BEMÖTANDE AV PATIENTER 4kap 1

Relevanta dokument
Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.

BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M)

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsinriktning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12. Kvalitetsledningssystem 2010/02/10 1

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETE I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Ledningssystem för Studenthälsan vid Umeå universitet

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Avvikelsehantering hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Rutin för avvikelsehantering

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Ledningssystem. för kvalitet och patientsäkerhet. i hälso- och sjukvården. inom. Kungsholmens Stadsdelsförvaltning

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Patientsäkerhetsberättelse

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Rutin för hantering av avvikelser

6. Fel och brister i verksamheten Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Hur ska bra vård vara?

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Ansvar och kompetens för hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsförvaltningen

Policys. Vård och omsorg

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

Övergripande rutin för lokal avvikelsebehandling

Samverkan och samarbete 4 kap 1 KRAV GÄLLANDE RUTINER/PROCESSER UPPFÖLJNING/METOD ANSVAR

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Transkript:

BEMÖTANDE AV PATIENTER 4kap 1 KRAV I FÖRFATTNING finns rutiner så att - patientens värdighet och integritet respekteras. MAS riktliner för - inflyttning, vårdplanering, vård i livets slutskede. Vårdtagare och närstående erbjuds medverka i den individuella vårdplanering och dess uppföljning, de får information om hälsotillstånd och given behandling. - patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Rutiner finns som säkrar att alla vårdtagare erhåller likvärdig information, t.ex. via broschyrer om verksamheten. Skriftlig information ges beträffande basala uppgifter om ansvarig chef, ansvarig sjuksköterska, ansvarig läkare och kontaktperson. Information ges muntligt och skriftligt vid inflyttning, vid förändringar i verksamheten eller den enskildes vårdbehov. Anhörigmöten hålls. - att patienten och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531)om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. MAS riktlinjer och lokala rutiner finns för att närstående ska informeras när boendes hälsotillstånd allvarligt försämras. Avvikelsehanteringsrutinerna omfattar när patient och/eller närstående ska informeras. Sjuksköterskan ansvara för att i samråd med läkare informera närstående när en patients tillstånd försämras. Vid allvarliga avvikelser informeras patient och/eller närstående enligt MAS riktlinjer. - att förslag och klagomål från patienter och närstående tas omhand och beaktas. Rutiner för synpunkter och klagomål finns och delges vid inflyttning. Dokumenterade rutiner finns för hur klagomål tas om hand, dokumenteras, sparas och återförs till verksamheten samt följs upp. 1

METODER FÖR DIAGNOSTIK, VÅRD OCH BEHANDLING 4kap 2 KRAV I FÖRFATTNINGEN Författn finns rutiner för - hur nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska tas fram, provas ut och introduceras så patientsäkerheten säkerställs. - hur fastställda metoder ska tillämpas, kontinuerligt följas upp och vid behov revideras. MAS riktlinjer för Hälso- och sjukvård och ett antal checklistor och dokument ingår. Handbok för hälso- och sjukvård, Sjukvårdsrådgivningen, används för information om aktuella metoder Vårdprogram tas fram i samverkan med läkare Avtal finns med Vårdhygien, KS Avtal finns med Apoteketsbolaget Avtal finns med tandvårdsstaben. MAS, chefer och personal tar del av ny kunskap via seminarier, utbildningar, litteratur. Vid inflyttning görs vårdplanering där riskbedömningar enl. ett antal checklistor ingår (tex. fall, nutrition, sår). Hygienronder sker regelbundet på samtliga vård- och omsorgsboenden Funktionskontroller och service sker enligt MAS riktlinjer för MTP samt avtal. Apotek genomför inspektion av läkemedelshantering på enheterna 1gång per år. - vilka åtgärder som skall vidtas när tillämpningen av metoderna behöver förändras och inaktuella metoder skall identifieras och avvecklas. Personal rapporterar avvikelser MAS har möten med ansvariga läkare för bla diskussion om vården och patientsäkerhet Vid MAS uppföljningar samt genom avvikelsehanteringssystemet identifieras risk områden. Åtgärdsplaner upprättas. Diskussioner om metoder, införande av ny kunskap osv. sker vid möten. 2

KOMPETENS 4 kap 3 KRAV I FÖRFATTNING Författn Författn finns MAS riktlinjer finns för delegering av häso- och sjukvårduppgifter 1997:14 MAS följer upp att riktlinjerna för delegering följs - rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsgifterna. Introduktionsprogram för nyanställda finns på samtliga enheter. Arbetsbeskrivningar finns Enhetchefen sköter anställning, tar del av CV, intevjuar och tar referenser. Sjuksköterskorna uppmanas att ta del av fortbildning 2 ggr/termin. Övrig personal deltar i olika utbildningsprogram. - rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter. Medarbetarsamtal sker 1 gång per år. Vid medarbetarsamtal följs personalens ansvar och befogenheter upp. - planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Kompetensutvecklingsplaner upprättas 1 gång per år. Detta finns dokumenterat i en kompetensutvecklingsplan. 3

SAMVERKAN OCH SAMARBETE 4kap 4 KRAV I FÖRFATTNING finns rutiner - som klargör ansvaret kring och planeringen av vården av enskilda patienter vad avser t.ex. överföring av information om enskilda patienter. 2005:27 Överenskommelse mellan Stockholm läns landsting och Stockholms stad om hälso- och sjukvårdsansvar finns from 1 juli 2002. Samverkansmöten sker kontinuerligt med SLL,,läkarorganisationer, tandvårdsstab m.m. Avvikelserrapporteringsrutiner för samverkan är framtagna i samråd sdf. och SLL. - samverkan i vårdprocessen inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen eller lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område. 1980:100 1998:531 Överenskommelser om läkarinsatserna finns mellan stadsdel och utförare av läkarinsatserna. Riktlinjer för insatser samt dokumentation vid inflyttning. Riktlinjer för informationsöverföring och samordnad vårdplanering för bl.a. korttidsvistelse och avancerade sjukvårdsinsatser. Riktlinjer finns för utlämnade av journalhandling. Rutiner för att tillkalla läkare och sjuksköterska finns. Riktlinjer för hur sjuksköterska ska meddela provsvar till läkare finns. HSL 24 MAS följer upp överenskommelserna vid möten med läkarna. Ansvarig sjuksköterska upprättar vårdplan i samråd med boende, närstående och övrig personal. Arbetsterapeut/sjukgymnast gör bedömning av alla nyinflyttade. Gällande rutiner följs upp vid tillsynsbesök, enhetschefsmöten och genom avvikelserapportering. 4

KRAV I FÖRFATTNINGEN RISKHANTERING 4 KAP 5 finns rutiner för att - identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten. Rutiner för avvikelsehantering Rutin för synpunkter, beröm och klagomål Blankett Säg vad du tycker Socialstyrelsens Riskrond och deras hemsida/patient och klientsäkerhet och annan rapportering om inträffade händelser. Alla avvikelserapporter, fallregistreringar klagomål och synpunkter från personal, patienter eller närstående analyseras löpande och lämpliga åtgärder vidtas. Rapporterade händelser i Riskronden och på socialstyrelsens hemsida och andra rapporteringsvägar analyseras utifrån eventuella risker i SDN:s verksamheter. - åtgärda orsakerna till riskerna. Händelse-och riskanalys Socialstyrelsens handbok för patientsäkerhetsarbete Alla vård- och omsorgsboenden följs upp årligen enligt kvalitetsinstrumentet QUSTA Åtgärdsplaner tas fram för risk områden - göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar i verksamheten. Planerade organisationsförändringar dokumenteras och förankras med berörda. MAS utför konsekvensbeskrivningar vid behov och på uppdrag när det gäller organisationsförändringar av hälso- och sjukvårdsinsatserna. 5

KRAV I FÖRFATTNINGEN AVVIKELSEHANTERING 4 KAP 6 finns rutiner för att - anmäla till myndigheter i enlighet med gällande författningar. Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen åligger vårdgivaren enligt Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Lag 1998:531 Utredning av avvikelser och bedömning av anmälnings skyldighet enligt Lex Maria görs av MAS på delegation av nämnden. - identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt. MAS riktlinjer finns angående avvikelseregistrering och hantering samt anmälan enligt Lex Maria Rutiner för klagomål och synpunkter från patienter och närstående finns. 2005:28 All personal anmäler avvikelser Enhetschefen följer upp enl. rutiner. MAS tar del, analyserar och vidtar åtgärder i samverkan med enheten. Åtgärdsplaner följs upp. - sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och andra berörda. Enheterna registrerar avvikelser i en modul knuten till dokumentationsprogrammet Vodok MAS sammanställer samtliga avvikelser och rapporterar till berörda chefer, personal,stadsdelsnämnd och andra berörda. - använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande riskhanteringsarbetet. Det finns olika forum på enheterna för att diskutera och ta lärdom av inträffade avvikelser Vid MASmöten med enhetschefer vid vård och- omsorgsboenden diskuteras och analyseras de inträffade avvikelser som bedöms vara av vikt att uppmärksamma på alla enheter. - ta till vara förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. Rutiner finns för hur klagomål och synpunkter ska hanteras. Klagomål och synpunkter hanteras på samma sätt som avvikelser. 6

FÖRSÖRJNING AV TJÄNSTER, PRODUKTER OCH TEKNIK 4 KAP 7 KRAV I FÖRFATTNING Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för - inköp av tjänster, produkter, försörjningssystem(t ex el, vatten och gasanläggningar) och informationssystem (t.ex. tele och data) från leverantörer som är bedömda och godkända. Förvaltningen följer Stockholm stads inköps- och upphandlingspolicy och/ eller avropar enligt stadens centrala avtal. Avtalet med Vårdhygien ger möjlighet till råd och stöd i vårdhygieniska frågor 2001: 12 Stickprovskontroller görs att policyn följs av verksamheterna. Varje enhet följer riktlinjerna för MTP. MAS följer upp årligen. - säker användning och hantering av produkter, försörjningssystem och informationssystem. Riktlinjer finns för MTP (medicintekniska produkter) vilka reglerar användningen, skötsel och ansvar på enheterna. 2008:1 Utbildning i förskrivning/ordination av hjälpmedel för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor erbjuds kontinuerligt. MAS har rutiner för avvikelsehantering och för att anmäla fel och skador av medicintekniska produkter. Varje enhet har en kontaktperson för medicintekniska produkter Vid datoriserad omvårdnadsdokumentation är teknik och programvara säkrad mot gällande sekretessbestämmelser och patientjournallag. 7

KRAV I FÖRFATTNINGEN SPÅRBARHET 4 KAP 8 finns rutiner för -hur alla åtgärder som rör en viss patient ska kunna identifieras och spåras i dokumentationen. MAS riktlinjer finns för: - dokumentation enligt patienjournallagen - informations överföring och samordnad vårdplanering Hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar från inflyttning och löpande enligt MAS riktlinjer MAS granskar hälso- och sjukvårdsdokumentationen enligt särskilda checklistor vid den årliga uppföljningen. - avvikelsehantering Avvikelserapportering sker vid inträffade negativa händelser och tillbud Vid utrednings av allvarliga avvikelser ingår dokumentationsgranskning. - läkemedelshantering Läkemedelshanteringen granskas årligen av farmaceut 8

EGENKONTROLL, UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING 5 KAP 1 KRAV I FÖRFATTNINGEN ARBETSÄTT finns rutiner för - regelbunden uppföljning och redovisning av verksamhetens resultat. - regelbunden granskning av metodernas, rutinernas och vårdprocesserna ändamålsenlighet och effektivitet för att uppnå målen. I Södermalms SDF:s verksamhetsplan och enheternas verksamhetsplaner redovisas mål och åtaganden samt arbetssätt och uppföljning. Verksamhetsuppföljning sker genom årlig granskning med hjälp av kvalitetsinstrumentet QUSTA Enheterna följer upp sina mål/enhetsspecifika åtaganden och redovisar i verksamhetsberättelser Målen utvärderas och eventuellt nya mål formuleras. Enligt QUSTA görs en analys och eventuell revidering av ledningssystemet. - hur resultatet av granskningar ska dokumenteras och återföras till berörda. I uppföljningssystemet finns rutiner för analys och återföring till enheterna. Åtgärdsplaner ska tas fram för förbättringsområden som identifierats vid uppföljningar eller på annat sätt. - att dokumentera genomförda förbättringsåtgärder. Enheterna redovisar åtgärdsplaner och resultat efter den på planen utsatta tiden. 9