Handledarträff Läslyftet Örebro kommun. Josefin Nilsson

Handledarträff 1 2016-05-24 Läslyftet 2016-2017 Örebro kommun Josefin Nilsson

Handledarutbildning handledarrollen Presentation Syftet med Läslyftet och handledarrollen Teori och praktik - den sociokulturella teoriramen Läs- och skrivportalen: Läslyftets moduler - upplägg, innehåll, likheter och skillnader Leda lärande väcka intresse och möta motstånd Att organisera för Läslyftet - handledarens uppdrag och uppgifter

8.30 Introduktion Läslyftet och lärares lärande Fika 9.30-10 10-12 Seminarium Läslyftet i Teori och praktik - den sociokulturella teoriramen 12 13 Lunch 13-14.30 Läslyftet Läs- och skrivportalen Läslyftets moduler Planera och organisera för Läslyftet 14.30 15 Fika 15-16 Handledaren och gruppen. Motstånd och försvar. Förutsättningar för lärande. Handledaren och rektor. Avslutning

Vilka är vi? Helena Vigren Maria Swensson Olof Jacobsson Ragnhild Elmroth Rose-Marie Åhman, Sara Tärnqvist, Susanna Köpman Ulrika Eldholm, Katrin Zettergren Lena Danielsson Anna-Lena Anhammer Annelie Carlsson Starsmark Ellinor Eklöw Lisa Fredrikson Gunilla Björnemyr Calle Palm Madelene Forsmark Ann Wahlström Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Mellringeskolan Mellringeskolan Norrbyskolan Rudbecksgymnasiet Handleder Risbergska Virginska gymnasiet, Spri forts Läslyftet i Örebro 16/17 Skolenheter: 18 Handledare: 26 Lärare: 297 (29 grupper) Virginska gymnasiet, Spri forts Handleder Virginska IM, Risbergska Handleder Mellringe Lundbyskolan

Josefin Nilsson, Örebro kommun Språk-, läs- och skrivutvecklare i Örebro kommun nätverk, webb, stöd, lärprocess rektorer Navet, Rudbeck, Rosta Lärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska 4-9 Lässtrategier, genrepedagogik, flerspråkighet och lärande, nyanlända elever Student på masterprogram i svenska som andraspråk, SU (120hp) Masteruppsats Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande. http://www.andrasprak.su.se/forskning/upp satser-rapporter/2015-spr%c3%a5k-ochkunskapsutvecklande-arbetss%c3%a4ttl%c3%a4rares-l%c3%a4rande-1.260627 Västerås 2014-11-28 Josefin Nilsson, Örebro kommun

Handledarrollen Presentation Förväntningar på den här dagen. Fundera enskilt Skriv ner Socrative

1. Gå in på www.socrative.com 2. Välj student login 3. I rutan för Enter Teacher s Room Code, skriv: JON join room 4. Skriv ett användarnamn 5. Svara på en fråga 6. När du är klar, tryck på next. Vänta.

Genom Läslyftet ska en skola/arbetslag utveckla/förändra: undervisningskulturen fortbildningskulturen

Handledarutbildning Lokalt, Örebro 5 dgr 24/5, 7/9, 30/11, 26/1, 29/3 Efter genomgången utbildning ska handledaren: ha utvecklat sin förmåga att handleda kollegialt lärande i lärargrupper med hjälp av Läslyftets fortbildningsmodell och materialet på Läs- och skrivpor-talen, kunna utmana sin egen och sina kollegors didaktiska kompetens, ha god kännedom om Läslyftets didaktiska innehåll, och vara förtrogen med Läslyftets bakgrund, syfte, mål och utformning.

Handledaren Presentation Leda lärande Viken blir din roll? Vad blir annorlunda?

Professionellt LÄRANDE förutsätter att lärare är aktiva och engagerade i sitt eget lärande (Timperley, 2013)

Hur blir vi lärare aktiva och engagerade i vårt eget lärande? Hur upplever vi ett behov av att lära? Hur känner vi lust att lära?

Undersökande och kunskapsbildande cykel för lärare Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att uppnå viktiga mål? Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att tillgodose våra elevers behov? Hur har vårt nya agerande påverkat de resultat som vi anser är viktiga för våra elever? Låta eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Fördjupa de professionella kunskaperna och finslipa den professionella förmågan. (efter Timperley, 2013)

Fortbildningsinsatser eller utvecklingsarbete ska avsätta tydliga spår i elevernas lärande och kunskapsresultat. (Timperley, 2013)

Fortbildningsinsatser eller utvecklingsarbete ska avsätta tydliga spår i LÄRARNAS lärande och undervisning.

Vad är det som lärarna behöver lära sig? Undersökande och kunskapsbildande cykel för lärare Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att uppnå viktiga mål? Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att tillgodose våra elevers behov? Hur har vårt nya agerande påverkat de resultat som vi anser är viktiga för våra elever? Låta eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Fördjupa de professionella kunskaperna och finslipa den professionella förmågan. (efter Timperley, 2013)

Handledarens roll

Skolverkets film om Läslyftet https://www.youtube.com/watch?v=5j2oquvz_8u http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/laslyftet Västerås 2014-11-28 Josefin Nilsson, Örebro kommun

Läslyftet i teori och praktik Den sociokulturella teoriramen och forskning om språk-, läs-, och skrivdidaktik

Varför Läslyftet? Sociokulturell teori? Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Syfte: Förbättra alla elevers läsande, skrivande och lärande i skolans alla ämnen. Läslyftet ska leda till att skolan på ett bättre sätt kan ge alla elever möjligheter att lära och lyckas i skolan genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.

Sociokulturell teori Språkets betydelse för LÄRANDET

Språket som mål och medel för lärande för utveckling av både språk och ämneskunskap

Tänk om någon hade berättat för mig om Språkets betydelse för lärandet

1. Fundera helt kort på vad det innebär. Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 2. För dig. 3. För dina elever och din undervisning. 4. Fundera på vad det innebär för dig som lärande lärare. 5. Vänd dig till den som sitter bredvid och berätta för varandra om era tankar.

Vygotskij: Förhållningssätt och kunskapssyn Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Tanke och språk är djupt förenade. Genom språket formas, tydliggörs och synliggörs våra tankar. Språket gör att dessa synliggjorda tankar kan provas och omskapas i samspel med andra. (Berge & Blomqvist, 2012)

Språket som ett verktyg för lärande tänka, kommunicera och lära

Så här tänker jag om att använda språket som ett verktyg för lärande i undervisningen i skolans alla ämnen.

Teorin om lärande i den närmaste utvecklingszonen genom stöttning Stor utmaning Mycket stöd Lite stöd Låg motivation Liten utmaning Efter Mariani (1997)

Stöttning Woods, Bruners & Ross (1976) Gibbons (2013) 1. Tillfälligt, men för stunden nödvändigt stöd för att eleven ska klara uppgiften de har framför sig på önskad nivå. 2. Framtidsorienterat, så att eleven ska klara liknande framtida uppgifter i större utsträckning på egen hand. Västerås 2014-11-28 Josefin Nilsson, Örebro kommun

Stöttning i den närmsta utvecklingszonen Genom interaktion Genom interaktion med jämbördiga deltagare Genom interaktion med mer kompetenta deltagare Genom interaktion med mindre kompetenta deltagare

Lärande som aktivitet Aktiviteter som leder till lärande och utveckling sociala medierande situerade kreativa Strandberg (2006)

Synliggöra lärandet för alla och ge alla möjlighet att delta i de aktiviteter i klassrummet som ska leda till lärande.

Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Förståelseinriktad undervisningspraktik Klassrumssamtalet Aktivitet stöttning

Perspektiv på lärande, språk och klassrumskommunikation Ur: Greppa språket. (Hägerfelth, 2011)

Om att engagera och inkludera Lågpresterande elever Högpresterande elever Figur 6.17 Vanliga pedagogiska metoder projicerar ojämlik kunskap och identiteter. (Martin & Rose, 2014)

Sociokulturell syn på lärande Lärande sker i samspel med andra. Aktivitet och engagemang Språk och innehåll är oskiljaktiga. Gibbons, 2013

Språket som mål Språk = kunskap Språkets betydelse för skolframgång tänka, kommunicera och lära

språk, kultur och erfarenhet Genom språket konstruerar vi mänsklig erfarenhet Demokrati Feminism Evolutionen Sms:a #hashtagga Kvinnliga chefer Schampo för män Slaskväder Syrendoft

Anpassa undervisningen med fokus på både innehåll och språk innehåll form Innehåll och form samverkar Västerås 2014-11-28 Josefin Nilsson, Örebro kommun

Psykiatri Eleven redogör utförligt och nyanserat för lagar och andra bestämmelser som styr verksamheten samt arbetar efter dem och beskriver utförligt och nyanserat hur de påverkar patienternas handlingsfrihet och vårdarbetet. Eleven beskriver även utförligt och nyanserat orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid mindre vanliga psykiska funktionsnedsättningar.

Biologi åk 9 Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Lgr11/Gy11, syfte: Formativ undervisning ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att ska undervisningen bidra till genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet

Slöjd åk 4-6 Språk och praktiskt-estetiska ämnen? Syfte: Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. Kunskapskrav A åk 9 Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Det utmanande skolspråket

Skolspråket eller det ämnesspecifika språket är inget som utvecklas av sig självt hos alla barn och elever. Eleverna behöver utveckla strategier för att erövra och systematiskt hantera både språk och innehåll i ämnesundervisningen. Greppa språket (Skolverket, 2012)

Kunskap om skolspråket eller det ämnesspecifika språket är inget som utvecklas av sig självt hos alla lärare och rektorer. Lärare behöver utveckla strategier för att erövra och systematiskt hantera både språk och innehåll i ämnesundervisningen och för att kunna reflektera över och utveckla den egna undervisningen. (Josefin Nilsson)

TRÄNING? Erfarenhet? Talang?

Skolspråket

Det allmänna skolspråket Det ämnesspecifika språket Skolspråket är ingens modersmål. Skolspråket är skriftspråksbaserat. Elevers erfarenhet av skriftspråksbaserat språkbruk varierar. Skolspråket utvecklas inte automatiskt. Skolframgång förutsätter att man behärskar skolspråket. Lärare är inte alltid tydliga med vad de förväntar sig att eleverna ska klara av språkligt i sina ämnen. (Sellgren, 2005)

Grammatik Uttal Ordförråd Strukturer Utbyggnad Bas Formellt Skriftspråk Specialordf örråd

Språk som handling Dialog Vardagsspråk Konkret Talspråk Informellt Språk som reflektion Skolspråk Ämnesspecifikt språk Abstrakt Skriftspråk Formellt monolog

Skolspråket ur ett andraspråkspespektiv Allmänspråket teckna, sur, förening, skillnad, kraft, energi, tryck, bestäm meta, svamp, garageuppfart, tillryggalägga kroppens sophanterare (kulturspecifika eller lågfrekventa, metaforer) Det allmänakademiska språket tämligen, bestå, uppstå, förekomma, föredra, övergå, omvandla, bildas, utbredning, utveckling, existens Det ämnesspecifika språket teckna, sur, förening, skillnad, kraft, energi, tryck rörelseenergi, strålning, organism, barrskogsbälte, klimat, högtryck demokrati, präster, revolution, borgare, parlament, yttrandefrihet bas, rymmer, roten, volym, bestäm Greppa språket (2012), Hägerfelth (2011)

Skolspråket (exempel so) Nominaliseringar Utdelning Försvinnande Utrensningar Industrialiseringen Industrialisering på folkets bekostnad. Framgångarna hade vunnits till priset av väldiga uppoffringar. Passiv form Motståndet stärktes Oppositionen kvävdes De röda angreps Stalin skulle avsättas Varför måste jordbruket mekaniseras

Språkets roll i lärandeprocessen är självklar för lärare i språkämnen, medan den språkliga dimensionen i andra ämnen hos oss hittills beaktats ytterst sporadiskt. Och ändå bedöms eleverna i de flesta skolämnen i hög utsträckning just utifrån sin förmåga att uttrycka sig språkligt. (s.4) Gun Hägerfelth (2012) Språkarbete i alla ämnen Västerås 2014-11-28 Josefin Nilsson, Örebro kommun

Skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna. Det är slutsatsen i Skolinspektionens granskning av läs- och skrivundervisningen inom svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6 på 34 skolor. Skolinspektionen, 2016 Läs- och skrivundervisning inom ämnena svenska och svenska som andraspråk.

Läsförståelse

Många skolor skapar mer tid för läsning, men använder inte tiden till att medvetet hjälpa eleverna att bli bättre läsare (Westlund, 2009). Lärare i svenska skolor kontrollerar läsförståelse snarare än konkret undervisar i hur de ska göra för att uppnå den. (Liberg, 2010) God läsförståelse och tillämpning av effektiva lässtrategier är inte något som kommer automatiskt för alla elever i dagens skola (Stensson, 2006, och Liberg, 2010). Det är skolans uppgift är att hjälpa andraspråkselever att förstå text och bli mer självständiga läsare. (Gibbons, 2010) Västerås 2014-11-28 Josefin Nilsson, Örebro kommun

Vad är läsförståelse?

En dagstidning är bättre än en veckotidning. Ett öppet område är bättre än en gata. I början är det bättre att springa än att gå. Du får antagligen pröva några gånger. Det krävs en viss teknik, men det är enkelt att lära sig. Till och med små barn tycker att det är roligt. När du väl har lyckats brukar det sällan bli några större problem. Fåglar kommer sällan för nära. Däremot kan regnväder ställa till trassel. Det blir också svårt om många människor gör samma sak. Man behöver massor med plats. När det inte uppstår problem kan det vara en väldigt rolig aktivitet. Man kan ha en sten som tyngd. Om någon lossnar från stenen får du inte fler chanser. (Strømsø 2008, s 31).

En dagstidning är bättre än en veckotidning. Ett öppet område är bättre än en gata. I början är det bättre att springa än att gå. Du får antagligen pröva några gånger. Det krävs en viss teknik, men det är enkelt att lära sig. Till och med små barn tycker att det är roligt. När du väl har lyckats brukar det sällan bli några större problem. Fåglar kommer sällan för nära. Däremot kan regnväder ställa till trassel. Det blir också svårt om många människor gör samma sak. Man behöver massor med plats. När det inte uppstår problem kan det vara en väldigt rolig aktivitet. Man kan ha en sten som tyngd. Om någon lossnar från stenen får du inte fler chanser.

Läsförståelse och de faktorer är den beroende av LÄSAREN Avkodning Ordförrådet Förkunskap Omvärldskunskap Kunskap om texter Kognitiv kapacitet Motivation Intresse Uppmärksamhet och koncentrationsförmåga Användning av lässtrategier TEXTEN Innehåll och ämne Genre Struktur Meningsbyggnad Ordval KONTEXTEN Aktivitet - uppgiftens utformning Sociokulturellt sammanhang Fritt efter Bråten, Liberg, Westlund

Före läsning Under tiden Efter läsning Aktiverar förkunskaper Fokuserar på det väsentliga i texten Läsa samtala skriva - samtala- läsa-skrivasamtala

Man vill om man kan! Man kan om man vill! Om att lära i utvecklingszonen

Läslyftet i teori och praktik Den sociokulturella teoriramen och forskning om språk-, läs-, och skrivdidaktik Arbeta i par. Formulera er sammanfattning punktvis.

Läs- och skrivportalen Modul: Samtal om text Del: Textsamtal före, under och efter läsning https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler/3- Grundskola/000_Samtal-om-text/Del_05/

Planera och organisera för Läslyftet

Läslyftets uppbyggnad/upplägg Modul, delar, moment Fortbildningen är uppbyggd i olika moduler. Modulerna finns tillgängliga på Läs- och skrivportalen. Varje modul består av 8 delar, som i sin tur består av 4 moment. Moment A-D = 2 veckor

Moduler: erfarenheter från läsåret 15/16? Material till Läslyftet finns i Läs- och skrivportalen https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/ Välja modul? Fördjupa sig i vald modul? Gå in och orientera dig. Skaffa dig en överblick/fördjupa dig. Gå in och titta på de olika modulernas innehåll och upplägg.

Planera och organisera nuläge och framåt

Läslyftets uppbyggnad Folder som stöd för rektorer och handledare: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.250455!/menu/article/att achment/planeraochorganiserapdfjan16.pdf

Titta igenom häftet. Utgå från häftets rubriker och samtala med varandra om nuläge och fortsatt arbete. Anteckna todoes

Handledaren Presentation Leda lärande Vilken blir din roll? Vad blir annorlunda?

Möta motstånd och försvar

Försvar mot lärande Exempel på olika typer av försvar Reduktion: Personer kan avvisa behov av kunskaper, insikter, nya idéer etc: det där vet jag mycket väl det där är inget nytt det här gör jag ju redan Nivellering: Personer kan släta över och inte låtsas om svårigheter och problem som fodrar lärande och nya kunskaper: det är inget problem vi gör så gott vi kan i och med flyktingkrisen, så

Motstånd Uppkommer i situationer där individen ställs inför något som hen inte vill eller kan finna sig i Personer kan vara i opposition till lärandets innehåll, utgångspunkter och bärande teorier Lärandeinnehållet kan strida mot personers ideologiska eller religiösa övertygelser Personer accepterar inte lärprocessens upplägg och sättet på vilken den genomförs Personer accepterar inte den sociala situationen i lärprocessen (arbetslaget, lärgruppen) Personer accepterar inte den/dem som leder lärprocessen Aktivt motstånd, kan t.ex. innebära: Att personer går i konfrontation med handledare, rektor och kollegor Att personer möter utbildare/handledare med sarkasmer, spydigheter och förlöjligande Passivt motstånd, kan t.ex. innebära: Att personer demonstrativt inte bidrar i gemensamma övningar/samtal: alltid sitter tysta Att personer konstant har förhinder att delta i gemensamma träffar

Motstånd mot lärande Individen ställs inför något som hen inte vill eller kan finna sig i opposition till lärandets innehåll, utgångspunkter och bärande teorier lärandeinnehållet strider mot personers ideologiska eller religiösa övertygelser accepterar inte lärprocessens upplägg och sätt på vilken den genomförs accepterar inte den sociala situationen i lärprocessen (arbetslaget, lärgruppen) accepterar inte den/dem som leder lärprocessen Aktivt motstånd går i konfrontation med lärledare, rektor och kollegor möter utbildare/lärledare med sarkasmer, spydigheter osv. Försvar mot lärande Reduktion: Personer kan avvisa behov av kunskaper, insikter, nya idéer etc: det där vet jag mycket väl det där är inget nytt Nivellering: Personer kan släta över och inte låtsas om svårigheter och problem som fodrar lärande och nya kunskaper: det är inget problem vi gör så gott vi kan det är ju flyktingkris Passivt motstånd, demonstrativt inte bidrar i gemensamma övningar/samtal konstant har förhinder att delta i gemensamma träffar

Handledaren och gruppen Om att skapa förutsättningar för pedagogiska samtal Överenskommelse Handledaren och rektor Överenskommelse? Skriv ner kort reflektion om hur du vill göra för att skapa förutsättningar för god ansvarsfördelning och kommunikation a) mellan dig och gruppen b) Mellan dig och rektor

Nuläge maj/juni vad gör jag nu? Vad bör vara klart innan sommaren?

Avslutning

Handledarutbildning handledarrollen Presentation Syftet med Läslyftet och handledarrollen Teori och praktik - den sociokulturella teoriramen Läs- och skrivportalen: Läslyftets moduler - upplägg, innehåll, likheter och skillnader Leda lärande väcka intresse och möta motstånd Att organisera för Läslyftet - handledarens uppdrag och uppgifter

8.30 Introduktion Lärares lärande Fika 9.30-10 10-12 Seminarium Läslyftet i Teori och praktik - den sociokulturella teoriramen 12 13 Lunch 13-14.30 Läslyftet Läs- och skrivportalen Läslyftets moduler Planera och organisera för Läslyftet 14.30 15 Fika 15-16 Handledaren och gruppen. Motstånd och försvar Handledaren och rektor. Avslutning

Handledarutbildning Lokalt, Örebro 5 dgr 24/5, 7/9, 30/11, 26/1, 29/3 Efter genomgången utbildning ska handledaren: ha utvecklat sin förmåga att handleda kollegialt lärande i lärargrupper med hjälp av Läslyftets fortbildningsmodell och materialet på Läs- och skrivpor-talen, kunna utmana sin egen och sina kollegors didaktiska kompetens, ha god kännedom om Läslyftets didaktiska innehåll, och vara förtrogen med Läslyftets bakgrund, syfte, mål och utformning.

Socrative 1. Förväntningar på dagen 2. Det här tar jag med mig från dagen 3. Det här önskar jag att vi tar upp/fokuserar på när vi ses i september

Läslyftet 2016-2017 Örebro kommun Madelene Forsmark, Ann Wahlström, Staffan Henningson, Josefin Nilsson

Få koll på läget! Skolverkets webb-sida om Läslyftet http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/laslyftet Folder: Planera och organisera för läslyftet http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.25045 5!/Menu/article/attachment/Planeraochorga niserapdfjan16.pdf Läs- och skrivportalen, Material https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/ madelene.forsmark@ ann.wahlström@ staffan.henningson@ josefin.nilsson@

Lästips. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Skolverket, 2012) http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwt pub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3f k%3d2573

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning Litteratur: Gibbons, P. (2010) Lyft språket, lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren. Gibbons, P. (2006, 2012). Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren. Hajer, M & Meestringa (2010) Språkinriktad undervisning. En handbok. Hägerfelth, G. (2011) Språkarbete i alla ämnen. Johansson, B & Sandell Ring, A. (2010) Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken. Hallgren & Fallgren. Skolverket (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Skolverket (2012) Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Wedin, Å (2010) Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle.

Läsning och lässtrategier Litteratur: Gear, A. (2015) Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och eftertänksam läsning. Reichenberg, M. (2008) Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Stensson, B. (2006) Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Författaren och & Bokförlaget Daidalos AB. Westlund, B. (2009) Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur. Westlund, B. (2015) Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategii för högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur. Nilsson, J. (2011) Explicit undervisning i lässtrategier. En fallstudie av en andraspråkselevs väg mot strategisk läsning. C-uppsats. Stockholms universitet. http://www.andrasprak.su.se/forskning/uppsatserrapporter/2011-explicit-undervisning-i-lasstrategier-1.107171

Bedömning, lärande och utveckling Litteratur: Berge & Blomqvist (2012) Skrivundervisning i samspel med litterära texter. Timperley (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft Skolverket (2013) Forskning för klassrummet. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se% 2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d3095

Aktuell forskning om undervisning för nyanlända elever. Bunar, N. (red.) (2015) Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Natur & Kultur. Otterup, T & Kästen-Ebeling, G (red.)(2015) En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever. Studentlitteratur. Nilsson, Josefin (2015) Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande. Masteruppsats. Sandell Ring, Aninika (2015) Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper. Masteruppsats. Göteborgs universitet. http://www.andrasprak.su.se/forskning/uppsatser-rapporter/2015-spr%c3%a5k-ochkunskapsutvecklande-arbetss%c3%a4tt-l%c3%a4rares-l%c3%a4rande-1.260627 http://www.andrasprak.su.se/forskning/uppsatser-rapporter/2015-att-utforska-nyanl%c3%a4ndaserfarenheter-och-kunskaper-1.252673