Slutrapport - förstudie inom Europeiska Socialfonden

Transkript

1 (9) Individ- och omsorgsnämnden Slutrapport - förstudie inom Europeiska Socialfonden Beslutsunderlag s skrivelse den 11 november 2014 Sammanfattning I en rapport till ESF sammanfattas det arbete som har gjorts under det senaste året inom projektet Förstudie Sundbybergs stad angående samverkan kring stöd till långtidsarbetslösa. Förstudiens målgrupp var långtidsbidragsberoende arbetslösa med särskilt fokus på personer med utomeuropeisk bakgrund. Under förstudien har en fördjupning skett på de personer som studerat mer än 1000 timmar på SFI. De som har varit inblandade i projektet är bland andra representanter för individoch omsorgsförvaltningen och kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen. Rapporten ska ligga till grund för en begäran om utbetalning av medel från Svenska ESF-rådet. Förslag till beslut 1. Individ- och omsorgsnämnden godkänner slutrapporten angående förstudien inom Europeiska Socialfonden. Marianne Saur Hedlund Förvaltningschef Sundbybergs stad, Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: Organisationsnummer: individochomsorgsforvaltningen@sundbyberg.se

2 (9) Slutrapport förstudie inom Europeiska Socialfonden Bakgrund och syfte Arbetslöshet är ett stort problem i samhället som inte minst påverkar barn och ungdomar som får växa upp med arbetslösa, bidragsberoende föräldrar. Med det följer barnfattigdom, en fråga som vi i Sundbybergs stad har valt att fokusera på, som medför ökad risk för utanförskap i vuxen ålder. De grupper som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden är unga vuxna under 25 år, personer som är över 55 år, personer med funktionsnedsättning samt personer med utomeuropeiskt ursprung. Sundbyberg har en relativt sett hög andel arbetslösa jämfört med övriga kommuner i regionen, speciellt unga och utrikes födda. Språkliga brister är en av de faktorer som försvårar för personer att få arbete. En av utgångspunkterna för vår förstudie, som vi skriver i ansökan, är att lärare som arbetar med svenska för invandrare (SFI) i Sundbyberg har uttryckt att de ser en tendens att många av eleverna mår mycket dåligt, både fysiskt och psykiskt, och att detta påverkar deras språkinlärning och möjligheter att komma vidare i utbildningen. I Sundbybergs stad finns en medvetenhet om utmaningen och det finns en vilja att aktivt arbeta för att hitta effektiva och hållbara lösningar för att bekämpa utanförskapet. Vårt syfte med denna förstudie är att undersöka hur vi skulle kunna hjälpa målgruppen. En utgångspunkt som vi hade med oss in i förstudien var att det är viktigt med samverkan. Tidigt i förstudien träffade vi Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och det blev tydligt att det finns behov av samverkan kring förstudiens målgrupp. En utgångspunkt för förstudien var också att samverkan på denna nivå på sikt skulle kunna underlättas genom ett gemensamt projekt. Problemanalys Det finns flera hinder som försvårar samverkan. Myndigheterna har olika politisk styrning och det finns organisatoriska hinder. Det kan vara svårt att få kontakt med och rätt hjälp av vården, både för personerna själva och för de som i olika roller ska ge stöd till de som är arbetssökande. Det krävs ofta att den enskilde tar kontakt per telefon och den avsatta tiden för besök är kort. Socialsekreterare, arbetsmarknadskonsulenter och lärare, som ger stöd till eleven eller den arbetssökande, har inte tid att ringa eller följa med till andra myndigheter, som t.ex. vårdcentralen. Förstudiens målgrupp hamnar också lätt mellan stolarna hos de olika myndigheterna. Som en handläggare sa: "Den man har svårt att hjälpa hänvisar man lätt till någon annan myndighet där man tror personen kan få hjälp". Vi har genom intervjuer av personal inom försörjningsstöd, SFI, kommunens arbetsmarknadsinsatser och Försäkringskassan fått klart för oss att alla ser ett stort behov av samverkan mellan myndigheter för att bättre kunna hjälpa målgruppen.

3 (9) Omvärldsanalys Sundbyberg kan jämföras med Botkyrka och Södertälje när det gäller arbetslöshet bland utsatta grupper. Dessa kommuner ingår, precis som alla kommuner i södra länet, i olika samordningsförbund tillsammans med landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Där samordnar man sina resurser och kan på så sätt kringgå stuprörsorganisering och skapa samordnade insatser för dem som bäst behöver dem. I den norra delen av länet har det inte funnits samordningsförbund fram tills nu när Täby och Åkersberga bildat Södra Roslagens samordningsförbund. Vi har tagit kontakt med dem och fått namn på nyckelpersoner inom olika myndigheter. I lagen om finansiell samordning framgår att vi fyra myndigheter ska samverka och i många statliga utredningar t.ex. SOU 2013:74 betonas att samordning och samverkan kan utvecklas till exempel genom samordningsförbund. Ändå är det ett steg som nästan inga kommuner på norrsidan hittills varit beredda att ta. Nu har intresset vaknat i Sollentuna och Sigtuna. Grunden för den som är nyanländ är att lära sig det svenska språket och svårigheterna med språkinlärning är en faktor som försenar inträdet på arbetsmarknaden. Kommunerna på Södertörn har det senaste året arbetat fram en grundutbildning för nyanlända med kort utbildningsbakgrund: BAS, som varit väldigt framgångsrik. Genom bl. a nya pedagogiska metoder, modermålsstöd och stabil grupp har fler elever klarat B-nivå i SFI snabbare jämfört med elever i traditionell undervisningsgrupp för SFI. Nu ska metoden spridas i länet, vilket kan göra att fler nyanlända kan försörja sig själva snabbare. Järfälla och Sigtuna är klara som BAS-noder i norra delen av länet, men det är inte bestämt i vilken omfattning Sundbybergs SFI-elever kommer att delta i undervisningen där. Omfattning och avgränsning Huvudfokus för förstudien har varit långtidsarbetslösa med utomeuropeisk bakgrund som är 25 år eller äldre, eftersom det är denna grupp som staden lyckats sämre med att hjälpa ut i egen försörjning. För att få en mer hanterbar grupp valde vi att fokusera på de personer som studerat mer än 1000 timmar på SFI, vilket visade sig vara sammanlagt 33 personer. Förstudien har inte haft några transnationella kontakter eftersom vi inte har hittat några relevanta kontakter utifrån vår målgrupp. Vi har tagit del av Arbetsförmedlingens ESF-projekt Sigrid och deras transnationella kontakter. Nederländerna har flera av oss hört talas om som ett gott exempel vad det gäller att förebygga psykisk ohälsa bland unga och hur de arbetar med brukarmedverkan i insatser för försörjningsstödstagare. Vi hade velat ta reda på mer om hur de arbetar med detta, men vi fick inte möjlighet att prioritera det inom projektet. Metod och arbetssätt Vi har velat undersöka möjligheterna för samordning och effektivisering av olika aktörers insatser för att underlätta för långtidsarbetslösa med utomeuropeiskt ursprung att komma in på arbetsmarknaden.

4 (9) Vi har intervjuat socialsekreterare från försörjningsstöd och nätverket mellan försörjningsstöd, SFI och jobbcenter om hur de ser på målgruppen behov, problematik, vilka insatser som fungerar bra och vad de ser behov av som inte finns. De har lämnat in fallbeskrivningar som visar på situationen för några av eleverna som studerat mer än 1000 timmar SFI. Vi har också intervjuat en handläggare för aktivitetsersättning på Försäkringskassan för att höra om deras erfarenheter av målgruppen, vilka insatser de har och vilka behov av insatser och samverkan de ser. Vi hade för avsikt att intervjua personal på Arbetsförmedlingen, för att ta reda på mer vilka insatser de kan erbjuda målgruppen, men vi har haft svårt att etablera ett bra samarbete under tiden för förstudien. Vi har gjort forskningsgenomgångar, deltagit på konferenser och seminarier om bättre hjälp till arbetslösa och hur man kan samordna insatser i samordningsförbund. Som vi skrev i ansökan såg vi behov av att samla alla aktörer för att göra en gemensam problemanalys. Vi har tillsammans med chefer och medarbetare från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inspirerats av Annica Östh från samverkansteamet i Botkyrka, en verksamhet inom samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem. Av henne fick vi kort höra hur ett samordningsförbund fungerar och hur Samverkansteamet och deras gruppverksamhet Samhälsan arbetar. I förstudien har vi undersökt några olika bedömningsinstrument som kan vara till stöd för att hjälpa målgruppen bättre. Arbetsmarknadskonsulenterna har börjat använda ett återkopplingsinstrument som bedömer grundläggande anställbarhet. Det är utvecklat av psykologen Carlos Cerna och Rolf Dalin vid FoU i Västernorrland. Där får praktikant och handledare var för sig bedöma sociala färdigheter, hur väl man kan fokusera på arbetsuppgifter, anpassningsbarhet och handlingskraft. Sen diskuterar man tillsammans hur väl bedömningarna stämmer överens och vilka områden som är viktigast att praktikanten utvecklar för att kunna få och behålla ett arbete. Enligt den forskningsgenomgång som Cerna och Dalin gjort rankar arbetsgivare samarbetsförmåga, referenser och initiativförmåga högre än förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift och relevant utbildning (Begreppet grundläggande anställningsbarhet - Ett psykosocialt perspektiv). Med hjälp av instrumentet försöker arbetsmarknadskonsulenterna, tillsammans med deltagaren, hitta de områden som deltagarna behöver förbättra och hur det kan gå till. Återkopplingsinstrumentet för grundläggande anställningsbarhet är något som vi i projektgruppen tror kan vara användbart i ett kommande utvecklingsprojekt. I fallbeskrivningarna angående målgruppen har det framgått att eleverna gör framsteg i sina studier, men att det tar lång tid. Många har problem med diffus värk men även de som har problem med syn och hörsel har svårt att få rätt hjälp av sjukvården. Lärare och handläggare efterfrågar trepartsamtal med läkare och psykolog eller kurator. Många säger också att de har svårt att koncentrera sig pga. boendesituationen. Några säger att de inte har full arbetsförmåga, men det är inte förrän de börjar studera SFI på C-nivå med kompletterande praktik som de blir sjukskrivna för att de inte klarar sysselsättning på heltid. Många är ensamstående

5 (9) med flera barn som kommit tätt. Handläggare säger att språkpraktik (praktik på en arbetsplats med syftet att träna svenska), speciellt när den beviljas för längre tid, är en bra insats för gruppen. Många av dem som haft språkpraktik går sen över till kommunal visstidsanställning eller annan anställning. Vi har därför tittat på hälsoskattningar för att försöka ta reda på mer om hur vår målgrupp upplever sin hälsa. De hälsoskattningar vi tittat på är EQ-5D och SF-36. EQ-5D är ett standardiserat instrument för att beskriva och mäta hälsorelaterad livskvalitet. Eftersom det är så vanligt i Sverige och också används av t.ex. Samhälsan finns goda möjligheter att jämföra resultat med andra projekt. Vi ansåg dock att det skulle vara bra att komplettera EQ-5D med ett något mer omfattande hälsoskattningsinstrument för att få en bredare bild av deltagarnas hälsa. Vi valde då SF-36 som är ett mått utvecklat för att ge en profil som illustrerar individens hälsosrelaterade livskvalitet i samma termer som WHO-definitionen om hälsa. Vi undersökte möjligheten att låta gruppen som läst mer än 1000 timmar SFI få skatta sin hälsa. Efter diskussion med rektor och samordnare på SFI beslöt vi att det inte var etiskt rätt att börja ta reda på mer om elevernas hälsa innan vi har möjlighet att erbjuda insatser som kan möta behovet. Delar av projektgruppen har deltagit på en nationell konferens om nationell samordning. Personer från projektgruppen har tillsammans med personal från försörjningsstöd och enheten för vägledning och arbete gjort studiebesök på samverkansteamet i Botkyrka: Samhälsan - en samordnad insats för långtidsarbetslösa inom samordningsförbundet Huddinge Botkyrka Salem. Vi har också gjort studiebesök hos det sociala cateringföretaget Provins mat, som anställer arbetslösa kvinnor från Botkyrka utifrån deras intresse för mat, snarare än utifrån språkkunskaper eller arbetslivserfarenhet. Mot slutet av förstudien genomförde projektgruppen en SWOT-analys av förutsättningarna för bättre hjälp till målgruppen. Vi kom fram till att det finns resurser hos SFI, studie- och yrkesvägledare och arbetsmarknadsinriktade insatser hos enheten för vägledning och arbete som också har omfattande näringslivskontakter i länet. Det finns en vilja från kommunens politiker att satsa på målgruppen och vi känner till goda exempel från andra kommuner i hur man kan hjälpa målgruppen på ett bättre sätt. Det finns samverkansavtal med andra berörda myndigheter och en vilja att samverka mer. Samtidigt är det mycket stuprörstänkande och det är oklart hur förankrat reell samverkan är hos olika aktörer. Olika prioriteringar hos olika myndigheter försvårar också samarbete. Därför ser vi samordningsförbund som en möjlighet och vi har identifierat nyckelpersoner för att fortsätta processen. Det finns mycket forskningsstöd för att satsningar på vår målgrupp är lönsamt både för individen och för samhället. Vi har inte haft något särskilt fokus på tillgänglighet i förstudien, eftersom vi inte haft några utåtriktade aktiviteter. Sundbybergs stad har övergripande ett omfattande arbete för att göra staden mer tillgänglig. I ett genomförandeprojekt kan vi få hjälp

6 (9) av stadens tillgänglighetssamordnare för att säkerställa att projektet är tillgängligt för personer med funktionshinder. Ett tillgänglighetshinder som vi bedömer som extra viktigt att förebygga är tillgången till information. För att möta det kan vi ta hjälp av tolk, modersmålsstödjare samt skriftlig information på lätt svenska och relevanta språk. Sigrids erfarenheter av att använda arbetsförmedlingens så kallade SIUSkonsulenter (särskild introduktion och utvecklingsstöd) med tolk är användbara för att vi ska bli bättre på att hjälpa personer ur vår målgrupp med en funktionsnedsättning att få en anställning. Samverkansanalys Projektgruppen har bestått av Anne Gerdin, enhetschef för enheten för vägledning och arbete på Kompetens och arbetsmarknadsförvaltningen, Karolina Hellberg folkhälsovetare och föräldrastödssamordnare på (IoO), Josefine Johansson, projektledare för förstudien (IoO) och Solveig Sandström, verksamhetschef för ekonomiskt bistånd (IoO). Fredrik Ekdahl, rektor för kommunal vuxenutbildning och SFI, har varit med i vissa delar av projektet. Vi har träffats minst en gång per månad och regelbundet stämt av förstudiens aktiviteter mot målen i ansökan. Tack vare att alla möten planerades in tidigt och att deltagarna prioriterat projektgruppens möten har vi alltid varit en komplett grupp. Förstudien har underlättats av att cheferna till den personal i kommunen som projektledaren behövt intervjua har ingått i projektgruppen. De har uppmuntrat sin personal till att avsätta tid för möten och studiebesök. Samverkan inom kommunen har fungerat väldigt bra mellan Individ- och omsorgsförvaltningen och Kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen. Personal från båda förvaltningarna har prioriterat att delta i intervjuer och möten. Näringslivskontoret valde tidigt att stå tillbaka och kallas in om förstudien skulle hitta en avgränsad grupp som skulle kunna vara intressant för deras företagskontakter. Samverkan handlar ofta om att hitta rätt personer med intresse och mandat. En månad in i förstudien fick vi kontakt med samverkansansvarig på Försäkringskassan i Sundbyberg, som var väl insatt både i sin myndighet och i samordningsförbund. Vi har även haft möten med den lokala chefen för Arbetsförmedlingen inför och under förstudien. Inom landstinget har vi fått kontakt med beställarenheten som är de som förbereder beslut om finansiell samordning. Vi har inlett kontakt med en av transkulturellt centrums hälsokommunikatörer och försökt få kontakt med en privat vårdcentral som har tigrinjatalande personal. I Sundbyberg finns det en stor grupp personer som talar tigrinja, vilket underlättar vid mobilisering av resurser från den egna språkgruppen till t.ex. mentorer och förebilder. Kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen har gått in i Järfälla kommuns förstudie om arbetslösheten bland unga vuxna. I övrigt har vi inte samarbetat med några andra förstudier eftersom de inte haft samma målgrupp som vi.

7 (9) Analys över medfinansiering i ett kommande genomförandeprojekt I vår förstudie ser vi gemensamma insatser som en förutsättning för att kunna ge bättre hjälp till långtidsarbetslösa med utomeuropeisk bakgrund och samordningsförbund skulle vara ett bra sätt att organisera det. Vi har börjat förankra idén om att bilda ett samordningsförbund på politisk nivå. Vi har också träffat samverkansansvarig och områdeschefen på Försäkringskassan för att diskutera en eventuell gemensam ansökan om medel till ett genomförandeprojekt och hur vi kan arbeta vidare för att bilda ett samordningsförbund. Vi har även kontakt med samverkansansvarig på Försäkringskassan i Sollentuna och har en inspirationsdag bokad tillsammans med dem och övriga kommuner i nordvästra Stockholm. Ett bra samarbete med Försäkringskassan kan också bidra till att få med Arbetsförmedlingen. Vi har dock inte kommit så långt i diskussionerna om ett kommande genomförandeprojekt att vi kan redogöra för en medfinansiering. Könsuppdelad statistik Sundbybergs stad har en hög andel utrikes födda som kommit till Sverige de senaste fem åren och vi har en hög andel arbetslösa (8,8 % jämfört med 6,6 % i Stockholms län som helhet). Arbetslösheten i Sundbyberg har minskat med 2,7 % från juli 2013 till juli 2014, men den har samtidigt ökat bland stadens utrikesfödda, med 2,3 %. Motsvarande siffra för länet är en minskning av arbetslösheten för utrikesfödda med 0,7 %. De som har allra svårast att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är kvinnor med kort utbildning och ursprung i Afrika och Asien (RUT dnr 2011:581). Förstudiens målgrupp blev därför långtidsarbetslösa personer med utomeuropeisk bakgrund. Huvudfokus för förstudien har varit långtidsarbetslösa personer som är bosatta i Sundbybergs stad, som har utomeuropeisk bakgrund och som är 25 år eller äldre, eftersom det är de som staden lyckats sämre med att hjälpa ut i egen försörjning. För att få en mer hanterbar grupp att titta närmare på har vi valt ut de som studerat mer än 1000 timmar på SFI. Under förstudien konstaterades att denna grupp, som studerat mer än 1000 timmar på SFI, bestod av sammanlagt 33 personer; 27 kvinnor och 6 män. Av dessa var det 26 personer som fick försörjningsstöd. Av de 33 personerna i gruppen hade 23 personer sitt ursprung i afrikanska länder; 17 personer kom från Eritrea och Etiopien, övriga från Somalia, Kongo och Sudan. De övriga tio kom från Irak, Afghanistan, Turkiet och Azerbajdzjan. Tre personer var födda på femtiotalet, 13 på sextiotalet, 11 på sjuttiotalet och åtta personer var födda på åttiotalet. Målgruppen domineras alltså av kvinnor. Vi vet sen tidigare att kvinnor med försörjningsstöd inte får lika stor del av arbetsmarknadsinsatser som män (Christian Kullberg: Genus i socialt arbete). Även i verksamheter som jobbar medvetet med jämställdhetsintegrering erbjuds män mer lönebidragsanställningar medan kvinnor

8 (9) får deltidsjobb (Sigrids halvtidsrapport). Genom lärdomar från BAS-projektet i SFI (Länsstyrelsen) och samverkansteamet i Botkyrka vet vi att det är möjligt för kvinnor med ingen eller kort utbildning och/eller arbetslivserfarenhet att med rätt insatser förbättra sin hälsa och komma närmare arbetsmarknaden. Detta visar även resultat från några av Sigrids verkstäder. Intressentanalys och slutsatser Under förstudien har vi kartlagt vilka resurser och möjligheter som finns både inom vår kommun och hos andra kommuner och myndigheter. Det har lagt grunden för ett gemensamt genomförandeprojekt och för att bilda ett samordningsförbund. Enligt de kontakter vi tagit med andra kommuner och myndigheter tar det ett år att bilda ett samordningsförbund. Ett gemensamt projekt som ger bättre hjälp till långtidsarbetslösa med utomeuropeisk bakgrund kan börja tidigare och sedan läggas in i samordningsförbundets verksamhet. Sundbyberg kommer i höst att pröva ett nytt sätt att stödja nyanlända genom lotsar. Det är första steget i stadens arbete med sociala investeringsfonder och ingår även i arbetet att minska barnfattigdomen. Sundbybergslotsarna ska både vara en lots ut i arbetslivet och ut i föreningsliv och aktiviteter. De ska komma från kommunens största språkgrupper bland arbetslösa, vara försörjningspliktiga föräldrar och i dagsläget arbetslösa. Den första lotsen kommer att introduceras på en stor matvaruaffär och sen vara den som i sin tur handleder och introducerar arbetslösa som gör praktik för att förbättra språket eller som fått kommunal visstidsanställning. Lotsen skall också hjälpa familjen hitta aktiviteter i kommunen och grannkommunerna samt kunna informera om hur man kan ta del av föreningslivet. Sundbyberg använder sig sedan några år tillbaka av kommunal visstidsanställning (KVA) som en insats där det bedöms kunna leda till fortsatt anställning. KVA har nationellt fått mycket kritik för att en del kommuner anställer på arbetsplatser där förutsättningarna inte finns för fortsatt anställning. KVA blir då ett sätt kvalificera försörjningsstödstagare till a-kassa och på så vis föra över ansvaret för arbetslösa till Arbetsförmedlingen och staten. I Sundbyberg ser vi att när rätt personer beviljas KVA på rätt arbetsplatser som får handledningsstöd från kompetens och arbetsmarknadsförvaltningen, så leder insatsen till att en stor del får fortsatt anställning när KVA upphör. Vi har blivit väldigt inspirerade av samverkansteamet i Botkyrka och hur de arbetar samordnat från flera myndigheter med långtidsarbetslösa, där majoriteten är kvinnor med utomeuropeisk bakgrund. De visar att det går att arbeta framgångsrikt med lågutbildade utomeuropeiska kvinnor som i snitt haft nio år av offentlig försörjning och där de flesta har omfattande besvär med sin hälsa. Målet, som de också har uppnått, är dels att 25 % ska ut i arbete, studier eller anses stå till arbetsmarknadens förfogande och dels att hälften ska uppleva förbättrad hälsa. Det som också var väldigt inspirerande att höra är att allt detta framgångsrika arbete kostar så lite: 3 miljoner som inkluderar lön till ca 4 tjänster, lokal och tolkar. Det som de saknar är kopplingen till SFI. I ett eventuellt genomförandeprojekt skulle vi

9 (9) i Sundbyberg kunna föra samman SFI, insatser som lotsar och KVA med samordnade hälsofrämjande insatser. Vi är en av de kommuner som växer snabbast i landet och som också har ett väldigt expansivt näringsliv. Vi bedömer det lättare att involvera näringslivskontoret i insatser för personer som är redo att börja förvärvsarbeta. Arbetsförmedlingens ESF-projekt Sigrids verkstäder om utbildning i socialt företagande och Gävleborgs läns arbetsmarknadsutbildningar med SFI ( är saker vi skulle vilja samarbeta med Arbetsförmedlingen om även här. Flera av Sigrids verkstäder visar att friskvårdsinsatser ihop med arbetsmarknadsinsatser ökar både motivation och självkänsla. Sammanfattningsvis har vi identifierat bakomliggande orsaker till att målgruppen fastnar i arbetslöshet, vilket bekräftar de hypoteser vi hade inför projektet. Vi har ökat våra kontakter med samarbetsaktörer och vi har en ökad samsyn kring de gemensamma utmaningarna. Vi har fått kännedom om aktörernas insatser och vi har etablerat kontakt med andra kommuner med liknande utmaningar och vi har utbytt erfarenheter. Vi har undersökt olika bedömningsverktyg och hälsoskattningar och vi har ökat vår kunskap om samordningsförbund. Vi har fått en ökad kännedom om vår organisations styrkor och svagheter. Det som vi har kommit fram till i förstudien utgör ett underlag för beslut om ett eventuellt genomförandeprojekt.