KRAV-märket står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar.

KRAV-märket står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Postadress: KRAV Box 1940, 751 49 Uppsala Besöksadress:Kungsängsgatan 12 Tel: 018-10 02 90 Fax: 018-10 03 66 Web: www.krav.se E-post: info@krav.se

KRAV-märktet står för bra miljö KRAV-märkt produktion är fri från kemiska bekämpningsmedel och bidrar till att minska läckaget av främmande ämnen till yt- och grundvatten. KRAV-märkt produktion bidrar till en ökande biologisk mångfald och minskad risk för läckage av näringsämnen som kan orsaka övergödning i vattendrag, hav och sjöar. KRAV-märket står för god djuromsorg KRAV-märkta produkter kommer från djur som har fått utlopp för sina naturliga behov. De har fått mat anpassad till djuret och inte främst till maximerad produktion. De har fått gå ute som de vill. Och de har fått ett värdigt och hänsynsfullt slut. KRAV-märket står för god hälsa KRAV-märkta produkter produceras med minimerad hantering av skadliga kemikalier, vilket innebär att arbetsmiljön i produktionen är relativt sett mycket god. Detta gäller inte minst på de ca 40 000 KRAV-anslutna odlingarna i tredje världen där arbetsmiljön i konventionella odlingar kan vara direkt skadlig. Tryggheten i att KRAV kontrollerar att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel, genmodifierade organismer (GMO) och onödiga tillsatser bidrar till konsumentens välbefinnande. KRAV-märket står för socialt ansvar KRAV-märkta produkter ska produceras under godtagbara sociala förhållanden och arbetsvillkor enligt KRAVs regler. Detta gäller också produkter som ursprungligen är kontrollerade av någon av KRAVs utländska systerorganisationer. Återcertifiering av utländska produkter ger ekologiska producenter världen över tillgång till en bredare marknad, möjlighet till bättre betalning och möjlighet för konsumenter i Sverige att visa global solidaritet. Produktion och grafisk formgivning: KRAVs informationsavdelning Tryck: Edita Västra Aros AB September 2003 2 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

Innehåll Information om KRAV...5-17 Medlemmar... 18 Styrelse KRAV... 20 Regelkomitté... 21 Besvärkommitté... 21 Adress och telefonlista till KRAV... 22 Läsanvisning... 23 Definitioner... 27 1. Syfte och omfattning... 37 2. Allmänna regler... 41 2.1 Anslutning... 42 2.2 Godkännande... 42 2.3 Åtaganden... 43 2.4 KRAVs kontroll... 45 2.5 Avtal med tredje part... 45 2.6 Årliga avgifter och avtalets giltighetstid... 46 2.7 Sekretess... 47 2.8 Hantering av personuppgifter... 48 2.9 Sanktioner när regler inte följs... 48 2.10 Dispens överklagande och omprövning... 50 2.11 Miljö-,natur och kulturskydd... 50 2.12 Hantering av KRAV-godkända produkter... 51 2.13 Märkning... 54 2.14 Marknadföring... 57 3. Lantbruk... 59 3.1 Omfattning... 60 4. Växtodling... 63 4.1 Allmänt... 64 4.2 Fribelägenhet, föroreningar... 65 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel... 66 4.4 Bekämpning och växtskydd... 68 4.5 Svampodling... 70 4.6 Jord, utsäde och plantor... 70 4.7 Övrigt... 70 5. Djurhållning... 73 5.1 Allmänt... 74 5.2 Djurmiljö... 76 5.3 Foder... 80 5.4 Hälso- och sjukvård... 84 5.5 Övrigt... 87 6. Biodling... 89 regler för krav-godkänd produktion januari 2004 3

7. Vattenbruk... 93 7.1 Verksamhetsområde... 94 7.2 Uppläggning av produktionen... 94 7.3 Karenstid... 97 7.4 Utgångsmaterial och ursprung... 98 7.5 Foder och utfodring... 98 7.6 Hälsa och djurskydd... 100 7.7 Laxartade fiskar... 102 8. Vildväxande produktion... 107 9. Hantering och förädling... 109 9.1 Ursprung och innehåll... 110 9.2 Livsmedelstillsatser och processer... 111 10. Slakt... 113 11. Foder till sällskapdjur...117 12. Produktionshjälpmedel... 119 12.1 Omfattning... 120 12.3 Analyser... 121 12.4 Förpackning... 121 13.Textiler... 123 13.1 Omfattning... 124 13.2 Utgångspunkt för reglerna... 124 13.3 Råvaror... 124 13.4 Detaljer... 126 13.5 Förädling... 126 13.6 Miljökriterier för våtberedning... 126 13.7 Insatsmedel... 127 13.8 Särskilda regler för olika steg i förädlingen... 129 13.9 Kvalitetskriterier för slutprodukten... 131 13.10 Märkning... 131 14. Hudar, läder och skinn... 133 14.1 Omfattning... 134 14.2 Råvaror... 134 14.3 Detaljer på läder och skinnprodukter... 134 14.4 Förädling... 134 14.5 Miljökriterier för våtberedningen... 134 14.6 Insatsmedel... 134 14.7 Särskilda regler för olika steg i processen... 135 14.8 Märkning... 135 15. Butikshantering och butiksauktorisation... 137 16. Restauranger och storhushåll... 141 16.1 KRAV-godkända måltider... 142 16.2 Registrering av KRAV-godkända livsmedel... 143 17. Återcertifiering av produkter som godkänts av andra kontrollorgan... 145 18. Utländsk produktion kontrollerad och godkänd av KRAV... 147 Bilagor... 149 4 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

utdrag ur kravs affärsinrikting antagen av KRAVs styrelse den 28 november 2002. Vision KRAV är ett verkningsfullt redskap för hållbar utveckling av ekologisk produktion och konsumtion, är en av världens effektivaste certifieringsorganisationer, är en global aktör med lokal förankring, är ett föredöme bland svenska tjänsteproducenter för vår miljöanpassning och vårt sociala ansvarstagande, samt en av lantbruks- och livsmedelssektorns attraktivaste arbetsplatser. KRAV har, genom KRAV-märket, ett av Sveriges mest kända och trovärdiga varumärkesförstärkare inom livsmedel och annan råvaruproduktion från jord- och vattenbruk. KRAV uppfattas som en viktig aktör i arbetet mot ett långsiktigt hållbart, demokratiskt samhälle. Verksamhetsidé KRAV verkar för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. Vi möjliggör för våra kunder att med hög trovärdighet marknadsföra kontrollerade ekologiska produkter som står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. regler för krav-godkänd produktion januari 2004 5

krav ekonomisk förening KRAV är en kontrollorganisation organiserad som ekonomisk förening. KRAV har syftet att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla en kontroll av ekologiska produkter. KRAVs målsättning är att medverka till en ökad ekologisk odling, djurhållning och produktion genom att ta fram trovärdiga regler, kontrollera, märka och informera. Medlemmar KRAVs 29 medlemmar representerar lantbrukare, förädlare, importörer distributörer, handel, hotell och restaurang samt miljö-, konsument- och djurskyddsintressen. Arla Foods AB Biodynamiska Produkter * Eco Trade AB Ekokött ek. för. Ekologiska Lantbrukarna Everfresh Group AB * Fältbiologerna Förbundet Djurens Rätt Förbundet Organisk Biologisk Odling GRO i Sverige AB Hemköpskedjan AB Hushållningssällskapens förbund Hälsokostrådet ICA-Handlarnas AB Kooperativa Förbundet Kung Markatta AB * Lantbrukarnas Riksförbund Milko ek. för. Norrmejerier ek. för. Saba Trading AB Samodlarna Sverige ek. för. Scandic Hotels AB Skånemejerier ek. för. Swedish Meats Svensk Mjölk AB Svenska Kvarnföreningen Svenska Lantmännen ek. för. Svenska Naturskyddsföreningen Vattenbrukarnas Riksförbund *associerade medlemmar 6 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

Styrelse KRAVs styrelse består av tolv ordinarie ledamöter, KRAVs VD och personalrepresentanter. Styrelsens ledamöter utses av årsstämman och är sammansatt så att kompetens finns inom lantbruk handel och distribution, förädlingsindustri, konsument-, djurskydds- och miljöfrågor. Anställda KRAV hade den 1 januari 2003 ett medelantal på 68 anställda, varav hälften är regionkontrollanter. Övriga anställda arbetar på kansliet i Uppsala med bland annat certifiering, information och administration. Anslutna och antal produkter Antal företag som kontrolleras för KRAV-godkänd produktion var i januari 2003: 3 530 lantbrukare 5 vattenbruk med fiskodling 550 förädlingsföretag 179 importörer 89 produktionsplatser för produktionshjälpmedel 570 butiker 300 restauranger 10 textilproducenter * 3 900 st produkter var KRAV-godkända i januari 2003. Den som vill söka efter en speciell KRAV-godkänd produkt eller efter ett företag som kontrolleras av KRAV hittar detta på www.krav.se. Katalogen heter förteckningen över alla företag som är anslutna till KRAVs kontroll, Produktlistan heter listan över alla KRAV-märkta varor. *(odlare och förädlare; kontrolleras av KRAVs dotterbolag KRAV Kontroll AB) regler för krav-godkänd produktion januari 2004 7

kravs uppgift KRAV verkar för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att reglerna efterlevs och att informera om KRAV-märket. Det är avgörande att anslutna kunder, konsumenter och myndigheter upplever KRAVs arbete som trovärdigt. Därför ska reglerna vara kontrollerbara, meningsfulla och rättvisa. KRAVs regler, kontroll och certifiering är bra verktyg för att uppnå väldefinierade mål, men de löser inte alla problem. Här följer några områden som vi ofta får frågor kring. Transporter och energianvändning Många frågar hur KRAV kan tillåta att ekologiska varor transporteras långt innan de hamnar i butikshyllorna. När det gäller till exempel kaffe, kakao, te och bananer ställs frågan på sin spets. Ska vi över huvud taget ha sådant i butikerna? Förutom att säkerställa att produktionen är ekologisk tar KRAV inte ställning till vilken typ av produkter som importeras. KRAV anser däremot att det är bättre att de produkter som importeras är ekologiskt producerade. Det vinner alla på i längden, dels de som lever i produktionslandet, dels svenska producenter som törs satsa på en tydligt ökande marknad för ekologiskt, och slutligen de konsumenter som får ett större utbud av KRAV-märkta produkter. Det är inte heller självklart att en produkt som har transporterats långt alltid har förbrukat en större mängd fossil energi än en som har transporterats kortare. Till exempel kan energianvändningen för grönsaker som odlas på friland i andra länder och transporterats till Sverige vara lägre än energianvändningen för svenska grönsaker odlade i växthus. Det är väsentligt att ta hänsyn till hela kedjan från odlingen till det att produkten finns hemma hos konsumenten. Att KRAV inte har regler för transport och energianvändning beror inte på försumlighet, området är svårt att reglera på ett rättvist och kontrollerbart sätt. Frågan har blivit grundligt utredd av regelkommittén som har kommit till slutsatsen att detta område måste hanteras utanför regelverket tills vidare. 8 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

Miljöpåverkan Tillämpningen av KRAVs regler i lantbruket stärker och ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. (Genom att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används bevaras och förstärks livet i marken.) Ekologiskt lantbruk gör att fler insekter, växter, fåglar och andra djur som blivit undanträngda av det kemikalieintensiva jordbruket får tillträde till sina marker igen. Två steg till på vägen är att KRAVs regler numera också kräver att lantbrukaren ska ha en skötselplan för natur- och kulturvärden på sin gård. Dessutom bör alla anslutna till KRAV också ha ett miljöledningssystem. Växtnäring KRAVs regler föreskriver att lantbrukaren ska minimera växtnäringsförluster och hushålla med tillgänglig växtnäring. Detta bidrar till miljönyttan med ekologisk odling och ger samtidigt en bättre ekonomi i odlingen. En hjälp i detta arbete är att räkna ut en växtnäringsbalans mellan mängden näring som förs ut via produkter från gården och mängden näring som köps in via till exempel foder och gödsel. Aktuell markkartering ger också underlag för hur gårdens fosfor- och kaliumgödsling görs på bästa sätt. Genom att utnyttja den ekologiska rådgivningen, som länsstyrelser, hushållningssällskap med flera står till tjänst med, kan den ekologiska lantbrukaren få ett bättre växtnäringsutnyttjande på gården. internationellt IFOAM Ekologisk produktion är en världsomspännande företeelse. Det finns kontrollorgan för ekologisk produktion runt hela jorden och den ekologiska produktionen växer starkt. För att hantera frågorna om ekologisk produktion internationellt bildades IFOAM - International Federation of Organic Agriculture Movements - som är en internationell paraplyorganisation för lantbrukar-, forskar-, utbildnings- och kontrollorganisationer som verkar för ekologisk produktion. IFOAM grundades 1972 och har omkring 700 medlemmar i 100 länder. KRAV är medlem i IFOAM. KRAV deltar aktivt i att utveckla IFOAM:s regler. KRAV var också det första kontrollorganet för ekologisk produktion som ackrediterades enligt IFOAM:s kriterier som utgår från ISO 65. KRAV är också aktivt i bevakning och påverkan av EU:s regelverk för ekologisk produktion. Mer information om IFOAM hittar du på deras hemsida: www.ifoam.org regler för krav-godkänd produktion januari 2004 9

KRAV Kontroll AB KRAV har ett dotterbolag som heter KRAV Kontroll AB. Verksamhetsidén lyder: KRAV Kontroll kan med sin nära anknytning till KRAV, tillhandahålla pålitlig certifiering som ger tillgång till internationell marknad för ekologiska produkter. Vi stöder utvecklingen av lokalt förankrad certifiering i de länder vi är verksamma. KRAV Kontroll genomför kontroll av produktion som sker i andra länder samt kontroll av bland annat textilindustri för KRAVs räkning. Handel I internationell handel med ekologiska produkter är det avgörande att återcertifieringen fungerar. Återcertifiering är det som sker när en ekologisk produkt från ett annat land, kontrollerat av ett annat kontrollorgan ska säljas i Sverige med KRAV-märket. Om alla dokument angående produkten är klara och kontrollorganet är ordentligt utvärderat så passerar produkten och får säljas som KRAV-godkänd. För att återcertifieringen ska löpa snabbt och handel med ekologiska produkter ska kunna fungera enklare har ett samarbete inletts mellan flera IFOAMackrediterade, internationella kontrollorgan. KRAV är ett av dessa. Meningen är att kontrollorganen ska jämka ihop sina regler och strömlinjeforma processen så att inga onödiga hinder ska finnas för införsel, import och export av ekologiska produkter. Ökande världsmarknad Europa och USA har en snabb marknadsexpansion för ekologiska livsmedel, främst på grund av bristande livsmedelssäkerhet och en stark hälsotrend. Världsmarknaden för ekologiska livsmedel växer med ca 20 procent per år och uppskattas 2002 till ca 200 miljarder svenska kronor. 10 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

det ekologiska lantbrukets målsättning Grunden för det ekologiska lantbruket är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och tanken om global solidaritet. Målsättningen är att i lantbruket bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan ska vara att i alla led (produktion, förädling, distribution etc) visa omsorg om naturliga processer och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga lantbruksekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks kulturlandskapets biologiska mångfald skyddas och utvecklas förbrukningen av fossila bränslen och andra icke förnyelsebara naturresurser, liksom utsläppen av föroreningar, minimeras användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende och en värdig tillvaro lantbrukaren ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska livsmedel blir tillgängliga för alla konsumenter till ett rimligt pris Det ekologiska lantbruket strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort, samt mellan producent och konsument, dels genom maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara, dels genom öppenhet kring verksamheten. Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar ( 4) och är under omarbetning. regler för krav-godkänd produktion januari 2004 11

reglernas uppbyggnad KRAVs regler är att betrakta som minimiregler. De baseras på Det ekologiska lantbrukets målsättning (se sidan 11) utifrån vad som är möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna förändras efterhand så att de alltmer närmar sig den uppsatta målsättningen. De förändringar som görs i reglerna kan inte verka retroaktivt. Regelarbetet Från och med 2002 revideras KRAVs regler med några kapitel i taget, istället för de omfattande revisionerna som tidigare genomförts vart 2:a respektive 3:e år. Det innebär att revisionsarbetet kommer att pågå löpande men för olika avsnitt vid olika tillfällen. KRAVs styrelse beslutar om vilka delar av reglerna som ska revideras under en viss tidsperiod och målen med förändringen. Regelkommittén har det övergripande ansvaret för regelutvecklingen, gör mindre korrigeringar i reglerna, ser till att de olika regeldelarna hänger ihop och inte är motstridiga sinsemellan och lägger fram förslag på ändringar av reglerna till KRAVs styrelse som beslutar. Till sin hjälp har regelkommittén regelansvarig på KRAV och arbetsgrupper som bildas specifikt för olika avsnitt som ska revideras. Revisionerna sker i samarbete med sakkunniga på respektive område och regeltexten går igenom en eller flera remisser. När remisserna är klara sammanställs ett förslag som läggs fram till beslut i KRAVs styrelse. Ändringar som påkallas av förändringar i omvärlden, till exempel nya förordningar i EU, kan göras utan remisser. Regelremisser Regelremisser skickas alltid till KRAVs medlemmar, därutöver till andra berörda. Regelremisserna är tillgängliga för alla på KRAVs hemsida, där finns också en länk till regelremiss@krav.se för att skicka remissvar och andra synpunkter angående reglerna. Remissvar är offentliga. Nya regler KRAVs regler justeras normalt två gånger per år och träder ikraft den 1 januari (utgåva januari) respektive den 1 juli (utgåva juli). Utgåva januari utkommer både i tryckt och i elektronisk form. Det tryckta formatet distribueras den 1 oktober dvs tre månader innan de träder ikraft. Då lanseras även reglerna på KRAVs hemsida under avsnittet Ändringar/nyheter. Utgåva juli utkommer i elektronisk form och finns tillgängligt på KRAVs hemsida under avsnittet Ändringar/nyheter den 1 april dvs tre månader innan de träder ikraft. 12 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

Regelkommittén Regelkommittén, som är ett utskott till KRAVs styrelse, tillsätts årligen med 7 ledamöter inklusive VD och ska vara sammansatt så att den har djup förståelse för de kontrollgrenar som revideras. Regelkommittén 2003: Ordförande Lena Söderberg, VD KRAV Föredragande Kathinka Löfberg, regelansvarig KRAV Ledamöter Els-Marie Aronsson, Förvaltningschef, Konsument Göteborg Göran Nilsson Axberg, Deputy Director, Stockholm Environment Institute Lars Hällbom, Miljökonsult Per-Anders Nilsson, Regional Sales Manager hos Karlshamns AB Marianne Schönning, Ekologisk lantbrukare, Styrelseledamot i Ekologiska lantbrukarna och i KRAV Kari Örjavik, Konsult och ekologisk producent IFOAM:s regler och kontroll IFOAM har utvecklat övergripande internationella regler för ekologisk produktion. Dessa är grundläggande för KRAVs regler. IFOAM har även ett kvalitetssäkringssystem utformat för att utvärdera och godkänna kontrollverksamhet. Systemet kallas IFOAM Accreditation. KRAV är ackrediterat enligt detta system. KRAV uppfyller EU:s regler EU har regler för ekologisk produktion i Rådets förordning (EEG) 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Förordningen är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningen omfattar växtodling, animalieproduktion och förädling. KRAVs regler uppfyller EEG-förordningen och är i vissa fall strängare än denna. En annan stor skillnad är att KRAVs regler omfattar fler områden än EEG-förordningen, till exempel restaurangauktorisering, textil och fiskodling. Endast EU-godkänd Reglerna i EEG-förordningen skiljer sig i vissa avseenden från KRAVs regler. Förutom att kontrollera produktionen enligt KRAVs regler, har KRAV Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets uppdrag att kontrollera produktion enligt EEG-förordningen. Kontroll enbart enligt EEG-förordningen ger företaget rätt att kalla produkten ekologisk. Däremot har företaget inte rätt att använda KRAVs namn eller märke, varken på produkter eller för att beskriva produktionen. regler för krav-godkänd produktion januari 2004 13

kontroll skapar trovärdighet KRAV kontrollerar ekologisk produktion samt hantering och marknadsföring av KRAV-märkta produkter. Dels sker en fysisk kontroll hos alla företag (t ex lantbrukare) som ansluter sig till KRAV. Den kontrollen genomförs av KRAVs anställda kontrollanter. Dels sker en kontroll av all dokumentation såsom kontrollrapporter, recept och alla återcertifieringsärenden etc. Detta görs av KRAVs anställda handläggare. Kvalitet Förutom att verka för en bra miljö ska KRAV-märkta produkter också hålla hög kvalitet och livsmedelssäkerhet. De normala kontrollsystemen för livsmedelshygien gäller självfallet också ekologiska produkter men omfattas inte av KRAVs kontroll. Spårbarhet Den årliga kontrollen av alla företag som följer KRAVs regler gör att vi vet var alla KRAV-märkta råvaror kommer ifrån. I KRAV-katalogen på hemsidan www.krav.se kan man hitta namn och adress till lantbrukare och andra företag som levererar KRAV-godkända produkter. Man kan också hitta de produkter som är godkända av KRAV i produktlistan på hemsidan. KRAV kontrolleras För att konsumenten ska kunna lita på KRAV kontrolleras och ackrediteras vi enligt IFOAM Accreditation Criteria. I Sverige är vi godkända av Jordbruksverket och Livsmedelsverket för att utföra kontroll av ekologisk produktion. Utländska produkter För att en produkt som inte stått under KRAVs kontroll i all hantering och produktion ska kunna KRAV-godkännas, fordras att den återcertifieras. Återcertifieringen ska i huvudsak bestå av två huvuddelar: 1. KRAVs erkännande av kontrollorganet (eller kontrollorganen) som har kontrollerat produkten innan den kontrolleras av KRAV. 2. KRAVs godkännande av den aktuella produkten. För att underlätta en säker handel med ekologiska produkter eftersträvar KRAV samarbete med kontrollorgan som har låtit sig utvärderas av oberoende granskare. För närvarande bedöms ackreditering enligt IFOAM Accreditation Criteria vara den mest heltäckande och säkra utvärderingsmetoden. 14 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

krav-märket Historik Namnet KRAV skapades av Gunnar Rundgren, en av föreningens tre grundare 1985, som en förkortning av Kontrollföreningen för alternativ odling, som föreningen då hette. Märket KRAV skapades samma år av föräldrarna till en annan av grundarna, Kalle Källander. Båda föräldrarna var bildlärare. Pappa Ragnar utformade det stämpelliknande grundmärket och mamma Lilly tog fram två varianter, ett importmärke och ett märke för produktionshjälpmedel. I början av 90-talet fick KRAV-märket genom en mindre ansiktslyftning sitt nuvarande utseende. Nuläge Idag är KRAV-märket känt av 94 procent av befolkningen. 7 av 10 konsumenter vet att KRAV-märket på en vara betyder att den är ekologiskt producerad, 6 av 10 att den är producerad enligt KRAVs regler och 5 av 10 att produktionen är kontrollerad och godkänd av KRAV. De mervärden som konsumenterna främst förknippar med KRAV-märket är bra för miljön, bra för djuren, få tillsatser, kontroll av tillverkningen och bra för hälsan. 92 procent av KRAVs kunder instämmer helt eller i huvudsak i att KRAVmärket ger dem fördelar i konkurrens med andra företag. Regler KRAV-märket är ett registrerat varumärke med nummer 338 153. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till namnet KRAV. KRAVs namn och märke får endast användas av de som tecknat avtal med och blivit godkända av KRAV ekonomisk förening. Användningen av KRAVs namn och märke regleras i följande regelavsnitt: Kapitel 1 Syfte och omfattning Kapitel 2 Allmänna regler, avsnitt 2.13 och 2.14 Kapitel 13 Textiler, avsnitt 13.10 Kapitel 14 Hudar, läder och skinn, avsnitt 14.8 Kapitel 15 Butikshantering och butiksauktorisation, avsnitt 15.1.1, 15.1.2 och 15.1.7 Kapitel 16 Restauranger och storhushåll, avsnitt 16.1.9-16.1.12 och 16.2.4 regler för krav-godkänd produktion januari 2004 15

Utföranden KRAV-märket finns i följande utföranden Grundmärke märke för ekologisk produktion.. B-märke; märke för restaurang & storkök (utan undertext), samt för varor med mindre än 95% ekologiska råvaror (med undertext). Märke för vildväxande produktion Märke för export Märke för produktionshjälpmedel Original till KRAV-märket i dess olika utföranden kan laddas ner i svart, i en dekorfärg och i fyrfärg från: www.krav.se/arkiv/krav-märke eller beställas från KRAVs kansli. Vid osäkerhet om vilket utförande som ska användas, kontakta KRAVs kansli. www.krav.se/arkiv/krav-marke 16 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

Anvisningar KRAV-märket ska inte beskäras utan ska användas i sin helhet. KRAV-märket ska alltid tryckas positivt, även mot mörk bakgrund och då i en ljus oval. KRAV-märkets färg ska i första hand vara mörkgrön, pms 342 (motsvarar 100 procent gul + 40 procent mangenta + 100 procent cyan i europafärgskalan) eller svart. KRAV-märket ska inte i direkt anslutning kombineras med andra märken eller annan text än den som ingår i märket. När KRAV-märket förekommer tillsammans med andra varumärken eller logotyper, ska KRAV-märket inte dominera över dessa. KRAV-märket ska placeras på den yta av förpackningen som ska exponeras. KRAV ska alltid skrivas med versaler i rubriker och text. KRAV är inte ett produktnamn eller del av ett produktnamn. Sammansättningar som KRAV-limpa, KRAV-frukt och KRAV-mjölk etc, eller produktnamn-krav ska därför undvikas. Korrekt formulering är KRAV-märkt eller KRAV-godkänd limpa, frukt och mjölk etc eller produktnamn. Rekommendationer KRAV-märkta varor säljer sig inte själva även om efterfrågan ökar stadigt. De måste marknadsföras minst lika aktivt och konsekvent som vanliga varor för att nå framgång på marknaden. KRAV-godkänd produktion bör marknadsföras på sina egna meriter och mervärden, inte på påståenden att konventionell produktion skulle vara sämre. De mervärden som bör framhållas kan sammanfattas i KRAV-märkets fyra ben ; Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar På www.krav.se/trycksaker.asp under årsredovisningar, finns innehållet i KRAV-märkets fyra ben formulerat på sidorna 4-7. KRAVs lanseringspaket når ut till rätt målgrupp KRAV har utvecklat en tjänst, KRAVs lanseringspaket, som mot ersättning erbjuder KRAV-anslutna företag lansering av KRAV-märkta produkter. Tjänsten ger företagen tillgång till KRAVs unika kanaler till medier, beslutsfattare och pionjärkonsumenter för att föra ut sina budskap. Kontakta info@krav.se för mer information. regler för krav-godkänd produktion januari 2004 17

medlemmar i september 2003 Arla Foods AB Gun Olsson Box 5407, 402 29 Göteborg Tel: 031-703 23 25, Fax: 031-703 20 90 E-post: gun.olsson@arlafoods.com GRO i Sverige AB Jan Nerelius 105 33 Stockholm Tel: 08-787 53 00, Fax: 08-787 53 10 E-post: jan.nerelius@gro.lrf.se Biodynamiska Produkter * John Gerhard Tuna Industriväg 17, 153 21 Järna Tel: 08-551 708 30, Fax: 08-551 713 37 E-post: john.gerhard@biodynamiskaprodukter.se Eco Trade AB Anneke Svantesson 745 84 Enköping Tel: 0171-266 00, Fax: 0171-266 70 E-post: anneke.svantesson@lantmannen.se Ekokött ek. för. Börje Karlsson Kinne Vedum, Lerslyckorna, 533 97 Götene Tel: 0511-530 19, Fax: 0511-532 59 E-post: info@ekokott.org Ekologiska Lantbrukarna Lennart Larsson Sågargatan 10 A, 753 18 Uppsala Tel: 018-10 10 06, Fax: 018-10 10 66 E-post: lennart.larsson@ekolantbruk.se Everfresh Group AB * Hans Jönsson Långbergav. 5, 256 69 Helsingborg Tel: 042-450 23 00, Fax: 042-450 23 90 E-post: hans.j@everfreshgroup.com Fältbiologerna Linda Larsson Döbelsgatan 2 C:142, 752 37 Uppsala E-post: lau_lindas@hotmail.com Förbundet Djurens Rätt Kristina Odén Kungsladugårdsgatan 116 414 76 Göteborg Tel 031-24 17 05 E-post: kristina.oden@djurensratt.se Förbundet Organisk Biologisk Odling Wilhelm Raattamaa Box 1, 570 32 Hjältevad Tel: 0381-23 12 52 E-post: wilhelm.raattamaa@home.se Hemköpskedjan AB Madeleine Johansson Box 828, 791 29 Falun Tel: 023-589 62, Fax: 023-71 19 77 E-post: madeleine.johansson@hemkop.se Hushållningssällskapens förbund Åke Clason Klarabergsgatan 37, 111 21 Stockholm Tel: 08-545 278 00, Fax: E-post: ake.clason@hush.se Hälsokostrådet Anna Maria Nordin Box 6356, 102 35 Stockholm Tel: 08-545 411 60, Fax: 08-545 401 70 E-post: annamaria@halsokostradet.se ICA-Handlarnas AB Kerstin Lindvall 170 85 Solna Tel: 08-585 502 90, Fax: 08-585 506 21 E-post: kerstin.lindvall@ica.se KF (Kooperativa Förbundet) Barbro Bragman Box 15200, 104 65 Stockholm Tel: 08-743 17 41, Fax: 08-743 15 13 E-post: barbro.bragman@kf.se Kung Markatta AB * Lennart Olsson Hjälmarsberg, 705 90 Örebro Tel: 019-30 73 00, Fax: 019-32 02 01 E-post: lennart.olsson@kungmarkatta.se LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) Jan Eksvärd Klara Östra Kyrkogata 12, 105 33 Stockholm Tel: 08-787 50 00, Fax: 08-24 81 19 E-post: jan.eksvard@lrf.se Milko ek. för. Anders Magnusson Box 2047, 650 02 Karlstad Tel: 054-22 30 14, Fax:054-22 30 02 E-post: anders.magnusson@milko.se 18 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

Norrmejerier ek. för. Jan-Erik Noord Mariehemsvägen 10, 906 52 Umeå Tel 090-18 29 33, Fax 090-18 29 45 E-post: janerik.noord@norrmejerier.se Saba Trading AB Linnea Jönsson Box 150 73, 250 15 Helsingborg Tel: 042-24 95 69, Fax: 042-29 71 31 E-post: linnea.jonsson@saba.se Samodlarna Sverige ek. för. Kari Örjavik Östra Skymnäs, 684 95 Höje Tel: 0563-723 68, Fax: 0563-720 66 E-post: kari@grolink.se Scandic Hotels AB Jan Peter Bergkvist Box 6197, 102 33 Stockholm Tel: 08-517 350 63, Fax: 08-517 352 40 E-post: janpeter.bergkvist@scandic-hotels.com Skånemejerier ek. för. Ingemar Nordell 205 03 Malmö Tel 040-31 39 26, Fax 040-94 73 58 E-post: ingemar.nordell@skanemejerier.se Swedish Meats Johan Stegard Ballabo 27, 436 93 Västerlanda Tel: 0520-65 21 31 E-post: stegard@telia.com Svensk Mjölk AB Hans Andersson 105 46 Stockholm Tel: 0771-19 19 00, Fax: 08-21 83 63 E-post: hans.andersson@svenskmjolk.se Svenska Kvarnföreningen Alf Messing Box 16141, 103 23 Stockholm Tel: 08-762 67 96, Fax: 08-678 66 02 E-post: alf.messing@bageri.se Svenska Lantmännen ek. för. Margareta Minsér Box 905, 601 19 Norrköping Tel: 011-21 80 41, Fax: 011-21 80 95 E-post: mmi@lantmannen.se Svenska Naturskyddsföreningen Gun Rudquist Box 4625, 116 91 Stockholm Tel: 08-702 65 07, Fax: 08-702 08 55 E-post: gun.rudquist@snf.se Vattenbrukarnas Riksförbund Björn Lindblad Fiskebäckshamn 4, 426 58 Västra Frölunda Tel: 031-29 04 68, Fax: 031-29 57 74 E-post: info@vattenbrukarna.se * Associerade medlemmar regler för krav-godkänd produktion januari 2004 19

styrelse krav ek. förening vald vid föreningsstämma 2003-04-24 KRAVs styrelse består av ordförande, tolv ordinarie ledamöter, två ordinarie personalrepresentanter och två suppleanter för dem samt KRAVs VD. Styrelsen förutom personalrepresentanter utses av föreningsstämman och dess sammansättning skall spegla de olika medlemmarnas verksamhetsinriktning. Ordförande Bo Thunberg Hannäs Gård 665 91 Kil Tel: 0708-83 35 25 E-post: bo.thunberg@krav.se Vice ordförande Per Stenström Sia Glass AB Box 100, 310 80 Slöinge Tel: 0346-71 51 24, Fax: 0346-71 51 02 E-post: per@siaglass.se VD Lena Söderberg KRAV, Box 1940 751 49 Uppsala Tel: 018-10 02 96, Fax: 018-10 03 66 E-post: lena.soderberg@krav.se Per Baummann Rörstrandsgatan 24 113 40 Stockholm Tel: 08-743 17 54 E-post: per.baummann@coop.se Ingemar Albertsson Arla Foods AB, Torsgatan 14 105 46 Stockholm Tel:08-789 54 10, Fax:08-24 62 99 E-post: ingemar.albertsson@arlafoods.com Hélène Arrenfeldt Svensk Dagligvaruhandel 103 29 Stockholm Tel: 08-762 78 05 E-post: helene.arrenfeldt@svenskdagligvaruhandel.se Marie Pettersson Mälarchark AB, Hejargatan 1 632 29 Eskilstuna Tel: 016-14 89 80 E-post: marie@malarchark.se Carl Jonson Toften 623 311 96 Heberg Tel: 0346-521 86 E-post: carl_jonson@hotmail.com Helena Ullmark KRAV, Box 92 272 22 Simrishamn Tel: 046-20 05 05, Fax: 046-20 05 05 E-post: helena.ullmark@krav.se Kristine Borg Mörbyvägen 9 149 31 Nynäshamn Tel: 08-52010645 E-post: kristine.borg@krav.se Lennart Josefsson(supl.) KRAV, Färsån 3820 840 70 Hammarstrand Tel: 0690-240 60, Fax: 0690-240 60 E-post: lennart.josefsson@krav.se Maria Karlman (supl.) KRAV, Box 1940 751 49 Uppsala Tel: 018-10 02 90, Fax: 018-10 03 66 E-post: maria.karlman@krav.se Kåre Olsson Skattungbyn 1225 794 91 ORSA Tel: 0250-55 12 02 E-post: k.olsson@snf.se Bengt Persson Välingetorps Gård 79 a 262 92 Ängelholm Tel: 042-690 62, Fax: 042-690 54 E-post: bengt.persson@lrf.se Marianne Schönning Härnebo 8363 823 92 Holmsveden Tel: 0270-422200, Fax: 0270-422200 E-post: marianne.schonning@ekolantbruk.se Kristina Forslund Box 7019 750 07 Uppsala Tel: 018-67 17 81 E-post: kristina.forslund@idmed.slu.se Gunnel Axelsson Nycander Gnejsvägen 18 C 752 42 Uppsala Tel: 018-5012 05 E-post: gunnel.axelssonnycander@telia.com 20 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

regelkommitté 2003 Ordförande Lena Söderberg, VD KRAV E-post: lena.soderberg@krav.se Föredragande Kathinka Löfberg, regelansvarig KRAV E-post: kathinka.lofberg@krav.se Els-Marie Aronsson Konsument Göteborg Box 113 64, 404 28 Göteborg Tel: 031-61 15 15, Fax: 031-13 10 43 E-post: els-marie.aronsson@konsument.goteborg.se Göran Nilsson Axberg Stockholm Environment Institute Box 2142, 103 14 Stockholm Tel: 08-412 14 31, Fax: 08-723 03 48 E-post: goran.nilsson.axberg@sei.se Lars Hällbom Hedenbergsv.10 752 60 Uppsala Tel: 018-46 31 66 E-post: lars_hallbom@hotmail.com besvärskommitté 2003 Ordförande Kåre Olsson Skattungbyn 1225 794 91 ORSA Tel: 0250-55 12 02 E-post: k.olsson@snf.se Föredragande Lena Söderberg, VD KRAV Staffan Ahrén Husa Gård AB, 186 97 Brottby Tel: 08-512 414 12 E-post: staffan@husagard.se Carl Jonson Toften 623 311 96 Heberg Tel: 0346-521 86 E-post: carl_jonson@hotmail.com Pia Lindeskog Stockholms Läns Landsting Centrum för tillämpad näringslära Box 17533 118 91 Stockholm Tel: 08-517 780 44, Fax: 08-517 780 51 E-post: pia.lindeskog@smd.sll.se Per-Anders Nilsson Karlshamns AB, 374 82 Karlshamn Tel: 0454-826 67, Fax: 0454-75 20 29 E-post: pan@karlshamns.se Marianne Schönning Härnebo 8363 823 92 Holmsveden Tel/Fax: 0270-42 22 00 E-post: marianne.schonning@ekolantbruk.se Kari Örjavik Östra Skymnäs 684 95 Höje Tel: 0563-723 68 Fax: 0563-720 66 E-post: kari@grolink.se Maud Lindmark Box 30 125 21 Älvsjö Tel: 08-727 05 00, Fax: 08-99 41 90 E-post: maud.lindmark@kavli.se Kerstin Lindvall (Vallgatan 7), 171 93 Solna Tel: 08-585 502 90, Fax: 08-585 506 21 E-post: kerstin.lindvall@ica.se Camilla Sandenskog Swedish Meats 121 86 Johanneshov Tel: 08-725 81 20 E-post: camilla.sandenskog@sqmsales.com Kristina Odén Kungsladugårdsgatan 116 414 76 Göteborg Tel 031-24 17 05 E-post: kristina.oden@djurensratt.se Regelkommittén och Besvärskommittén för 2004 väljs under hösten 2003 regler för krav-godkänd produktion januari 2004 21

Adress och telefonlista till KRAV Alla anställda på KRAV går att nå via KRAVs växel och den gemensamma adressen till KRAV är: KRAV, Box 1940, 751 49 Uppsala Tel: 018-10 02 90 (växel) e-post: info@krav.se (allmän) lantbruk@krav.se (för KRAV-certifierade lantbrukare) livsmedel@krav.se (för KRAV-certifierade livsmedelsföretag) Hemsida: www.krav.se E-post: anställda på KRAV har e-postadresser enligt principen; fornamn.efternamn@krav.se (å=a, ä=a, ö=o). VD-Stab VD Lena Söderberg Tel: 018-10 02 96, 070-622 78 46 Vice VD Kjell Sjödahl Svensson Tel: 018-10 75 04, 070-311 44 37 INFORMATION Informationschef Michael Giese Tel: 018-10 78 21, 070-591 30 04 LANTBRUK Avdelningschef Staffan Sjödén Tel: 018-10 78 12 LIVSMEDEL Avdelningschef Ewa Bellbrant Tel: 018-10 75 07, 070-587 06 00 FÄLTKONTROLL Avdelningschef Eva-Lena Rådberg Tel: 018-10 13 05, 070-621 05 24 Region Mälardalen Jonas Tannlund Tel: 0150-311 70, 070-591 16 74 Region Norr och Mitt Eva Alskog Tel: 090-12 13 70, 070-215 46 17 Region Öst Gunnel Sigurd Tel: 0371-702 06, 070-591 16 77 Region Väst Marc Wester Tel: 0523-233 08, 070-215 46 24 Region Syd Dan Elisson Tel: 035-426 40, 070-630 35 23 KRAVs dotterbolag KRAV KONTROLL AB Box 1940, 751 49 Uppsala e-post: info@kontroll.krav.se www.krav.se/kravkontroll VD Ulla Johansson Tel: 018-13 80 40, 070-528 02 91 Fax: 018-13 80 41 22 regler för krav-godkänd produktion januari 2004

Läsanvisning Tabellen ger dig en översiktlig bild över vilka kapitel som du behöver läsa ingående beroende på din verksamhet. På KRAVs hemsida går det också att välja portionsförpackade regler för den produktion/verksamhet som bedrivs. Se www.krav.se/regler2003/lasanvisning.htm Produktion Växtodling Djurhållning Biodling Vildväxande produktion Hantering och Förädling Slakt Butik Restaurang och Storhushåll Produktionshjälpmedel Textil Läder och hudar Svampodling Internationell handel och prouktion Vattenbruk Foder till sällskapsdjur KAPITEL Inl. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Bilagor x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x (x) (x) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x (x) (x) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x regler för krav-godkänd produktion januari 2004 23

Regler för KRAV-godkänd produktion Utgåva januari 2004 Dessa regler är antagna av KRAVs styrelse den 16 juni 2003 Ändring har skett i följande regler: Definitioner, kapitel 1, 2.11-12, 4.4.2, 12 samt bilaga 3 och 9 (ny). Ikraftträdande Reglerna gäller från och med den 1 januari 2004

1. DEFINITIONER

I KRAVs regler används följande begrepp: Ansluten till KRAVs kontroll För att vara ansluten till KRAVs kontroll krävs ett skriftligt avtal, där producenten bl a förbinder sig att uppfylla KRAVs regler och erlägga fastställda avgifter. A-produkt En produkt som innehåller minst 95 viktprocent KRAV-godkända råvaror benämns A-produkt. Auktoriserad En auktoriserad butik eller restaurang är godkänd av KRAV att hantera och förädla KRAV-godkända livsmedel samt att marknadsföra sig som KRAVgodkänd. Avvikelser Avsteg från KRAVs regler. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. Biologiska bekämpningsmedel Med biologiskt bekämpningsmedel avses en bioteknisk organism (mikroorganismer, nematoder, insekter eller spindeldjur som framställts för ett tekniskt syfte) som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Biprodukter Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité. (Denna definition gäller endast kapitel 7, vattenbruk.) B-produkt En produkt som innehåller minst 70 men mindre än 95 viktprocent KRAVgodkända råvaror benämns B-produkt. Brukningsenhet Fastighet eller företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam bokföring. Bur En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur. 28 definitioner januari 2004

Besvärskommitté (f.d. Certifieringskommitté) Besvärskommittén är organisatoriskt skild från KRAVs styrelse men utses årligen av styrelsen dit man också rapporterar. Besvärskommitténs uppgift är att besluta om överklaganden av beslut i certifieringsärenden. Certifieringsärenden Certifieringsärenden består av godkännanden och underkännanden av produkter och producenter samt av kontrollärenden, som är avvikelser från KRAVs regler, dispensansökningar, prövningar och regelförfrågningar. De innebär tillämpning/ tolkning av KRAVs regler. Certifikat Intyg om KRAV-godkännande för speciell produkt, produktion eller aktivitet. Dispenser Tidsbegränsad befrielse/undantag från KRAVs regler. Dispenser kan beviljas individuellt eller generellt. EU-ekologisk Producerad och kontrollerad i enlighet med Rådets förordning (EEG) nr 2092/ 91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, utan att vara KRAV-godkänd. Farligt avfall Med farligt avfall menas t ex explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- & elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack. Färgämne Ämne som har eller kan ge färg. Det kan förekomma i naturen eller vara syntetiskt framställt. Färskvaror Livsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilisering, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begränsad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla. Förpackning Produktens inre och yttre emballage. Förpackningsmateriel Produkter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och presentera en vara. definitioner januari 2004 29

Försiktighetsprincipen Om miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan eller miljön. Förädling Som förädling räknas till exempel: malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri- och slakteriverksamhet, konservering, djupfrysning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifierad organism GMO En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan: Hybrid-DNA-metoder med vektorsystem, vilka omfattas av rådets rekommendation 82/472/EEG(1). Metoder som innebär direkt införande i en organism av ärftligt material som beretts utanför organismen genom bl a mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid- DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används: befruktning in vitro, konjugation, transduktion, transformation eller annan naturlig process, induktion av polyploidi. Produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer. Produkter där råvaran är GMO eller produkter som syntetiserats av en GMO. Grovfoder Med grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis). Hantering Som hantering räknas till exempel: mottagning, lagring, torkning, packning, sortering av spannmål, fröer, grönsaker, potatis och frukt. Vidareförsäljning och handhavande av KRAV-märkt produkt i obruten förpackning räknas ej som hantering (se även regel 2.12.1). 30 definitioner januari 2004

Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bl a blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler (IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditiation Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing). Ingredienser Varje ämne, inklusive tillsats, som använts vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel och som finns kvar i den färdiga varan om än i annan form. Om en ingrediens i ett livsmedel består av flera ingredienser, ska dessa anses som ingredienser i livsmedlet. Som ingredienser anses inte beståndsdelar av en ingrediens som under tillverkningsprocessen tillfälligt avskiljts men senare åter tillförts ett livsmedel i proportioner som inte överstiger de ursprungliga, tillsatser som förekommer i ett livsmedel endast på grund av att de ingår i en eller flera ingredienser i livsmedlet, förutsatt att tillsatserna inte har någon teknologisk funktion i den färdiga varan, tillsatser som använts som processhjälpmedel, eller ämnen som använts i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser inklusive aromämnen. (SE SLVFS 1993:19) Karenstid Fastställd tid från vilken KRAVs regler följs fram till att produkten är KRAVgodkänd. Produktionen måste vara anmäld till kontroll under hela karenstiden. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från sista behandlingstillfället till att produkten får säljas som KRAV-godkänd. Vid underkännande av produktion inträder en ny karenstid, om inte annat anges i beslutet om underkännande. Kemiska bekämpningsmedel Kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Klimatmässigt uteliknande förhållanden När luftkvalitet, ljus och temperatur inne i en byggnad följer klimatet utomhus. Konserveringsmedel Ämnen som förlänger hållbarheten hos livsmedel genom att skydda dem mot nedbrytning orsakad av mikroorganismer. Salt (natriumklorid) räknas dock inte som konserveringsmedel. definitioner januari 2004 31

Konstgödsel Ett gödselmedel som tillverkats genom en kemisk process eller genom en process som kemiskt förändrat en naturlig råvara, utom i de fall en sådan förändring sker genom naturligt förekommande biologiska eller fysiologiska processer. Konstgödsel kallas även syntetiska handelsgödselmedel. Kontrollgren En produktionsform för vilken det krävs separat anslutningsavtal. En produktionsform kan omfattas av ett eller flera regelområden (och en produktion kan behöva flera anslutningsavtal). Konventionella I KRAVs regelverk används ordet konventionella för produktion och produkter som ej är godkända av KRAV. Kraftfoder Alla foder utom grovfoder och vitamin/mineraltillskott. Potatis tillhör dock kraftfoder. Livsmedelstillsats Ämne som i sig självt normalt inte konsumeras som ett livsmedel och som normalt inte används som en typisk ingrediens i livsmedlet, oavsett om det har näringsmässigt innehåll eller inte. Det är också ett ämne som avsiktligt har tillförts livsmedel för ett teknologiskt ändamål vid tillverkning, bearbetning, beredning, behandling, förvaring, förpackning och transport och som resulterar i att ämnet, i förändrad eller oförändrad form, direkt eller indirekt blir en komponent i livsmedlet. Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel för behandling av djur Enligt KRAVs regler avses med läkemedel varor som är avsedda att tillföras djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte. Till kemiska bekämpningsmedel räknar KRAV bl a medel mot ohyra som öronbrickor och pour-on-preparat. Lönproduktion Lönproduktion innebär att en producent lämnar sina råvaror för någon form av hantering eller förädling hos ett annat företag för att därefter återta den förädlade produkten. Slakt omfattas inte av reglerna för lönproduktion. Marknadsförare Den som är ansluten till KRAVs kontroll och är ansvarig för användandet av KRAVs namn och/eller märke i marknadsföringen av en KRAV-godkänd vara. Miljöanpassade produkter En miljöanpassad produkt är en vara eller tjänst som ger upphov till mindre miljöpåverkan i förhållande till andra produkter med samma funktion. Produkter 32 definitioner januari 2004

som är märkta med Svanen, Bra Miljöval eller EU-blomman uppfyller fastställda kriterier som gör att de får märkas med respektive miljömärke och är exempel på miljöanpassade produkter. Miljöcertifiering Ett intygande av en tredje part som har kontrollerat att en verksamhet uppfyller kraven i en angiven standard eller regelverk. Exempel på sådana standarder finns inom ISO 14000-serien och EMAS. Naturidentiska Uttryck som används om ett ämne som är framställt syntetiskt, men som även förekommer naturligt. Miljöpåverkan En förändring i miljön positiv eller negativ som helt eller delvis orsakas av producentens verksamhet, produkter eller tjänster. Nedbrytbart Enligt OECD Guidelines 301 A-F sätts gränsen för lätt nedbrytbart antingen vid att mer än 60 procent av ämnet mineraliserats inom 28 dygn mätt som koldioxidproduktion/syrekonsumtion (C02/BOD), eller vid att mer än 70 procent av ämnet mineraliserats inom 28 dygn mätt som reduktion av löst organiskt kol (DOC). Enligt OECD Guidelines 302 A-C klassas ett ämne som fullständigt nedbrytbart om mer än 70 procent av nedbrytningen är mätt som DOC eller COD. Gäller endast kapitel 12. Omläggning Övergång från konventionell till KRAV-godkänd produktion. Packaging Agreement Avtalsform som används då packning och KRAV-märkning utförs hos ej KRAV-ansluten leverantör, som dock ska vara godkänd av annan ekologisk kontrollorganisation med vilken KRAV har avtal. Prisbasbelopp Prisbasbeloppet för 2004 är 39 300 kronor. Processhjälpmedel Med processhjälpmedel avses ämnen som inte konsumeras som en ingrediens i sig och som avsiktligt används vid bearbetning av råvaror, livsmedel eller ingredienser till livsmedel för att uppnå ett bestämt teknologiskt ändamål vid behandling eller bearbetning. Användningen kan resultera i en oavsiktlig men tekniskt oundviklig förekomst av ämnet eller dess omvandlingsprodukter i den färdiga produkten. Förekomsten får inte utgöra en hälsorisk eller ha någon teknologisk effekt i den färdiga varan. definitioner januari 2004 33

Producent Den som är ansluten till KRAVs kontroll och odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Produkt Med produkt menas en vara bestående av en enskild råvara eller en sammansättning av flera råvaror. En produkt kan också vara ett ämne eller en beredning. Produktion Vara, förpackning, process, hantering, produktionsplats eller annat som har samband med framställande av varor. Produktionshjälpmedel Insatsmedel i jordbruket (t ex gödsel, jordförbättrings-, och växtskyddsmedel), djurvårdsmedel, biocider och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Produktionsplats Fysiskt avgränsad enhet som är ansluten till kontrollen. Prövning När prövning nämns i reglerna krävs skriftlig ansökan i det enskilda ärendet. Rekonstituering Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs. Råvaror Råvaror är huvudingredienser i förädlade produkter. Sanktion Åtgärd med anledning av avvikelse från KRAVs regler. Skyddsvärd Begreppet skyddsvärd används för att beskriva områden, miljöer, naturtyper, etc som är av stor betydelse för flora och fauna och/eller har ett högt kulturvärde. Exempel på skyddsvärda natur- och kulturmiljöer är ängs- och naturbetesmarker, nyckelbiotoper i skog samt biotopskyddade områden i jordbruksmark som stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar, alléer, öppna diken, källor samt småvatten och våtmarker. Slutberedningsland Det land där produkten slutligen förpackas och märks med KRAV-märket. Slutberedningsföretag Det företag som slutligen förpackar och märker produkten med KRAV-märket. 34 definitioner januari 2004