ATT ANLITA BOLAG - en kort handledning Medlemmarna i Svensk Scenkonst anlitar ofta bolag för uppgifter som görs av personer som traditionellt betraktats som arbetstagare. Flertalet regissörer, koreografer, scenografer, kostymtecknare och ljussättare arbetar i dag med egna bolag, en företeelse som har stöd av deras fackliga organisationer. Även sångare, skådespelare och musiker begär att engagemangsavtal skall tecknas med deras bolag. Denna handledning har tagits fram för att ge medlemmarna råd och stöd om vad avtal med bolag bör innehålla. Den innehåller även en kort information om arbetstagarbegreppet och om reglerna för F-skatt och moms som gäller. Det bör understrykas att denna skrift är en handledning och inte någon bindande rekommendation från Svensk Scenkonst om och när eller hur medlemmarna kan anlita bolag. ARBETSTAGARBEGREPPET I svensk rätt saknas en legal definition av begreppet arbetstagare. Man får därför man söka svaret på frågan om det råder ett arbetsgivare-arbetstagareförhållande i den rättspraxis som utvecklats. Inom arbetsrätten uttolkas arbetstagarebegreppet av Arbetsdomstolen AD medan Regeringsrätten RR är prejudikatsinstans i skatte- och socialförsäkringsmål. Även Högsta Domstolen HD prövar arbetstagarbegreppet t.ex. i samband med lönegaranti vid konkurs. Även om varje domstol är suverän att tolka begreppet utvisar domarna ett visst gemensamt mönster. Under senare år har utvecklingen, inte minst på skatteområdet, gått mot att domstolarna accepterar att det råder ett annat förhållande än anställning då ett företag anlitar ett annat för att få uppgifter tillgodosedda i verksamheten. Kriterierna Då domstolarna prövar om det råder ett arbetstagarförhållande eller ej tillämpar de traditionellt ett antal kriterier på vad som tyder på att ett arbetstagareförhållande råder. Dessa kriterier är - fortlöpande till förfogande för arbete? - varierar arbetsuppgifterna?
- är det fråga om ett stadigvarande och regelbundet förhållande? - är den anställde förhindrad att arbetat åt annan med liknande arbetsuppgifter - arbetar han under arbetsgivarens ledning och kontroll - tillhandhåller arbetsgivaren redskap, lokal o.d.? - ersätts arbetstagaren för utlägg för t.ex. resor? - garanteras viss lön? - är den anställde ekonomiskt och socialt jämställd med arbetstagare? Domstolen gör en, som det heter, sammanlagd bedömning. Kriterierna enligt ovan värderas olika. De som anges med fet stil anses vara de mest betydelsefulla. Man kan dock inte sätta poäng på varje kriterium och räkna ut när gränsen för arbetstagarförhållande uppnåtts. Även om flera frågor ovan besvarats med ja, kan domstolen vid en sammanlagd bedömning komma till att det inte råder ett arbetstagarförhållande. Att t.ex. en regissör fyller kraven för arbetstagare genom att arbeta under viss ledning och kontroll och att arbetet fullgörs i teaterns lokal är klart. Men om de övriga kriterierna inte uppfylls eller endast delvis uppfylls kan ett avtalsförhållande som inte är anställning finnas. Vid bedömningen brukar även vissa andra omständigheter tas in. En sådan är om personen i fråga tidigare varit anställd hos arbetsgivaren. Speciellt om denna anställning avslutas och bolagsförhållandet påbörjas omedelbart därefter har domstolarna ansett att ett anställningsförhållande även fortsättningsvis råder. Om däremot anställningen avslutats för flera år sedan och den anställde därefter tagit uppdrag via sitt bolag hos andra arbetsgivare spelar den tidigare anställningen ingen roll vid bedömningen. Även om parterna själva inte kan med bindande verkan avtala om arbetstagarbegreppet, spelar i vissa domar ändå parternas avsikt en viss roll för domstolens slutsats. Om det däremot framkommer att syftet med avtalet varit att kringgå arbetsrättslig lagstiftning ogiltigförklaras alltid ett avtal som avser något annat än anställning. Branschkutym d.v.s. vad som är allmänt accepterat och vanligt förekommande inom en viss bransch har under senare år givits betydelse då domstolarna godkänt att arbetstagareförhållande inte förelegat vid vissa uppdrag. Inom Svensk Scenkonsts område har både arbetsgivare och fackliga organisationer accepterat att t.ex. regissörer, dirigenter och solister inom orkesterområdet använder bolag vid uppdrag. F-SKATT (OBS Nya regler från 2012). Från och med 1 januari 2012 gäller enligt Skatteförfarandelagen (2011:1244) nya regler om F- skatt. Tidigare F-skattsedel och F-skattebevis är avskaffade och ersatta med Godkänd för F- skatt. Ansökan om godkännande ges av Skatteverket(SKV) på ansökan av den som bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet. I vissa fall kan SKV neka att godkänna bland annat om bolaget/firman eller företrädare för detta har missbrukat tidigare godkännande, inte redovisat eller betalt skatter och avgifter, inte lämnat deklaration, har näringsförbud eller är i konkurs. Godkännandet kan förenas med villkor att det bara får användas i näringsverksamhet(jfr tidigare
FA-skattsedel). SKV gör ingen sådan prövning att godkännandet kan användas som bevis för anställningsförhållande i en tvist. Det bör framgå av avtal, anbud och faktura att företaget är godkänt för F-skatt. I de fall det finns förbehåll t.ex. om icke-användning vid anställning måste Godkännandet vara åberopat i t.ex. avtal eller faktura. Den som åberopar skall också ge identifikationsuppgifter t.ex. organisation/personnummer. Om avtal eller liknande inte upprättas med anledning av uppdraget kan uppdragstagaren i stället lämna över ett registerutdrag som visar att han eller hon är godkänt för F-skatt. Detta utdrag skall vara daterat och signerat. Godkännandet gäller tillsvidare. För de som haft F-skattsedel före 2012 gäller denna som godkännande. Under de ovanstående förutsättningarna behöver den som betalar varken göra skatteavdrag eller betalas arbetsgivaravgifter på den utbetalda summan. Utgångspunkten för de nya reglerna är att utbetalaren skall lita på uppgiften om Godkänd för F- skatt på det sätt som beskrivs ovan. Den tidigare skyldigheten att anmäla uppenbart anställningsförhållande till SKV finns dock kvar. Liksom tidigare gäller skyldigheten om det är uppenbart att mottagaren är anställd. Anmälan skall göras senast i samband med skattedeklarationen påföljande månad. Om det inte sker kan SKV kräva utbetalaren på högst 60 % av beloppet. Det finns nu också lagstöd för utbetalaren att kräva skattebeloppet tillbaka av mottagaren. Reglerna om anmälan och betalning finns i Skatteförfarandelagen (2011:1244) 10 kapitlet 14 och i 59 kapitlet 7-9. MOMSFRÅGOR Att tillhandahålla utövande konstnärers framförande av verk är inte momspliktigt. Som utövande konstnär räknas enligt Skatteverkets Handledning för mervärdeskatt avsnitt Kultur musiker, skådespelare, sångare, dansare, dirigenter, recitatörer, stuntmän etc. Skatteverket gör den bedömningen att endast den som gör framträdandet kan anses vara en utövande konstnär. Detta innebär att de personer som arbetar med ett framträdande indirekt, t.ex. regissörer eller scenografer, inte kan omfattas av skattefriheten. Att en utövare bedriver verksamheten i bolagsform påverkar inte skattebedömningen. Om avtalet med utövaren även omfattar rätt till använda inspelat material t.ex. rätt att ge ut en konsert som CD, blir ersättningen för denna rätt momspliktig, 6 %. Det tillägg till lönen som musiker som anställs enligt kollektivavtalet med SYMF/SMF är emellertid inte momspliktigt. Artister, musiker, och dansare betraktas som utövare även om de engagerats som grupp/orkester. Däremot betraktas den som producerat föreställningen inte som utövare eller upphovsman. Detta medför att tjänsten att anordna föreställning är momspliktig med skattesatsen 25 %.
För förvärv av upphovsrätter från dramatiker, tonsättare, STIM osv. gäller 6 % moms. Förvärv av koreografi är ett förvärv av upphovsrätt. Detta kan ske separat från överenskommelse om instudering. Däremot är ersättningen till dirigent inte en upplåtelse av upphovsrätt utan en tjänst även om regissörens eller dirigentens prestationer kan omfattas av upphovsrättslagens skydd. Ett specialfall är anlitande av fotograf för fotouppdrag eller förvärv av fotografiskt verk. Fotouppdrag och förvärv av fotografisk rätt är normal en tjänst för vilken 25 % moms utgår. Om det är ett fotografiskt verk enligt upphovsrättslagen t.ex. en bild som är arrangerad eller har ett konstnärligt uttryck gäller dock 6 % moms. CHECKLISTA FÖR AVTAL MED BOLAG Då bolag anlitas gäller definitionsmässigt inte kollektivavtalens regler. Man skall undvika att hänvisa till kollektivavtal i avtalet med bolag. Även om detta kan förefalla praktiskt undermineras avtalet med bolaget om man erkänner att kollektivavtalet skall tillämpas. Frågor som regleras i kollektivavtalen och som behöver en motsvarande reglering i avtalet med bolagen skall därför göras i detta avtal. I många fall blir reglerna annorlunda utformade t.ex. vem som skall betala resor och uppehälle, se nedan 5. Även frågor av upphovsrättslig natur måste regleras och då på annat sätt än för anställda. Vilka frågor som skall regleras och hur detta skall ske varierar naturligtvis med de olika uppdragen och under vilka förutsättningar de skall utföras. Här följer också en checklista på punkter som diskuterats vid seminarier. En del av tipsen är hämtade från vad som där diskuterades. 1. Vem skall fullgöra uppdraget, när, var och hur länge. Kan avtalet prolongeras och hur sker det? I de flesta fall skall uppdraget fullgöras av en viss person. Om denne kan sätta någon annan i sitt ställe skall detta framgå av avtalet. Tidigare ansågs en personlig arbetsskyldighet vara ett avgörande tecken på arbetstagarförhållande. Utvecklingen inom tjänstesektorn t.ex. konsulttjänster har emellertid inneburit att kunden mycket väl kan begära att tjänsten utförs av en namngiven person utan att detta påverkar synen på avtalsförhållandet. Frågorna när och var uppgifterna skall fullgöras brukar inte ge upphov till problem. Däremot bör frågan om en eventuell förlängning av avtalet regleras. Detta kan ske genom att man enas om att besked skall ges före en viss dag. Om besked ges före denna dag är motparten skyldig att förlänga avtalet. För hur lång tid förlängning kan påfordras och vilken ersättning som skall utgå vid förlängningen bör också regleras på förhand.
2. Nödvändiga upphovsrätter och andra rätter. Det bolag man träffar avtal med måste kunna garantera att man förvärvat upphovsrätter från den fysiska person som skapat dem och att de upplåts/överlåts för engagemanget. Om uppsättningen skall användas även av annat bolag t.ex. TV eller radioöverföring eller annat samarbete med medier kan villkoren för detta behöva avtalsregler. Dessa kan göras enkelt genom att hänvisa till att TV- bolaget skall träffa avtal om ersättning. Genom att alltfler medier används i marknadsföring t.ex. hemsidor på Internet blir det aktuellt att reglera upphovsrätt och rätten att använda personers namn och bild i reklam. I några fall finns regler för fysiska personer i kollektivavtalen, men dessa regler gäller inte för bolag. En rätt för institutionen att använda verk och prestation i marknadsföring skall därför skrivas in i avtalet med bolaget. Om det krävs andra tillstånd t.ex. uppehålls- och arbetstillstånd skall man i avtalet reglera dels vem som har ansvaret för att dessa sökt i god tid och vad som gäller om tillstånd inte ges. 3. Vad händer om uppdraget helt eller delvis- inte fullgörs. Att det man avtalat om inte kommer tillstånd eller att samarbetet måste avbrytas i förtid är en tänkbar situation som måste regleras. Enligt vanliga regler i Avtalslagen gäller att avtal skall hållas och åtaganden fullföljas. Om så inte sker har den part som bryter avtalet en skyldighet att betala skadestånd. Avtalet tolkas av domstolarna efter sin lydelse och vad parterna kan anses ha förutsatt vid avtalstillfället. Vissa allmänna regler om att avtalet kan vara ogiltigt eller kan jämkas av domstol finns i Avtalslagen. Dessa regler, liksom regler om s.k. force majeure är ofta avsedda för extrema situationer krig, beredskap etc. Reglerna i Avtalslagen kan tillämpas i en situation då den ena parten inte fullgör sina åtaganden därför att han funnit något annat mer inkomstbringande. En sådan situation utgör ett avtalsbrott där motparten kan få skadestånd både för kostnader och för utebliven inkomst. Även ideellt skadestånd kan bli aktuellt. På motsvarande sätt är teater- eller orkesterföretaget naturligtvis skyldigt att betala enligt avtalet till motparten även om man av olika skäl väljer att inte genomföra produktionen. En annan situation som kan uppkomma är att den som skulle fullgöra uppdraget inte kan göra detta på grund av sjukdom. Till skillnad från i ett anställningsförhållande kan man då inte åberopa regler om rätt till sjuklön och att sjukdom är giltigt skäl att utebli. I vissa kontakt anges att med läkarintyg styrkt sjukdom kan berättiga part att bryta kontraktet utan att avtalsbrott föreligger. I något fall bli motparten inte heller skyldig att återbetala vad som redan utbetalats. I några fall finns regler om att vid tillfällig sjukdom kan tidpunkten för uppdraget uppskjutas och motparten är då skyldig att ställa upp för den avtalade och kanske utbetalda ersättningen. Att överenskomma om sjuklön i avtal med bolag är givetvis främmande. I ett förhållande mellan juridiska personer står varje part för sin affärsrisk.
I avtal med scenografer, regissörer, koreografer kan det även vara värdefullt att reglera om och i vilken utsträckning teatern får använda materialet även om man t.ex. på grund av sjukdom hos motparten inte kan fullfölja avtalet. 4. F-skattebevis, fakturering och utbetalning. Enligt Skattebetalningslagens regler räcker det att den till vilken utbetalning skall göras uppger att han har F-skatt och att denna åberopas. Det senare är viktigt att ange. I vart fall då man första gången för affärer med ett bolag bör man avtala om att de skall lämna kopia på F-skattebevis. Med tanke på att skattemyndigheterna sällan eller aldrig informerar om att F-skattsedel återkallas kan det också var lämpligt att be att få denna om en viss tid gått sedan det senaste uppdraget. Fakturering är ett krav för att ersättningen skall betalas ut. Likaså bör man kräva att alla ersättningar om denna delas upp i ersättning för olika saker faktureras. Beträffande resor och uppehälle, se nedan. 5. Resor, traktamente och bostad. Den ersättning bolaget får skall täcka alla dess kostnader och ge den dess vinst. De kostnader ert motpartsbolag har för sin anställde skall täckas av detta och inte av er. Bolaget kan visserligen i sin faktura till er specificera vilka kostnader det haft för resor, uppehälle mm, men detta får inte läsas så att det är ni som betalar en förmån till bolagets anställde. I sådant fall uppstår en skattepliktig förmån för denne. I vissa fall kan det vara praktiskt och kostnadsbesparande att teater- eller musikföretaget bokar och betalar resor och hotell. I många fall disponerar institutionen lägenheter som kan ställas till förfogande för övernattning. Dessa utgifter blir en motfordran på bolaget. Dessa kan faktureras till bolaget som gör en kvittning mot sin fordran. Ett sådant förfarande är kanske administrativt krångligt men bör föredras framför att uttrycka sig som att teatern står för kostnader för resor och bostad/hotell. 6. Försäkringar Det bolag som anlitas är arbetsgivare för den artist etc. som ställs till ert förfogande. Detta innebär bl.a. att bolaget är skyldigt att teckna arbetsskadeförsäkring. Teater- eller musikinstitutionens TFA-försäkring täcker endast fysiska personer anställda hos er. Gör därför er motpart uppmärksam på att de själv kan teckna TFA. Enligt Skadeståndslagen ansvarar en arbetsgivare för de skador en anställd förorsakar annan i tjänsten. Det bolag ni har avtal med måste alltså har en ansvarsförsäkring som täcker de skador dess anställde kan åsamka er eller er personal. Skyldighet att teckna och hålla försäkring skall framgå av avtalet med bolaget. Om det kan blir fråga om stora skadebelopp bör man även begära att se försäkringsbrev för att förvissa sig om att ansvarsbeloppet inte är för lågt.
7. Vad händer om bolaget inte fullgör sina skyldigheter enligt lag? Som sagts ovan under 3 gäller allmänna avtalsrättsliga principer för ert förhållande till bolaget. Detta innebär att om det inte fullgör sina skyldigheter och ni därmed förorsakas skada kan ni begära skadestånd. Detta kräver att en process startas inför tingsrätt. Tidigare har nämnts att utbetalaren kan göra anmälan om uppenbart arbetstagarförhållande och därmed bli fritagen från skyldighet att betala skatter och avgifter som motparten underlåtit att redovisa och betala. Om sådan anmälan inte gjorts blir utbetalaren skyldig att betala men får enligt allmänna avtalsprinciper en skadeståndsfordran på avtalsparten. Genom att skriva in en klausul i avtalet med innebörd att om ni kommer att åsamkas kostnader för uteblivna skatter, avgifter och ränta på detta är motparten skyldig att ersätta er för dessa kan man kräva in sin fordran genom s.k. betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Detta är en enklare och billigare väg än tingsrättsprocessen. 8. Övriga villkor, tvister, skiljedom Under denna punkt kan regler t.ex. tekniska specifikationer för scenografi och andra allmänna regler som tillämpas för gästande tas in. En vanlig fråga är om avtalet skall förses med skiljemannaklausul. En sådan skiljemannaklausul är bindande för parterna vid en framtida tvist. Fördelen med skiljedom är att förfarandet går snabbt, det kan inte överklagas och det sker oftast under sekretess. Nackdelen är att ett sådant förfarande blir dyrt, parterna skall dels stå för sina egna ombuds- kostnader(oavsett utgången) dels dela på skiljemannen/männens kostnader. I mer normala avtal om uppdrag mellan juridiska personer är de belopp man tvistar om oftast mindre än kostnaderna för skiljeförfarandet. Om er motpart är en enskild firma eller ett fåmansbolag kan detta göra invändning mot skiljeklausulen i efterhand och begära att tingsrätten undanröjer den. Skiljeklausul bör därför användas i affärer som har större omfattning. Man bör då även reglera var skiljeförfarandet skall ske och hur skiljemannen skall utses. Om det rör avtal med utländska bolag skall även avtalas om i vilket land och enligt vilket lands rätt tvister skall avgöras. Enligt normala regler gäller svensk rätt om ni stäms till domstol i Sverige. Om ni även vill kunna stämma motparten i Sverige kan skall man skriva att alla tvister skall avgöras vid tingsrätten på den ort ni har ert säte och enligt svensk rätt. Då det kan bli svårigheter att tvinga ett utländskt bolag att komma till en svensk domstol finns, som alternativ ett smidigt förfarande. Parterna kan avtala om ett förenklat skiljeförfarande inför Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut. Institutet har standardregler för proceduren. Kostnaderna för själva proceduren är som lägst 4 500 Euro. Klausulen kan t.ex. utformas så här
DISPUTES The Contract is subject to Swedish law. The parties shall seek an out-of-court solution to any disagreement regarding this Contract. Failing this, any dispute, controversy or claim arising out of or in connection with this Contract or the breach, termination or invalidity thereof, shall be finally settled by arbitration in accordance with the Rules for Expedited Arbitrations of the Arbitration Institute of the Stockholm Chamber of Commerce. The seat of arbitration shall be Stockholm and the language to the uses in the arbitrational proceeding shall be Swedish. 9. Utländska bolag och artister. Om en utländsk artist kontrakteras genom en agentur eller motsvarande med hemvist i Sverige och ersättningen skall betalas till agenturen bör denna förete F-skattebevis. Även om artisten har bolag som inte har hemvist i Sverige skall artistskatt betalas. Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. gör ingen skillnad på fysiska och juridiska personer. Detta görs däremot i Lagen om särskild inkomst på utomlands bosatta SINK. Eftersom regissörer, koreografer, scenografer och kostymtecknare inte betraktas som artister enligt lagen blir utbetalning till bolag med hemvist utanför Sverige inte skattepliktigt medan utbetalning till fysik person kan bli det. I flera dubbelbeskattningsavtal undantas emellertid utbetalningar till bolag som artisten/artisterna inte har inflytande över t.ex. en orkester eller dans/teaterkompani. Många avtal om dubbelbeskattning undantar också inkomster och ersättningar upp till ett visst belopp från skatteplikt i Sverige. I avtalet med USA finns en gräns på 6 000 dollar.