Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier Solander Symposium 16 Nov Magnus Matisons Projektledare Forest Power Processledara Råvara BioFuel Region
Källa: World Energy Outlook IEA
Världens Energiförbrukning
Idag 110 Snart +200
-5 = 25 % större behov +5 = 25 % mindre behov
Frukterna längst ner är redan plockade Pris/MWh fritt industri 300 250 200 150 100 50 0 Marknadspris 1980-2005 Ca. 100 kr MWh Idag Ca. 200 kr MWh I morgon?
Logistisk utmaning Eferfrågan på biobränsle är koncentrerad tilltätbefolkade områden Men Tillgången på biobränslen ärutspridd över vidsträckta arealer Logitiken måste byggas utifrån biomassans grund läggande egenskaper
Skogsbränslen är blöta och skrymmande 30-60% Vatten 15-20 % 35-40 % 40 % 60-70% Andel Fastmassa
How can we harvest, store, transport, chip/crush, upgrade and combust forest fuels more efficiently? Welcome to the Forest Power final seminar 22-23 November in Umeå, Sweden Registration on www.biofuelregion.se
29.4 Miljarder investeringar 2012-2016 2016-2020? Ca. 7 TWh skogsbränsle + Skogsindustrin 1.5 TWh el
MTonTS/år 30 25 24,6 Nivå 1 Föryngringsavverkningar Totalt Nivå 2 Ekologiska restriktioner Nivå 3 Tekniska och Ekonomiska restriktioner TWh/år 140,0 120,0 20 100,0 15 STUBBAR 80,0 GROT 11,7 60,0 10 5 7,4 5,1 3,2 2,4 6,9 4,2 40,0 20,0 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Dagens nivå 0,1 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Dagens nivå 0,0
Stubbskörd Ibland går teknikutvecklingen långsamt 1977 2010
Pågående forskning Experimentrigg för mätning av vridmoment Simulering av olika möjliga framtida stubbskördssystem där stam och stubbskörd integreras Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik
Geometrisk bioenergigallring i ungskog Med ny teknik för korridorskörd finns 10-15TWh tillgängligt
Tekniken finns men måste trimmas!
Grotuttaget kan fördubblas förutsatt; Bättre attityd och utbildning Bättre planering och genomförande Ökad terminalhantering Fortsatt teknik och metodutveckling Energi och skogsbolag i samverkan
Vad återstår att göra? Fossilfri Fordonsflotta 2030?
Förnyelsebara drivmedel ökar men hur ser produktionssytemen ut?
Importerade biodrivmedel Importberoende Byter ut ett importberoende mot ett annat Konkurrens med annan odling Biobränsle-Mat Fibrer-Bete Ingen regional utveckling Värdsledande region på kunskap i omställningen till förnyelsebara drivmedel
Världens befolkning har fördubblats sen andra världskriget samtidigt som matproduktionen har tredubblats Ökningen av matproduktionen har under 90-talet planat ut FAO prognos fram till 2025 behöver matproduktionen fördubblas för att ge 8 miljarder människor en trygg matförsörjning Att i detta sammanhang avsätta stora arealer för produktion av råvara för biodrivmedel kommer att vara problematiskt!
Sverige har mycket bra förutsättningar att producera inhemska biodrivmedel!
Nya industrier Nya kvalitetskrav Nya försörjningskedjor Vi ser idag embryot till en helt ny industriepok Processum Framtidens bioraffinaderi Solander Science park/etc Förgasning av biomassa Åkrokens Science Park Värmlandsmetanol Fundamentalt för dessa industrier är lokal råvara från skogen Skörd, hantering, lagring och transport till dessa industrier kommer att skilja sig från dagens hanteringssystem
Bioraffinaderier Det övergripande målet med bioraffinaderier är att använda alla delar av ett träd (även bark och barr) så effektivt som möjligt resulterande i inget eller små volymer avfall. Stora inkomster kan komma från mindre volymer av trädet som idag ofta inte är önskvärda (barr och bark) Detta är en förutsättning för att kunna konkurrera med petrokemisk industri och minskar dessutom miljöpåverkan
Skog Forest Refine 2012-2014 Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier Kvalitetskrav Bioraffinaderi Råvaruförsörjning Sub-project 9: Systems analyses and energy balances Sub-project 10: Outreach activities Sub-project 1. Chemical balances and potentials of forest biomass Sub-project 2. Refining/upgrading at stump and landing Sub-project 3. Machinery/principles used for mechanical fractioning/comminution Sub-project 4: Terminal handling of forest biomass Sub-project 5: Storage of fractionated feed stocks Sub-project 6: Chemical and physical characterization of biomasses Sub-project 7: Chemical and physical requirements of forest biomass Sub-project 8: Fractionation of biomass and preparation of bio-chemicals
Råvarupotential för bioraffinaderier Tall, gran och björk Stamved, bark och barr Optimal storlek för olika raffinaderi processer Utifån marginalkostnad för transport av råvara Optimal placering av olika typer av bioraffinaderier Skal- och integrationsfördelar med befintlig industristruktur måste vägas mot; Högre marginalkostnad för råvara Större konkurrens om råvaran Sämre energibalans
Fördelarna med samlokalisering med befintliga industrier nära värmesänkor gör det troligt att denna bild ytterligare kommer att förstärkas Stora mängder skogsbränslen kommer under flera decennier transporteras till dessa förbrukare Dessa transporter måste ske på ett effektivt och miljömässigt optimalt sätt! Energibalans Input-Output Känslighetsanalys för ett mycket högre dieselpris STORA UTVECKLINGSBEHOV!
Varför Terminal? En terminal är dyr att anlägga och driva Lastning och lossning är dyrt Investeringen kan återfås i senare led genom;
1. Omlastning av rundved på tåg Lastbil > 60 öre/tonkm Tåg < 30 öre tonkm (okänsligt för avstånd) 2. Rationell sönderdelning Terminal 15-25 kr/m 3 s Vägkant 40-50 kr/m 3 s
16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% Energiförbrukning 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% Förbrukning Lagerflöde 3. Optimera lager för för bästa bränslekvalitet Lätt åtkomligt vid behovstoppar 4,00% -4,00% 2,00% -6,00% 0,00% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December -8,00% Månad
Förädla råvaran närmare skogen!! Fraktionering Sållning - Rena från föroreningar Beredning av olika blandningar enligt olika slutförbrukares specifika önskemål Öka energidensiteten genom; Torrefiering Pelletering etc. Med tiden kan en terminal utvecklas till en industri med störst köpkraft eftersom den ligger närmast råvaran
Forest Refine Efficient forest biomass supply chain management for biorefineries Total Budget Jan 2012- April 2014 2.5 M Nationell finansiering klar Beslut från BA 15 Februari
Teknologi Lead partner BTK Projektledning Information
Helhetspersketiv För att kunna göra meningsfulla bedömningar om hur ett ökat nyttjande av skoglig biomassa påverkar miljö och biodiversitet bör vi ställa det i relation till
1. All annan skogsskötsel som sker under en skogs omloppstid Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik
Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik
2. Vad som sker i det omgivande skogslandskapet 8
3. Ekologiska krav Vilka ekologiska krav olika vedlevende arter har och framförallt naturvårdsmässigt intressanta arter, rödlistade arter Vissa arter gynnas andra missgynnas
4. Miljöpåverkan på energisystemet vi ersätter Fossila system Icke uthålliga Utsläpp av växthusgaser Importberoende Alla energisystem har en negativ miljöpåverkan Vi måste välja det minst skadliga
Tack för mig! magnus.matisons@biofuelregion.se