1 2 Läkemedelskommittéarbete & läkemedelsvärdering Disposition Läkemedelsanvändningen Hur påverkar man förskrivningen Läkemedelsarbetet i landstingen Läkemedelsvärdering i en läkemedelskommitté Kalmar 13 oktober 2015 Pia Frisk 3 4 Läkemedel varför är det viktigt? Viktigaste terapeutiska åtgärden Vanligt i befolkningen Område under snabb utveckling Många kvalitetsbrister Historiskt svårt att få kostnadskontroll Hur stor del av svenskarna fick minst ett läkemedel på recept 2014? 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83% Gunilla Thörnwall Bergendahl 5 6 600 000 Antal personer som behandlades med receptläkemedel 2014 Hur stor andel av de äldre (75+) får 10 eller fler läkemedel på recept? 500 000 1. 3 400 000 300 000 200 000 2. 5 3. 7 100 000 4. 10 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+ 5. 15 Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister Källa: Kolada, 2013 1
7 8 Vilka receptförskrivna läkemedel fick flest svenskar 2011? Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister 9 10 Vanligaste receptläkemedel (andel av befolkningen i riket 2011) Vilka läkemedel var vanligast bland tjejer/kvinnor 15-44 år under 2011? 11 12 Vanligaste receptförskrivna läkemedel bland kvinnor 15-44 år i riket 2011 (%) Könsskillnader kvinnor-män 15-44 år i riket, % av invånarna 2011 2
13 14 Könsskillnader läkemedel 2009 Hur hög är läkemedelskostnaden? Loikas et al 2011 15 16 Läkemedel vad kostar de? Hur stor andel av de totala löpande hälso- och sjukvårdskostnaderna (415 miljarder kr) utgörs av kostnaden för receptförskrivna läkemedel? 6,8% Försäljning av läkemedel till människa, 2014 Försäljningssätt Försäljningsvärde, MKr exkl moms Recept 26 422 Läkemedelsförmån (67,6%) 17 854 Rekvisitioner 7 194 Egenvård 4 212 Totalt 37 829 Källa: SCB, Hälsoräkenskaperna 2013 Källa: Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2014 (ehälsomyndigheten) 17 18 Kostnadsutveckling läkemedel i Sverige 3
19 20 21 22 Största kostnadsposter - SLL Största kostnadsposter Riket 2014 1999 1. Omeprazol 2. Orlistat 3. Faktor VIII 4. Citalopram 5. Simvastatin 6. Somatropin 7. Budesonid 8. Sumatriptan 9. Erytropoietin 10. Metoprolol 2009 1. Etanercept (Enbrel) 2. Adalimumab (Humira) 3. Faktor VIII 4. Formoterol + budesonid (Symbicort) 5. Infliximab (Remicade) 6. Olanzapin (Zyprexa) 7. Interferon beta 8. Metylfenidat (Ritalin, Concerta) 9. Trastuzumab (Herceptin) 10. Kandesartan 1. Adalimumab (Humira) 2. Etanercept (Enbrel) 3. Sofosbuvir (Sovaldi) 4. Formoterol + budesonid (Symbicort Forte Turbuhaler) 5. Formoterol + budesonid (Symbicort Turbuhaler) 6. Tiotropium (Spiriva) 7. Pregabalin (Lyrica) 8. Golimumab (Simponi) 9. Paracetamol (Alvedon) 10. Faktor VIII (Advate) Källa: Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2014 (ehälsomyndigheten) 23 24 Största försäljningsvolymen (Rx) Riket 2014 1. Trombyl 2. Alvedon 3. Levaxin 4. Imovane 5. Metoprolol Sandoz 6. Waran 7. Behepan 8. Citodon 9. Vagifem 10. Bricanyl Turbuhaler Vad kommer att hända? Miljarder kronor 7 6 5 4 3 2 1 0 1977 1979 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD) I SLL 1977-2005 1981 1983 1985 1987 1989 1991 Alternativa terapier Konsensusrapporter & guidelines 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Åldrande befolkning Ökad sjukdomsbörda Sänkta gränsvärden Nya läkemedel Bioteknologiska läkemedel Indikationsvidgning Marknadsföring till allmänheten Patentutgångar Biosimilars OTC switchar TLV beslut Kostnadseffektiva läkemedelsval Källa: Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2014 (ehälsomyndigheten) 4
Vad påverkar kostnaderna för läkemedel? 25 26 Hur kan man påverka förskrivningen? Enforcement lagstiftning, regler Education utbildning Engineering strukturella förändringar Economics ekonomiska incitament Rice, Atkins (1984) Public Communication Campaigns 27 28 Enforcement - går att komma runt om man inte tror på reglerna Education har i regel ganska liten (& långsam) påverkan 29 30 Engineering är svårt i komplexa system som hälso- och sjukvården Economics kan ha kraftig påverkan på oss människor 5
31 32 Nationella reformer/aktiviteter Ändringar i högkostnadsskyddet Överföringen av kostnadsansvaret från staten till landstingen Generisk substitution TLV - ny prissättningsmodell - genomgångar av sortimentet Kvalitetsregister och Öppna jämförelser Ordnat införande av nya läkemedel Läkemedelsarbetet i SLL Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan & VISS Elektroniska beslutsstöd Medicinsk fortbildning i olika former Återkoppling av förskrivningsmönster Råd, mått & mål Incitament & budgetar 33 34 LKs traditionella uppdrag Läkemedelshantering Rek-listor Informationsblad Statistik Upphandling Utbildning Remissinstans Vad säger lagen? 1. Minst en kommitté i varje län 2. Medicinsk och farmaceutisk expertis 3. Genom rekommendationer verka för rationell läkemedelsanvändning 4. Analysera förskrivningen 5. Samarbeta med andra LK, myndigheter och universitet 6. Landstinget utfärdar reglemente Lag om läkemedelskommittéer 1996:1157 35 36 En läkemedelskommitté består av Läkemedelsexperter" Arbetsutskott Expertgrupper Lokala läkemedelsgrupper Tidskriftsredaktion Informationsapotekare och -läkare Olika projekt och arbetsgrupper Kloka Listan - läkemedelsrekommendationer 6
37 38 39 40 Läkemedelsvärdering i läkemedelskommittéarbete Läkemedelsvärdering Medicinsk ändamålsenlighet Säkerhet Farmaceutisk ändamålsenlighet terapitradition leveranssäkerhet miljöaspekter Företagets info & kompetens 41 Medicinsk ändamålsenlighet Evidence-based medicine Väldokumenterat med avseende på klinisk effekt Relevanta studier med bra resultatmått (sk endpoints, t ex dödlighet, sjuklighet). Tydlig patientnytta Terapeutiska fördelar framför alternativen 42 behandlingskostnad 7
43 44 Bra studier är/har... Jämförande (med relevanta jämförelser) Bra patientselektion (generaliserbara) Randomiserade (för att undvika confounders) Dubbel-blinda (för att undvika bias) Prospektiva Relevanta effekter studerade Tillräckligt omfattande Korrekt utvärderade (enligt intention-totreat ) Hierarkier av evidens Meta-analysis RCTs Single RCT Non-randomised Controlled Trial Case-control or cohort studies Multiple time series-studies Descriptive studies Expert committees Case reports Spontaneous reporting 45 46 Säkerhet Farmaceutisk ändamålsenlighet Biverkning = varje negativ och oönskad effekt av ett läkemedel som uppkommer vid användning i normala doser (WHO 1966) Kliniska prövningar Biverkningsrapportering vid användning i större populationer Typ A-, typ B-biverkningar 3-regeln: För att med 95% sannolikhet kunna hitta en biverkan som förekommer i en viss frekvens, måste man studera 3 gånger så många människor. Sortimentet är anpassat till vårdens och patienternas behov Biofarmaceutiska egenskaper Sortimentsbredd (beredningsformer, styrkor, storlekar, startförp.) Endos & Apodos Hanterbarhet inkl. förvaringsbetingelser Etikettering Leveranssäkerhet 47 48 Miljöaspekter Behandlingskostnad Miljöriskindex 0-9 Persistens Bioackumulerbarhet Toxicitet Behandlingskostnad >< hälsoekonomisk värdering 8
49 50 Läkemedelsområdet är unikt på det sätt det skiljer sig från en fungerande marknad Olika perspektiv läkare förskriver apotek lämnar ut Patient Klinik Sjukhus, vårdcentral Hälso- och sjukvårdssektorn Läkemedelskommitté Landsting Samhälle patienter använder skattebetalarna betalar 51 Hälsoekonomiska utvärderingar Cost of illness Kostnadsminimeringsanalys Kostnadseffektanalys Kostnadsnyttoanalys Kostnadsintäktsanalys 9