ekonomiskt bistånd, mnkr Utfall 2012 472 9169 52 Utfall 2013 529 8 669 56 Prognos 2014 619 8 568 64 Genomsnittligt antal hushåll per månad som fått utbetalt ekonomiskt bistånd har ökat med 94 hushåll jämfört med samma period 2013, i totala antal överstiger 2014 år 2013 med 941 hushåll för perioden. Det genomsnittliga ekonomiska biståndet per hushåll är i stort oförändrat jämfört med föregående år. 10
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 7 (9) Dnr ION-0018/2014 Utvecklingen av antal hushåll per månad visas ovan, utfall 2012- oktober 2014 samt prognos 2014. Helårsprognosen är oförändrad sedan i september, dvs högre med 3 mnkr sedan i april men lägre än juniprognosen vilket beror på att det faktiska antalet hushåll varit lägre än prognostiserat. Diagrammet nedan visar genomsnittligt utbetalat ekonomiskt bistånd per hushåll, utfall sedan 2012 t.o.m. oktober 2014 samt prognos för resterande två månader 2014. Genomsnittligt ekonomiskt bistånd per hushåll minskade under 2013 jämfört med 2012 och har fortsatt vara på en låg nivå under 2014. Att den genomsnittliga kostnaden fortsätter vara låg trots att antalet hushåll ökar beror bland annat på att fler hushåll har egna inkomster och får kompletterande försörjningsstöd till ersättningar från socialförsäkringen. Förändringen i Socialtjänstlagen om rätt till Jobbstimulans som innebär att 25 % av inkomsterna hos personer som haft försörjningsstöd i 6 månader inte ska läggas in i normberäkningen medför att hushåll som tidigare avslutades blir kvar. En större andel än tidigare är dessutom yngre personer med lägre månadsutgifter. Prognosen bygger på en lite högre nivå än 2013 då det i jämförelser visas att nivå på det genomsnittliga biståndet är lite högre 11
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 8 (9) Dnr ION-0018/2014 under november och december, se diagram. Bostadsbristen påverkar hyresnivån för andrahands- och inneboendekontrakt och vi ser en tendens att kostnaderna för boende ökar. Utförarverksamheterna redovisar för perioden januari till september ett resultat om -1 mnkr, vilket härrör sig frånsjukfrånvaro samt ej genomförbar del av åtgärdsprogrammat vad gäller boendestöd. Utförarverksamheterna prognostiserar ett underskott på 4 mnkr mot budget, vilket delvis beror på sjukfrånvaro som inte hinns hämtas hem under året sista månader samt ovan nämnda boendestöd. Stab och nämnd visar i perioden januari-oktober ett positivt resultat med 4 mnkr mot budget. Resultatet beror på att delar av förvaltningens budget för personalkostnader är samlade inom stab, dessa beräknas förbrukas under 2014. Utvecklingsprogram och ersättning för att varje barn ska ha en egen socialsekreterare ger en prognos med ett positivt resultat om 2 mnkr mot budget 2014. Vidtagna eller planerade åtgärder med anledning av budgetavvikelser Under 2014 har individ- och omsorgsförvaltningens prognoser visat på ett stort underskott mot budget, efter oktober visar avvikelsen ett underskott på 26,8 mnkr. I oktober beslutade kommunfullmäktige om att ge ett tillskott till kommunbidraget om 25 mnkr samt 1 mnkr från buffert för barns rätt till egen socialsekreterare. Tillskottet ger en helårsprognos om -0,9 mnkr. Arbetet med förvaltningens åtgärdsprogram fortsätter. Om dessutom trenden med minskade volymer inom vissa områden håller i sig under 2014 års sista månader kommer individ- och omsorgsnämnden visa ett nollresultat. Uppföljning av investeringar (mnkr) Planerad Total Utfall ack Budget Varav Prognos Diff driftstart investering oktober -14 Helår från 2013 Helår Helår 90322 OMBYGGNAD, MARIAGATAN 2015-3,4 0,0-3,4-3,4 0,0 3,4 99907 EKBACKEN -1,6 0,0-0,1-0,1 0,0 0,1 99910 NYTT VERKSAMHETSSYSTEM 2015-6,4-0,1-0,7-0,6-0,1 0,6 99911 ÖRBOENDE PGM ARB/FÖRSTUDIE -5,1 0,0-1,5-1,3 0,0 1,5 99912 INVENTARIER -0,5-0,1-0,5-0,5 0,0 99915 INVENTARIER OCH IT, VANDRAREN 2014-1,6 0,0-0,2-0,2-0,1 0,1 99917 VERKSAMHETSLOKAL STÖD/FAM TEAM 2014-0,2 0,0-0,2 0,0 0,2 99918 FÖRSTUDIE GRUPPBO LSS I URSVIK 2019-4,0 0,0-0,1 0,0 0,1 Summa -22,8-0,2-6,7-5,6-0,7 6,0 Individ- och omsorgsnämndens investeringsprognos ger att 0,7 mnkr kommer att behövas 2014, resterande 6 mnkr i investeringsbudgeten kommer att genomföras under kommande år. Ombyggnaden av Mariagatan kommer att senareläggas till 2015. Investeringen i nytt verksamhetssystem kommer att avslutas 2015, då SSBTEK kommer implementeras för att samköra information mellan socialtjänstens ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, pensionsmyndigheten, a-kassorna samt Skatteverket. Under 2014 har en förstudie genomförts inför att två LSS-boenden ska stå inflyttningsklara 2019. 12
Frida Enocksson Wikström 2014-11-11 9 (9) Dnr ION-0018/2014 (mnkr) Utfall ack Budget ack Diff ack Prognos Budget Diff oktober -14 oktober -14 oktober -14 Helår Helår Helår Försäljningsmedel 1,6 1,6 0,0 1,9 1,9 0,0 Taxor och avgifter 0,7 0,6 0,1 0,7 0,7 0,0 Hyror och arrenden 4,2 4,3-0,1 5,2 5,2 0,0 Bidrag 41,9 33,5 8,4 43,3 40,3 3,1 Försäljning av verksamhet och entrepr. 1,4 1,5-0,1 1,9 1,9 0,0 Interna intäkter 0,3 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 Summa verksamhetens intäkter 50,2 41,7 8,5 53,1 50,1 3,1 Personalkostnader -127,4-127,5 0,1-155,7-153,1-2,6 Konsulttjänst och inhyrd personal -1,3-1,1-0,3-1,3-1,3 0,0 Köp av verksamhet -109,9-102,1-7,8-129,9-122,9-7,0 Bidrag och transfereringar -68,8-55,2-13,5-84,3-66,2-18,1 Lokalhyror -13,8-13,5-0,4-16,2-16,2 0,0 Kapitaltjänstkostnader -1,0-1,0 0,0-1,2-1,2 0,0 Övriga kostnader -10,6-7,6-3,0-12,2-9,1-3,1 Summa verksamhetens kostnader -332,9-308,0-24,9-400,7-369,9-30,9 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader -282,7-266,2-16,4-347,6-319,8-27,8 Kommunbidrag 275,6 267,3 8,3 345,7 320,7 25,0 Volymersättning/Kompensation 0,8 0,0 0,8 1,0 0,0 1,0 Budgetreserv 0,0-0,8 0,8 0,0-0,9 0,9 Resultat -6,2 0,2-6,5-0,9 0,0-0,9 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 individochomsorgsforvaltningen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se 13
Johanna Ajneståhl Rudén 2014-11-06 1 (1) Dnr ION-0069/2014 Individ- och omsorgsnämnden Upphandling av insatser till barn och unga Beslutsunderlag Anbudsinbjudan avseende Insatser till barn och ungdomar Solna stad (sekretess) Insatser till barn och ungdomar Uppdragsbeskrivning Solna stad (sekretess) Ramavtalsförlaga Insatser till barn och ungdomar Solna stad (sekretess) Verksamhetsbeskrivning Solna stad (sekretess) Prisbilaga Solna stad (sekretess) Bilaga till individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 6 november 2014 (sekretess) Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 6 november 2014 Sammanfattning Nu gällande ramavtal avseende insatser riktade till barn och ungdomar löper efter maximal förlängning ut den 31 september 2015. I internbudget 2014 med plan 2015-2016 (dnr ION 0093-2013) som nämnden antagit i december 2013 står att en ny upphandling av stöd, vård och behandling för barn och ungdom ska genomföras under 2014/2015 med avtalsstart 2015. Solna stad har inbjudit övriga nordvästkommuner att delta i en gemensam upphandling av insatser riktade till barn och ungdomar. Solna stad har åtagit sig att samordna upphandlingen. Upphandlingsenheten i Solna stad har tillsammans med ingående kommuner utarbetat föreliggande förslag till förfrågningsunderlag med anbudsinbjudan. Bifogade förfrågningsunderlag med bilagor inklusive denna skrivelses bilaga är belagt med sekretess enl. Offentlighets- och sekretesslagens 19 kap 3 till dess att upphandlingen annonserats. Berörda fackliga organisationer har erhållit information i ärendet och givits möjlighet till förhandling enligt MBL. Förslag till beslut 1. Individ- och omsorgsnämnden godkänner föreliggande förfrågningsunderlag med anbudsinbjudan till upphandling av insatser för barn och ungdom. 2. Individ- och omsorgsnämnden uppdrar till ansvarig förvaltningschef att fatta tilldelningsbeslut samt teckna nödvändiga avtal. Marianne Saur Hedlund Förvaltningschef Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 individochomsorgsforvaltningen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se 14
Tony Hulthén 2014-11-11 1 (9) Dnr ION-0073/2013 Individ- och omsorgsnämnden Slutrapport - förstudie inom Europeiska Socialfonden Beslutsunderlag Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 11 november 2014 Sammanfattning I en rapport till ESF sammanfattas det arbete som har gjorts under det senaste året inom projektet Förstudie Sundbybergs stad angående samverkan kring stöd till långtidsarbetslösa. Förstudiens målgrupp var långtidsbidragsberoende arbetslösa med särskilt fokus på personer med utomeuropeisk bakgrund. Under förstudien har en fördjupning skett på de personer som studerat mer än 1000 timmar på SFI. De som har varit inblandade i projektet är bland andra representanter för individoch omsorgsförvaltningen och kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen. Rapporten ska ligga till grund för en begäran om utbetalning av medel från Svenska ESF-rådet. Förslag till beslut 1. Individ- och omsorgsnämnden godkänner slutrapporten angående förstudien inom Europeiska Socialfonden. Marianne Saur Hedlund Förvaltningschef Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 individochomsorgsforvaltningen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se 15
Tony Hulthén 2014-11-11 2 (9) Dnr ION-0073/2013 Slutrapport förstudie inom Europeiska Socialfonden Bakgrund och syfte Arbetslöshet är ett stort problem i samhället som inte minst påverkar barn och ungdomar som får växa upp med arbetslösa, bidragsberoende föräldrar. Med det följer barnfattigdom, en fråga som vi i Sundbybergs stad har valt att fokusera på, som medför ökad risk för utanförskap i vuxen ålder. De grupper som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden är unga vuxna under 25 år, personer som är över 55 år, personer med funktionsnedsättning samt personer med utomeuropeiskt ursprung. Sundbyberg har en relativt sett hög andel arbetslösa jämfört med övriga kommuner i regionen, speciellt unga och utrikes födda. Språkliga brister är en av de faktorer som försvårar för personer att få arbete. En av utgångspunkterna för vår förstudie, som vi skriver i ansökan, är att lärare som arbetar med svenska för invandrare (SFI) i Sundbyberg har uttryckt att de ser en tendens att många av eleverna mår mycket dåligt, både fysiskt och psykiskt, och att detta påverkar deras språkinlärning och möjligheter att komma vidare i utbildningen. I Sundbybergs stad finns en medvetenhet om utmaningen och det finns en vilja att aktivt arbeta för att hitta effektiva och hållbara lösningar för att bekämpa utanförskapet. Vårt syfte med denna förstudie är att undersöka hur vi skulle kunna hjälpa målgruppen. En utgångspunkt som vi hade med oss in i förstudien var att det är viktigt med samverkan. Tidigt i förstudien träffade vi Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och det blev tydligt att det finns behov av samverkan kring förstudiens målgrupp. En utgångspunkt för förstudien var också att samverkan på denna nivå på sikt skulle kunna underlättas genom ett gemensamt projekt. Problemanalys Det finns flera hinder som försvårar samverkan. Myndigheterna har olika politisk styrning och det finns organisatoriska hinder. Det kan vara svårt att få kontakt med och rätt hjälp av vården, både för personerna själva och för de som i olika roller ska ge stöd till de som är arbetssökande. Det krävs ofta att den enskilde tar kontakt per telefon och den avsatta tiden för besök är kort. Socialsekreterare, arbetsmarknadskonsulenter och lärare, som ger stöd till eleven eller den arbetssökande, har inte tid att ringa eller följa med till andra myndigheter, som t.ex. vårdcentralen. Förstudiens målgrupp hamnar också lätt mellan stolarna hos de olika myndigheterna. Som en handläggare sa: "Den man har svårt att hjälpa hänvisar man lätt till någon annan myndighet där man tror personen kan få hjälp". Vi har genom intervjuer av personal inom försörjningsstöd, SFI, kommunens arbetsmarknadsinsatser och Försäkringskassan fått klart för oss att alla ser ett stort behov av samverkan mellan myndigheter för att bättre kunna hjälpa målgruppen. 16
Tony Hulthén 2014-11-11 3 (9) Dnr ION-0073/2013 Omvärldsanalys Sundbyberg kan jämföras med Botkyrka och Södertälje när det gäller arbetslöshet bland utsatta grupper. Dessa kommuner ingår, precis som alla kommuner i södra länet, i olika samordningsförbund tillsammans med landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Där samordnar man sina resurser och kan på så sätt kringgå stuprörsorganisering och skapa samordnade insatser för dem som bäst behöver dem. I den norra delen av länet har det inte funnits samordningsförbund fram tills nu när Täby och Åkersberga bildat Södra Roslagens samordningsförbund. Vi har tagit kontakt med dem och fått namn på nyckelpersoner inom olika myndigheter. I lagen om finansiell samordning framgår att vi fyra myndigheter ska samverka och i många statliga utredningar t.ex. SOU 2013:74 betonas att samordning och samverkan kan utvecklas till exempel genom samordningsförbund. Ändå är det ett steg som nästan inga kommuner på norrsidan hittills varit beredda att ta. Nu har intresset vaknat i Sollentuna och Sigtuna. Grunden för den som är nyanländ är att lära sig det svenska språket och svårigheterna med språkinlärning är en faktor som försenar inträdet på arbetsmarknaden. Kommunerna på Södertörn har det senaste året arbetat fram en grundutbildning för nyanlända med kort utbildningsbakgrund: BAS, som varit väldigt framgångsrik. Genom bl. a nya pedagogiska metoder, modermålsstöd och stabil grupp har fler elever klarat B-nivå i SFI snabbare jämfört med elever i traditionell undervisningsgrupp för SFI. Nu ska metoden spridas i länet, vilket kan göra att fler nyanlända kan försörja sig själva snabbare. Järfälla och Sigtuna är klara som BAS-noder i norra delen av länet, men det är inte bestämt i vilken omfattning Sundbybergs SFI-elever kommer att delta i undervisningen där. Omfattning och avgränsning Huvudfokus för förstudien har varit långtidsarbetslösa med utomeuropeisk bakgrund som är 25 år eller äldre, eftersom det är denna grupp som staden lyckats sämre med att hjälpa ut i egen försörjning. För att få en mer hanterbar grupp valde vi att fokusera på de personer som studerat mer än 1000 timmar på SFI, vilket visade sig vara sammanlagt 33 personer. Förstudien har inte haft några transnationella kontakter eftersom vi inte har hittat några relevanta kontakter utifrån vår målgrupp. Vi har tagit del av Arbetsförmedlingens ESF-projekt Sigrid och deras transnationella kontakter. Nederländerna har flera av oss hört talas om som ett gott exempel vad det gäller att förebygga psykisk ohälsa bland unga och hur de arbetar med brukarmedverkan i insatser för försörjningsstödstagare. Vi hade velat ta reda på mer om hur de arbetar med detta, men vi fick inte möjlighet att prioritera det inom projektet. Metod och arbetssätt Vi har velat undersöka möjligheterna för samordning och effektivisering av olika aktörers insatser för att underlätta för långtidsarbetslösa med utomeuropeiskt ursprung att komma in på arbetsmarknaden. 17
Tony Hulthén 2014-11-11 4 (9) Dnr ION-0073/2013 Vi har intervjuat socialsekreterare från försörjningsstöd och nätverket mellan försörjningsstöd, SFI och jobbcenter om hur de ser på målgruppen behov, problematik, vilka insatser som fungerar bra och vad de ser behov av som inte finns. De har lämnat in fallbeskrivningar som visar på situationen för några av eleverna som studerat mer än 1000 timmar SFI. Vi har också intervjuat en handläggare för aktivitetsersättning på Försäkringskassan för att höra om deras erfarenheter av målgruppen, vilka insatser de har och vilka behov av insatser och samverkan de ser. Vi hade för avsikt att intervjua personal på Arbetsförmedlingen, för att ta reda på mer vilka insatser de kan erbjuda målgruppen, men vi har haft svårt att etablera ett bra samarbete under tiden för förstudien. Vi har gjort forskningsgenomgångar, deltagit på konferenser och seminarier om bättre hjälp till arbetslösa och hur man kan samordna insatser i samordningsförbund. Som vi skrev i ansökan såg vi behov av att samla alla aktörer för att göra en gemensam problemanalys. Vi har tillsammans med chefer och medarbetare från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inspirerats av Annica Östh från samverkansteamet i Botkyrka, en verksamhet inom samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem. Av henne fick vi kort höra hur ett samordningsförbund fungerar och hur Samverkansteamet och deras gruppverksamhet Samhälsan arbetar. I förstudien har vi undersökt några olika bedömningsinstrument som kan vara till stöd för att hjälpa målgruppen bättre. Arbetsmarknadskonsulenterna har börjat använda ett återkopplingsinstrument som bedömer grundläggande anställbarhet. Det är utvecklat av psykologen Carlos Cerna och Rolf Dalin vid FoU i Västernorrland. Där får praktikant och handledare var för sig bedöma sociala färdigheter, hur väl man kan fokusera på arbetsuppgifter, anpassningsbarhet och handlingskraft. Sen diskuterar man tillsammans hur väl bedömningarna stämmer överens och vilka områden som är viktigast att praktikanten utvecklar för att kunna få och behålla ett arbete. Enligt den forskningsgenomgång som Cerna och Dalin gjort rankar arbetsgivare samarbetsförmåga, referenser och initiativförmåga högre än förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift och relevant utbildning (Begreppet grundläggande anställningsbarhet - Ett psykosocialt perspektiv). Med hjälp av instrumentet försöker arbetsmarknadskonsulenterna, tillsammans med deltagaren, hitta de områden som deltagarna behöver förbättra och hur det kan gå till. Återkopplingsinstrumentet för grundläggande anställningsbarhet är något som vi i projektgruppen tror kan vara användbart i ett kommande utvecklingsprojekt. I fallbeskrivningarna angående målgruppen har det framgått att eleverna gör framsteg i sina studier, men att det tar lång tid. Många har problem med diffus värk men även de som har problem med syn och hörsel har svårt att få rätt hjälp av sjukvården. Lärare och handläggare efterfrågar trepartsamtal med läkare och psykolog eller kurator. Många säger också att de har svårt att koncentrera sig pga. boendesituationen. Några säger att de inte har full arbetsförmåga, men det är inte förrän de börjar studera SFI på C-nivå med kompletterande praktik som de blir sjukskrivna för att de inte klarar sysselsättning på heltid. Många är ensamstående 18
Tony Hulthén 2014-11-11 5 (9) Dnr ION-0073/2013 med flera barn som kommit tätt. Handläggare säger att språkpraktik (praktik på en arbetsplats med syftet att träna svenska), speciellt när den beviljas för längre tid, är en bra insats för gruppen. Många av dem som haft språkpraktik går sen över till kommunal visstidsanställning eller annan anställning. Vi har därför tittat på hälsoskattningar för att försöka ta reda på mer om hur vår målgrupp upplever sin hälsa. De hälsoskattningar vi tittat på är EQ-5D och SF-36. EQ-5D är ett standardiserat instrument för att beskriva och mäta hälsorelaterad livskvalitet. Eftersom det är så vanligt i Sverige och också används av t.ex. Samhälsan finns goda möjligheter att jämföra resultat med andra projekt. Vi ansåg dock att det skulle vara bra att komplettera EQ-5D med ett något mer omfattande hälsoskattningsinstrument för att få en bredare bild av deltagarnas hälsa. Vi valde då SF-36 som är ett mått utvecklat för att ge en profil som illustrerar individens hälsosrelaterade livskvalitet i samma termer som WHO-definitionen om hälsa. Vi undersökte möjligheten att låta gruppen som läst mer än 1000 timmar SFI få skatta sin hälsa. Efter diskussion med rektor och samordnare på SFI beslöt vi att det inte var etiskt rätt att börja ta reda på mer om elevernas hälsa innan vi har möjlighet att erbjuda insatser som kan möta behovet. Delar av projektgruppen har deltagit på en nationell konferens om nationell samordning. Personer från projektgruppen har tillsammans med personal från försörjningsstöd och enheten för vägledning och arbete gjort studiebesök på samverkansteamet i Botkyrka: Samhälsan - en samordnad insats för långtidsarbetslösa inom samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem. Vi har också gjort studiebesök hos det sociala cateringföretaget Provins mat, som anställer arbetslösa kvinnor från Botkyrka utifrån deras intresse för mat, snarare än utifrån språkkunskaper eller arbetslivserfarenhet. Mot slutet av förstudien genomförde projektgruppen en SWOT-analys av förutsättningarna för bättre hjälp till målgruppen. Vi kom fram till att det finns resurser hos SFI, studie- och yrkesvägledare och arbetsmarknadsinriktade insatser hos enheten för vägledning och arbete som också har omfattande näringslivskontakter i länet. Det finns en vilja från kommunens politiker att satsa på målgruppen och vi känner till goda exempel från andra kommuner i hur man kan hjälpa målgruppen på ett bättre sätt. Det finns samverkansavtal med andra berörda myndigheter och en vilja att samverka mer. Samtidigt är det mycket stuprörstänkande och det är oklart hur förankrat reell samverkan är hos olika aktörer. Olika prioriteringar hos olika myndigheter försvårar också samarbete. Därför ser vi samordningsförbund som en möjlighet och vi har identifierat nyckelpersoner för att fortsätta processen. Det finns mycket forskningsstöd för att satsningar på vår målgrupp är lönsamt både för individen och för samhället. Vi har inte haft något särskilt fokus på tillgänglighet i förstudien, eftersom vi inte haft några utåtriktade aktiviteter. Sundbybergs stad har övergripande ett omfattande arbete för att göra staden mer tillgänglig. I ett genomförandeprojekt kan vi få hjälp 19
Tony Hulthén 2014-11-11 6 (9) Dnr ION-0073/2013 av stadens tillgänglighetssamordnare för att säkerställa att projektet är tillgängligt för personer med funktionshinder. Ett tillgänglighetshinder som vi bedömer som extra viktigt att förebygga är tillgången till information. För att möta det kan vi ta hjälp av tolk, modersmålsstödjare samt skriftlig information på lätt svenska och relevanta språk. Sigrids erfarenheter av att använda arbetsförmedlingens så kallade SIUSkonsulenter (särskild introduktion och utvecklingsstöd) med tolk är användbara för att vi ska bli bättre på att hjälpa personer ur vår målgrupp med en funktionsnedsättning att få en anställning. Samverkansanalys Projektgruppen har bestått av Anne Gerdin, enhetschef för enheten för vägledning och arbete på Kompetens och arbetsmarknadsförvaltningen, Karolina Hellberg folkhälsovetare och föräldrastödssamordnare på Individ- och omsorgsförvaltningen (IoO), Josefine Johansson, projektledare för förstudien (IoO) och Solveig Sandström, verksamhetschef för ekonomiskt bistånd (IoO). Fredrik Ekdahl, rektor för kommunal vuxenutbildning och SFI, har varit med i vissa delar av projektet. Vi har träffats minst en gång per månad och regelbundet stämt av förstudiens aktiviteter mot målen i ansökan. Tack vare att alla möten planerades in tidigt och att deltagarna prioriterat projektgruppens möten har vi alltid varit en komplett grupp. Förstudien har underlättats av att cheferna till den personal i kommunen som projektledaren behövt intervjua har ingått i projektgruppen. De har uppmuntrat sin personal till att avsätta tid för möten och studiebesök. Samverkan inom kommunen har fungerat väldigt bra mellan Individ- och omsorgsförvaltningen och Kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen. Personal från båda förvaltningarna har prioriterat att delta i intervjuer och möten. Näringslivskontoret valde tidigt att stå tillbaka och kallas in om förstudien skulle hitta en avgränsad grupp som skulle kunna vara intressant för deras företagskontakter. Samverkan handlar ofta om att hitta rätt personer med intresse och mandat. En månad in i förstudien fick vi kontakt med samverkansansvarig på Försäkringskassan i Sundbyberg, som var väl insatt både i sin myndighet och i samordningsförbund. Vi har även haft möten med den lokala chefen för Arbetsförmedlingen inför och under förstudien. Inom landstinget har vi fått kontakt med beställarenheten som är de som förbereder beslut om finansiell samordning. Vi har inlett kontakt med en av transkulturellt centrums hälsokommunikatörer och försökt få kontakt med en privat vårdcentral som har tigrinjatalande personal. I Sundbyberg finns det en stor grupp personer som talar tigrinja, vilket underlättar vid mobilisering av resurser från den egna språkgruppen till t.ex. mentorer och förebilder. Kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen har gått in i Järfälla kommuns förstudie om arbetslösheten bland unga vuxna. I övrigt har vi inte samarbetat med några andra förstudier eftersom de inte haft samma målgrupp som vi. 20
Tony Hulthén 2014-11-11 7 (9) Dnr ION-0073/2013 Analys över medfinansiering i ett kommande genomförandeprojekt I vår förstudie ser vi gemensamma insatser som en förutsättning för att kunna ge bättre hjälp till långtidsarbetslösa med utomeuropeisk bakgrund och samordningsförbund skulle vara ett bra sätt att organisera det. Vi har börjat förankra idén om att bilda ett samordningsförbund på politisk nivå. Vi har också träffat samverkansansvarig och områdeschefen på Försäkringskassan för att diskutera en eventuell gemensam ansökan om medel till ett genomförandeprojekt och hur vi kan arbeta vidare för att bilda ett samordningsförbund. Vi har även kontakt med samverkansansvarig på Försäkringskassan i Sollentuna och har en inspirationsdag bokad tillsammans med dem och övriga kommuner i nordvästra Stockholm. Ett bra samarbete med Försäkringskassan kan också bidra till att få med Arbetsförmedlingen. Vi har dock inte kommit så långt i diskussionerna om ett kommande genomförandeprojekt att vi kan redogöra för en medfinansiering. Könsuppdelad statistik Sundbybergs stad har en hög andel utrikes födda som kommit till Sverige de senaste fem åren och vi har en hög andel arbetslösa (8,8 % jämfört med 6,6 % i Stockholms län som helhet). Arbetslösheten i Sundbyberg har minskat med 2,7 % från juli 2013 till juli 2014, men den har samtidigt ökat bland stadens utrikesfödda, med 2,3 %. Motsvarande siffra för länet är en minskning av arbetslösheten för utrikesfödda med 0,7 %. De som har allra svårast att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är kvinnor med kort utbildning och ursprung i Afrika och Asien (RUT dnr 2011:581). Förstudiens målgrupp blev därför långtidsarbetslösa personer med utomeuropeisk bakgrund. Huvudfokus för förstudien har varit långtidsarbetslösa personer som är bosatta i Sundbybergs stad, som har utomeuropeisk bakgrund och som är 25 år eller äldre, eftersom det är de som staden lyckats sämre med att hjälpa ut i egen försörjning. För att få en mer hanterbar grupp att titta närmare på har vi valt ut de som studerat mer än 1000 timmar på SFI. Under förstudien konstaterades att denna grupp, som studerat mer än 1000 timmar på SFI, bestod av sammanlagt 33 personer; 27 kvinnor och 6 män. Av dessa var det 26 personer som fick försörjningsstöd. Av de 33 personerna i gruppen hade 23 personer sitt ursprung i afrikanska länder; 17 personer kom från Eritrea och Etiopien, övriga från Somalia, Kongo och Sudan. De övriga tio kom från Irak, Afghanistan, Turkiet och Azerbajdzjan. Tre personer var födda på femtiotalet, 13 på sextiotalet, 11 på sjuttiotalet och åtta personer var födda på åttiotalet. Målgruppen domineras alltså av kvinnor. Vi vet sen tidigare att kvinnor med försörjningsstöd inte får lika stor del av arbetsmarknadsinsatser som män (Christian Kullberg: Genus i socialt arbete). Även i verksamheter som jobbar medvetet med jämställdhetsintegrering erbjuds män mer lönebidragsanställningar medan kvinnor 21
Tony Hulthén 2014-11-11 8 (9) Dnr ION-0073/2013 får deltidsjobb (Sigrids halvtidsrapport). Genom lärdomar från BAS-projektet i SFI (Länsstyrelsen) och samverkansteamet i Botkyrka vet vi att det är möjligt för kvinnor med ingen eller kort utbildning och/eller arbetslivserfarenhet att med rätt insatser förbättra sin hälsa och komma närmare arbetsmarknaden. Detta visar även resultat från några av Sigrids verkstäder. Intressentanalys och slutsatser Under förstudien har vi kartlagt vilka resurser och möjligheter som finns både inom vår kommun och hos andra kommuner och myndigheter. Det har lagt grunden för ett gemensamt genomförandeprojekt och för att bilda ett samordningsförbund. Enligt de kontakter vi tagit med andra kommuner och myndigheter tar det ett år att bilda ett samordningsförbund. Ett gemensamt projekt som ger bättre hjälp till långtidsarbetslösa med utomeuropeisk bakgrund kan börja tidigare och sedan läggas in i samordningsförbundets verksamhet. Sundbyberg kommer i höst att pröva ett nytt sätt att stödja nyanlända genom lotsar. Det är första steget i stadens arbete med sociala investeringsfonder och ingår även i arbetet att minska barnfattigdomen. Sundbybergslotsarna ska både vara en lots ut i arbetslivet och ut i föreningsliv och aktiviteter. De ska komma från kommunens största språkgrupper bland arbetslösa, vara försörjningspliktiga föräldrar och i dagsläget arbetslösa. Den första lotsen kommer att introduceras på en stor matvaruaffär och sen vara den som i sin tur handleder och introducerar arbetslösa som gör praktik för att förbättra språket eller som fått kommunal visstidsanställning. Lotsen skall också hjälpa familjen hitta aktiviteter i kommunen och grannkommunerna samt kunna informera om hur man kan ta del av föreningslivet. Sundbyberg använder sig sedan några år tillbaka av kommunal visstidsanställning (KVA) som en insats där det bedöms kunna leda till fortsatt anställning. KVA har nationellt fått mycket kritik för att en del kommuner anställer på arbetsplatser där förutsättningarna inte finns för fortsatt anställning. KVA blir då ett sätt kvalificera försörjningsstödstagare till a-kassa och på så vis föra över ansvaret för arbetslösa till Arbetsförmedlingen och staten. I Sundbyberg ser vi att när rätt personer beviljas KVA på rätt arbetsplatser som får handledningsstöd från kompetens och arbetsmarknadsförvaltningen, så leder insatsen till att en stor del får fortsatt anställning när KVA upphör. Vi har blivit väldigt inspirerade av samverkansteamet i Botkyrka och hur de arbetar samordnat från flera myndigheter med långtidsarbetslösa, där majoriteten är kvinnor med utomeuropeisk bakgrund. De visar att det går att arbeta framgångsrikt med lågutbildade utomeuropeiska kvinnor som i snitt haft nio år av offentlig försörjning och där de flesta har omfattande besvär med sin hälsa. Målet, som de också har uppnått, är dels att 25 % ska ut i arbete, studier eller anses stå till arbetsmarknadens förfogande och dels att hälften ska uppleva förbättrad hälsa. Det som också var väldigt inspirerande att höra är att allt detta framgångsrika arbete kostar så lite: 3 miljoner som inkluderar lön till ca 4 tjänster, lokal och tolkar. Det som de saknar är kopplingen till SFI. I ett eventuellt genomförandeprojekt skulle vi 22
Tony Hulthén 2014-11-11 9 (9) Dnr ION-0073/2013 i Sundbyberg kunna föra samman SFI, insatser som lotsar och KVA med samordnade hälsofrämjande insatser. Vi är en av de kommuner som växer snabbast i landet och som också har ett väldigt expansivt näringsliv. Vi bedömer det lättare att involvera näringslivskontoret i insatser för personer som är redo att börja förvärvsarbeta. Arbetsförmedlingens ESF-projekt Sigrids verkstäder om utbildning i socialt företagande och Gävleborgs läns arbetsmarknadsutbildningar med SFI (www.aubsfi.se) är saker vi skulle vilja samarbeta med Arbetsförmedlingen om även här. Flera av Sigrids verkstäder visar att friskvårdsinsatser ihop med arbetsmarknadsinsatser ökar både motivation och självkänsla. Sammanfattningsvis har vi identifierat bakomliggande orsaker till att målgruppen fastnar i arbetslöshet, vilket bekräftar de hypoteser vi hade inför projektet. Vi har ökat våra kontakter med samarbetsaktörer och vi har en ökad samsyn kring de gemensamma utmaningarna. Vi har fått kännedom om aktörernas insatser och vi har etablerat kontakt med andra kommuner med liknande utmaningar och vi har utbytt erfarenheter. Vi har undersökt olika bedömningsverktyg och hälsoskattningar och vi har ökat vår kunskap om samordningsförbund. Vi har fått en ökad kännedom om vår organisations styrkor och svagheter. Det som vi har kommit fram till i förstudien utgör ett underlag för beslut om ett eventuellt genomförandeprojekt. 23
Johanna Ajneståhl Rudén 2014-11-13 1 (6) Dnr ION-0076/2014 Individ- och omsorgsnämnden Överenskommelse med Migrationsverket avseende ensamkommande barn Beslutsunderlag Förslag på Överenskommelse om asylplatser Migrationsverket och Sundbybergs stad Informationsbrev från Länsstyrelsen Stockholm, Enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor: Reviderad information angående fördelningstal 2015 avseende mottagande av nyanlända och ensamkommande asylsökande barn den 11 november 2014; samt till detta brev - Bilaga 1: Kommunfördelning utökat behov av platser 2015 Länsstyrelsen Stockholm - Bilaga 2: Information om anvisningar av asylsökande ensamkommande barn samt överenskommelsearbetet inför 2015 Länsstyrelsen Stockholm Individ- och omsorgsnämndens skrivelse den 13 november 2014 Sammanfattning Migrationsverket har utifrån sin senaste prognos gjort nya beräkningar avseende behovet av platser för asylsökande barn utan legala vårdnadshavare i Sverige, så kallade ensamkommande barn, i landets kommuner under 2014 och 2015. Verket uppskattar behovet för 2015 till 4 850 asylplatser. Länsstyrelsen i Stockholms län har arbetat fram fördelningstal för hur många ensamkommande barn varje kommun i Stockholms län bör ta emot. Migrationsverket och Länsstyrelsen önskar enligt dessa fördelningstal att staden håller 13 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn från den 1 januari 2015 till och med den 31 augusti 2016. Den nya överenskommelsen innebär en utökning om sju platser för ensamkommande asylsökande barn från tidigare överenskommelse om sex platser. Förslag till beslut 1. Individ- och omsorgsnämnden godkänner förslaget till överenskommelse om asylplatser med Migrationsverket. Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 augusti 2016. 2. Förvaltningschefen uppdras att teckna överenskommelsen. Marianne Saur Hedlund Förvaltningschef Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 individochomsorgsforvaltningen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se 24
Johanna Ajneståhl Rudén 2014-11-13 2 (6) Dnr ION-0076/2014 Bakgrund Denna skrivelse syftar till att beskriva aktuell situation kring asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, så kallade ensamkommande barn. Skrivelsen avser att i viss mån göra en sammanhangsmarkering genom att ge en kort belysning av flyktingströmmarna i världen och om Sverige som mottagarland av flyktingar. Framförallt är syftet att beskriva behoven av asylplatser för de ensamkommande barnen: i Sverige, i länet och i Sundbybergs stad. Utifrån detta görs en bedömning om förutsättningarna för staden att svara upp mot de förväntningar som samhället genom Migrationsverket och Länsstyrelsen ställer på stadens mottagande av ensamkommande barn. Uppgifterna i skrivelsen kommer från Migrationsverkets senaste prognos som lades fram till regeringen den 4 november 2014, Migrationsverkets månadsbrev om ensamkommande barn från oktober och november samt Länsstyrelsen i Stockholms information på dess hemsida och genom informationsbrev med bilagor. Aktuell situation Omvärldsutveckling flyktingar i världen Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget. De främsta orsakerna är det pågående kriget i Syrien och konfliktupptrappningen i Irak. Kriget i Syrien och konfliktspridningen till Irak fortsätter att driva många människor på flykt från regionen. Säkerhetsfrågorna i grannländerna intar en allt större roll i hantering av flyktingkrisen, bland annat genom ökat fokus på gränskontroller och registrering. Det senaste exemplet i denna utveckling är att Libanon nu nästan helt har stängt gränsen för syriska flyktingar. Migrationsverket bedömer att kriget i Syrien kommer att fortsätta med oförminskad intensitet under de kommande två åren. Drivkrafterna för syrier att lämna landet och regionen för att hitta en säker plats för sig och sin familj bedöms förbli mycket starka. Antalet asylsökande till Europa och därmed till Sverige fortsätter därmed sannolikt att vara högt under flera år framöver. Konfliktupptrappningen i Irak fortsätter. Under innevarande år har de flesta irakier som flytt gjort det inom landet eller till grannländerna. Det är i nuläget mycket svårt att bedöma hur detta kommer att påverka den irakiska asylmigrationen till Sverige. Bedömningen för år 2015 är att antalet asylsökande irakier kommer att öka men det är osäkert i vilken omfattning. Även osäkerheten kring bedömningen av asylsökandegrupperna från västra Balkan har ökat, främst beroende på att Tyskland har tagit beslut om att Serbien, Bosnien och Makedonien ska klassas som säkra länder. Maktvakuumet och avsaknaden av gränsbevakning i Libyen har bidragit till att landet idag är det viktigaste transitlandet till Europa. Under perioden januari till oktober har över 165 000 migranter anlänt från Libyen till Italiens kust, jämfört med 25
Johanna Ajneståhl Rudén 2014-11-13 3 (6) Dnr ION-0076/2014 60 000 under hela 2013. Hälften av dessa är syrier och eritreaner varav merparten inte har sökt asyl i Italien utan åkt vidare till andra länder, främst Tyskland och Sverige. Den politiska instabiliteten i Libyen i kombination med den italienska räddningsoperationen Mare Nostrum är fortfarande de viktigaste faktorerna bakom den fortsatta ökningen. Tack vare Mare Nostrum har många migranter som befunnit sig i akut sjönöd lyckats undsättas i Medelhavet. Samtidigt har flyktingsmugglare dragit fördel av situationen, överfarterna genomförs i hög utsträckning i små, tungt överlastade båtar i dålig kondition. Insatsen Mare Nostrum är dock mycket kostsam varför Italien avser att avsluta den. Delvis ersätts den med en EU-gemensam Frontex-operation. Mycket talar för att båttrafiken kan bli lika omfattande under år 2015 som den varit under år 2014. Migrationsverkets prognos för 2014 är 83 000 asylsökande. För år 2015 är det preliminära planerings- och beräkningsunderlaget 95 000 asylsökande. Prognosen är osäker och svenska myndigheters planering och handlingsberedskap behöver utgå från det. Osäkerheten består framförallt i den framtida utvecklingen av asylsökande från Irak, i vilken omfattning möjligheten att resa in i Schengenområdet förändras och hur migrationen fördelas mellan länderna inom Europa. Sveriges flyktingmottagande Det senaste året har Sverige tagit emot cirka 15,7 procent av det totala antalet registrerade asylansökningar i Schengenområdet, bara Tyskland har tagit emot en större andel, 29,9 procent. Den stora ökningen av antalet asylsökande som ägt rum efter midsommar får konsekvenser för handläggningstiderna i Migrationsverkets prövning. Alla som söker asyl får sin ansökan individuellt prövad och kön till utredning har blivit mycket längre, en utveckling som även förväntas fortsätta nästa år. Den som söker asyl under år 2015 kan i genomsnitt komma att få vänta i 10 månader på Migrationsverkets beslut, till skillnad från ett tidigare genomsnitt på 4 5 månader. Det trots att Migrationsverket utökar kapaciteten och förmågan att utreda och pröva asylärenden. Det blir också allt svårare för anhöriga i Syrien att kunna ansöka om familjeåterförening. Möjligheterna att kunna resa till svenska utlandsmyndigheten i Jordanien har begränsats i betydande grad. Samma utveckling är också på gång i Libanon där Sverige har ett honorärskonsulat underställt den svenska ambassaden i Amman. Tiden från ansökan till inresa och återförening i Sverige blir därför ofta lång, väntetiden antas öka till i genomsnitt 8 månader för den här gruppen. Ensamkommande barn i Sverige Prognosen för ensamkommande barn och unga för år 2014 höjs från 6000-7200 till 7100-7400. Huvudscenariot blir 7 300. Det motsvarar 8,8 procent av det totala antalet asylsökande. 2013 var andelen drygt 7 procent. Prognosen höjs mot bakgrund av att fler grupper ökat under det tredje kvartalet, varav ensamkommande 26
Johanna Ajneståhl Rudén 2014-11-13 4 (6) Dnr ION-0076/2014 barn från Afghanistan, Somalia och Syrien ökat mest. Ensamkommande barn från Eritrea är dock fortfarande den största gruppen i Sverige. Under 2014, fram till den 31 oktober, har 5 820 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilken är en ökning med över 100 procent i förhållande till samma period 2013. Cirka 20 procent av barnen är flickor. Migrationsverket bedömer att Sveriges roll som primärt mottagarland i Europa för ensamkommande barn och ungdomar kommer att fortsätta att stärkas. Planeringsantagandet för 2015 är 8 000 barn och ungdomar. Verket bedömer att det kommer att behövas 4 850 asylplatser. Behovet av asylplatser i landet är fördelat på ålder och kön enligt följande specificering: - Cirka 5 procent för barn till och med 12 år (tillgängligt idag är 1,4 procent) - Cirka 40 procent för barn 13-15 år (tillgängligt idag 31,5 procent) varav cirka 5 procent för flickor, med eller utan egna barn (tillgängligt idag 1,15 procent) - Cirka 55 procent för barn 16-17 år (tillgängligt idag 67 procent) varav cirka 5 procent för flickor, med eller utan egna barn (tillgängligt idag 1,7 procent) Utifrån Migrationsverkets prognoser och bedömningar gör länsstyrelserna beräkningar av behovet av platsutökning i kommunerna för ensamkommande barn. Fördelningstalet för Stockholms län för 2015 har sedan förra prognosen ökat med 67 procent till 895 platser. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunerna på att behovet av platser för de yngre barnen och för flickor är stort. Den genomsnittliga handläggningstiden hos Migrationsverket är för ensamkommande barn 142 dagar, till dess att beslut om permanent uppehållstillstånd kan tas. Verket räknar med att handläggningstiden kommer att öka ytterligare. Det i sin tur påverkar antalet anvisade barn per plats. Under 2014 har det varit 2,5 barn per plats, under 2015 beräknas antalet anvisade barn per plats uppgå till 1,7. Migrationsverkets stegmodell för anvisning Migrationsverket har sedan den 1 januari 2014 utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Genom lagändringen kan alla kommuner anvisas för att ta emot ensamkommande barn oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagande eller inte. Migrationsverket har tagit fram en stegmodell för det anvisningssystem som kommer att användas. Modellen har tagits fram i nära samarbete mellan Migrationsverket, Länsstyrelserna och i dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i delar Barnombudsmannen. Principerna i modellen slår fast i vilken turordning som Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ordna mottagande för ett ensamkommande barn. Principerna för anvisning redogörs för i faktarutan på sidan 4 i bilaga 2 till informationsbrevet från Länsstyrelsen. Som en följd av det mycket stora antalet ensamkommande barn som just nu söker asyl i Sverige samt på grund av att få lediga överenskomna asylplatser rapporteras in så slutfördes de utvidgade 27
Johanna Ajneståhl Rudén 2014-11-13 5 (6) Dnr ION-0076/2014 anvisningarna enligt steg 3 i början av november. För närvarande påbörjas alltså de utvidgade anvisningarna enligt steg 4. I steg 4 anvisas ett barn i taget (eller en sammanhållen grupp) till kommunerna i en rullande turordning störst till minst. Migrationsverket kommer per den 1 januari 2015 att nollställa stegmodellen vilket innebär att anvisningar enligt steg 3 börjar om på nytt. För att i möjligaste mån undvika att barn andra än närstående aviseras utanför överenskommelsen behöver kommunerna ha öppnat de platser som fördelats utifrån det nya behovet vid årets början. Sundbybergs mottagande av ensamkommande barn Sundbybergs stads nuvarande överenskommelse med Migrationsverket angående asylplatser för ensamkommande barn omfattar sex platser. Länsstyrelsen har i sitt fördelningstal för staden år 2015 beräknat att antalet boendeplatser behöver öka med sju platser till totalt 13. 1 plats beräknas motsvara 1,7 barn under 2015, med utgångspunkt från Migrationsverkets förväntat längre handläggningstider. Individ- och omsorgsförvaltningen ansvarar för de ensamkommande barnen i Sundbyberg. Under hösten 2014 finns en heltidsanställd handläggare för målgruppen, handläggningen är temporärt förstärkt av två personer på deltid. Rekrytering av två handläggare till på heltid pågår. I början av oktober 2014 ansvarade handläggarna för 36 ensamkommande barn och ungdomar, både asylsökande och sådana som har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) eller avslag. Av de 36 barnen och ungdomarna är fem flickor varav två är under 15 år. Länderna som ungdomarna kommer ifrån är Afghanistan, Eritrea, Somalia, Syrien, Algeriet, Iran, Indien och Ryssland. Flera av de ensamkommande barnen och ungdomarna har anknytning till släktingar i Sundbyberg. Ett tiotal ungdomar är jourhemsplacerade med eller utan konsulentstöd. Övriga bor på olika boenden och träningslägenheter hos exempelvis Vårljus, Attendo och Stadsmissionen. Förvaltningen har ett samarbete med kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen avseende praktiksamordning för ensamkommande ungdomar i Advisory Board som är tänkt att öka ungdomarnas förutsättningar på arbetsmarknaden genom goda relationer till näringslivet. Kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen bedömer i en skrivelse till sin nämnd att den har förutsättningar att utöka sin överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända med fyra individer vilket motsvarar 11 individer under 2015. 28
Johanna Ajneståhl Rudén 2014-11-13 6 (6) Dnr ION-0076/2014 Analys Ett mer än dubblerat antal platser för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige kommer att medföra utmaningar för förvaltningen med nuvarande personaltäthet. Emellertid pågår rekrytering för att anställa ytterligare två personer på heltid vilket stärker förutsättningarna för ett utökat mottagande. Vid en överenskommelse om anvisningsbara platser enligt fördelningstalet ökar också möjligheterna att planera verksamheten och mottagandet bättre. En kommun med färre överenskomna platser än fördelningstalet riskerar att få fler akutplaceringar. Inom kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen finns god kompetens för målgruppen nyanlända invandrare och genom ett nära samarbete kan handläggarna för respektive målgrupp utbyta erfarenheter, kunskaper och ta tillvara på den ömsesidiga kompetensen, till nytta för de nyanlända vuxna och de ensamkommande barnen. Slutsats Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl ökar fortfarande kraftigt. Det är förvaltningens uppfattning att Sundbybergs stad, liksom andra kommuner inom länet och i landet, bör ta ett ansvar för de ensamkommande barnen, i enlighet med Länsstyrelsernas beräkningsmodell för fördelningstal och platsbehov. Förvaltningen föreslår därför nämnden att godkänna ett ingående av överenskommelse med Migrationsverket om 13 asylplatser för ensamkommande barn från den 1 januari till och med den 31 december 2015. Nämnden föreslås också besluta att uppdra åt ansvarig förvaltningschef att ingå överenskommelsen 29
1(3) Överenskommelse om asylplatser Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn Omfattning 1 I denna överenskommelse mellan Migrationsverket och Sundbybergs stad förbinder sig kommunen att med stöd av 2 lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) anordna boende för ensamkommande barn. 2 Kommunen förbinder sig med stöd av 7 b förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. att hålla 13 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande barn. Ett ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd omfattas av denna överenskommelse under en månad från dagen för beviljandet enligt 8 lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 3 Kommunen ska omedelbart meddela ledig plats till Migrationsverket. Ersättningar 4 Kommunen erhåller enligt 7 b förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. ersättning baserat dels på antalet överenskomna platser dels på antalet belagda platser. Av 2 och 7 b framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. Ersättning för belagda platser grundas på kommunens redovisning, se MIGRFS 08/2013. Den del av de bistånd som enligt 13 LMA lämnas till en asylsökande och som utgör ersättning för kost och logi ingår i ovanstående ersättningar. Bfd22 060315 30
2 (3) Tvist och brott mot överenskommelsen 5 Vid helt eller delvis utebliven prestation får endera part kräva rättelse. 6 Migrationsverket får kräva rättelse om Inspektionen för vård och omsorg i egenskap av tillsynsmyndighet riktar kritik mot den verksamhet kommunen bedriver med anledning av denna överenskommelse. 7 Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning från endera part eller Inspektionen för vård och omsorg kan överenskommelsen med omedelbar verkan sägas upp. 8 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 9 Överenskommelsen löper från och med den 1 januari 2015 till och med 31 augusti 2016. Uppsägning för villkorsändring eller upphörande ska ske skriftligen med följande uppsägningstider: För villkorsändring 1 månad. För upphörande 6 månader. Om förhandling med anledning av uppsägning för villkorsändring inte är avslutad inom 1 månad från uppsägningsdagen anses uppsägningen för villkorsändring vara en uppsägning för upphörande. Detta innebär att överenskommelsen efter 6 månader från uppsägningsdagen upphör att gälla. Denna överenskommelse ersätter tidigare tecknad överenskommelse om anordnande av boendeplatser för asylsökande barn, s.k. ensamkommande barn (Migrationsverkets dnr 7.2-2013-27266) undertecknad den 19 juni 2013 respektive den 6 augusti 2013. 31
3 (3) Denna överenskommelse har upprättats i tre exemplar varav vardera part och länsstyrelse tagit sitt. Norrköping 2014- -... För Migrationsverket. Håkan Ljungberg Enhetschef bosättnings- och statsbidragsenheten Sundbyberg 2014- -... För Sundbybergs stad.. Sundbybergs stad Stockholm 2014- - För Länsstyrelsen Amir Hashemi-Nik Utvecklingsledare Länsstyrelsen i Stockholm 32
33
34
35
Diarienummer 851-37442-2014 BILAGA 1 Kommunfördelning utökat behov av platser 2015 (2014-11-07) Ensamkommande barn Ensamkommande Barn Kommun Fördelningstal 2015 Nuvarande överenskommelser* Behov av nya platser 2015 Botkyrka 22 9 13 Danderyd 19 8 11 Ekerö 17 5 12 Haninge 35 12 23 Huddinge 42 14 28 Järfälla 24 7 17 Lidingö 24 9 15 Nacka 48 15 33 Norrtälje 30 10 20 Nykvarn 9 5 4 Nynäshamn 16 6 10 Salem 11 6 5 Sigtuna 17 20-3 Sollentuna 30 11 19 Solna 33 0 33 Stockholm 335 75 260 Sundbyberg 13 6 7 Södertälje 0 0 0 Tyresö 24 9 15 Täby 38 12 26 Upplands Väsby 20 8 12 Upplands-Bro 13 6 7 Vallentuna 20 3 17 Vaxholm 10 5 5 Värmdö 23 9 14 Österåker 23 9 14 Total för länet 895 279 616 * Gällande överenskommelser samt underskrivna överenskommelser som träder i kraft under perioden okt. 2014 jan. 2015. 1 36
Diarienummer 851-37442-2014 Kommunfördelning utökat behov av anvisningsbara platser 2015 (2014-10-20) Nyanlända Nyanlända Kommun Anvisningsbara platser enligt nuvarande överenskommelse (anger år nuvarande ök tecknats) Fördelningstal anvisningsbara platser 2015 Differens nuvarande överenskommelse och fördelningstal 2015 Botkyrka 22 (2013) 58 36 Danderyd 25 (2011) 48 23 Ekerö 20 (2011) 40 20 Haninge 20 (2013)* 98 78 Huddinge 44 (2014) 118 74 Järfälla 10 (2013)* 62 52 Lidingö 50 (2014) 64 14 Nacka 40 (2014) 139 99 Norrtälje 25 (2013) 81 56 Nykvarn 10 (2013) 15 5 Nynäshamn 15 (2013) 39 24 Salem 15 (2012) 21 6 Sigtuna 5 (2014) 40 35 Sollentuna 32 (2014) 84 52 Solna 0 (2011)* 92 92 Stockholm 0 (2013)* 1045 1045 Sundbyberg 7 (2013)* 27 20 Södertälje 0 (2013) 0 0 Tyresö 30 (2013) 65 35 Täby 30 (2011) 106 76 Upplands Väsby 15 (2013) 52 37 Upplands-Bro 15 (2013) 28 13 Vallentuna 15 (2013) 49 34 Vaxholm 0** 17 17 Värmdö 22 (2014) 60 38 Österåker 30 (2011) 60 30 Total för länet 519 2508 2013 * Pågår förhandlingar om ny överenskommelse ** Vaxholm har en ÖK på 15 platser 2014. Överenskommelsen är uppsagd per 31/12-2014. 2 37
Diarienummer 851-37442-2014 Prognostiserat totalt mottagande: personer med uppehållstillstånd boendes i kommunen, inklusive ensamkommande barn, utifrån Arbetsförmedlingens länstal för 2015: (11402 personer) Kommun Mottagna 3 års snitt/1000 invånare Mottagna juli 2013 juni 2014/ 1000 invånare Antal mottagna aug 2014 (MIV statistik 14-10-01) Mottagna 1 januari sista augusti 2014/1000 inv. * Det reviderade länstalet för 2014 är 9920 för Stockholms län. Det faktiska mottagandet är lägre än prognosen. Per augusti skulle Stockholm ha tagit emot 6613 individer, men har tagit emot 3876 individer totalt. D.v.s. 58 % av prognostiserat mottagande. Det är framförallt andelen egenbosatta som är betydligt lägre än förväntat. ** Om förhållanden för prognosen för länet 2015 motsvarar antalet situationen augusti 2014, ligger siffrorna Prognostiserat mottagande 2015 per kommun av 11 402 personer** (Motsvarande mottagande per augusti 2014 års) Botkyrka 3,36 4,96 273 3,09 804 Danderyd 0,55 0,87 30 0,93 88 Ekerö 0,82 0,34 13 0,49 38 Haninge 1,41 0,81 102 1,24 301 Huddinge 1,36 0,97 136 1,31 401 Järfälla 3,21 2,08 174 2,49 513 Lidingö 0,76 0,62 41 0,90 121 Nacka 0,64 0,44 60 0,63 176 Norrtälje 0,98 0,86 65 1,14 191 Nykvarn 0,52 0,10 6 0,62 18 Nynäshamn 0,93 0,41 15 0,56 44 Salem 1,56 1,31 23 1,43 68 Sigtuna 2,39 2,24 132 3,02 383 Sollentuna 1,49 0,84 88 1,28 259 Solna 1,00 0,59 62 0,84 182 Stockholm 1,67 1,05 1288 1,42 3789 Sundbyberg 3,89 3,10 178 4,12 525 Södertälje 9,61 7,93 890 9,17 2619 Tyresö 0,89 0,58 28 0,62 82 Täby 0,47 0,66 47 0,70 138 Upplands Väsby 1,50 0,96 71 1,70 209 Upplands-Bro 2,22 2,11 70 2,79 206 Vallentuna 0,67 0,28 13 0,41 38 Vaxholm 0,09 0,00 0 0 0 Värmdö 0,69 0,65 37 0,92 109 Österåker 0,60 0,66 34 0,83 100 Total för länet 3876* 11402** 3 38
Diarienummer 42 % för högt. 851-37442-2014 4 39
1 (4) Datum 2014-11-10 Beteckning 851-37442-2014 Enheten för arbetsmarknadsoch rättighetsfrågor BILAGA 2 ny Information om anvisningar av asylsökande ensamkommande barn samt överenskommelsearbetet inför 2015 År 2014 har präglats av ett högt inresande av asylsökande ensamkommande barn till Sverige. Till och med sista september, hade 5 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, över 100 procent högre än motsvarande period 2013. Källa: www.migrationsverket.se Detta har medfört att Migrationsverket under hela året har varit tvungen att göra så kallade utvidgade anvisningar enligt lagändringen som trädde i kraft vid årsskiftet. Ändringen i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. syftar till att få en jämnare föredelning av mottagande av ensamkommande barn bland landets samtliga kommuner. Lagändringen innebär att barn kan anvisas till samtliga kommuner, oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Det är två faktorer som styr hur Migrationsverkets modell för de utvidgade möjligheterna till anvisning används: 1. Fördelningstal Fördelningstalen fastställer hur många platser en kommun förväntas tillhandahålla för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Ett golv på 4 asylplatser per kommun har beslutats. Fördelningstalen tas i ett första skede fram per län och fördelas sedan på kommunnivå av Länsstyrelserna. Talen är baserade på Migrationsverkets prognoser, utifrån vilka Migrationsverket gör en platsbeställning till Länsstyrelsen. 2. Principer för anvisning (stegmodell) Principerna/stegmodellen slår fast i vilken turordning Migrationsverket beslutat anvisa barn till kommuner (se faktarutan på sista sidan), där anvisningar sker utanför överenskommelser. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan 29 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 010-223 11 10 40