Socialnämndens verksamhetsplan 2014-2016 Luleå kommun
Verksamhetsplanen omfattar ett urval av de politiska intentionerna, både som de lokalt uttrycks i vision, riktningar, program och som komplement till de mål som nämnden fastställer. Här finns också en sammanfattning av nationella trender och beslut som påverkar socialnämndens verksamhetsområde den kommande treårsperioden. Avslutningsvis finns också nämndens styrkort för år 2014. Innehåll Om modellen för styrning... 2 Vision 2050... 2 Socialnämndens vision... 2 Riktningar... 3 Program... 4 En sammanfattning av nationella nyheter... 5 Barn & unga... 5 Folkhälsa... 5 Våld... 5 Migration och integration... 6 Förändringar avseende ekonomiskt bistånd... 6 Ungdomsarbetslöshet... 6 Äldreomsorg... 6 Digital utveckling... 7 Effekter av valfrihet... 7 Politikens vilja... 8 Socialnämndens styrkort 2014... 9 Ekonomisk ram kommunbidrag... 11 1
Om modellen för styrning Balanserad styrning har tillämpats i Luleå kommun sedan 2001. Kortfattat är syftet med modellen att tillämpa målstyrning i flera, sammanhängande perspektiv som balanserar varandra. För år 2014 har perspektiven kund/medborgare/brukare och utveckling ersatts med perspektiven samhälle och service. Tanken är att de nya perspektiven bättre ska stödja kommunens övergripande uppdrag som samhällsbyggare, attraktionsskapare och servicegivare. De ska också stödja social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som är en ledstjärna i programmen. Då nämnden fastställt mål tar verksamheterna vid. I varje verksamhetsområde sker en process där nämndens mål konkretiseras i linje med verksamhetens uppdrag. Sedan fastställs aktiviteter för varje enhet som bidrar till verksamhetens mål. Processen sker med en hög grad av delaktighet där medarbetarnas idéer och tankar tas till vara. Uppföljning av mål och aktiviteter sker formaliserat tre gånger per år i form av två delårsbokslut och en verksamhetsberättelse för året. Vision 2050 Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. Ledord i visionen är Levande och växande Utrymme med närhet Se möjligheterna Naturligt färgstark Lokalsinne och världsvana Socialnämndens vision Genom medvetna satsningar bygger vi förutsättningar för framtidens socialtjänst med syfte att bidra till ett Meningsfullt liv i Luleå. Socialnämndens och socialförvaltningens arbete ska präglas av kvalitet och utgå från följande grundläggande värderingar: Med kvalitet, engagemang, omsorg och förståelse ska vi, inom ramen för vårt uppdrag och gällande lagstiftning, tillgodose behov som uppfyller våra medborgares önskemål. Ledord för vårt kvalitetsarbete är bemötande, tillgänglighet, tydlighet och kompetens. 2
Riktningar Vägen till visionen är de Riktningar fullmäktige beslutat om. Dessa har i sin tur konkretiserats till program. Riktningarna visar på att kommunen ser helheten och söker samverkan. 3
Program Programmen ger vägledning kommunens inriktning fram till år 2020. Här finns centrala utvecklingsområden och strategiområden att verka inom. För 2014 har kommunstyrelsen prioriterat några av programmens strategiområden. Kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att sätta mål inom vissa strategiområden som ligger nära socialnämndens verksamhet: Alla ungas medskapande, Start och uppväxt för alla, Alla ungas väg till arbete och Bästa boendet. Programmen finns i sin helhet på www.lulea.se. 4
En sammanfattning av nationella nyheter Individ och familjeomsorgen behandlar en mängd frågor som spänner över en människas liv från vaggan till graven. Det är också här som samhällsförändringar påverkar socialtjänstens arbete märkbart. Förändringar i socialförsäkringssystem vare sig det berör hälso- och sjukvård, sjukförsäkring eller arbetsmarknad får ett indirekt genomslag i vårt arbete, då människors livsvillkor påverkas hälsomässigt, socialt och ekonomiskt. Ibland uppstår resursbrist i någon del av samhällsfunktionerna när det sker omfattande förändringar i sociala system. Skillnader mellan stad och landsort/centrum och periferi ökar när resurserna tryter. Idag finns en tydligare transparens i samhällssystemen än tidigare. Statlig styrning och uppföljning samt krav på samverkan mellan samhälleliga institutioner har synliggjort kvalitetsbrister och behov av förändringar i lagstiftning. Samverkan är viktigt för att människor inte ska hamna i kläm, när de behöver stöd från flera samhälleliga institutioner. Barn & unga Att tillgodose barnets oinskränkta rätt till god vård och behandling i alla situationer; hemma, i skolan och på fritiden visar sig vara helt nödvändigt med hänsyn till att en tredjedel av svenska ungdomar i åldrarna 15-24 år tycker att livet är svårt. Barn som hamnat snett i rättslig mening behöver också mer skydd och hjälp att gå vidare. Den politiska styrningen pekar också mot det i de uppdrag som tilldelas Polisen, Socialstyrelsen, Skolverket och Sveriges kommuner och Landsting. Folkhälsa Folkhälsofrågor har lyfts fram ur många aspekter, dels genom åtgärdsprogrammet för alkohol, narkotikadoping och tobak s.k. ANDT-politiken 2000-2012, som nu för första gången visar en tendens mot minskad användning av tobak och alkohol bland elever i årskurs 9. En minskad alkoholkonsum kan skönjas överlag i befolkningen med den största minskningen bland ungdomar. Förändringar i ekonomi och på arbetsmarknaden har bidragit till att fler människor slås ut av psykiska sjukdomar. 2000-talets arbetsliv måste arbeta lika systematisk och framgångsrikt med risken för sjukfrånvaro av psykiska skäl, så som det gjordes under 1900-talet med somatiska sjukdomar. Det finns en akilleshäl i folkhälsoarbetet som visar att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa, sämre livsvillkor och mindre hälsosamma levnadsvanor än befolkningen i övrigt. Andelen förvärvsarbetande är lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt och det är vanligare att man varit i ekonomisk kris och att man saknar kontantmarginaler. Den dåliga utvecklingen för personer med funktionsnedsättning strider mot alla nationella och internationella mål att politiskt stödja utvecklingen mot mer jämställdhet. Funktionshinderpolitiken har inte slagit igenom i samhället. Våld Våldsutsatthet, särskilt bland kvinnor, är ett problem. Nu har FN :s möte med kvinnokommissionen antagit en överenskommelse om att stater bör avstå ifrån att åberopa kulturella och traditionella sedvänjor eller religion för att åsidosätta kvinnors och flickors rättigheter. Det innebär att de mänskliga rättigheterna ska tolkas på samma sätt i 5
alla världens länder oavsett politik, religion eller kultur som är den dominerande. Migration och integration Migration och integration rörande medborgare från EU möter på problem. Grundregeln med EU-lagstiftningen om fri rörlighet efterföljs inte på grund av kunskapsbrist hos kommuner och myndigheter. EU-migranterna får inte det stöd som de behöver att till exempel få kunskap om att de ska registrera sig hos Arbetsförmedlingen eller få en prövning om försörjningsstöd och tillfälligt boende. På grund av dessa brister hamnar de i hemlöshet och arbetslöshet. Rörligheten är bland dem stor och de flyttar runt i landet och till andra EU-länder. Föräldrapenningen har uppmärksammats vara ett hinder för nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden, företrädesvis för kvinnor. Förändringar avseende ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd genomgår för närvarande en stor förändring genom de ändringar som nu föreligger gällande att bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in i behovsprövningen av försörjningsstöd. Begränsningen är aktuell för personer som uppburit försörjningsstöd längre period än sex månader och syftet är att stimulera, uppmuntra och stödja personer till egen försörjning. Ungdomsarbetslöshet Arbetslöshet bland unga är ett universellt problem. Yrkesintroduktion föreslås för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att parterna tecknar yrkesintroduktinsavtal med statliga lönesubventioner i form av skattekreditering och handledarstöd, för att stimulera unga personer att få arbete. Detta är i linje med den stipulerade EU garantin om utbildning, arbete, praktik eller traineetjänst som införs för att motverka ungdomsarbetslöshet. Äldreomsorg Biståndshandläggningen i äldreomsorgen tampas med höga ärendebalanser som också tros leda till kvalitetsbrister för de äldre genom exempelvis brister i uppföljning samt brister i förutsättningar för biståndshandläggarna att göra ett gott arbete. Ett nytt instrument BAS, Behov AV Stöd, lanseras som möjliggör likvärdiga bedömningar av äldres omsorgsbehov. Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen har fått ett brett genomslag. Det är dock få kommuner som infört lokala värdighetsgarantier. Det sker en fortsatt bred satsning på äldreomsorgspersonalens kompetens genom omvårdnadslyftet, värdegrundsutbildningar och utbildning i ledarskap och nationell värdegrund. Kombinationsprogram gentemot anhöriga har gett god effekt. Det handlar om utbildning, psykosocialt stöd och olika typer av färdighetsträning minskar anhörigas upplevelse av belastning och depressionssymtom. Effekterna av individuell samordnare är små och saknas på lång sikt, visar Socialstyrelsens utvärdering. Osäkerheten kring det vetenskapliga stödet är att många utfall studeras, att de rapporteras vid olika tidpunkter och utifrån ett fåtal studier om respektive fall. Propositionen om skyddsåtgärder i demensvården skrinläggs. Istället ges ett tydligt utvecklings- och uppföljningsuppdrag och tillsyn av 6
otillåtna tvångsåtgärder till Socialstyrelsen och till myndigheten för Inspektion av vård och omsorg. I den fortsatta satsningen på De mest sjuka äldre och Omvårdnadslyftet kommer utvecklingen inom demensvården att stödjas. De äldres ekonomi oroar genom ökad andel äldre hos Kronofogden. Många pensionärer ansöker inte om bostadstillägg och äldreförsörjningstillägg. Riksrevisionen säger att regering och pensionsmyndigheten inte har gjort tillräckligt för att upplysa pensionärerna om förmånerna. Sveriges Kommuner och Landsting har kartlagt hur kommunerna hanterar hyressättningen i särskilda boenden. Deras förslag är att de övre gränserna för hyreskostnader vid beräkningar av bostadstillägg höjs för att undvika att personer hänvisas att ansöka om ekonomiskt bistånd. Digital utveckling It-system i vård och omsorg tilldelas statsbidrag för utveckling av e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna, samt införande av mobil dokumentation i hemtjänsten och övergång till digitala trygghetslarm och användning av nationell patientöversikt (NPÖ). Effekter av valfrihet Konkurrensverkets undersökning av kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst visar att konkurrensen sker bättre i en kvalitets- än i en prisdimension. Däremot finns rapporter om att människor har svårt att skaffa sig en överblick vid valfrihet för att företagens presentationer är väldigt lika och erbjuder samma sak. Kvalitén ligger i att tillgodose just det som människorna frågar efter och har behov av. 7
Politikens vilja Som ett komplement till de mål som finns fastställda i styrkortet vill nämnden påtala vikten av, och förväntningar på, utveckling inom ett antal andra områden. Programarbetet ger en unik möjlighet till att nå långsiktiga mål för hela Luleås utveckling. Här finns goda förutsättningar för ökad samverkan med andra, både internt och externt. Att omsätta programmens intentioner ska prioriteras. Att finna bra former för strategiområdet Start och uppväxt för alla, där socialchefen har ett samordningsuppdrag, är ett första steg. med att förbättra förutsättningarna för det nära ledarskapet fortsätta. Frågor om teknikutveckling, utvecklad kompetens, ett evidensbaserat arbetssätt och lärande organisation är nära besläktade. Arbetet med att förenkla och skapa lätta kontaktvägar för invånarna har påbörjats med hjälp av bland annat e-tjänster. Luleå Direkt blir nästa lösning där invånaren snabbt och enkelt kan få svar på de vanligaste frågorna. Ett samtal ska räcka. Socialnämnden har den största tilltro till att vi, tillsammans med alla våra kompetenta medarbetare, framgångsrikt kommer att klara vårt uppdrag! Det ligger också helt i linje med årets styrkort där barn och unga har ett särskilt fokus. Tidiga insatser för att säkra barns välfärd är angeläget. De barn som, av ett eller annat skäl, omhändertas är utsatta. Det är viktigt att uppmärksamma hela deras livssituation. Vi tänker bland annat på hälsa och skolgång. Det är viktigt att säkerställa goda levnadsvillkor även för andra grupper, att bibehålla och utveckla kvalitet i verksamheter riktade till våldsutsatta, äldre och till personer med funktionsnedsättning samt alla de andra grupper förvaltningen möter i sin verksamhet. Kunders medinflytande och delaktighet ska genomsyra allt arbete i vardagen. För att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet krävs verksamheter med ett innehåll som svarar mot invånarnas behov. Vidare förutsätts ett kontinuerligt arbete med att utveckla värdegrund, bemötande och kvalitet. Samspelet mellan chefer och medarbetare är centralt för att utveckla ett medskapande förhållningssätt. Därför behöver arbetet 8
Socialnämndens styrkort 2014 Inriktning Samhälle För alla som bor, verkar i och besöker Luleå ska vi: Stå för öppenhet och mångfald Lyfta identiteten som kuststad året runt Ta sats för en ledande nordlig region Bygga för framtiden KS Målområde Mål för att Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och alla ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Förslag till mål för socialnämnden 2014 Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Andelen elever i åk 9 som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med 2 % Andelen behöriga till gymnasiet ska öka med 2 % Service För våra medborgare och kunder/brukare ska vi: Ha god service på likvärdiga villkor anpassad och tillgänglig efter behoven och ha förmåga att överföra detta till nytta för den enskilde och för samhället. Bygga för 10 000 fler Säkerställa en väl utvecklad service Säkerställa en god tillgänglighet Verka för ökad anställning/sysselsättning för ungdomar; minska andelen ungdomar som uppbär försörjningsstöd > 90 dagar med 10 % Utifrån behov utveckla flera alternativa hemmaplanslösningar, riktade till barn och unga Aktivt deltagande i samhällsplanering och bostadsförsörjning för socialnämndens målgrupper Mätningar av kund-/ medborgarsynpunkter och kvalitetsindikatorer ska analyseras och leda till åtgärder; förvaltningen ska vara bland de bästa 25 % i Öppna Jämförelser Medborgarenkätens resultat för bemötande och tillgänglighet ska förbättras med två indexpunkter Vidareutveckla och genomföra minst 4 dialoger med invånare, varav minst en avser framtidens omsorg om
funktionsnedsatta Medarbetare För att genomföra uppdraget ska vi: Ge goda förutsättningar för medarbetare att utveckla sin kompetens och vara medskapande Ekonomi För att genomföra uppdraget ska vi: Bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda tillgängliga resurser effektivt. Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap. Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag Öka fokus på långsiktig effektivitet Chefer ska ha 25 underställda inkl vikarier Öka andelen medarbetare med eftergymnasial utbildning med 1 % Andelen med akademisk magisternivå öka med 2 % Sjuktal 6,5 % Resultat > 0 kr Vidareutveckla kritiska nyckeltal Vidta strukturella förändringar inom äldreomsorgen så att skillnaden mot standardkostnad minskar med 2 % Vidta strukturella förändringar så att 1 % av kommunbidraget kan avsättas till sociala investeringar vid 2016 års utgång 10
Ekonomisk ram kommunbidrag Socialnämnden har begärt utökade resurser för planperioden för att kunna tillgodose medborgarnas ökade behov av äldreomsorg, boende och dagverksamhet för funktionsnedsatta samt angelägna satsningar avseende Våld i nära relationer och strategiska personalsatsningar. Sammantaget för planperioden är behovet av utökade resurser 70 168 tkr. Våld i nära relationer Socialnämnden avsätter 300 tkr till länssamordnare för att utveckla arbetet avseende våld i nära relationer. Länssamordnaren ska utifrån definierat uppdrag identifiera prioriterade utvecklingsområden, samordna huvudmännens uppdrag, samt ansvara för utveckling av insatser till såväl den utsatte, som förövaren och de som arbetar med frågan. Äldreomsorg - hemtjänst Ett mycket angeläget led i äldrestrategin är utvecklingen av hemtjänsten. Detta innebär att en väl utvecklad, effektiv och högkvalitativ hemtjänst kommer att begränsa ökningen av platser inom vård- och omsorgsboende. Platser i särskilt boende ska endast riktas till personer med riktigt stora vårdbehov. Implementeringen av äldrestrategin är avgörande för socialnämnden eftersom antalet invånare 80 år och äldre beräknas öka med ca 105 personer per år. För att täcka behovet för tillkommande kunder behöver kommunbidraget utökas med 6 238 tkr år 2014, 5 614 tkr år 2015 och 4 782 tkr år 2016. Arbetet med att skapa Sveriges bästa hemtjänst kommer att innebära en stor utmaning för personal och ledning. Behovet av arbetskläder för personal inom hemtjänsten är stort och måste tillgodoses. Vinterkläder bestående av jacka och täckbyxa köps till personalen en gång vart annat år. Den anställde ansvarar för skötsel och vård av kläderna. Kostnaden beräknas till 800 tkr för år 2014 och 2016. Medel till samlad volymtillväxt avsätts under omstrukturering med 4 700 tkr. Äldreomsorg Vård- och omsorgsboende Boendestrukturen för äldre har börjat förändras. Idag finns årgångshus, seniorbostäder och vård- och omsorgsboende. Utbyggnad av trygghetsbostäder som ersätter det avvecklade vård och omsorgsboendet Rödkallen är ett viktigt steg i utvecklingen för att åstadkomma ett mer varierat boende för äldre. Tillkomsten av trygghetsbostäder ska också leda till att tidpunkten för inflyttning i vård och omsorgsboende skjuts upp. Under 2014 beräknas 145 platser i Trygghetsboende färdigställas. I slutet av år 2013 beräknas det nya vårdoch omsorgsboendet i Bergviken tas i drift i en första etapp med 72 platser. Driftkostnaden beräknas totalt till 58 461 tkr i 2013 års prisnivå. Start för verksamheten är beräknad till fjärde kvartalet år 2013 med en driftkostnad på 16 162 tkr vilket har inarbetats i internbudgeten. För år 2014 är tillkommande kostnad för helårsdrift 43 638 tkr. 11
I pågående omstrukturering finansieras den utökade driftkostnaden för det nya boendet i Bergviken 2014 genom avveckling av 52 boendeplatser för äldre. Delfinansieringen uppgår till 13 609 tkr vilket innebär att budgeten utökas med 30 029 tkr för år 2014. Nästa steg i planeringen är utbyggnad av Bergviken etapp 2 med ytterligare 72 platser. Både investeringsmedel och driftmedel bör avsättas för att möjliggöra driftstart någon gång under år 2017. Nya föreskrifter från Socialstyrelsen gällande demens (SOSFS 2012:12) Från och med 2015-01-01 gäller skärpta regler gällande Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Socialförvaltningen har påbörjat arbetet med att klargöra vilka konsekvenser dessa föreskrifter får. Stöd och omsorg Gruppbostäder/servicebostäder Behovet av gruppbostäder/servicebostäder för funktionshindrade och psykiskt sjuka fortsätter att öka. Förvaltningen gör bedömningen att platsbehovet ökar med 7 platser per år för åren 2015 och 2016. Det innebär att kommunbidraget behöver utökas med resurser för totalt 14 platser under dessa år, 5 185 tkr för år 2015 och 5 316 tkr för år 2016. Daglig verksamhet för funktionshindrade Behovet av dagverksamhet för dem som går ut gymnasiesärskolan och övriga med behov av dagverksamhet beräknas till 22 personer år 2014 och 17 personer år 2015. Utbyggnadsbehovet för dessa personer är kostnadsberäknat till 2 838 tkr för år 2014 och 2 244 tkr för år 2015. För år 2014 har inga resurser avsatts. Personlig assistans Under det senaste året har det skett en kraftig volymutveckling inom personlig assistans både när det gäller assistans med ersättning från Försäkringskassan och ren kommunal assistans enligt LSS. Enligt uppgifter från SKL beräknas volymtillväxten bli 8 procent per år. För Luleå innebär det att kostnaderna för personlig assistans ökar med 2 774 tkr år 2014, 2 959 tkr år 2015 och 3 170 tkr för år 2016. Medel till samlad volymtillväxt avsätts under omstrukturering med 4 700 tkr. Styrning och ledning Budget i balans Socialnämndens ekonomi är inte i balans. Det självklara målet är att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling. Socialnämnden kommer att nå detta mål dels genom att satsa på hållbara lösningar och åtgärder som initialt kommer att kosta men på sikt leder till ökad effektivitet, och dels genom politiska prioriteringar. Socialnämnden kommer att ställa höga krav på socialförvaltningens resultat gällande effektivitet. För att lyckas måste detta arbete ske i ett nära samarbete och tät dialog med Kommunstyrelsen samt ekonomikontoret. Strategisk kompetensutveckling För att säkerställa den framtida personalförsörjningen behövs en rad åtgärder. Till detta hör att främja generationsväxling i förvaltningen, bredda rekryteringen och erbjuda förmånliga riktlinjer för utbildning och 12
kompetensutveckling för medarbetare i förvaltningen. Förändringen av de akademiska utbildningarna kommer att medföra stora krav på arbetsgivarnas introduktionsprogram och insatser i form av kompetensutveckling. Chefers arbetsförutsättningar, chefsförsörjning arbetsplatsförlagd utbildning, introduktion och handledning kommer att prioriteras. Chefsgruppen har höga sjuktal och hög personalrörlighet. Detta är indikatorer på att förutsättningarna inte är optimala för uppdraget. Chefens förutsättningar måste utvecklas. Ett tydligt ledarskap är en förutsättning för ett gott medarbetarskap. Redovisade behov av resursutökning avseende strategisk kompetensutveckling kommer att bedömas i den prioritering som görs under löpande verksamhetsår. 13
Kommunstyrelsen har beslutat utöka socialnämndens kommunbidrag med 47 330 tkr för treårsperioden. Nedan redovisas planerad användning av tilldelade resurser år 2014. För år 2015 och år 2016 har inga utökade resurser tilldelats och därför redovisas enbart behovet av utökning. Bilaga till Ekonomisk ram Behov av utbyggnad Verksamhet 2014 2015 2016 Våld i nära relationer 300 Gruppbostäder funktionshindrade och psykiskt sjuka 5 185 5 316 Daglig verksamhet funktionshindrade 2 244 Hemtjänst, volymtillväxt 5 614 4 782 Arbetskläder 800 Hemsjukvård 1 400 Personlig assistans, volymtillväxt 2 959 3 170 Vård och omsorgsboende för äldre 30 029-13 881 Strategisk kompetensutveckling 3 200 1 000 Avsättning till omstrukturering för borttagande av ofrivilliga delade turer 5 000 Avsättning till omstrukturering avseende volymtillväxt 4 700 Summa 41 429 5 321 15 068 14
Kommunikationskontoret Luleå kommun 2013