Kostnadsanalys Nybro

www.pwc.com/se Kostnadsanalys Nybro

Innehåll 1. Bakgrund och projektöversikt 2. Allmänt om nyckeltal och resursfördelning 3. Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 4. Standardkostnad i relation till faktisk kostnad 5. Kostnad för verksamheten 5.1 Socialtjänst 5.2 Barn och utbildning 5.3 Övrig verksamhet 6. Sammanfattande slutsatser 2

Bakgrund och projektöversikt 3

Bakgrund Kommunstyrelseförvaltningen i Nybro kommun har i Kommunplan 2014-2016 fått i uppdrag att genomföra en grundläggande utredning i syfte att analysera behovet av en omfördelning inom den totala budgetramen. Analysen ska ta sin utgångspunkt i den kommunala utjämningen och standardkostnaden. Vidare ingår det i kommunstyrelseförvaltningens uppdrag att brett analysera konsekvensera inför en eventuell framtida omfördelning. 4

Uppdrag och syfte Ekonomichefen har med anledning av ovanstående vänt sig till med en förfrågan om att bistå kommunen i denna fråga. Med utgångspunkt i räkenskapssammandraget (RS) för 2013 konstruerar en modell med nyckeltal för Nybro kommuns kostnader för samtliga verksamhetsområden. Analysen tar sin utgångspunkt i den så kallade standardkostnadsavvikelsen (för de verksamheter där den finns tillgänglig). För övriga verksamhet jämförs kommunen med genomsnittet i riket. Utifrån styckkostnader och uppgifter om deltagande i verksamheten förklaras standardkostnadsavvikelsen. Genomgående ställs Nybros värden mot genomsnittliga värdena för länet, kommungruppen, strukturellt lika kommuner samt riket. Med hjälp av analysen får kommunen ett opartiskt underlag till den fortsatta diskussionen om behovet av omfördelning av kommunens resurser. 5

Allmänt om nyckeltal och resursfördelning Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia 6

Varför nyckeltalsjämförelser? Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra: Ger ett signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Kan förklara skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer kan användas för att lära och utveckla verksamheten lära sig av goda exempel ge underlag för bra uppföljning och prognoser Kan leda till att den egna redovisningen förbättras dvs. höja statusen på statistik och räkenskapssammandrag 7

Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot jämförbara kommuner, länet, riket och kommungruppen Varuprodu cerande kom m u ner Jämförbara är de sju mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: www.kolada.se) Kvarvarande kostnadsskillnader förklaras av påverkbara faktorer (ej struktur) Olika kommuner för olika områden Bygger på standardkostnader och folkmängd Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr ifo Jfr LSS 1 Klippan Mora Gällivare Gällivare Gällivare Mora Sollefteå 2 Laholm Eksjö Avesta Avesta Tranås Gällivare Söderköping 3 Tomelilla Flen Tanum Simrishamn Kristinehamn Skurup Lindesberg 4 Tidaholm Vimmerby Söderhamn Mora Mora Höör Härjedalen 5 Hörby Mariestad Hultsfred Båstad Hedemora Ulricehamn Nora 6 Skurup Ludvika Hagfors Vaggeryd Fagersta Vimmerby Sävsjö 7 Borgholm Mönsterås Bengtsfors Lysekil Olofström Säffle Kalix 8

Kommunens inrapportering av kommunens ekonomi i räkenskapssammandraget Räkenskapssammandraget (RS) är en årlig insamling av ekonomiska uppgifter från samtliga kommuner. Syftet med RS är att både på kommun- och riksnivå ge tillförlitlig information om kommunernas ekonomi, nuläge och utveckling. RS används av Nationalräkenskaperna som underlag för att bl.a. beräkna den offentliga sektorns andel av BNP. RS är även en viktig källa för staten vid uppföljning och utvärdering av kommunal verksamhet. Statistiken ingår också vid beräkning av både finansiella nyckeltal och olika verksamhetsnyckeltal, som används av statliga myndigheter, politiker och allmänhet för att jämföra kommunernas ekonomi. Räkenskapssammandraget bygger på normalkontoplanen, KommunBas 2013 och en av SCB framtagen verksamhetsindelning. Grundläggande för att kostnader och intäkter hamnar på rätt verksamhet är att den som bokför fakturor, interna transaktioner med mera följer de interna anvisningar som kommunen har avseende detta. Principerna för kostnadsfördelningen i RS innebär att alla direkta och indirekta kostnader påförs verksamheterna. Detta innebär till exempel att administration och kommungemensamma nyttigheter fördelats på de olika verksamhetsområdena. 9

Resursfördelning Enligt Kommunallagen ska alla kommuner upprätta en budget för nästkommande kalenderår. I denna budget framgår hur kommunernas resurser fördelas. Alla kommuner har därmed en resursfördelning! Ytterst är det fullmäktige som bestämmer hur resurserna ska fördelas. Kommunen kan dock ha olika tillvägagångssätt för hur fördelning av resurserna ta fram/fördelas. Det varierar från att verksamheten får föregående års ram plus kompensation för lön till avancerade pengsystem där volymerna sätter ramen. 10

Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen Redovisade siffror avser preliminära beräkning för kostnadsutjämningen för 2015. Se SKL:s cirkulär 2014:17 samt 2014:26 11

Vad beaktas? Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktorer beräknas ett strukturellt mått på skillnaderna i förutsättningar och behov. En grundprincip är att endast utjämna för strukturella skillnader som kan uppstå i verksamheter som är obligatoriska för kommunerna. Vidare ska kostnadsutjämningen endast gälla för kostnads- och behovsskillnader i kommunal verksamhet och inte för skillnader i invånarnas privata konsumtion. Verksamheter alternativt kostnadsslag som det utjämnas för Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola inkl. förskoleklass Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Barn med utländsk bakgrund Befolkningsförändring Bebyggelsestruktur Lönekostnader Kollektivtrafik 12

Förändrat system för kommunalekonomisk utjämning från och med 2014 Regeringen presenterade den 18 september 2013 i budgetpropositionen ett förslag till förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. I det stora hela följer regeringen Utjämningskommitténs förslag (SOU 2011:39) när det gäller förändringar i kostnadsutjämningen. Utjämningskommittén föreslog stora förändringar inom modellerna för förskola och pedagogisk omsorg, individ- och familjeomsorg samt bebyggelsestruktur. När det gäller delmodellen för individ- och familjeomsorg föreslår kommittén en helt ny modell. Den nya delmodellen mäter med delvis helt nya variabler de strukturella skillnaderna. Orsaken till valet av nya variabler motiverar kommittén med att nuvarande delmodell ger alltför stor skillnad mellan faktisk kostnad och beräknad kostnad (så kallad standardkostnad) i många kommuner. För förskola och pedagogisk omsorg föreslås en helt ny delmodell då de senaste årens reformer inom området förändrat skillnaderna i efterfrågan av omsorg. I korthet innebär den nya modellen att större vikt läggs vid åldersstrukturen och mindre vikt läggs på skillnader i efterfrågan. I delmodellen för äldreomsorg föreslås en ny form för att spegla ohälsa bland äldre samt en något grövre åldersindelning. Uppdelningen på män och kvinnor utgår. 13

Standardkostnad Kostnadsutjämningen är utformad enligt den så kallade standardkostnadsmetoden. Den innebär att kostnadsutjämningen byggs upp av ett antal delmodeller. De olika delmodellerna avser verksamheter som till exempel barn- eller äldreomsorg. Skillnaderna i standardkostnad ska spegla de strukturella kostnadsskillnaderna, det vill säga sådana kostnader som kommunen inte själva kan råda över. Kostnadsutjämningen tar inte och ska inte ta hänsyn till kommunens faktiska kostnader. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig kostnadsnivå och med hänsyn tagen till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Att utgå ifrån den genomsnittliga kostnaden i landet innebär att utjämningen sker till genomsnittlig servicenivå, kvalitet, avgiftsnivå och effektivitet. Har en kommun högre kostnader på grund av att de håller en högre servicenivå än genomsnittet ska detta finansieras genom en högre skatt, effektivare verksamhet eller en högre avgiftsfinansiering. Vid lägre kostnader gäller det motsatta. Ingen kommun bestraffas eller gynnas av systemet om den har en annan kostnadsnivå än den genomsnittliga. 14

Standardkostnad förskola och pedagogisk omsorg Modellen har funnits sedan utjämningsåret 1996. Justeringar gjordes inför utjämningsåren 2000 och 2005. Inför 2014 gjordes en större revidering av modellen. Följande indikatorer har valts för att spegla skillnader i behov (och därmed skillnader i kostnader): Ålder (1 5, 6 12 år) Två index över skillnader: - Vistelsetider förskola Bygger på faktiska vistelsetider (på kommungruppsnivå) Korrigeras till hälften då kostnaderna på marginalen inte förändras i samma takt som vistelsetiderna - Inskrivningsgrad fritids Bygger på faktiska inskrivningsgrader (på kommungruppsnivå) Nybro Riket Skillnad 1-5 år 4,99 5,99-1,00 6-12 år 6,75 7,66-0,91 Index Vistelsetid förskola 0,967 0,992-0,025 Inskrivningsgrad fritids 0,934 1,053-0,119 Sammantaget bedöms Nybro kommun ha en gynnsam struktur avseende förskola och pedagogisk omsorg och förväntas ha en kostnad i kronor per invånare som är 20 procent lägre än genomsnittet i riket. 15

Standardkostnad grundskola och förskoleklass Modellen har funnits sedan utjämningsåret 1996. Modellen kompletterades med förskoleklass 2005. Följande indikatorer har valts för att spegla skillnader i behov (och därmed skillnader i kostnader): barn i åldrarna 6 15 år tillägg/avdrag för skolskjutsar och småskolor barn 7 15 år födda utanför Sverige, Norge, Danmark eller något övrigt EUland Nybro Riket Skillnad 6 år 0,96 1,17-0,21 7-15 år 8,57 9,56-0,99 7-15 år med utländsk bakgrund 12,57 19,85-7,28 Tillägg/ avdrag skolskjutsar och små skolor 503,5 278,7 224,8 Sammantaget bedöms Nybro kommun ha en gynnsam struktur avseende grundskola och förskoleklass och förväntas ha en kostnad i kronor per invånare som är 10 procent lägre än genomsnittet i riket. 16

Standardkostnad gymnasieskola Modellen har funnits sedan utjämningsåret 1996. Följande indikatorer har valts för att spegla skillnader i behov (och därmed skillnader i kostnader): ungdomar i åldrarna 16 18 programvalsfaktor tillägg/avdrag för bebyggelsestruktur Nybro Riket Skillnad 16-18 år 3,75 3,55 0,2 Programvalsfaktor 75,9 0 75,9 Tillägg/ avdrag bebyggelsestruktur 67,86 93,80-25,94 Sammantaget bedöms Nybro kommun ha en gynnsam struktur avseende gymnasieskola och förväntas ha en kostnad i kronor per invånare som är 0,4 procent lägre genomsnittet i riket. 17

Kostnadsutjämningens delmodeller Individ- och familjeomsorg Det har utjämnats för verksamheten sedan utjämningsåret 1996, det har dock funnits fyra olika delmodeller. Nuvarande delmodell är ny från och med 2014. Standardkostnaden bestäms av indikatorerna: Andel arbetslösa utan ersättning i befolkningen Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd som varar längre än sex månader Andel lågutbildade svenskfödda i åldern 20-40 år Andel av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965 1975 Roten ur tätortsbefolkningen i kommunen Nybro Riket Skillnad Andel arbetslösa utan ersättning 0,83 0,90-0,07 Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd > 6 månader 0,44 1,18-0,74 Andel lågutbildade svenskfödda i åldern 20-40 år 2,65 2,39 0,26 Andel av befolkning boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975 9,47 12,45-2,98 Roten ur tätortsbefolkningen 123,4 310,8-187,4 Sammantaget bedöms Nybro kommun ha en gynnsam struktur avseende individ- och familjeomsorg och förväntas ha en kostnad i kronor per invånare som är 31 procent lägre än genomsnittet i riket. 18

Kostnadsutjämningens delmodeller Äldreomsorg Modellen har funnits sedan utjämningsåret 1996 och uppdaterades 2000 och 2005. Ny modell från och med 2014. Följande aktuella indikatorer har valts för att spegla skillnader i behov (och därmed skillnader i kostnader): Ålder (65-79, 80-89, 90+) Civilstånd (gift/ ogift) Merkostnad ohälsa (s.k. dödlighetskorrigering) - Faktiskt antal döda i jämförelse med förväntade antal döda 65+ Tillägg /avdrag för utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk), 5 procent per 65+ Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd Nybro Riket Skillnad Andel 65+ 24,5 19,1 5,4 därav ej gifta utländsk bakgrund 47,4 47,7-0,3 5,5 6,6-1,1 80+ 28,3 27,2 1,1 Tillägg/avdrag ohälsa, kr per inv. Tillägg/ avdrag bebyggelse-struktur, kr per inv -1,03 30,83-31,86 113,82 75,31 38,51 Sammantaget bedöms Nybro kommun ha en ogynnsam struktur avseende äldreomsorg och förväntas ha en kostnad i kronor per invånare som är 29 procent högre än genomsnittet i riket. 19

LSS-utjämningen Sedan 2004 utjämnas det för skillnader inom LSS-verksamheten. Nuvarande modell har gällt sedan 2009. Följande indikatorer har valts att spegla skillnader i behov (och därmed skillnader i kostnader). Faktiskt antal LSS-insatser uppdelat på 10 olika typer av insatser samt antalet personer med LASS-beslut Vårdtyngd Mäts genom andel personalkostnader inom LSS-verksamheten i relation till ett förväntat genomsnitt Nybro Riket Skillnad Andel insatser per 10 000 inv. 124,2 112,5 11,7 varav Personlig assistans 1,5 4,1-2,6 Boende, vuxna 28,2 25,0 3,2 Boende, barn 0,5 1,2-0,7 Daglig verksamhet 42,6 33,6 9 Index Personalkostnadsin dex (Pi-ix) 1,09 1.0 0,09 Sammantaget bedöms Nybro kommun ha en ogynnsam struktur avseende LSS-verksamheten och förväntas ha en kostnad i kronor per invånare som är 18 procent högre än genomsnittet i riket. 20

Sammanfattning standardkostnad Sammantaget kan konstateras att Nybro har en så kallad gynnsam struktur. Nybro bedöms därmed kunna driva de verksamheter som är föremål för utjämning till en kostnad som är 1,1 procent lägre än genomsnittet i riket. Strukturen och förutsättningarna varierar dock mellan olika verksamheter. För förskola och pedagogiska omsorg, grundskola inkl. förskoleklass, gymnasieskola samt IFO har kommunen gynnsamma förutsättningar. För äldreomsorg och LSS har kommunen ogynnsamma förutsättningar. 21

Standardkostnad i relation till faktisk kostnad 22

Allmänt Sedan 1997 jämförs kommunernas faktiska kostnader för kärnverksamheterna med motsvarande standardkostnad i skriften Vad kostar Verksamheten i din kommun? (SCB, SKL). Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Eventuella skillnader mot standardkostnad kan förklaras av den relativa effektivitetsnivån i verksamheten. Bedriver kommunen verksamheten mer kostnadseffektivt än genomsnittet (men till samma standard) visar det sig i en nettokostnad som är lägre än standardkostnaden. Det omvända gäller om verksamheten bedrivs ineffektivt ur ett kostnadsperspektiv. Kommunen kan vidare göra en annan prioritering i budgettilldelningen än genomsnittet. Det kan handla om att medvetet hålla en högre ambitionsnivå i alla verksamheter (och finansiera detta med högre skatt än genomsnittet) eller att medvetet tilldela en viss verksamhet mer resurser på bekostnad av andra verksamheter. 23

Allmänt forts. Denna prioritering kommer att visa sig som en positiv standardkostnadsavvikelse för den prioriterade verksamheten. Skillnad i tilldelning av resurser kan spegla en intern resursfördelningsmodell med svaga kopplingar till den demografiska situationen och de strukturella behoven. Kostnadsutjämningssystemet (och standardkostnaden) anpassar sig tämligen direkt till hur situationen ser ut i kommunen. Om resursfördelningen inte hänger med kan det resultera i en standardkostnadsavvikelse (uppåt eller nedåt). Slutligen kan kommunens kostnad påverkas av strukturella förutsättningar som inte systemet fångar. I praktiken kan det vara svårt att konstatera vilket som är orsaken till en eventuell avvikelse. Inte sällan är det en kombination av flera orsaker. Via olika volymuppgifter och styckkostnad ges dock en indikation om orsaken. Syftet med jämförelsen är således inte att anpassa kostnaden till standardkostnaden, utan att granska kommunens faktiska prioriteringar och resurstilldelning till olika verksamheter. 24

Analysens tre steg Standardkostnadsanalysen, enligt den metod som arbetats fram av SKL och SCB, består av tre steg. 1. Det första steget innebär att man jämför kommunens redovisade nettokostnad (kronor per inv.) med den genomsnittliga nettokostnaden i riket (kronor per inv.). 2. Det andra steget innebär att man jämför kommunens standardkostnad (kronor per inv.) med den genomsnittliga standardkostnaden i riket (kronor per inv.). 3. I det tredje steget sätts steg 1 i relation till steg 2. Resultat av analysen redovisas i kapitel 5. 25

Kostnad för verksamheten Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag. Regeringsformen 14 kap. 2 26

Verksamhetens nettokostnader 2013 kronor per invånare Verksamheternas nettokostnader uppgår till totalt 50 514 kronor per invånare i Nybro. De största kostnadsposterna (86 procent) utgörs av skola, vård och omsorg. Dessa verksamheter består till hög grad av så kallade individuella tjänster och har stark koppling till demografin. Äldre- och funktionshindrade; 18 803 Individ- och familjeomsorg; 2 761 Affärsverksamhet; 270 Politisk verksamhet; 782 Särskilt riktade insatser; 201 Infrastruktur och skydd; 3 522 Fritid; 1 323 Kultur; 1 147 Förskola o skolbarnomsorg; 5 479 Utbildning; 15 353 Källa: SCB 27

Kronor Verksamhetens nettokostnader 2013 kronor per invånare Nybro uppvisar 2013 relativt högre kostnader för infrastruktur och skydd, fritid samt kultur. Kostnaderna för politik, särskilt riktade insatser samt affärsverksamhet är i nivå med eller lägre än i jämförelsekommunerna. Totalt (exkl affärsverksamhet) är Nybros kostnader per invånare 2014 kronor högre än genomsnitt, vilket motsvarar 3,9 miljoner kronor för kommunen. Skillnaden i affärsverksamhet om 226 kr per invånare beror på låga kostnader för kollektivtrafik, på grund av en skatteväxling. Se kapitel 5.3 för djupare analys. 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Källa: SCB Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket 28

Nettokostnad vs. standardkostnad De tre stegen Steg 1, index Steg 2, index Steg 3, avvikelse Förskola 78,1 79,7-2,0 Grundskola 96,2 89,5 7,5 Gymnasium 119,0 99,6 19,4 Äldreomsorg 130,4 128,8 1,2 Individ- och familjeomsorg 98,5 68,9 42,9 LSS 112,8 118,1-4,4 29

Procent Några verksamheters nettokostnader 2008 2013 avvikelse mot standardkostnad (%) Enligt bilden på föregående sida uppvisar förskola och LSS en negativ avvikelse. Övriga verksamheter överstiger standardkostnaden. Avvikelsen mot standardkostnaden för IFO ökade kraftigt 2013 och uppgår till drygt 40 procent. Också avvikelsen inom gymnasieskola och äldreomsorg har en uppåtgående trend. Förskola och LSS uppvisar en nedåtgående trend. För djupare analys och vad som kan förklara avvikelsen se senare kapitel. Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun tabell 11 30

Några verksamheters nettokostnader 2013 avvikelse mot standardkostnad, kronor per inv och miljoner kronor Bo Grsk Gysk Äo Ifo Totalt LSS Avvikelse procent -2,0 7,5 19,4 1,2 42,9 7,6-4,4 Nettokostnad 5 479 9 075 4 460 12 382 3 634 35 030 4 742 Standardkostnad 5 590 8 446 3 734 12 232 2 542 32 544 4 963 Skillnad -111 629 726 150 1 091 2 485-221 Skillnad, mnkr -2,2 12,3 14,1 2,9 21,3 48,4-4,3 Totalt avviker kommunens fördelning från den förväntade enligt standardkostnaden med 7,6 procent (exklusive LSS). Avvikelsen motsvarar 48,4 miljoner kronor. De verksamheter som avviker uppåt är grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Inkluderas LSS blir den totala avvikelsen 44,1 miljoner kronor. Avvikelsen motsvarar drygt 1,60 på kommunalskatten. 31

Sammanfattning verksamhet För kärnverksamheterna prioriterar kommunen sina resurser annorlunda än genomsnittet bland övriga kommuner (justerat för kommunens strukturella läge). Totalt tilldelar kommunen 44,1 miljoner kronor mer resurser än förväntat för kärnverksamheterna. För grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg uppgår den positiva avvikelsen till 50,6 miljoner kronor. För barnomsorg, äldreomsorg samt LSS uppgår den negativa avvikelsen till -6,5 miljoner kronor. För övrig verksamhet (exkl. affärsverksamhet) tilldelar kommunen 4 miljoner kronor mer i resurser än genomsnittet. Detta beror framför allt på relativt höga kostnader inom infrastruktur och skydd, kultur- samt fritidsverksamhet. Totalt (för alla verksamheter) uppvisar Nybro en kostnadsnivå som är 48,1 miljoner kronor högre än förväntat. Vilket motsvara cirka 1,60 kronor i kommunalaskatt 32

Socialtjänst Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen 2 kap 1 5.1 33

Socialtjänst Andel av kommunens totala nettokostnader, procent Ny bro Riket Nettokostnad äldre och funktionshindrade, kr/inv Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Övrigt, kr/inv Nettokostnad äldre och funktionshindrade, kr/inv Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Övrigt, kr/inv 37,2% 34,1% 55,6% 59,5% 7,2% 6,4% 34

Procent Socialtjänst Andel av kommunens totala nettokostnader, procent 2008-2013 Socialtjänstens andel av kommunens totala nettokostnader är högre i Nybro än i riket i stort (se föregående sida). Socialtjänstens andel har ökat över tid i Nybro. Särskilt är det nettokostnaden för IFO som andel av totala nettokostnader som har ökat något under senare år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Nettokostnad äldre och funktionshindrade, kr/inv Övrigt, kr/inv 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 4 35

#SAKNAS! #SAKNAS! 70,0 70,5 69,8 72,0 72,5 68,9 128,7 131,9 131,0 121,3 130,9 129,1 131,3 123,0 128,8 118,1 Strukturella förutsättningar 2008-2013, standardkostnadsindex (riket = 100) Enligt kostnadsutjämningen har Nybro så kallat ogynnsamma förutsättningar att bedriva äldreomsorg och LSS (index > 100). Nybro har gynnsamma förutsättningar för individ- och familjeomsorg. De ogynnsamma förutsättningarna för LSS har minskat under senare år. Förutsättningarna för IFO och äldreomsorg har varit någorlunda stabila. Strukturårsjusterad standardkostnadskvot äldreomsorg, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot individ- och familjeomsorg, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot LSS, index 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 36

Äldreomsorg 37

Procent Standardkostnadsavvikelse äldreomsorg 2008 2013, procent Nybro redovisar en positiv avvikelse mot standardkostnaden inom äldreomsorg, om 1,2 procent. Detta motsvarar 2,9 miljoner kronor. Avvikelsen har mellan åren 2009 och 2012 varit negativ, en minskaning jämfört 2008. Eftersom förutsättningarna (strukturen) har varit stabila beror förändringarna på den egna kostnaden. 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 13,4 1,2-1,5-1,5-9,3-10,3 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 38

Procent Standardkostnadsavvikelse äldreomsorg 2013 i jämförelse, procent Jämförbara kommuner redovisar en något högre positiv avvikelse jämfört Nybro. Länet i genomsnitt ligger dock något under sin standardkostnad. Avvikelse inom intervallet +/- 5 procent brukar anses som normala. 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 1,2 0,5 0,0-1,0-0,7 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 39

Procent Äldreomsorg andel med omsorg 2008 2013, procent Andelen invånare 65+ med omsorg har minskat under perioden, såväl gällande hemtjänst samt särskilt boende. Uppgifter för 2009 har inte redovisats av Socialstyrelsen. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 12 10,4 10,2 10 9,7 9,6 8,8 8 6 4 5,1 5,2 5,0 4,8 4,1 2 0 #SAKNAS! 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 40

Procent Äldreomsorg andel med omsorg 2013 i jämförelse, procent Trots minskaningen av andelen invånare 65+ med hemtjänst redovisar Nybro en högre andel än övriga jämförelsegrupper. Andelen i särskilt boende i Nybro är dock något lägre eller i nivå med övriga. Nybro uppvisar därmed en annan mix mellan omsorgsformerna. 10 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8,8 4,1 6,1 3,2 7,7 4,0 7,3 7,2 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner 4,4 4,3 Riket Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 41

Kronor Äldreomsorg 2008 2013, kronor per vårdtagare Nybros kostnad per brukare i särskilt boende exkl. lokalkostnader ökade kraftigt 2013, från relativt låga nivåer 2009-2012. Kostnaderna per brukare i hemtjänst har ökat successivt sedan 2009. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare 700 000 600 000 596 436 589 678 500 000 400 000 431 714 435 833 401 769 422 143 300 000 231 503 238 860 244 047 200 000 158 753 129 611 164 923 100 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 42

Kronor Äldreomsorg 2013 i jämförelse, kronor per vårdtagare Kostnaden per brukare med hemtjänst i Nybro är i nivå med eller något lägre än kostnaderna i övriga jämförelsegrupper. Kostnaden per brukare i särskilt boende i Nybro är lägre än i övriga jämförelsegrupper. Detta trots den stora ökning som kommunens redovisade 2013. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare 800 000 700 000 681 383 642 855 687 656 689 786 600 000 589 678 500 000 400 000 300 000 244 047 251 861 270 015 253 012 248 047 200 000 100 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 43

Antal Äldreomsorg 2010 i jämförelse, årsarbetare per vårdtagare Nybro har en relativt låg personaltäthet i särskilt boende, vilket kan förklara de lägre kostnaderna per brukare. Personaltätheten inom hemtjänsten är i nivå med övrigas. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 U. Årsarbeten inom hemtjänst i ordinärt boende för äldre, egen och enskild regi, antal/brukare U. Årsarbeten i äldreboende/korttidsboende i egen och enskild regi, antal/brukare 0,33 0,73 0,26 0,89 0,90 0,36 0,84 0,86 0,31 0,31 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: Äldreguiden, Socialstyrelsen 44

Antal Äldreomsorg hemtjänst 2013 i jämförelse, beviljade/beräknade timmar per månad 65+ Antalet beviljade timmar per brukare i hemtjänsten har ökat med mer än 50 procent sedan 2009. Ökningen kan bero på att vårdtyngden hos brukarna har ökat. Detta kan förklara den ökade kostnaden per brukare (s. 44). 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 27,7 19,6 23,5 27,9 29,4 31,0 5,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 45

Kronor Äldreomsorg korttidsvård 2008 2013, kronor per 65+ Kostnaden för korttidsvård har legat någorlunda stabilt under perioden, fram till 2012. 3 000 2 500 2 369 2 575 2 000 2 154 2 120 2 100 2 128 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 46

Kronor Äldreomsorg korttidsvård 2013 i jämförelse, kronor per 65+ Nybros kostnad för korttidsvård är lägre än kostnaderna i övriga jämförelsegrupper. 3 500 3 000 2 500 2 575 3 205 2 708 3 012 2 935 2 000 1 500 1 000 500 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 47

Antal Kronor Äldreomsorg korttidsvård 2008 2013, antal dygn och kostnad per dygn Den ökade kostnaden för korttidsvård 2013 beror på fler vårddygn. Kostnaden per vårddygn minskade dock något 2013. 1 400 1 200 1 000 800 600 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/boendedygn Boendedygn korttidsvård, antal/inv 65+ 2,6 1 273 1 287 1 199 2,3 2,1 935 904 1,6 1,7 625 3,00 2,50 2,00 1,50 400 1,00 200 0,50 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0,00 Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 48

Kronor Antal Äldreomsorg korttidsvård 2013 i jämförelse, antal dygn och kostnad per dygn Nybros lägre kostnader för korttidsvård förklaras uteslutande av de låga kostnaderna per boendedygn. 2 500 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/boendedygn Boendedygn korttidsvård, antal/inv 65+ 2 235 2 217 2 287 2 147 2,5 Nybro uppvisar ett högre antal boendedygn än övriga. 2 000 1 500 2,1 1 199 1,4 1,3 1,5 1,5 2,0 1,5 1 000 1,0 500 0,5 0 Nybro Länet Riket 0,0 Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 49

Sammanfattning äldreomsorg Nybro avviker med 1,2 procent från standardkostnaden, vilket får ses som en relativt liten avvikelse. Avvikelsen motsvarar 2,9 miljoner kronor 2013. Kommunen har en något annorlunda mix mellan omsorgsformer jämfört övriga jämförelsegrupper. Andelarna med omsorg i såväl särskilt boende som hemtjänst har minskat, samtidigt har dock kostnaderna per brukare ökat. Detta kan bero på att de brukare som idag beviljas omsorg är mer krävande än tidigare. Om den upplevda kvaliteten hos brukarna motsvarar den politiska ambitionen bör läget inom äldreomsorgen vara tillfredställande. 50

Omsorg för personer med funktionsnedsättning 51

Procent Standardkostnadsavvikelse LSS 2008 2013, procent Avvikelsen mot standardkostnaden för LSS har ökat sedan 2011 och är 2013 4,4 procent under. Förändringen 2011 är anmärkningsvärd. Strukturen har under perioden blivit mindre ogynnsam, kommunens kostnader har dock minskat mer än så. Eftersom LSS-utjämningen ersätter för faktiska volym beror den ökade avvikelsen på en förändrad styckkostnad. 0 #SAKNAS! -1-1,0-2 -3-2,3-4 -5-4,2-4,4-6 -7-8 -7,8-9 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 52

Procent Standardkostnadsavvikelse LSS 2013 i jämförelse, procent Samtliga jämförelsegrupper redovisar negativa avvikelser mot standardkostnaden. Nybros avvikelse motsvarar 4,3 miljoner kronor 2013. 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-0,3-1,4-2,5-3,0-2,8-3,5-4,0-4,5-5,0-4,4 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 53

Procent LSS och LASS andel av total kostnad för omsorg för personer med funktionsnedsättning 2008 2013, procent Nybro redovisade tidigare under perioden en hög andel LSS och LASS som andel av total kostnad för omsorg för personer med funktionsnedsättning jämfört riket. 2011 minskade dock denna andel tydligt. Andelen har därefter fortsatt på en lägre nivå än i riket. 100,00 Kostnad LSS och LASS som andel av insatser för funktionsnedsatta, (%) 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 89,0 86,0 86,7 81,2 81,5 83,7 83,1 82,7 82,6 70,1 69,5 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c Riket 73,1 2008 2009 2010 2011 2012 2013 54

Kronor Omsorg för personer med funktionsnedsättning enligt SoL/HsL och LSS/LASS 2008 2013, kronor per 0-64 år Kostnaderna för omsorg för personer med funktionsnedsättning enligt SoL/HsL ökade kraftigt 2011. Därefter har denna kostnad minskat något. Också kostnaderna för insatser enligt LSS/LASS ökade 2011. 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 5 918 Handikappomsorg enligt LSS, kr per 0-64 år Handikappomsorg enligt SoL, kr per 0-64 år TOTALT 6 674 6 439 9 557 9 461 8 759 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 55

Kronor Omsorg för personer med funktionsnedsättning enligt SoL/HsL och LSS/LASS 2013 i jämförelse, kronor per 0-64 år Nybros högre kostnader för LSS jämfört riket förklaras av den ogynnsamma strukturen. Totalt sett uppvisar Nybro högre kostnader för omsorg för personer med funktionsnedsättning jämfört riket och jämförbara kommuner. 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 8 759 Handikappomsorg enligt LSS, kr per 0-64 år Handikappomsorg enligt SoL, kr per 0-64 år TOTALT 5 459 8 926 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner 7 362 7 124 Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 56

Kronor Omsorg för personer med funktionsnedsättning enligt SoL/HsL 2008 2013 i jämförelse, kronor per 0-64 år Ökningen av kostnader för insatser enligt SoL/HsL 2011 förklaras av ökade kostnader för insatser i ordinärt boende. Kostnaderna för insatser i särskilt boende ökade något 2012 liksom kostnaderna för öppen verksamhet 2011. Övriga kostnader har legat relativt still. Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år TOTALT 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 649 940 838 2 867 2 897 2 362 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 57

Kronor Omsorg för personer med funktionsnedsättning enligt SoL/HsL 2013 i jämförelse, kronor per 0-64 år Nybro redovisar tydligt högre kostnader än övriga jämförelsegrupper! Nybros kostnad är exempelvis dubbelt så hög som kostnaden i jämförbara kommuner. Skillnaden beror främst på Nybros höga kostnader för ordinärt boende. Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år TOTALT 2 500 2 000 1 500 1 000 2 362 1 610 1 354 1 369 1 079 500 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c Anm: Jämförbara avser LSS-verksamheten 58

Procent Omsorg för personer med funktionsnedsättning enl. SoL/HsL andel med omsorg 2008 2013, procent Andelen invånare 0-64 år med hemtjänst i ordinärt boende har minskat sedan 2009 och förklarar därmed inte de höga kostnaderna. Också andelen invånare 0-64 år med särskilt boende har minskat sedan 2010. 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Invånare 0-64 år med hemtjänst i ordinärt boende funktionsneds, andel (%) Invånare 0-64 år med särskilt boende funktionsneds, andel (%) 0,45 0,13 #SAKNAS! 0,39 0,29 0,05 0,06 0,33 0,31 0,17 0,05 0,05 0,04 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 59

Procent Omsorg för personer med funktionsnedsättning enl. SoL/HsL andel med omsorg 2013 i jämförelse, procent Andelen med hemtjänst i ordinärt boende i Nybro är tydligt lägre än i övriga jämförelsegrupper. Andelen i särskilt boende är dock i nivå med övrigas andel. 0,30 0,25 0,20 0,15 Invånare 0-64 år med hemtjänst i ordinärt boende funktionsneds, andel (%) Invånare 0-64 år med särskilt boende funktionsneds, andel (%) 0,35 0,17 0,18 0,28 0,28 0,30 0,10 0,05 0,04 0,04 0,04 0,06 0,05 0,00 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Riket Anm: Jämförbara avser LSS-verksamheten 60

Kronor Omsorg för personer med funktionsnedsättning enl. SoL/HsL ordinärt boende 2008 2013, kronor per vårdtagare Kostnaderna per vårdtagare i ordinärt boende mer än fördubblades mellan 2010 och 2011. 450 000 400 000 350 000 340 571 361 348 422 920 Ökningen har fortsatt därefter. 300 000 250 000 200 000 150 000 212 842 136 259 154 488 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 61

Kronor Omsorg för personer med funktionsnedsättning enl. SoL/HsL ordinärt boende 2013 i jämförelse, kronor per vårdtagare Nybro redovisar mycket höga kostnader för ordinärt boende! 450 000 400 000 350 000 422 920 300 000 250 000 240 910 200 000 150 000 100 000 50 000 103 537 163 901 157 010 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c Anm: Jämförbara avser LSS-verksamheten 62

Kronor LSS delarna 2008 2013, kr per inv. 0-64 år Kostnaderna för boende exkl. lokalkostnader ökade kraftigt 2011. Samtidigt minskade dock kostnaderna för övrigt i motsvarande utsträckning. Kostnaderna minskade något 2013, detta kan förklaras av lägre kostnader för boende. Under perioden har också kostnader för personlig assistans ökat. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 5 269 Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år TOTALT 5 734 5 601 6 690 6 564 6 397 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 63

Kronor LSS delarna 2013 i jämförelse, kr per inv. 0-64 år Nybros högre kostnader än riket förklaras av den ogynnsamma strukturen. Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Nybro har dock högre kostnader än jämförbara kommuner. 8 000 7 000 6 000 6 397 Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år TOTALT 7 316 6 008 5 755 5 000 4 381 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 64

Procent Andel av 0-64 år med minst en LSS-insats 2008 2013, procent Andelen av invånarna 0-64 år med minst en LSS-insats har ökat svagt under perioden. 1,20 1,00 0,92 0,96 1,00 0,97 0,97 1,02 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS 65

Procent Andel av 0-64 år med minst en LSS-insats 2013 i jämförelse, procent Nybro har relativt hög andel med LSS-insats, vilket beror på den relativt tyngre strukturen. 1,20 1,00 0,80 1,02 0,98 0,93 0,86 0,83 0,60 0,40 0,20 0,00 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: Socialstyrelsen, Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS 66

Kronor LSS boende och daglig verksamhet 2008 2013, kronor per vårdtagare Kommunens kostnader för boende exkl. lokalkostnader ökade kraftigt 2011. En tydlig minskning skedde 2013. Kostnaderna för daglig verksamhet har varierat i mindre utsträckning, men successivt ökat under perioden. 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare 510 779 494 104 438 727 852 241 878 729 688 541 120 505 126 506 138 116 142 012 134 711 153 869 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 67

Kronor LSS boende och daglig verksamhet 2013 i jämförelse, kronor per vårdtagare Nybros kostnader för daglig verksamhet är högre än i jämförbara kommuner men lägre än i övriga jämförelsegrupper. Trots den kraftiga ökningen av kostnader för särskilt boende redovisar Nybro jämförelsevis låga kostnader. 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare 755 923 735 704 735 111 688 541 691 978 194 490 153 869 171 527 186 685 133 322 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 68

Sammanfattning omsorg för personer med funktionsnedsättning Nybro redovisar en kostnad för LSS som är 4,4 procent under standardkostnaden. Detta motsvarar 4,3 miljoner kronor 2013. Eftersom kommunen i LSSutjämningen ersätts för faktisk volym förklaras avvikelsen av låga styckkostnader. Styckkostnaderna är lägre än genomsnittet, trots indikation om hög vårdtyngd i utjämningen (se s. 20). Nybro har däremot höga kostnader för funktionshinderomsorg enligt SoL. Skillnaden mot riket motsvarar 15 miljoner kronor. Skillnaden förklaras främst av Nybros mycket höga kostnader för ordinärt boende. Här bör kommunen undersöka om kostnaderna redovisade på rätt verksamhet. Om kommunen redovisar LSS-kostnader under SoL går kommunen miste om pengar i LSS-utjämningen. 69

Individ- och familjeomsorg 70

Procent Standardkostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg 2008 2013, procent Kommunens avvikelse från standardkostnaden har ökat kraftigt sedan 2011. Särskilt kraftig var ökningen mellan 2012 och 2013. Avvikelsen uppgår 2013 till 42,9 procent. Under samma period har dock kommunens struktur blivit något lättare. Ökningen förklaras således inte av förändrade förutsättningar utan av ökade kostnader. 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 35,6 8,4 7,9-0,3 11,3 42,9 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 71

Procent Standardkostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg 2013 i jämförelse, procent Nybros avvikelse är tydligt högre än avvikelsen i jämförelsegrupperna. Avvikelsen motsvarar 21,3 miljoner kronor 2013. 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 42,9 15,0 10,0 5,0 2,8 10,5 7,7 0,0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 72

Kronor Individ- och familjeomsorg delarna 2008 2013, kr per invånare Kostnaderna för individ- och familjeomsorg i kronor per invånare har ökat med 45 procent sedan 2011. Främst beror ökningen på ökade kostander för barn- och ungdomsvård. Också kostnaderna för ekonomiskt bistånd och missbrukarvård vuxna tycks ha ökat något. 4 000 Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 3 804 3 500 2 962 3 007 3 000 2 577 2 625 2 624 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 9 73

Kronor Individ- och familjeomsorg delarna 2013 i jämförelse, kr per invånare Kommunen har en förväntad struktur som motsvarar 70 procent av rikets nivå - men Nybro redovisar trots det högst kostnader av jämförelsegrupperna. Skillnaden beror på Nybros höga kostnader för barn- och ungdomsvård. Den förväntade nivå bör vara cirka 1 000 kronor per invånare lägre. 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv 500 0 3 804 2 853 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 3 164 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 9 3 498 3 414 Riket 74

Kronor Barn- och ungdomsvård delarna 2008 2013, kr per invånare 0-20 år Kostnaderna för barn- och ungdomsvård har ökat sedan 2010. Ökningen gäller alla vårdformer 2013 även om fördelningen har varierat något mellan åren. 14 000 12 000 10 000 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år 3 094 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2 401 2 204 2 263 2 801 5 419 4 482 2 872 2 544 2 236 2 527 2 799 3 764 3 926 2 510 2 633 2 294 995 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB 75

Kronor Barn- och ungdomsvård delarna 2013 i jämförelse, kr per invånare 0-20 år Nybros jämförelsevis höga kostnader för barn- och ungdomsvård beror främst på kommunens höga kostnader för familjehemsvård och öppna insatser. Men också kostnaderna för institutionsvård är högre än i jämförelsekommunerna. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år 3 094 4 482 2 103 1 717 1 184 1 925 2 807 2 993 1 858 2 422 2 000 0 3 926 2 696 3 050 2 769 2 612 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB 76

Antal Barn- och ungdomsvård 2008 2013, vårddygn per inv 0-20 år per typ av insats Antalet vårddygn i familjehem per invånare 0-20 år visar en ökand trend fram till 2012. Antalet vårddygn i institutionsvård minskade dock fram till 2012. Uppgifter avseende 2013 har inte publicerats av Socialstyrelsen vid tidpunkten för analysen. 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 3,85 3,54 3,17 3,04 2,59 1,00 0,78 0,71 0,32 0,34 #SAKNAS! 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, Insatser barn och unga 77

Antal Barn- och ungdomsvård 2012 i jämförelse, vårddygn per inv 0-20 år per typ av insats Nybro redovisar ett högt antal vårddygn i familjehem jämfört övriga. Dock är antalet vårddygn i institutionsvård tydligt lägre. Observera att siffrorna avser 2012 då uppgifter från 2013 saknas. 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 3,85 2,55 2,37 1,79 1,62 1,11 1,06 1,97 1,31 0,50 0,34 0,00 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: Socialstyrelsen, Insatser barn och unga Riket 78

Kronor Barn- och ungdomsvård 2008 2013, kostnad per vårddygn per typ av insats Kostnaderna för vårddygn i familjehem har varit någorlunda konstanta under perioden fram till 2012. Variationerna i vårddygnskostnader för institutionsvård är däremot större. 2012 minskade kostnaden från toppåret 2011. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kostnad/vårddygn för familjehemsvård av barn och unga 0-20 år, kr (genomsnitt) Kostnad/vårddygn för institutionsvård av barn och unga 0-20 år, kr (genomsnitt) 3 749 3 211 3 730 7 124 812 802 864 830 726 2 957 #SAKNAS! 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, Insatser barn och unga SCB, Räkenskapssammandraget 79

Kronor Barn- och ungdomsvård 2012 i jämförelse, kostnad per vårddygn per typ av insats Nybros dygnskostnader är lägre än övriga gruppers för såväl familjehem som institutionsvård. Det är således inte höga dygnspriser som förklarar de höga kostnaderna. Observera att siffrorna avser 2012 då uppgifter från 2013 saknas. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Kostnad/vårddygn för familjehemsvård av barn och unga 0-20 år, kr (genomsnitt) Kostnad/vårddygn för institutionsvård av barn och unga 0-20 år, kr (genomsnitt) 726 2 957 883 3 905 3 042 1 175 1 136 2 888 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner 1 338 3 368 Riket Källa: Socialstyrelsen, Insatser barn och unga SCB, Räkenskapssammandraget 80

Antal Kronor Ekonomiskt bistånd 2008 2013, utbetalt per hushåll och antalet hushåll Antalet hushåll per 1000 invånare med ekonomiskt bistånd ökade svagt fram 2012. För år 2013 ökade antalet hushåll markant. Utbetalat ekonomiskt bistånd per hushåll ökade under periodens början för att därefter stabiliseras. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 30 000 18,0 27 511 15,9 14,9 16,0 25 000 24 373 12,9 13,0 22 287 22 603 213,0 778 14,0 20 554 12,2 20 000 12,0 10,0 15 000 8,0 10 000 6,0 5 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 4,0 2,0 0,0 Källa: Socialstyrelsen, Årsstatistik ekonomiskt bistånd 81

Kronor Antal Ekonomiskt bistånd 2013 i jämförelse, utbetalt per hushåll och antalet hushåll Nybro redovisar förhållandevis låga kostnader i utbetalt bistånd samt ett lågt antal hushåll med bistånd. Detta är i linje med kommunens gynnsamma struktur inom verksamhetsområdet. 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 37 664 35 098 33 107 32 616 22,9 25,0 17,4 18,2 22 603 15,9 30 25 20 15 10 5 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket 0 Källa: Socialstyrelsen, Årsstatistik ekonomiskt bistånd 82

Andel Ekonomiskt bistånd 2008 2013, biståndets längd, % Kommunens andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader under året) ökade fram till 2010. Åren 2011 och 2012 minskade och stabiliserades det långvariga biståndet. År 2013 ökade åter andelen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 4-9 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 1-3 månader under året, andel (%) 9,5 13,9 18,9 11,8 11,9 13,5 28,9 30,3 37,0 34,0 33,2 35,4 61,7 55,9 45,7 51,2 54,2 53,2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, Årsstatistik ekonomiskt bistånd 83

Andel Ekonomiskt bistånd 2013 i jämförelse, biståndets längd, % Nybro redovisar en jämförelsevis låg andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. 100% 90% 80% Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 4-9 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 1-3 månader under året, andel (%) 13,5 20,5 21,9 24,1 25,5 70% 60% 33,2 34,1 31,5 32,7 32,2 50% 40% 30% 20% 10% 53,2 45,4 46,6 43,4 42,3 0% Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: Socialstyrelsen, Årsstatistik ekonomiskt bistånd 84

Sammanfattning individ- och familjeomsorg Nybro redovisar högre kostnader än förväntat och kostnaderna har ökat snabbt. Avvikelsen mot standardkostnaden motsvarar 2013 21, 3 miljoner kronor. I princip hela avvikelsen kan hänföras till kommunens ökade kostnader för barn- och ungdomsvård. Inom barn- och ungdomsvården är det framförallt familjehemsvård och öppna insatser som sticker ut. De höga kostnaderna för familjehemsvård förklaras av stora volymer, inte av höga styckpriser. Kommunen bör analysera det höga antalet vårddygn i familjehemsvården inom barn- och ungdomsvården 85

Barn och utbildning Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4. Skollagen 2 kap 2 5.2 86

Barn och utbildning Andel av kommunens totala nettokostnader, procent Ny bro Nettokostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv Nettokostnad utbildningsverksamhet, kr/inv Övrigt, kr/inv 10,8% Riket Nettokostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv Nettokostnad utbildningsverksamhet, kr/inv Övrigt, kr/inv 13,0% 58,8% 30,4% 55,3% 31,7% 87

Procent Barn och utbildning 2008 2013, andel av kommunens totala nettokostnader procent Kostnaderna för barn och utbildning som andel av totala nettokostnader är lägre i Nybro än i riket (se föregående bild). Andelarna för barn och utbildning har minskat över tid i kommunen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Nettokostnad utbildningsverksamhet, kr/inv Nettokostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv Övrigt, kr/inv 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 4 88

Antal Antal barn och elever i verksamheten Under perioden har gymnasieskolans målgrupp minskat kraftigt. Även antalet elever i grundskolan har minskat stadigt under hela perioden, även om minskningen avstannade något 2013. Däremot har antalet barn i förskolan i kommunen ökat under perioden. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 705 730 2008 2009 2010 2011 2012 2013 768 #SAKNAS! #SAKNAS! 832 förskola, genomsnittligt antal inskrivna barn totalt 1 877 1 831 1 772 1 719 1 686 1 668 grundskolan, genomsnittligt antal elever folkbokförda i kommunen 902 863 828 804 765 703 gymnasieskolan, antal elever folkbokförda i kommunen Källa: SCB 89

68,1 68,4 67,8 68,8 68,6 79,7 88,3 92,7 91,5 90,1 88,5 89,5 106,1 101,6 100,7 103,9 104,3 99,6 Strukturella förutsättningar 2008 2013 standardkostnadsindex Kommunen har gynnsamma förutsättningar för förskola (index<100). Förändringen 2013 beror på förändring i modellen för utjämning, då kommunens struktur värderades upp. Också förutsättningarna att bedriva grundskola är gynnsamma. Strukturen har inte förändrats särskilt utan ligger kring 90 procent av rikets (+/- 2 procent). Förutsättningarna för gymnasieskola har gått från att vara ogynnsamma till gynnsamma under de senaste åren. 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Strukturårsjusterad standardkostnadskvot förskola och skolbarnomsorg, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot grundskola inkl. förskoleklass, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot gymnasieskola, index 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 90

Förskola och skolbarnsomsorg 91

Procent Standardkostnadsavvikelse barnomsorg 2008 2013 procent Kommunens avvikelse mot standardkostnaden för barnomsorg har minskat sedan 2008 och var 2013 för första gången under perioden negativ (-2 procent). 25,0 20,0 15,0 22,7 Förändringen 2013 förklaras av omvärderingen av kommunens struktur. 10,0 5,0 10,4 9,0 5,8 6,8 0,0-5,0-2,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 92

Procent Standardkostnadsavvikelse barnomsorg 2013 i jämförelse, procent Till skillnad från Nybro uppvisar övriga jämförelsekommuner en positiv avvikelse mot standardkostnaden. 7,0 6,0 5,0 6,0 Nybros negativa avvikelse motsvarar 2,2 miljoner kronor 2013. 4,0 3,0 2,0 2,3 2,1 Avvikelser från standardkostnaden i intervallet +/- 5 procent anses normalt. 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-2,0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 93

Procent Förskola och fritidshem, andel inskrivna 2008 2013 procent Inskrivningsgraden för barn 1-5 år i förskolan har ökat över tid. Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) 100 Inskrivningsgraden för 2012 får anses vara osäker. 90 80 79 80 84 86 76 83 Andelen barn inskrivna i fritidshem ökade 2009 och har därefter legat stabilt kring 50 procent. 70 60 50 40 47 50 51 51 50 50 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 94

Procent Förskola och fritidshem, andel 2013 i jämförelse, procent Inskrivningsgraden i förskola och fritids i Nybro är i nivå med rikets. Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) 90 83 82 82 83 84 80 Inskrivningsgraderna är dock något högre än i jämförbara kommuner. 70 60 50 50 48 51 48 52 40 30 20 10 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 95

Kronor per barn Förskola och fritidshem 2008 2013 kronor per inskrivet barn Kostnaderna per inskrivet barn i fritidshem har minskat under perioden. Kostnaderna per inskrivet barn i förskola har varierat något mer och ökade mellan 2010 och 2012. 2013 minskade kostnaden något igen. 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 111 600 107 339 108 207 109 695 98 697 98 412 46 955 43 204 40 618 39 807 38 140 40 451 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 96

Kronor per barn Förskola och fritidshem 2013 i jämförelse, kronor per inskrivet barn Nybro redovisar tydligt lägre kostnader per inskrivet barn i förskola än jämförbara kommuner. 140 000 120 000 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 109 695 131 418 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 123 359 123 143 125 480 Kostnaderna per inskrivet barn i fritidshem är dock något högre i Nybro än i övriga jämförelsegrupper. 100 000 80 000 60 000 40 000 40 451 32 651 34 890 34 543 32 947 20 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 97

Kronor per barn Förskola kommunal regi inkl. och exkl. lokaler 2008 2013 kronor per inskrivet barn Kommunens kostnadsbild för förskola i egen regi är densamma som den övergripande, även om minskningen 2013 uteblivit. Kostnaderna har stigit något per inskrivet barn under perioden. 120 000 100 000 80 000 Kostnad förskola kommunal regi, kr/inskrivet barn Kostnad förskola kommunal regi exkl lokaler, kr/inskrivet barn 111 143 104 965 100 440 99 597 101 331 97 973 89 368 89 026 90 576 92 201 112 453 102 060 Utvecklingen är densamma såväl exklusive som inklusive lokaler. 60 000 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 98

Kronor per barn Förskola kommunal regi inkl. och exkl. lokaler 2013 i jämförelse, kronor per inskrivet barn Nybros kostnader per inskrivet barn i förskola i kommunal regi är relativt sett låga, såväl inklusive som exklusive lokaler. Lägre kostnader kan förklaras av exempelvis lägre personaltäthet och/eller barnens vistelsetider. 140 000 120 000 100 000 80 000 Kostnad förskola kommunal regi, kr/inskrivet barn Kostnad förskola kommunal regi exkl lokaler, kr/inskrivet barn 132 746 124 165 123 892 127 046 112 453 115 106 109 841 109 476 110 260 102 060 60 000 40 000 20 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 99

Barn per årsarbetare Förskola personaltäthet 2008 2013 inskrivna barn per årsarbetare Personaltätheten har ökat under perioden, då antalet inskrivna barn per årsarbetare har minskat. Detta avser såväl förskola i kommunal som egen regi. 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Inskrivna barn/årsarbetare enskild förskola, antal 6,2 6,1 5,8 5,7 5,8 5,8 5,6 5,4 5,6 5,65,5 5,1 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 100

Barn per årsarbetare Förskola personaltäthet 2013 i jämförelse, inskrivna barn per årsarbetare Nybro uppvisar ett högre antal inskrivna barn per årsarbetare än de övriga jämförelsegrupperna., dvs. Nybro har en lägre personaltäthet. 6,0 5,0 5,6 5,5 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Inskrivna barn/årsarbetare enskild förskola, antal 5,5 5,5 5,3 5,4 5,1 5,3 5,0 5,4 Det gäller såväl kommunal som egen regi. Detta kan förklara Nybros lägre kostnader för förskola. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 101

Barn per årsarbetare Fritidshem personaltäthet 2008 2013 inskrivna barn per årsarbetare Sett över hela perioden har personaltätheten i fritidshem minskat, då antalet inskrivna barn per årsarbetare har ökat. 30,00 25,00 Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal 24,1 2013 ökade dock personaltätheten något. 20,00 16,2 16,6 18,9 17,0 15,00 14,0 10,00 5,00 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 102

Barn per årsarbetare Fritidshem personaltäthet 2013 i jämförelse, inskrivna barn per årsarbetare Nybro redovisar en högre personaltäthet än övriga jämförelsegrupper. Den högre personaltätheten kan förklara den högre styckkostnaden. 25,00 20,00 15,00 17,0 21,3 20,4 21,0 21,3 10,00 5,00 0,00 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 103

Sammanfattning förskola och skolbarnomsorg Nybro redovisar relativt låga kostnader. Den negativa avvikelsen mot standardkostnaden motsvarar 2013 2,2 miljoner kronor. Den negativa standardkostnadsavvikelsen 2013 beror på en omvärdering av strukturen. De lägre kostnaderna i förskola förklaras av en låg kostnad per inskrivet barn, främst på grund av en lägre personaltäthet. De något högre kostnaderna i fritidshem förklaras av en högre styckkostnad, på grund av en högre personaltäthet. Eftersom förskola utgör en större del av verksamhetsblocket än vad fritidshem gör ger detta en sammantaget lägre kostnad. 104

Grundskola 105

Procent Standardkostnadsavvikelse grundskola 2008 2013 procent Kommunen har en positiv avvikelse mot standardkostnaden för grundskola, dvs. verksamheten är dyrare än förväntat. Avvikelsen uppgår 2013 till 7,5 procent, men avvikelsen har minskat under perioden som helhet. 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 11,5 6,7 8,7 6,3 7,5 Avvikelsen 2013 motsvarar 12,3 miljoner kronor. 4,0 2,0 2,1 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 106

Procent Standardkostnadsavvikelse grundskola 2013, procent Nybros avvikelse från standardkostnaden är högre än övriga jämförelsegruppers. 8,0 7,0 7,5 6,4 Avvikelser från standardkostnaden i intervallet +/- 5 procent anses normalt. 6,0 5,0 4,0 3,9 3,0 2,5 2,0 1,0 0,0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 107

Kronor per elev Förskoleklass 2008 2013 kronor per elev Kommunens kostnad per elev i förskoleklass ökade tydligt 2013. 60 000 Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev 50 000 49 025 40 000 41 282 41 971 40 613 39 430 41 568 30 000 20 000 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 6 108

Kronor per elev Förskoleklass 2013 i jämförelse, kronor per elev Trots ökningen 2013 är Nybros kostnader per elev i förskoleklass lägre än i övriga jämförelsegrupper. 70 000 60 000 50 000 49 025 58 916 55 020 56 373 54 678 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 6 109

Kronor per elev Grundskola 2008 2013 kronor per elev Kostnaderna per elev i grundskola har ökat med 15 procent sedan 2009. Kostnaden avser elever folkbokförda i kommunen. 120 000 100 000 80 000 91 315 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev 88 229 88 624 93 446 96 018 101 507 60 000 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 6 110

Kronor per elev Grundskola 2013 i jämförelse, kronor per elev 2013 redovisar Nybro marginellt högre kostnader per elev i grundskola. 120 000 100 000 101 507 98 555 100 180 98 906 98 463 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 6 111

Kronor per elev Grundskola 2008 2013 kronor per elev för olika kostnader Kostnaderna per elev i kommunens skolor har ökat sedan 2010. Ökningen beror på ökade kostnader för undervisning. 2013 ökade också kommunens kostnader för lokaler. Undervisning Lokaler Skolmåltider Elevvård Läromedel Övrigt Totalt 120 000 96 713 100 000 86 800 89 051 91 320 85 019 84 123 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB och Skolverket 112

Kronor per elev Grundskola 2013 i jämförelse, kronor per elev för olika kostnader Nybro redovisar 2013 högre kostnader per elev i grundskola än jämförelsegrupperna. Skillnaden förklaras av högre undervisningskostnader. Lokalkostnaderna i Nybro är i nivå med övrigas. Undervisning Lokaler Skolmåltider Elevvård Läromedel Övrigt Totalt 120 000 100 000 96 713 90 575 93 781 92 432 93 915 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB och Skolverket 113

Antal Antal Grundskola 2008 2013 antal elever per skola och antal skolor Antalet elever per skola minskade mellan 2008 och 2011, på grund av ett vikande elevunderlag. Ett förändrat antal skolenheter såväl 2012 som 2013 förklarar förändringar i antalet elever per skola. 160 140 120 100 80 Antal elever per skola, grundskola 150 147 142 137 12 12 12 12 Antal skolenheter 15 14 115 107 16 14 12 10 8 Med skola menas ett eller flera skolhus som ligger nära varandra och där grundskoleutbildning bedrivs. 60 40 20 6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 Källa: Skolverket 114

Antal Grundskola 2008 2013 antal lärare (heltid) per 100 elever Lärartätheten i kommunen har ökat under perioden. En ökad lärartäthet kan vara en effekt av färre elever. 10,0 9,0 8,0 8,7 Lärare (heltidstj.), antal per 100 elever, exkl modersmål o Sv2 9,2 8,8 8,9 8,4 9,3 Kommunen redovisar dock en viss minskning av antalet heltidstjänster (från 170 st. 2008 till 160 st. 2013). 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Skolverket 115

Antal Grundskola 2013 i jämförelse, antal lärare (heltid) per 100 elever Nybro redovisar en högre lärartäthet än jämförelsegrupperna. Nybros högre lärartäthet förklarar troligen den högre undervisningskostnaden per elev. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 9,3 8,7 9,0 8,7 8,4 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: Skolverket 116

Sammanfattning grundskolan Nybros kostnad för grundskola är något högre än förväntat. Avvikelsen motsvarar 12,3 miljoner kronor 2013. Den högre kostnaden förklaras av högre kostnader per elev inom förskoleklass liksom grundskolan (såväl hem- som skolkommun). För hemkommunen beror den högre kostnaden av högre undervisningskostnader per elev, vilket förklaras av en högre personaltäthet. Under perioden har elevunderlaget minskat, trots detta har avvikelsen inte ökat. Kommunen har gjort en viss anpassning av antalet lärartjänster. Här bör kommunen fråga sig om den relativt högre kostnaden är resultatet av en politisk prioritering eller är en inte tillräcklig anpassning till det minskade elevunderlaget. 117

Gymnasieskola 118

Procent Standardkostnadsavvikelse gymnasieskola 2008 2013, procent Nybro redovisar 2013 den högsta avvikelsen mot standardkostnaden under perioden, 19,4 procent. Avvikelsen har stadigt ökat sedan 2010. 25,0 20,0 15,0 16,0 19,4 2013 motsvarar avvikelsen en kostnad 14,1 miljoner kronor över förväntat. 10,0 5,0 1,8 3,0 8,0 0,0-5,0-0,8 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 119

Procent Standardkostnadsavvikelse gymnasieskola 2013, procent Samtliga jämförelsegrupper bedriver gymnasieskola till en kostnad över standardkostnaden, men Nybro redovisar den största avvikelsen av dem. 25,0 20,0 15,0 19,4 11,8 10,0 5,0 4,6 2,1 0,0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 11 120

Kronor per elev Gymnasieskola 2008 2013 kronor per elev Kommunens kostnader per elev har ökat med 25 procent sedan 2009. Kostnaden avser elever folkbokförda i kommunen. 140 000 120 000 100 000 103 593 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 115 624 108 608 100 837 126 527 80 000 60 000 40 000 20 000 0 #SAKNAS! 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 6 121

Kronor per elev Gymnasieskola 2013 i jämförelse, kronor per elev Nybro har något lägre kostnader per elev än jämförbara kommuner men högre än såväl länet som riket. Höga kostnader per elev kan i viss mån förklaras av programvalsstrukturen. Kommunen kompenseras för detta i sin standardkostnad (se kapitlet om standardkostnad). 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 126 527 128 467 112 268 119 264 116 045 20 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 6 122

Andel Gymnasieskola Andel av folkbokförda elever per huvudman 2008 2013 Andelen elever i kommunens egna skolor har minskat under perioden. 2013 gick knappt 60 procent av eleverna i kommunens skolor. 30 procent av eleverna går i andra kommuner. Andelen elever som går i friskolor har tydligt ökat. 2013 går 12 procent av eleverna i en friskola. Tillsammans med minskande elevkullar skapar de minskande andelarna ett tryck på den egna verksamheten. Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 100% 90% 80% 70% 66,2 63,3 61,8 60,7 61,4 58,3 60% 50% 40% 30% 7,3 9,3 12,1 12,0 12,3 12,9 20% 10% 26,6 27,5 26,1 27,3 25,7 29,4 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Skolverket 123

#SAKNAS! 104 199 92 000 92 147 79 809 109 722 165 005 83 133 104 921 93 354 Kronor per elev 133 596 116 372 102 765 117 513 115 958 119 471 248 123 362 226 Gymnasieskola 2008 2013 kronor per elev per huvudman Kostnaden per elev i annan regi (friskola eller annan kommun) är 2013 lägre än kostnaden per elev i den egna verksamheten. 400 000 350 000 300 000 gymnasieskolan, ersättning/elev i annan kommuns gyskola (kr) gymnaseiskolan, ersättning/elev i fristående gymnasieskola (kr) Kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB 124

Kronor per elev Gymnasieskola 2008 2013 kronor per elev för olika kostnader Kommunens kostnad per elev i den egna verksamheten har ökat kraftigt sedan 2009. Ökningen beror främst på ökade undervisningskostnader. Också kostnaden för lokaler har ökat något. Undervisning Lokaler Skolmåltider Elevvård Läromedel Övrigt Totalt 140 000 119 471 120 000 102 765 100 000 92 000 93 354 79 809 83 133 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB och Skolverket 125

Kronor per elev Gymnasieskola 2013 i jämförelse, kronor per elev för olika kostnader Trots den kraftiga ökningen är Nybros kostnader per elev jämförelsevis låg. Undervisning Lokaler Skolmåltider Elevvård Läromedel Övrigt Totalt 140 000 131 240 126 896 119 471 120 647 120 000 106 554 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: SCB och Skolverket 126

Antal Gymnasieskola 2008 2013 antal heltidstjänster per 100 elever Personaltätheten i gymnasieskolan har ökat under perioden. 14,0 Lärare i huvudmannens skolor, antal heltidstj. per 100 elever, gymnasieskola Elevunderlaget har minskat under samma period, vilket kan bidra till färre elever per lärare. En viss anpassning av antalet tjänster har dock skett (från 58 till 52). 12,0 10,0 8,0 6,0 8,1 8,7 8,8 9,6 10,0 11,9 4,0 2,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Skolverket 127

Antal Gymnasieskola 2013 i jämförelse, antal heltidstjänster per 100 elever Nybro har en relativt hög personaltäthet jämfört länet, riket och jämförbara kommuner. 14 12 11,9 11,5 12,4 11,0 10 9,4 8 6 4 2 0 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket Källa: Skolverket 128

Sammanfattning gymnasieskola Nybro avvikelse mot standardkostnaden har ökat under perioden. Avvikelsen motsvarar 2013 14,1 miljoner kronor. Gymnasieskolans målgrupp har minskat kraftigt och andelen elever i egen regi har minskat till förmån för friskolor och andra kommuners skolor. Kostnaden per elev har ökat kraftigt. Detta beror på ökade undervisningskostnader till följd av ökad personaltäthet. En viss anpassning av antalet lärartjänster har gjorts, men personaltätheten har ändå ökat. Här bör kommunen fråga sig om den relativt högre kostnaden är resultatet av en politisk prioritering eller är en inte tillräcklig anpassning till det minskade elevunderlaget. 129

Övrig utbildning 130

Kornor per invåanre Övrig utbildning 2008-2013, kronor per invånare Kommunens kostnader för övrig utbildning har ökat under perioden. Ökningen beror på ökade kostnader för svenska för invandrare och gymnasial vuxenutbildning. 2 000 1 500 Grundsärskola Gymnasiesärskola Särvux Uppdragsutbildning Totalt 1 684 1 306 1 580 Grundläggande vuxenutbildning Svenska för invandrare Gymnasial vuxenutbildning Högskoleutbildning 1 463 1 302 1 818 Också kostnaderna för grundsärskola har ökat under periodens senare del. 1 000 500 0-500 2008 2009 2010 2011 2012 2013 131

Kronor per invånare Övrig utbildning 2013 i jämförelse, kronor per invånare Nybro har tydligt högre kostnader för övrig utbildning än jämförelsekommunerna. Särskilt är det Nybros kostnader för gymnasial vuxenutbildning som är höga. 2 000 1 500 Grundsärskola Gymnasiesärskola Särvux Uppdragsutbildning Totalt 1 818 1 468 Grundläggande vuxenutbildning Svenska för invandrare Gymnasial vuxenutbildning Högskoleutbildning 1 368 1 379 1 328 1 000 500 0-500 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket 132

Slutsatser övrig utbildning Nybro redovisar överlag höga kostnader inom området övrig utbildning. De relativt höga kostnaderna beror på kostnaden för gymnasial vuxenutbildning. Sammantaget motsvarar den högre kostnadsnivån 10 mnkr. 133

Övriga verksamheter Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Kultur Fritid 5.3 134

Kronor per invånare Politisk verksamhet 2013, kronor per invånare Nybro redovisar något högre kostnader för politisk verksamhet än jämförbara kommuner, men är i nivå med riket i stort. Framförallt är det för övrig politisk verksamhet som Nybros kostnader är högre. I detta ingår bland annat viss administrativ personal knuten till den politiska verkssamheten, överförmyndarverksamhet, taxering och allmänna val. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Nämnd- och styrelseverksamhet Revision 294 243 51 59 37 36 400 388 281 54 27 427 Stöd till politiska partier Övrig politisk verksamhet 274 57 44 478 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner 250 54 46 430 Riket 135

Kronor per invånare Infrastruktur och skydd 2013, kronor per invånare Nybros kostnader per invånare för infrastruktur och skydd är förhållandevis höga. 4 000 Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtg. Parker Gator och vägar samt parkering Räddingstjänst Övrigt Särskilt är det Nybros kostnader för gator och vägar samt räddningstjänst som förklarar de höga kostnaderna för området. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 212 450 1 019 143 326 284 753 167 411 342 337 260 315 304 1 005 971 857 418 239 243 1 000 500 0 1 280 1 012 997 1 195 1 152 418 363 383 431 426 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket 136

Kronor per invånare Fritid 2013, kronor per invånare Nybros kostnader för fritid är förhållandevis höga. Detta beror på högre kostnader för idrotts- och fritidsanläggningar. Kommunen redovisar låga kostnader för allmän fritidsverksamhet. Allmän fritidsverksamhet Fritidsgårdar Idrotts- och fritidsanläggningar 1 400 1 200 1 000 706 800 1 035 742 898 854 600 400 200 0 131 158 133 241 328 328 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner 151 180 263 262 Riket 137

Kronor per invånare Kultur 2013, kronor per invånare Kostnaderna för kultur är högre i Nybro än i övriga jämförelsegrupper. 1 400 Allmän kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Musik- och kulturskola Bibliotek Detta förklaras främst av höga kostnader av bibliotek i Nybro. 1 200 1 000 800 600 400 200 0 629 39 457 31 548 64 46 40 245 236 232 271 499 469 254 234 217 235 208 243 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket 138

Kronor per invånare Affärsverksamhet 2012, kronor per invånare Nybros kostnader för affärsverksamhet är tydligt lägre än kostnaderna för riket i stort. De låga kostnaderna beror främst på lägre kostnader för kommunikationer. Nybros kostnader för näringsliv och bostäder är däremot förhållandevis höga. Näringsliv och bostäder Kommunikationer Energi, vatten och avfall 600 500 38 400 61 300 317 15 200 55 118 48 241 73 100 199 168 131 93 137 0-28 -100 Nybro Jämförbara Länet Varuproducerande kommuner Riket 139