Delårsbokslut och årsprognos per 31 augusti 2015 UN-2015/7

Ordförandeförslag Diarienummer 2015-09-29 UN-2015/7 Utbildningsnämnden Delårsbokslut och årsprognos per 31 augusti 2015 UN-2015/7 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna delårsbokslut och årsprognos per augusti 2015 för utbildningsnämnden och anmäla det till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt revisorer Björn-Owe Björk ordförande

Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Åsa Andersson Datum UN-2015/7 Förvaltningsekonom 2015-08-29 Utbildningsnämnden Delårsbokslut och årsprognos per 31 augusti 2015 UN-2015/7 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna delårsbokslut och årsprognos per augusti 2015 för utbildningsnämnden och anmäla det till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt revisorer Sammanfattning Delårsbokslut, årsprognos per augusti 2015 samt verksamhetsberättelse, se bilagor. Bakgrund Nämnden är ålagd att redovisa delårsbokslut samt årsprognos per augusti månad. Ekonomisk konsekvensanalys Utbildningsnämnden visar en negativ årsprognos 2015. Nämndens prognos har dock förbättrats, bland annat i och med statsbidrag för minskade barngrupper, fler elever samt att ungdomsverksamheten i Alsike invigdes först i augusti 2015. Underskott återfinns inom verksamheterna nämnd- och styrelseverksamhet, grundskola, gymnasieskola intern, vuxenutbildning samt svenska för invandrare. Förskolan och ungdomsverksamheten visar en positiv årsprognos och kulturskola visar budget i balans. Obligatorisk särskola, gymnasieskola extern och gymnasiesärskola uppvisar 0-resultat i årsprognosen då verksamheterna regleras mot faktiskt utfall. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg utbildningschef Beslutet ska expedieras till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisorer

Sida 2 av 2 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej x Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Budgetuppföljningen påverkar inte barn i det här läget. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

Periodbokslut och årsprognos per 2015-08-31 för utbildningsnämnden UN-2015/7 1. Bakgrund/inledning 1.1 Övergripande beskrivning av nämndens ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare), ungdomsverksamhet och kulturskola. 1.2 Verksamhetsförutsättningar Inför 2015 har medel tillskjutits utbildningsnämnden för att inleda en minskning av barngruppernas storlek samt medel för täckning av tillkommande lokalkostnader. Nämnden har även erhållit justeringar vad gäller barn och elevantal. Kulturskolan har tilldelats ökade medel för att utveckla verksamheten men också öka antalet deltagande elever. Ungdomsverksamheten har en ökad budget för 2015 för att starta upp verksamget i Alsike. 1.3 Väsentliga händelser Under perioden har Arbetsmiljöverket genomfört en arbetsmiljöinspektion och i sitt resultat pekat på vikten av att genomföra en riskanalys gällande skolledares arbetssituation och utifrån den identifiera och åtgärda eventuella behov av insatser. Uppdraget är genomfört och återredovisat. Skolinspektionen har genomfört en granskning av utbildningsnämndens verksamhet under våren och sommaren 2015. Skolinspektionens granskning är en del i myndighetens ordinarie granskningsarbete och följer en av inspektionen upprättad plan över när landets kommuner granskas. Ett antal utvecklingsområden gällande främst rutiner och dokumentation av dessa har identifierats medan den pedagogiska verksamheten genomgående lämnats utan anmärkning. Under året har kommunens alla rektorer, förskolechefer och IT-piloter deltagit i en IKTutbildning (Information/Kommunikation/Teknik) på Uppsala universitet tillsammans med representanter från förvaltningsledningen och IT-avdelningen. Utbildningen har genomförts som en uppdragsutbildning för Knivsta kommuns räkning och alla har examinerats för 7,5 universitetspoäng. Under våren har Knivsta kommun deltagit i skolverkets satsning för nyanlända som utförts av rektorsutbildningen i Uppsala. Samtliga förskolechefer, utbildningschef samt specialpedagog för förskolan var under slutet av våren på en studieresa till Reggio Emilia i Italien. Under hösten kommer erfarenheterna och kunskapen från resan att spridas och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom förskolan i Knivsta. 1

Elevhälsan har under perioden utökats med en skolskötersketjänst samt en kuratorstjänst. Detta som ett resultat av skolornas behov av förebyggande och främjande arbete. Ungdomsverksamheten har under våren startat upp i Alsike och också lagt ner mycket arbete på rekrytering för att klara det utökade uppdraget. Kulturskolan arbetar med att byta elevhanterings- och faktureringssystem. Verksamheten har fått en intressegrupp bland föräldrar som planerar att starta en föräldraförening som ska arbeta för att berika elevernas möjligheter till förkovring. 1.4 Framtiden Elevhälsan Elevhälsan har under våren genomfört en uppföljning av elevhälsoarbetet i Knivsta kommun och resultatet ligger nu till grund för fortsatt utveckling av elevhälsoarbetet. Fokus kommer att gälla arbete rörande kränkningar och mobbning, rätten till stöd samt samarbetet mellan elevhälsan och skolpersonal lokalt på de respektive skolorna. Måluppfyllelse till 100 % En utmaning är att alla elever ska uppnå gymnasiebehörighet. Ett antal elever, 10 % per år, ställer stora krav på undervisningens kvalité för att detta skall lyckas. För att hitta evidensbaserade metoder för effektiva arbetssätt har ett samarbete med Uppsala universitet inletts. En modell med forskningscirkel, vilket innebär att rektorer möter aktiva forskare under en längre tid med fokus på att hitta effektiva metoder för inlärning och parallellt pröva dessa i arbetet med eleverna, startar under hösten 2015. Statsbidrag Det nya statsbidragen inom utbildningsområdet gällande satsningen på lågstadiet som ska bidra till att öka antalet anställda och statsbidrag för minskade barngrupper i förskolan kommer att bidra positivt till skolutvecklingen i Knivsta. Framtidens gymnasium i Knivsta En gymnasieutredning om en framtida gymnasieskola i Knivsta kommun har påbörjats. Lokaler Kulturskolan behov av verksamhetsanpassade lokaler är idag stort och kommer att med ökade elevkullar bli ändå mer akut. 2. Nämndens resultaträkning 2.1 Resultatuppställning (summering på nämndnivå) Budget Utbildningsnämnd KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos 2015 2015 perioden nämnd Kommunbidrag 525 120 525 120 344 410 519 259 Intäkter 10 608 24 474 17 349 28 307 Kostnader 535 728 549 594 347 750 549 103 2

Resultat 0 0 14 009-1 537 2.2 Ekonomisk analys (sammanfattande för nämnden) Utbildningsnämnden visar en negativ årsprognos 2015. Nämndens prognos har dock förbättrats i och med fler elever, statsbidrag för minskade barngrupper samt utarbetande av en handlingsplan för budget i balans 2015. Underskott återfinns inom verksamheterna nämnd- och styrelseverksamhet, grundskola, gymnasieskola intern, vuxenutbildning samt svenska för invandrare. Förskolan och ungdomsverksamheten visar en positiv årsprognos och kulturskola visar budget i balans. Obligatorisk särskola, gymnasieskola extern och gymnasiesärskola uppvisar 0-resultat i årsprognosen då verksamheterna regleras mot faktiskt utfall. Årsprognosen för förskolan visar ett överskott främst med anledning av en lägre andel små barn (1-3-åringar). Inom grundskolan prognostiserar fyra av åtta grundskoleenheter stora underskott, det vill säga verksamheterna har av olika skäl svårt att gå runt på nuvarande elevpeng. Orsaker till underskott hos vissa enheter inom såväl förskola som skola är bl a hög konkurrens kring lärare och förkollärare med höga ingångslöner till följd samt ökade sjukskrivningar. I årets lönerörelse har en särskild satsning gjorts på förskollärare och lärare. Personaltätheten inom förskola och skola är lägre än i riket. Orsakerna till Sjögrenska gymnasiets underskott är främst att söktrycket har varit lägre än förväntat, vilket har stor påverkan på skolans ekonomi. Vuxenutbildningen uppvisar underskott främst med anledning av ett högt beviljande av kurser under hösten 2014. Kurserna som löper vidare under 2015 medför stora kostnader då de som beviljats en utbildning har rätt att fullfölja sina studier. Underskottet inom SFI till följd av ett ökat tryck på verksamheten kvarstår. Volymerna fortsätter att öka inom de flesta av nämndens verksamheter, inom förskola, skola och internt gymnasium är de dock något färre än budgeterat vilket betyder att nämnden återför medel till finansförvaltningen, totalt 6,1 mkr. Inom grundskolan sker den största elevantalsökningen och en ny skola Högåsskolan öppnade iför hösten 2015 samtidigt som Alsike skola utökats med paviljonger. En ny förskola Diamantens förskola öppnades i januari 2015. För Sjögrenska gymnasiet förväntas dock antal inskrivna elever bosatta i Knivsta kommun minska något jämfört med föregående år. 15 april 2015 uppgick de endast till 28 st. Dock beräknas det totala elevantalet pga inskrivna elever från andra kommuner. Invigningen av ungdomsgården i Alsike först i augusti 2015 innebär att ungdomsverksamheten lämnar ett överskott på 200 tkr 2015. Kulturskolans verksamhet bedrivs inom budget. Från augusti 2015 höjs arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år, vilket medför en kostnadsökning för verksamheterna. Det positiva utfallet för årets första åtta månader förklaras främst av redovisningen av semesterlöneskuld samt att elevantalet, och därmed kostnaderna, är högre på hösten än våren. 3

Uppföljning av Kommunfullmäktiges övergripande mål och uppdrag gällande nämndens verksamhet Antalet barn i förskolans barngrupper ska minska med 0,5 barn under 2015 med en planering för fortsatt minskning under kommande år. Åldrarna 1-3 ska prioriteras Målet är inte uppnått Indikator: Antalet barn per avdelning enligt SCB:s statistik. SCB:s statistik kommer en gång per år, i oktober, då utfallet kan avläsas. Kommunens skolor ska vara bland de bästa gällande resultatet Målet är inte uppnått Indikator: Kommunen ska rankas bland de 10 bästa i öppna jämförelser skola. Öppna jämförelser - Grundskola 2015 är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nionde jämförelse av resultat- och resursindikatorer på kommunnivå. Uppgifterna i rapporten gäller för läsåret 2013/14. Rapporten visar på att Knivsta kommun nu hamnar på en 60:e plats i jämförelse med föregående års 14:e placering. Inkluderas den fristående verksamheten inom ramen för helheten intar nu Knivsta kommun en 65:e plats i jämförelse med det föregående läsåret. SKL har i och med årets Öppna jämförelser förändrat viktningen mellan de olika parametrar som resultatet bygger på. Kommunens socioekonomiska förutsättning påverkar resultatet i en högre grad än tidigare. I och med detta är det inte tillfullo jämförbart med tidigare år och Knivsta rankas nu lägre beroende på få elever som är nyanlända och en hög utbildningsnivå bland kommuninvånarna. De ca tio procent elever som ännu inte når fullständigt godkända betyg i årskurs nio kvarstår. Elevernas trivsel i skolan ska förbättras och mobbning ska inte förekomma Målet är inte uppnått Indikator: Antalet inrapporterade kränkningar. Det finns en ökad uppmärksamhet på arbete mot kränkningar och mobbning i skolorna och antalet inrapporterade kränkningar har ökat. Antagandet är att det inte handlar om att mängden kränkningar och mobbning ökat utan att anmälningar av sådana sker i större omfattning än som tidigare skett. Antal elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska öka från 71% till 80%. Målet är inte uppnått Svar från UN: De elever som valt gymnasieutbildningar utanför Knivsta kommun går vid gymnasieskolor med andra huvudmän, vilket innebär att Knivsta kommun inte styr över dessa verksamheter. 3. Kommunfullmäktiges kvalitetsuppdrag 4

En kvalitetsredovisning för utbildningsnämndens verksamheter 2014 har genomförts och redovisades i mars 2015 för nämnden och ledningen inom utbildningskontoret. I kvalitetsredovisningen framkom styrkor och förbättringsområden inom nämndens verksamheter. Av de förbättringsförslag som presenterades fanns ett par områden som nämnd och ledningen för utbildningskontoret har identifierat som eventuella svagheter. Det handlar om att ett system bör upprättas för att säkerställa registrering och uppföljning av elever inom Komvux och att plats och elevkostnader bör genomlysas och analyseras. Båda dessa områden har arbetats in i utbildningsnämndens internkontrollplan. Arbetet har påbörjats och ska slutföras under hösten 2015. I kvalitetsredovisningen framkom att sjukfrånvaron hos personalen ökat samt att personalbemanning är lägre och att gruppstorlekarna i förskolan, förskoleklass, grundskola och fritidshem i Knivsta kommun är större i jämförelser med motsvarande kommungrupper och kommuner i riket. Utifrån dessa resultat har utbildningsnämnden i verksamhetsplanen formulerat följande mål för förbättringar. Inom förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg KF-mål: Antalet barn i förskolans barngrupper ska minska med 0,5 barn under 2015 med en planering för fortsatt minskning under kommande år. Åldrarna 1-3 år prioriteras. Indikator - Antal barn per avdelning enligt SCB:s statistik. Inom förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Nämnd-mål: Personaltätheten ska öka. Indikator - Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Nämnd-mål: Sjukskrivningar hos personalen ska minska. Indikator - Kommunens personalstatistik. Nämnd-mål: Personaltätheten ska öka. Indikator - Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Nämnd-mål: Sjukskrivningar hos personalen ska minska. Indikator - Kommunens personalstatistik. 5

4. Uppföljning av nämndens egna mål Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg Personaltätheten ska öka Målet är delvist uppnått Indikator: Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Mätningar görs och lämnas in till SCB i oktober, några resultat finns således ännu inte att tillgå. Utredning rörande minskning av barngrupperna genomfördes under våren vari det kan konstateras att en ökad mångfald av omsorgsformer i dagsläget inte medför att processen med att minska barngrupperna kan ske snabbare. Minskade barngrupper med bibehållen personalstyrka medför ökad personaltäthet. En sänkning av maxtaket för antal barn har påbörjats, vilket medför att antalet barn per barngrupp generellt har minskat. Sjukskrivningar hos personalen ska minska Målet är inte uppnått Indikator: Kommunens personalstatistik. Sjukfrånvaron inom utbildningskontoret för perioden är 5,79 %. 2014 var sjukfrånvaron under samma period 5,17 %. Sjukfrånvaron har ökat under perioden jämfört med föregående år. Det följer den allmänna trenden i samhället. Medarbetarenkät har genomförts och varje enhet har utarbetat en handlingsplan mot bakgrund härav. Samarbete med Previa (företagshälsovården) avseende förebyggande arbete, liksom samarbete med interna PA-enheten. Utbudet av omsorgsformer ska öka Målet är delvis uppnått Indikatorer: Andelen inom olika omsorgsformer Riktlinjer för omsorg på obekväm tid är fastställda Utredningar gällande omsorg om barn på obekväm tid har genomförts vari bland annat framkom att det finns flera olika former av omsorg på obekväm tid att tillämpa. I mål och budget för 2016 framgår att möjlighet till nattomsorg ska införas, vilket kommer att medföra att utbudet av omsorgsformer ökas. Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Resultatuppfyllelsen i grundskolans samtliga ämnen ska öka Målet är delvis uppnått 6

Indikator: Andel elever som klarar alla delar i samtliga nationella prov (åk 3,6 och 9) Resultat nationella prov för vårterminen 2015 (kommunala skolor) Årskurs 3 Ämne 2014 2015 Svenska/ svenska som andra språk 96,5 % 92,1 % Matematik 94,1 % 90,4 % Andel elever som klarat samtliga delar i svenska och matematik 2015 är något lägre än det vad som uppnåddes för 2014. Årskurs 6 Årskurs 9 Ämne 2014 2015 Svenska/ svenska som andra språk 100 % 96,5 % Matematik 95 % 96 % Engelska 98,8 % 95,6 % Andel elever som klarat samtliga delar i svenska och engelska 2015 är något lägre än det vad som uppnåddes för 2014. I matematik har en liten ökning av andel elever som klarade samtliga delar skett Ämne 2014 2015 Svenska/ svenska som andra språk 100 % 96,5 % Matematik 95 % 96 % Engelska 95,9 % 98,8 % Samhällsorienterade 97 % 97 % Naturorienterade 98,5 % 99 % Andel elever som klarat samtliga delar i svenska 2015 är något lägre än det vad som uppnåddes för 2014. I matematik, engelska och naturorienterade ämnen har det skett en ökning av andel elever som klarat samtliga provdelar. Resultatet för samhällsorienterade ämnen är detsamma under 2014 och 2015. Indikator: Alla elever ska ha minst betyget E i alla ämnen (åk 6-9) Meritvärdet i slutbetyg 2015 för årskurs 9 i kommunala skolor var 235 vilket är en ökning med 13,3 mot 2014 års resultat som var 221,7. Utvecklingsinsatser samordnade via utvecklingschef. Utökning av elevhälsans resurser. Sjukskrivningar hos personalen ska minska Målet är inte uppnått Indikator: Kommunens personalstatistik Sjukfrånvaron har ökat under perioden jämfört med föregående år: 6,66% år 2015 och 6,38% 2014. Det följer den allmänna trenden i samhället. Medarbetarenkät har genomförts och varje enhet har utarbetat en handlingsplan mot bakgrund härav. 7

Samarbete med Previa (företagshälsovården) avseende förebyggande arbete, liksom samarbete med interna PA-enheten. Personaltätheten ska öka Målet är inte uppnått Indikator: Antal barn per årsarbetare enligt SCB:s statistik. Mätningar görs och lämnas in till SCB i oktober, några resultat finns således ännu inte att tillgå. Statbidraget lågstadiesatsningen har sökts under början av höstterminen 2015. Likvärdighet inom området IKT (Information, kommunikation och teknik) skall råda mellan skolorna Målet är delvis uppnått Indikator: SKL:s självskattning LIKA Självskattningsverktyget LIKA har genomförts för första gången. Resultatet visar att Knivsta ligger i paritet med övriga landet när det gäller ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Den största skillnaden mellan skolorna i Knivsta visar sig gälla infrastruktur och ledning. Samtliga chefer och it-piloter har genomfört IKT-utbildning i samarbete med Uppsala universitet. Speciallärare/-pedagoger påbörjar samma utbildning under hösten 2015. Samarbete med IT-avdelningen i syfte att få fungerande/tillfredsställande teknik ut i verksamheterna. Grundsärskolan I grundsärskolan ska råda en stimulerande och trygg miljö Målet är inte uppnått Indikatorer: Andel elever som upplever sig trygga i skolan (enkät 2014:100%) Andelen elever som upplever att de stimuleras till utveckling och kunskaper utifrån sina förutsättningar och behov (enkät 2014:100%) Under hösten kommer en enkät att genomföras som bland annat mäter andelen elever som känner sig trygga i skolan samt andelen elever som upplever att de stimuleras till utveckling och kunskaper utifrån sina förutsättningar och behov. Uppföljning av verksamheten görs på individnivå. 8

Gymnasieskolan, internt Resultatuppfyllelsen i gymnasieskolans lärlingsprogram ska öka. Målet är inte uppnått Indikator: Alla elever på lärlingsprogrammen ska ha minst betyg E i alla ämnen när de lämnar gymnasiet. Av 17 elever erhöll 10 yrkesexamen och 7 erhöll studiebevis då de inte nått målen i samtliga ämnen. Ett utvecklingsprojekt i syfte att öka närvaro och minska avhopp har inletts. Andelen elever på introduktionsprogrammet som uppnår behörighet för gymnasiet ska öka. Målet är inte uppnått Indikator: Andelen behöriga för fortsatta gymnasiestudier (2014: 50%) Av de elever som studerade på introduktionsprogrammet nådde 36% behörighet för fortsatta gymnasiestudier. Målsättningen för elever som går ett Introduktionsprogram varierar och målet är inte alltid att under ett år nå full gymnasiebehörighet. Vissa elever har dessutom en studieplan som sträcker sig över två läsår för att uppnå behörigheten. Dessa grupper är dock medräknade i statistiken. Ett utvecklingsprojekt i syfte att öka närvaro och minska avhopp har inletts. Gymnasieskolan, externt Underlaget gällande betygsstatistik för elever vid Uppsala kommuns gymnasieskolor ska utvecklas Målet är inte uppnått Indikator: Redovisning av betygsstatistik, jämförelse mellan Knivstas elever och övriga elever på skolorna i Uppsala Förvaltningen har begärt att redovisning av betygsstatistik ska ingå i samverkansavtalet med Uppsala kommun. Hittills har endast viss betygsstatistik och på begäran redovisats. Samtal med ledningen vid utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun för att finna en lösning. Gymnasiesärskola I gymnasiesärskolan ska råda en stimulerande och Målet är inte uppnått 9

trygg miljö Indikator: Andel elever som upplever sig trygga i skolan (enkät 2014:100%) Andelen elever som upplever att de stimuleras till utvekling och kunskaper utifrån sina förutsättningar och behov (enkät 2014:100%) Under hösten kommer en enkät att genomföras som bland annat mäter detta samt även följas upp i samband härmed. Uppföljning sker på individnivå. Vuxenutbildning Arbetslösa ska få chansen att gå vuxenutbildning Målet är delvis uppnått Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Alla som önskar får träffa studie- och yrkesvägledare och om så önskas även tillsammans med handläggare från Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Prioritering sker så de med lägst utbildning, de som innan sista juni 2015 vill studera för att få slutbetyg för gymnasiet och de som redan påbörjat en utbildning bereds möjlighet. Svenska för invandrare Möjligheterna att göra arbetslivspraktik ska öka Målet är inte uppnått Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Vuxenutbildningen - SFI genomför samverkansmöten med socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Syftet är att genom synkronisering av etableringsplanen och den individuella studieplanen stärka samarbetet kring den enskilda individen. Deltagande vid företagarfrukost i syfte att synliggöra verksamheten och skapa förståelse för vikten av ett utvecklat samarbete mellan näringsliv och kommun. Samarbetsformerna med näringslivet ska utvecklas Målet är inte uppnått Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Pedagogerna har i mån av tid hjälpt elever att få språkpraktikplatser. Det behövs mer information och samverkan med företagarna för att få till fler praktikplatser. I nuläget är det svårt att hitta sådana platser. 10

Deltagande i Knivsta Expo. Deltagande vid företagarfrukost i syfte att synliggöra verksamheten och skapa förståelse för vikten av ett utvecklat samarbete mellan näringsliv och kommun. Samarbetsformerna med civilsamhället ska öka Målet är delvis uppnått Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Samverkansmöten med Lyktträffen genomförs i syfte att utveckla samarbetet. Läxhjälp och mattestudio är uppstartat. Elevhälsan Eleverna ska må fysiskt och psykiskt bra Målet är inte uppnått Indikator: Trivselenkäter + Liv och hälsa ung Liv och hälsa ung har genomförts under våren 2015. Det samlade resultatet kring elevers fysiska och psykiska hälsa har ännu inte redovisats. Utökning av elevhälsanas resurser. Enkät till rektorer inklusive uppföljning av densamma rörande elevhälsans samarbete med verksamheterna. Uppföljning av resultaten av Liv och hälsa ung Möjlighet för de fristående skolorna att nyttja kommunens elevhälsa ska erbjudas Målet är uppnått Indikator: Redovisas i verksamhetsplanen Kommunens frisående skolor har under våren erbjudits Elevhälsans kompetenser. Både Margaretaskolan och S:t Maria har uttryckt att de för närvarande inte är intresserade. Kulturskolan Kulturskolans närvaro i skolan och förskolan ska öka. Målet är uppnått Indikator - Redovisas i verksamhetsplanen. 11

Kulturskolans samarbete med Långhundra skola fortsätter kommande termin. På Högåsskolan står kulturskolan för musikundervisningen i åk 3 och 4. Utöver det bedrivs musik- och dansundervisning på fritidstid och på kvällstid i skolans lokaler. Samarbete gällande elevens val planeras. Dansprofilen på Alsike skola bedrivs av kulturskolans danslärare. Ungdomsverksamheten Ungdomsverksamhetens samarbete med kommunens skolor och civilsamhället ska öka. Målet är delvis uppnått Indikator - Det ska finnas en tydlig handlingsplan för hur samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och ungdomsverksamhet ska ske. Arbetet med att skapa en handlingsplan för samverkan är påbörjat. Arbetetet med att skapa en gemensam handlingsplan för ANDT frågor inom skola och ungdomsverksamhet befinner sig i slutskedet. Under första kvartalet har verksamheten varit i kontakt med skolor, studieförbund och olika föreningar för att utveckla samarbeten. Projektet Mötesplats Alsike har gått mycket bra och samarbetet med Alsike skola är mycket positivt. Ungdomarna ska ha stort inflytande inom verksamheten Målet är uppnått Indikator - Redovisas i verksamhetsplanen Verksamheten tar tillvara på ungdomarnas intresse. Alsikeprojektet är ett projekt där ungdomarna på olika sätt har fått möjlighet att lyfta fram sina idéer, önskemål och synpunkter. Samma enkätundersökning som låg till grund för det projektet i Alsike kommer göras på Thunmanskolan under höstterminen. Utifrån ungdomars önskemål har det bl. a arrangerats unga vuxna kvällar, LAN, fotbollskvällar, valborgsöppet och FIFA-turneringar. 12

Verksamheten/erna ska uppmuntra till entreprenörskap Målet är delvis uppnått Indikator - Verksamheten ska få in minst tre ansökningar om en påse pengar per år och ungdomarna ska informeras om möjligheten att söka pengar genom Leader. Två ansökningar har inkommit om en påse pengar. Ett projekt att anlägga en dirtbana har beviljats och har nu färdigställts. Även ett författarprojekt har beviljats. Äldre ungdomar har efterlyst möjligheten att använda delar av verksamhetens lokaler efter stängning för att bland annat skapa musik och starta en förening i boxning. Kortläsare har installerats för att möjliggöra önskemålen. 5. Uppföljning av nämndens verksamheter Nämnd- och styrelseverksamhet 1. Verksamhet och uppdraget Politisk verksamhet såsom nämndsammanträden etc. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Nämnd- och styrelseverksamhet 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 1 055 1 055 703 1055 Intäkter 0 0 0 0 Kostnader 1 055 1 055 771 1134 Resultat 0 0-67 -79 3. Ekonomisk analys Ett underskott prognostiseras med anledning av högre kostnader för arvoden etc än budgeterat. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för nämnd- och styrelseverksamhet. Förskola 1. Verksamhet och uppdraget. Verksamheten förskola är till för barn bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten. Barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Allmän förskola ska erbjudas från tre år. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg, lärorik. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan vilar på en demokratisk grund och dess verksamhet ska 13

utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Förskola bedrivs i både kommunal och fristående regi. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Förskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 149 409 149 409 98 970 148 473 Intäkter 3 017 3 522 3 159 4 977 Kostnader 152 426 152 931 98 470 150 837 Resultat 0 0 3 659 2 613 3. Ekonomisk analys Årsprognosen för förskolan visar ett överskott främst med anledning av en lägre andel små barn (1-3-åringar) än budgeterat samt en fortsatt hög andel 15-timmarsbarn. Den största orsaken till att flera kommunala förskolor prognostiserar ett underskott för 2015 är sjukskrivningar. Nivån på sjukskrivningar har ökat något under våren 2015 i jämförelse med 2014. Antalet sjukdagar har ökat. Därtill har antalet och tiden för långtidsjukskrivna ökat i jämförelse med 2014. Det har inneburit ständigt dubbla lönekostnader och höga vikariekostnader för många förskolor. Till detta tillkommer höga kostnader för rehabilitering av medarbetare. Diamantens förskola har tagits i drift från januari 2015. De tillfälliga avdelningarna på Jollens och Runstenens förskolor har inte varit öppna under våren 2015 och en avdelning har stängts vid Tärnans förskola hösten 2015. Detta är anpassningar som sker utifrån antal inskrivna barn i förskolan. En åtgärd som blir mer och mer vanlig vid förskolorna är att man drar ned på andelen förskollärare och istället behåller och rekryterar fler barnskötare, vilket på sikt försämrar kvaliteten inom förskolan. Utöver detta är personaltätheten inom förskolan i Knivsta fortfarande låg i jämförelse med riket. Kombinationen mellan en låg personaltäthet och en ökad nivå på sjukskrivningar påverkar förutsättningar för ledning och styrning av förskolan på ett negativt sätt. Förskolechefen får lägga alltmer tid på frågor som exempelvis vikarieanskaffning eller rehabilitering av medarbetare. Knivsta kommuns snabba tillväxt medför naturligtvis ytterligare barn med behov av särskilt stöd. Förskolans intäkter inklusive beviljade medel avseende barn i behov av särskilt stöd har många gånger inte räckt till för att möta de faktiska behov som förekommit. Höga lönenivåer vid vissa förskolor samt ökad efterfrågan på utökade öppettider är andra faktorer som spelar in. En handlingsplan har tagits fram för budget i balans 2015 där vissa av åtgärderna sträcker sig in i nästa år. I handlingsplanen specificeras åtgärder såsom neddragning av vikarier mm. Utfallet av satsningen om 2 mkr för att minska barngruppernas storlek kommer att avläsas i oktober 2015. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på kommunala förskollärarlöner motsvarande 12 tkr. Fristående förskolor ersätts med motsvarande belopp (per barn). 14

Verksamheten har under året beviljats statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder samt sökt statsbidrag avseende minskade barngrupper (medräknat i den totala årsprognosen, kommer att fördelas ut till de kommunala förskolorna). Nämnden återför i årsprognosen 1 598 tkr till finansförvaltningen i volymreglering motsvarande 14 barn. Från och med 2015 räknas barnen den 15 april i stället för den 1 februari i volymregleringen för ett mer relevant snittvärde för våren, vilket lyfter verksamhetens resultat. Statsbidrag har sökts gällande förskolesatningen. Det positiva utfallet till och med aug förklaras delvis av redovisningen av semesterlöneskulden. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier 70 Mars-Aug 70 70 Skutan/V:a ängby fsk, Inventarier och IT 80 Maj-Aug 15 15 Gredelby förskola, Inventarier 75 Sep-Dec 0 75 Tallbacken/Tärnan, Inventarier 50 Sep-Dec 0 50 Trollskogens förskola, Inventarier 0 0 0 Spillkråkan/Verktygslådan, Inventarier 100 0 0 Lagga/Långhundra förskola & skola, Inventarier 100 Sep-Dec 0 100 Högås förskola, Inventarier och IT 600 Maj-Dec 179 600 Diamantens förskola, Inventarier och IT 600 Jan-Dec 499 600 Investeringsmedel har beviljats från KS ofördelade investeringsmedel avseende Diamantens och Högås förskolor. Grundskola 1. Verksamhet och uppdraget Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundskolan ska ha nio årskurser. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Grundskola bedrivs i både kommunal och fristående regi. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Grundskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 289 612 289 612 191 348 287 012 Intäkter 5 202 10 063 6 672 11 138 15

Kostnader 294 814 299 675 185 864 299 138 Resultat 0 0 12 156-988 3. Ekonomisk analys Fyra av åtta grundskoleenheter visar negativa årsprognoser, det vill säga verksamheten har av olika skäl svårt att gå runt på nuvarande elevpeng. Även den centrala elevhälsan uppvisar ett underskott, vilket dock täcks inom förskolans budget för den centrala elevhälsan. Ett centralt överskott har dock uppstått med anledning av färre barn i fritidsklubb än budgeterat. En handlingsplan har tagits fram för budget i balans 2015 där vissa av åtgärderna sträcker sig in i nästa år, där åtgärder såsom neddragning av tjänster och sammanslagning av klasser har specificerats. Dessutom har en utredning tillsatts avseende nivån på elevpengen för årskurs 7-9. Lärartätheten inom den kommunala grundskolan i Knivsta är fortfarande mycket låg i förhållande till övriga riket. En rimlig bedömning är att det kan vara en orsak till att sjukfrånvaron under 2015 har ökat inom grundskolan. I medarbetarundersökningen för 2014 säger sig endast 4 av 10 lärare hinna med det de anser ligger inom deras uppdrag som lärare. Sjukskrivningarna inom grundskolan avspeglas främst i gruppen lärare i åldern 25-35 år. Det stora flertalet inom denna grupp arbetar idag vid högstadiet (årskurs 7-9). Många skolor har dessutom höga kostnader för vikarier i samband med den ordinarie lärarens sjukskrivning. Konsekvensen är densamma som inom förskolan. Ett ytterligare skäl till det negativa resultatet för grundskolan är bristen på behöriga lärare. De få lärare som finns att tillgå begär betydligt mer i lön idag än för två år sedan. Rekrytering sker nu på en starkt konkurrerande marknad. Dessutom ökar kraven på huvudmannen i och med nya regler som börjar gälla från 1 juli 2015. Skolorna får då inte längre tillsvidareanställa lärare som inte är behöriga. Liksom för förskolan upplevs inte beviljade medel avseende barn i behov av särskilt stöd täcka de faktiska behov som förekommit. Gredelbyskolan ersätts av Högåsskolan hösten 2015 och samtidigt utökas Alsike skola med paviljonger, vilket medför stora investeringar och framtida kapitaltjänstkostnader. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på kommunala lärarlöner motsvarande 177 tkr. Fristående skolor ersätts med motsvarande belopp (per elev). Verksamheten erhåller statsbidrag bland annat avseende asylsökande, papperslösa, nyanlända, ferieskola, skapande skola, lärarlyftet, karriärtjänster och personalförstärkning inom elevhälsan. Statsbidrag har även sökts avseende lågstadiesatsningen. Nämnden prognostiseras bedriva undervisning för 19 färre elever än budgeterat 2015 och i årsprognosen finns därför en bokslutsreglering mot volym inräknad motsvarande 1 926 tkr. Det positiva ekonomiska utfallet förklaras delvis av redovisningen av semesterlöneskulden, men främst av att elevantalet, och därmed kostnaderna, ökar till hösten samtidigt som kommunbidraget till nämnden fördelas ut jämnt under året. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering 16

Alsike skola, IT/media-inventarier 100 Maj-Dec 20 100 Alsike skola, Inventarier och IT 1520 Maj-Dec 1 339 1520 Brännkärrsskolan, Inventarier 50 0 0 Brännkärrsskolan, IT/media-inventarier 100 0 0 Ängbyskolan, Inventarier 300 Maj-Dec 250 300 Thunmanskolan, Inventarier 50 Maj-Dec 46 50 Thunmanskolan, IT-inventarier/media 100 Sep-Dec 0 100 Thunmanskolan, Inventarier och IT 100 Sep-Dec 0 100 Högåsskolan, Inventarier och övrig utrustning 1 000 April-Dec 992 1 000 Högåsskolan, IT-inventarier/media 300 Maj-Dec 300 300 Högåsskolan, Inventarier och IT 2 000 Maj-Dec 2 000 2 000 Segersta skola, Inventarier (vid ombyggnation) 1 000 Maj-Dec 493 1 000 Segersta skola, IT-inventarier/media 300 Sep-Dec 0 300 Genomförande IT-plan, IT-investeringar 500 Sep-Dec 0 500 Stöd och konsultationsteam, Inventarier 200 0 0 Skolhälsovården, Inventarier 50 0 0 Investeringsmedel har beviljats från KS ofördelade investeringsmedel avseende Högåsskolan. Obligatorisk särskola 1. Verksamhet och uppdraget. Grundsärskola ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Verksamheten bedrivs utifrån samverkansavtal med Uppsala kommun, men även i fristående regi i annan kommun. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Obligatorisk särskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 9 825 9 825 5 946 9 391 Intäkter 104 76 105 87 Kostnader 9 929 9 901 6 051 9 478 Resultat 0 0 0 0 3. Ekonomisk analys Knivsta kommun bedriver ingen egen särskoleverksamhet. Nämnden har små möjligheter påverka resultatet då kostnaden beror av antalet elever och deras individuella behov. Det ekonomiska resultatet följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 434 tkr återförs i årsprognosen till finansförvaltningen genom volymreglering då verksamheten varit överbudgeterad i relation till elevtalet under 2015. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för obligatorisk särskola. 17

Gymnasieskola, extern 1. Verksamhet och uppdraget Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Gymnasieskola bedrivs i både kommunal och fristående regi i annan kommun, främst i Uppsala kommun via samverkansavtal. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Gymnasieskola, extern 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 53 826 53 826 36 317 56 245 Intäkter 750 951 754 1 201 Kostnader 54 576 54 777 37 071 57 446 Resultat 0 0 0 0 3. Ekonomisk analys Antalet elever inom gymnasieskolan tar fart från hösten 2015. Utfall och prognos följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 2 219 tkr belastar därmed finansförvaltningen på grund av ett högre elevantal än budgeterat. Nämnden har små möjligheter att påverka kostnaden inom den externa gymnasieskolan. De elever som valt gymnasieutbildningar utanför Knivsta kommun vare sig de är kommunala eller fristående - går i gymnasieskolor med andra huvudmän. Knivsta kommun kan inte styra dessa verksamheter och kan heller inte göra några åtaganden. Priset för elevernas busskort sänktes markant under höstterminen 2014, med helårseffekt 2015. En utredning om den framtida gymnasieskolan i Knivsta har genomförts under 2015. Med anledning av detta har 200 tkr tillskjutits verksamheten. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för gymnasieskola, extern. Gymnasieskola, intern 1. Verksamhet och uppdraget. Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. 18

Verksamheten på Sjögrenska gymnasiet erbjuder lärlingsutbildning och utbildning på introduktionsprogram 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Gymnasieskola, intern 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 7 692 7 692 1 909 3 022 Intäkter 0 7 477 5 407 8 735 Kostnader 7 692 15 169 8 050 12 865 Resultat 0 0-734 -1 108 3. Ekonomisk analys Det interna gymnasiet visar en negativ årsprognos. Orsakerna är främst färre elever samt lägre statsbidrag än budgeterat. Söktrycket har varit lägre än förväntat, vilket har stor påverkan på skolans ekonomi. En handlingsplan har tagits fram för budget i balans 2015 där vissa av åtgärderna sträcker sig in i nästa år. Åtgärderna innebär bl a neddragning av tjänster samt en utredning om framtida utbud och priser vid gymnasieskolan. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på lärarlöner motsvarande 10 tkr. En volymreglering motsvarande 42,5 elever prognostiseras och 4 670 tkr beräknas därmed återföras till finansförvaltningen då antalet elever bosatta i Knivsta kommun varit lägre än budgeterat. Den 15 april 2015 uppgick de till 28 st. Statsbidrag avseende lärlingsutbildning samt ESF-medel avseende ett skolavbrottsprojekt har beviljats. Statsbidrag avseende utvecklingsinsatser lärling har beviljats. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Sjögrenska gymnasiet, Inventarier 225 Jan-Dec 54 225 Gymnasiesärskola 1. Verksamhet och uppdraget Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning. Verksamheten bedrivs utifrån samverkansavtal med Uppsala kommun, men även i fristående regi i annan kommun. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Gymnasiesärskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 3 904 3 904 2 681 4 254 19

Intäkter 42 32 19 32 Kostnader 3 946 3 936 2 700 4 286 Resultat 0 0 0 0 3. Ekonomisk analys Nämnden har små möjligheter att påverka kostnaden inom gymnasiesärskolan. Liksom inom den obligatoriska särskolan är verksamhetsområdet känsligt för förändringar i elevtal och inskrivna elevers behov. Utfallet och årsprognosen följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 350 tkr prognostiseras tillföras från finansförvaltningen genom volymreglering då verksamheten varit underbudgeterad i relation till elevtalet under 2015. 4. Investeringar under året Inga beviljade investeringsmedel för gymnasiesärskola. Vuxenutbildning 1. Verksamhet och uppdraget Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets-och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls-och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Utbildning på gymnasieal nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Verksamheten bedrivs i form av entreprenad. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Vuxenutbildning 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 2 791 2 791 1 861 2 791 Intäkter 240 636 178 245 Kostnader 3 031 3 427 2 828 4 423 Resultat 0 0-789 -1 387 3. Ekonomisk analys Verksamheten uppvisar ett underskott med anledning av uteblivna statsbidrag samt ett för högt beviljande av kurser under hösten 2014. Kurserna som löper vidare under 2015 medför stora kostnader då de som beviljats en utbildning har rätt att fullfölja sina studier. En handlingsplan har tagits fram för budget i balans 2015 där vissa av åtgärderna sträcker sig in i nästa år. Åtgärderna innebär främst hög restriktivitet vid beviljande av kurser. Statsbidrag avseende yrkesvuxenutbildning har erhållits. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Vuxenutbildning och SFI 50 Sep-Dec 0 50 20

Svenska för invandrare 1. Verksamhet och uppdraget Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs-och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läsoch skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Verksamheten bedrivs i kommunal regi. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Svenska för invandrare 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 1 311 1 311 878 1 321 Intäkter 228 334 269 376 Kostnader 1 539 1 645 1 588 2 485 Resultat 0 0-441 -788 3. Ekonomisk analys Underskottet inom SFI till följd av ett ökat tryck på verksamheten kvarstår. Elevernas behov har dessutom förändrats under det senaste året beroende på betydligt kortare skolbakgrund vilket innebär att studietiden förlängs innan det är möjligt att komma upp till nästa nivå i utbildningen. Antalet inskrivna elever beräknas öka kommande år. En handlingsplan har tagits fram för budget i balans 2015 där vissa av åtgärderna sträcker sig in i nästa år. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på lärarlöner motsvarande 10 tkr. Statsbidrag avseende nyanlända har erhållits. 4. Investeringar under året Se ovan under Vuxenutbildning. Ungdomsverksamhet 1. Ungdomsverksamhetens uppdrag består av tre delar. Mötesplatser, utåtriktad verksamhet och skolbarnsomsorg. Mötesplatserna ska vara trygga, drogfria och demokratiska och rikta sig till alla i åldersgruppen 13-18 år. Det ska finnas ett brett utbud av aktiviteter som lockar en mångfald av ungdomar samtidigt som aktiviteterna ska vara ett komplement till kommunens övriga utbud. I dagsläget finns det en mötesplats, Guldgruvan, i Knivsta och en mötesplats för unga är under uppbyggnad i Alsike skola. Guldgruvan är öppen kl 18-21 tre vardagkvällar i veckan samt kl 18-23.30 fredagar och lördagar. Från och med höstterminen kommer det vara verksamhet i Alsike tre kvällar i veckan. Måndag, torsdag och fredag. Den utåtriktade verksamheten ska rikta sig till ungdomar i åldern 13-25 år och ska arbeta för att stödja ungdomars egna initiativ samt skapa förutsättningar för inflytande. Skolbarnsomsorgen vänder sig till alla 10-12 åringar i centrala Knivsta och har öppet kl 14.00-17.00 alla skoldagar samt kl. 8.30-17.00 på alla lov. 2. Resultatuppställning 21

Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Ungdomsverksamhet 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 2 988 2 988 1 992 2 988 Intäkter 0 104 61 107 Kostnader 2 988 3 092 1 593 2 895 Resultat 0 0 460 200 3. Ekonomisk analys Årsprognosen är ett 0-resultat. Tillskottet till ungdomsverksamhet i Alsike 2015 om 1 000 tkr har främst använts till att utöka antalet tjänster. Ett överskott prognostiseras för helåret pga att verksamheten invigdes först i aug 2015. Ungdomsgården i Knivsta har drabbats av inbrott där stöldvärdet uppgår till 148 tkr. Återhållsamhet med vikarier beräknas täcka upp största delen av kostnaden. Fritidsklubben har under hösten färre barn än budgeterat. 4. Investeringar under året Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Ungdomsverksamhet, Inventarier 100 Sep-Dec 0 100 Kulturskola 1. Kulturskolan bedriver undervisning för barn och ungdomar upp till 20 år. Verksamheten består av musik, dans, drama och bild. Merparten av undervisningen ligger på vardagar efter klockan 14 och kvällar men även på helger. Verksamheten genomför också uppdrag åt Alsike skola. En stor del av kulturskolans personal har mindre deltidstjänser. 2. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Årsprognos Kulturskola 2015 2015 perioden Nämnd Kommunbidrag 2 707 2 707 1 805 2 707 Intäkter 1 025 1 279 725 1 409 Kostnader 3 732 3 986 2 514 4 116 Resultat 0 0 16 0 3. Ekonomisk analys Årsprognosen är ett 0-resultat. Tillskottet om 250 tkr till Kulturskolan 2015 har använts till att fortsätta arbetet med gruppundervisning i piano samt även ukulelegrupper för barn som står i den långa gitarrkön. Ett samarbete med Långhundra skola har startat. Musikundervisning och en danskurs har påbörjats på skolan under årets första del. Implementeringen av en webbaserad lärplattform är igång. Samarbetet med Högåsskolan innebär att en del investeringar påbörjas. 4. Investeringar under året 22

Investering Beviljad Tidplan Utfall Årsprognos investeringsram start-slut perioden investering Kulturskolan, Inventarier (Instrument) 150 Sep-Dec 0 60 7. Intern kontroll Uppföljning av Utbildningsnämndens internkontrollplan Utbildningsnämndens internkontrollplan har fram till juli 2015 följt läsårets tider, vilket innebär att delar av planen genomförts hösten 2014 och redovisats i nämnd under första tertialen 2015. Nedanstående uppdrag har genomförts och redovisats i utbildningsnämnden till periodbokslutet 2015; Kvalitetsredovisning 2014 Under 2014 har Knivsta kommun uppnått mycket goda betygsresultat och ett högt meritvärde i grundskolan. Andel elever som fullföljt utbildning inom 4 år efter avslutad grundskola och andel 20-åriga invånare med grundläggande behörighet till universitet och högskolor, är något högre än för snittet i jämförbara kommuner och riket totalt. Det pågår ett omfattande och medvetet kvalitetsarbete från Utbildningskontoret och i verksamheterna utifrån respektive verksamhets läroplaner. Utbildningskontoret har utvecklat ett Kvalitetsårshjul för regelbunden uppföljning av resultat och kvalitet i verksamheterna och organisationen. Utvecklingsgrupper och kompetenssatsningar sker utifrån nämndens mål och behov av utvecklingsområden som framkommer. För att förbättra kvalitet och måluppfyllelse föreslås ett antal utvecklingsområden i kvalitetsredovisningen. Utvecklingsområden som särskilt lyftes fram var: - Behov av att ytterligare utveckla den pedagogiska samverkan mellan personal i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elevernas utveckling och lärande. - Förmedling av information om kunskapskrav och måluppfyllelse i de olika ämnena till elever och föräldrar behöver utvecklas och säkerställas. - En gemensam resultatredovisning bör utvecklas på kommunens hemsida, för att underlätta för medborgare och brukare att på ett enkelt sätt göra jämförelser av samtliga verksamheters resultat. - Uppföljning av kundernas upplevelse av verksamheten bör utvecklas så att den även regelbundet omfattar förskoleklass, fritidshem och fristående verksamheter. - Elevernas upplevda arbetsro, behöver ökas. - Plats och elevkostnader bör genomlysas och analyseras. - System bör upprättas för att säkerställa registrering och uppföljning av elever inom Komvux. I Kvalitetsredovisningen görs jämförelser av genomsnittsliga resultat som uppnåtts i Knivsta kommun, samtliga landets kommuner och liknande kommuner över år. Jämförelserna visar att Knivsta kommuns skolor uppnår mycket goda resultat men att det kan krävas både resurser och ett fortsatt välutvecklat kvalitetsarbete för att säkerställa en framtida utvecklad måluppfyllelse. 23