The Health & Social Effects of Nonmedical Cannabis Use

Relevanta dokument
The Health & Social Effects of Nonmedical Cannabis Use

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning

Skador av hasch och marijuana En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år Adress:

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Förebygg.nu Göteborg 13 november, Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Cannabis Tonårshjärnan och myter. Agneta Björck PLANERA TIDSUPPFATTNING ARBETSMINNE SJÄLVKONTROLL UTHÅLLIGHET ORGANISATION STARTFÖRMÅGA

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

och hur man kan bemöta dem

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Hållbar stad öppen för världen. Om cannabis. Och dess effekter på unga människor. Karin Patriksson

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Skadeverkningar av cannabis

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis historia, politik, skador

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa


KOL och rökavvänjning

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Screening och utredning av drogproblem

Cannabis, nätdroger och strategier för att säga nej

Cannabis, hälsa och livsval

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Skador av Cannabis Cannabis som medicin

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

CANNABIS SATIVA! SA NÅGON DÖDSKNARK?

Skador av Cannabis Cannabis som medicin

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Läkemedel och trafik

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Nya läkemedelsalternativ för svårt sjuka

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Medicinsk cannabis Vad är det? Behövs det?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

En rimlig teori räcker inte

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Cannabis och psykos. Google:

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Prevention och behandling vid

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa

CANNABIS I TRAFIKEN - FRÅGOR OCH SVAR -

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?


Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Cannabisanvändning i Sverige och omvärlden

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Läkemedel och trafik

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Transkript:

The Health & Social Effects of Nonmedical Cannabis Use The State of Knowledge: Vad vi vet - och inte vet. Maria Renström

Vad handlar denna vetenskapliga rapport om? Den är om icke-medicinsk användning av cannabis och inte om medicinskt bruk (som kommer att behandlas av WHOs expertkommittee) Den är om hälso-och sociala effekter av cannabisanvändning. Den presenterar aktuell kunskap vad vi vet om cannabis effekter - både på fysisk och psykisk hälsa. Den redovisar även vilka områden som bör prioriteras i framtida forskning de områden där vi saknar solid kunskap.

Hur togs den fram? En tvärvetenskaplig grupp av forskare, läkare och experter har bidragit med background papers ; baserat på deras egna expertområden Ett forskarmöte hölls i Stockholm för att granska de rapporter som inkommit och diskutera rapportens inriktning. En mindre grupp deltog i skrivandet och 3 redaktörer ansvarade för framtagandet av rapporten. Mer än 30 externa granskare från olika discipliner och olika delar av världen har sakgranskat rapporten Resultat av över 2 års arbete för att klara WHOs krav på vetenskaplighet och saklighet.

Vad tas upp i rapporten? Cannabis dess effekter på hälsan. Risk och skyddsfaktorer Epidemiologi Neurobiologi ( nervsystemets funktioner) och hur de påverkas av cannabis användning. Kortvariga effekter av cannabis Mental hälsa och psykosociala effekter av långvarigt missbruk av cannabis. Långvarigt cannabismissbruk och ickesmittsamma sjukdomar (kroniska sjukdomar).

Vad tas upp i rapporten, fortsättning? Prevention ( insatser som riktas till familjer, skolmiljön och särskilt riskutsatta grupper) Vård och behandling av personer med missbruk och/eller beroende

Hur har WHO bedömt evidensen? First requirement bevis för att det finns en tydlig association mellan cannabisanvändningen och hälsoeffekten. görs genom t.ex. djurförsök, laboratoriestudier, framåtsyftande longitudinella studier etc. Om bevisen från flera källor/studier är konsistenta ökar förtroendet för att det finns en tydlig association

Hur har WHO bedömt evidensen? Second requirement : Bevis för att omvänd association inte råder, alltså att cannabisanvändningen skulle vara en konsekvens av ohälsan än tvärt om. Third requirement : Svårast eftersom associationen mellan användingen och hälsoutfallet inte får bero på andra faktorer än cannabis t.ex. att de som använder cannabis också använt andra droger, att de är mer riskbenägna ( olycksdrabbade)

9 Fourth requirement : Det måste stå klart att en orsak- verkan relation mellan cannabisanvändningen och effekten på hälsan är biologiskt möjlig. Andra faktorer som kan stödja en orsak verkan relation är styrkan av relationen, om det finns en tydlig dos-respons och skadan på hälsan går tillbaka efter avslutad cannabisanvändning. 9/16/2016

Hur har WHO bedömt graden av skador på hälsan WHO har tittat på hur allvarliga effekterna är på grund av, Substansen (itself.) I vilken form och på vilket sätt den har administrerats. Egenskaperna hos den person som tar substansen. Det sociala sammanhang som substansen intas.

Vad är vi rätt säkra på att vi vet.

Om den globala cannabis användningen. Cannabis är den vanligaste s.k. psychoactive substanser under internationell kontroll i världen, 181.8M individer mellan 15 och 64 år rapporterade att de använt cannabis 2013. ( UN World Drug Report 2015) Livstidsprevalensen av cannabis varierar betydligt Användning verkar vara mer vanlig i s.k. utvecklade länder än i s.k. utvecklingsländer. I Europa varierar den mellan 1.0% till 45.1% (bland tonåringar och unga vuxna mellan 15 och 34 år) Viktat europeiskt medeltal av livstidsprevalens är: 32.2%. 15.4 M (11%) unga européer har använt cannabis de senaste 12 månaderna.

Rapporterad användning globalt 13 9/16/2016

Globala beroendet enligt IDC 10 definition Degenhardt L, Ferrari AJ, Calabria B, Hall WD, Norman RE, McGrath J, Flaxman AD, Engell RE, Freedman GD, Whiteford HA, Vos T. (2013) The Global Epidemiology and Contribution of Cannabis Use and Dependence to the Global Burden of Disease> Results from the GBD 2010 Study. PLoS One 8(10); e76635 doi:10.1371/journal.pone.0076635

Behandlingstrender Cannabis användning/missbruk är huvudanledningen att personer söker missbruks behandling (nummer två efter alkohol) globalt Antalet personer som söker vård för cannabis missbruk/beroende och relaterade hälsoproblem har ökat sedan 1990- talet i de flesta delar av världen. 110 000 personer som skrev in sig i specialiserad missbruksbehandling i EU, rapporterade cannabis som primär drog. De är unga mellan 15 och 24 år

Om plantan sativa (mycket mer information finns i rapporten) Vi vet att: Cannabis sativa plantan innehåller cirka 104 olika cannabinoids, och 9- tetrahydrocannabinol (THC) är den primära psykoaktiva ingrediensen. Vi har sett en mycket tydlig trend av förhöjd THC halt I USA och Europa och en nedåt gående trend för cannabinol (CBD) som är den icke psykoaktiva ingrediensen som kan minska effekten av THC)

Om plantan sativa 17 Vi vet att CB1-receptorer (som aktiveras av THC) är vitt spridda i hjärnan, främst i de områden som styr uppmärksamhet, beslutsfattande, motivation och minne. Dessa CB1-receptorer modulerar även effekterna av en mängd andra neurotransmittorsystem. Lång- och korttidsanvändning av cannabis försämrar effekten av dessa receptorer på ett sätt som anses förklara cannabiseffekterna på arbetsminnet, förmågan att planera och fatta beslut, noggrannhet, motivation, motorisk koordination, humör och kognition. 9/16/2016

Hälsoeffekter som yttrar sig efter kort-tid När användning och effekt hänger tätt ihop. Den mest tydliga direkta effekten är påverkan på vissa psykologiska funktioner som störningar i medvetandegrad, kognition, perception, affekter och beteende. En minoritet av förstagånganvändare av cannabis blir mycket oroliga, får panikattacker, upplever hallucinationer och kräks Graden av påverkan beror på dosens storlek, hur den administrerats och i vilken situation/omgivning den intas.

Hälsoeffekter efter kort tid, fortsättning: Risken för en dödlig överdos är extremt liten jämfört med t.ex. morfin och amfetamin Det finns idag inga rapporter om en direkt cannabis relaterad dödlig överdos i epidemiologisk litteratur. Vissa första gångs användare av cannabis blir oroliga, får panikattacker, får hallucinationer och illamående. Den påverkar körförmågan och bidrar därmed till en ökad risk för trafikskador och dödlighet. Det finns idag en del bevis för att den triggar hjärtfel, och kan öka hjärtsjukdomar bland unga cannabisrökare som normalt har låg risk). Det finns viss data som tyder på ökad självmordsbenägenhet

Effekter av långvarigt och regelbundet missbruk av cannabis Rapporten utvärderar bevisen för om cannabis är en s.k. bidragande orsak till följande effekter på hälsan. beroende, kognitiv försämring, psykiska störningar, depression, ångest och självmordsbeteende negativa fysiska hälsoeffekter (hjärtkärlsjukdomar, olika luftvägssjukdomar samt lung- och andra cancerformer ).

Störst långtids effekter om cannabis användning startar tidigt i livet Hög och regelbunden cannabisanvändning i tonåren är associerad med svårare och mer långvariga negativa hälsoeffekter än cannabisanvändning i vuxen ålder och den ökar risken av utveckla psykoser och/eller schizofreni. Dagligt missbruk är associerad med Tidigt skolavhopp, kognitiva störningar, ökad risk för att använda andra illegala droger, ökad risk för depression, viss ökad självmordsbenägenhet Risken att utveckla beroende är beräknad till 1 av 6 bland tonåringar och 1 av 3 om tonåringen är en daglig rökare (1 av 10 bland vuxna).

Lång-tids användning effekter på lungor, hjärta och utveckling av cancer. Långvarig rökning ger symptom som visar på kronisk och akut bronkit, liksom mikroskopisk skada på bronkerna lining celler, men verkar inte producera KOL. Långvarig regelbunden rökning kan utlösa hjärtinfarkter och stroke hos unga cannabisanvändare. Rökning av en mix av tobak och cannabis ökar risken för cancer och andra lungsjukdomar. Det finns viss data om ökad risk för testikel cancer ( men mer forskning behövs)

Vad vet vi om effekterna av prevention och behandling Evidens baserad prevention ska täcka hela preventions kedjan (från generell till indikativ) för att få bäst effekt Comprehensive prevention som inkluderar hela familjen har visat sig ha en effekt på barnens cannabisanvändning. Life -skills program som kombinerar både social kompetens och insatser för att påverka den sociala omgivningen/miljön ger bättre resultat än program som bara fokuserar på en av dessa två aspekter. Interaktiva sociala program som involverar och riktar sig till särskilt utsatta unga personer har visat sig ha effekt på denna grupps cannabis missbruk ( mätt i senaste månaden användning) S.k. brief psychological interventions fungerar om de som får interventionen INTE är beroende av cannabis.

Vad vet vi om effekterna av prevention och behandling, fortsättning Många slutar utan behandling. För de flesta unga är cannabisanvändning tidsbegränsad. Kognitiv familjeterapi för tonåringar, kognitiv beteendeterapi (KBT), och motiverande samtal MET) har visat sig ha effekt bland unga Så kallad psykosocial problemlösning terapi (PPS) kan vara effektiv hos vuxna.

Några exempel på prioriterade områden för fortsatt forskning ( mer finns i rapporten) Stort behov att veta mer om utvecklingen av THC och dess effekter. Stort behov att veta varför antalet som söker vård och behandling för cannabisrelaterade problem ökar. Nästan all forskning har skett i rika länder, vi vet väldigt lite om användning och hälsoeffekter I andra delar av världen, t.ex. Nordafrika.

Prioriterade områden för forsning Hur många cannabis påverkade förare det finns och hur stor andel som är inblandade i olyckor, skador och dödlighet. Lång-tids effekter av långvarig och regelbunden cannabisanvändning på kroniska sjukdomar. 26 Vad fungerar när det gäller s.k. indikativ prevention och effekter av farmakologisk behandling av personer beroende av cannabis. Hur påverkar regelbunden cannabisanvändning i unga år inlärningsförmåga och psykisk hälsa ( går det att återställa de förändringar som THC ger i hjärnan. 9/16/2016

Tack för att ni lyssnade Rapporten om Nonmedical use of cannabis can be found at, www.who.int/substance_abuse