En första kommentar till Statkrafts ansökan om Aggregat II i Trollheim kraftstation.

Relevanta dokument
Om de förslag som NVE gett till villkorsrevisjon av Folla Vindölareguleringen.

Fiskaraksjonen för Surna - Den naturlige elva.

Säkerheten vid våra kraftverk

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Göta älv nedan Vänern

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Vattenkraft. En oändlig energi.

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

NO-TEMA: Vattenmiljöer

Vattenreglering vad är det?

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Avrinning. Avrinning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga

Damminventering inom Avasund

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

VRO 3 Kalix- och Töreälvens VRO. Här föds 30% av all vildlax som fångas i Östersjön!

Dalälvens vattenkraftssystem

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

Genomsnittliga energibehov Inget flödande grundvatten och poolen är täckt minst 20 timmar/dag

Grundläggande energibegrepp

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit

Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Östersjölaxälvar i Samverkan

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

DVVF Provfiske sammanfattning

Hydrologins vetenskapliga grunder

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

Långfors kraftverk. Teknisk beskrivning. Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Hertings kraftverk, Ätran Falkenberg

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Fiskvandring i Smedjeån

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Vindkraft. Sara Fogelström

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk

Vattenfall Vattenkraft AB

Bruksanvisning. Mjölktransportör. Art &

Energi & miljö Besparing eller optimering?

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

SFS SFS. Designad luftridå med smarta funktioner, för karuselldörrar. 3 Elvärme: 8 23 kw 2 Vattenburen värme WL. För karuselldörrar

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

En Norgeresa bjuder på mycket vackra vyer.

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsåterställning i Bureälven

Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Birgitta Adell Miljösamordnare

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl Verkeån och Örakarsfallen.

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE. Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft

Tryckluft Varför tryckluft?

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Transkript:

Page1 En första kommentar till Statkrafts ansökan om Aggregat II i Trollheim kraftstation. 1. Inledning. Statkraft har i ansökan för Aggregat II tagit tillfälle att förbättra intrycket från revisjonsdokumentet, ansökan är mer genomarbetad. Grava fel, som t. ex. att tillväxten av fisk inte är temperaturberoende, är upprättade. Man märker att ord som lite och noe används flitigt, att Statkraft föringar de skador som regleringen åstadkommit. Det är mycket om frivillighet och värdering av åtgärder. Det som inte är inskrivet i konsesjonen har myndigheter svårt att kontrollera, det visar det privaträttsliga skjönnet mellan Statkraft och Surnadal Elveeigarlag. Statkraft söker bara om att installera Aggregat II i Trollheim Kraftstation, största delen av inskickade dokument används ej som underlag för ansökan. Aggregat II skall ha en kapacitet på 5 KW, en tappningsförmåga på 6 15 m³/s och gemensam vattenväg med Aggregat I från Follsjö damm. E= m/s * g * h * µ, där E är effekten i Watt, m är massan i kg, s är tiden i sekunder, g är gravitationen 9,81 m/s², h är fallhöjden på 377 m och µ är den totala verkningsgraden,91. En m³ vatten väger ca 1 kg och det passerar som max 55 m³/s vatten genom stationen. Den maximala effekten för Trollheim kraftstation är med aggregat I och II ca 55*9.81*377*,91 = 185 13 W eller ca 185 MW. Den maximala effekten ges av Statkraft för Aggregat I till ca 13 MW och Aggregat II till 5 MW. Statkraft redovisar med tidsserier fram till 213 en vattenföringen över året genom Trollheim kraftstation på 35.8 m³/s, redovisad till ca 3,3 m³/s med serier fram till 199. Nederbörden har ökat över 1 % de sista åren. Aggregat II ger ytterligare en belastning på den biologiska mångfalden i Surna. En älv är ingen evighetsmaskin som Statkraft indirekt påstår. Energi uppstår inte utan måste tas någonstans, omvandlas från en typ till en annan. Om inte vattenkraften fanns skulle hela arbetet från fallhöjden skapa biologisk mångfald i älven. Optimeras en typ av energi försvinner den andre. 2. Aggregat II ger följande ökad reglering av Folla-Vindölareguleringen: En ökad maximal tappningsförmåga i kraftstation från 38,5 m³/s till 55 m³/s. Ökad effektkörning från 18 38. 5 m³/s till 6 55 m³/s. Sänkt vattentemperaturen på sommaren och ökad på vintern nedan kraftstation. Minskat vattenflöde ovan station. Det kan var svårt att skilja dessa åt eftersom de är beroende av varandra.

Page2 2.1 En ökad maximerad tappningsförmåga i kraftstation från 38,5 m³/s till 55 m³/s. Statkraft ger i ansökan för Aggregat II, enligt Figur 1 och 2, exempel på ändrad vattennivå i Follsjö damm. Figur 1. Tappning med endast Aggregat I, dagens situation. Figur 2. Tappning med Aggregat I och II.

Page3 vattentemperatur ( C) nedan station Vi kan se att ytan i Follsjö med Aggregat II kommer att vara lägre och ha lägsta nivå under längre tid. Det ger en lägre fallhöjd som kompenseras med vattenvolym, se tidigare effektberäkning. Troligtvis kommer det mer vatten från Rinna och Bulu eftersom det är dåligt inflöde från takrännan vid hög vattennivå i Follsjö. Risken för att inte ha vatten för minivattenföring ökar. Aggregat II skal alltså användas för att öka genomströmningen i Trollheim kraftstation. Vi kan också se i Figur 2 att överlöpen i Follsjö försvinner. Möjligheten för laxen att blir stående nedanför kraftstation blir större. Surna blir i praktiken avstängd för vandrande fisk vid Trollheim kraftstation. Detta är troligtvis olagligt. 2.2 Ökad effektkörning från 16 38. 5 m³/s till 6 55 m³/s. Den samlade vattenföringen vid kraftstationen är formellt 15 m³/s enligt skjönnet men har varit ca 2 m³/s på grund av Aggregat I har begränsning i lägsta vattenflöde. Med Aggregat II kommer minvattenföringen på 15 m³/s att tangeras under effektkörning. Flöde och vattentemperatur kommer att variera större under dygnet, den etablerade naturen ändras. 2.3 Sänkt vattentemperaturen på sommaren och ökad på vintern nedan kraftstation. Vattentemperaturen nedan Trollheim kraftstation i juni kan ses i Figurer 3 5, från Fiskeraksjonens höringsdokument. Vattentemperaturen är för det mesta under 7 C vid 55 m³/s och laxungen dör när den kommer upp ur gruset. Tillväxtsäsongen blir kort med låg temperatur, Surnas natur förändras till habitat för andra arter. vattentemperatur C nedan station torrt år sommar med 5 m³/s vattenflöde ovanför station 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 produktionsvattenflöde m³/s med temperatur 5 C

Page4 temperatur C nedan station temperatur C nedan station Figur 3. Vanntemperatur nedenfor stasjon med 5 m³/s fra ovenfor stasjon. Vattentemperatur nedan station medel år sommar med 1 m³/s vattenföring ovanför station 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 produktionsvattenflöde m³/s med temperatur 5 C Figur 4.Vanntemperatur nedenfor stasjonen med 1 m³/s fra ovenfor stasjonen. Vattentemperatur nedan station medel år sommar med 15 m³/s vattenföring ovanför station 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 produktionsvattenflöde m³/s med temperatur 5 C Figur 5 Vanntemperatur nedenfor stasjonen med 15 m³/s fra ovenfor stasjonen.

Page5 2.4 Minskat vattenflöde ovan station. Högvatten försvinner och Surna gror igen. Viloplatser försvinner för den vandrande laxen, lekbottnar förstörs och laxen hindras att nå naturlig älv i Sunna och ovan. Det är oförsvarligt att stänga av en älv, speciellt ett Nasjonalt Laksevassdrag. 3. Aggregat II i Folla. Aggregat II bör byggas med utlopp i Folla. Då kommer vatten ovanför Trollheim kraftstation som hjälper laxens vandring i den mest reglerade delen, detta vatten värms innan det kommer till station så att vattentemperaturen nedanför kraftstation blir högre. Kommunen får lika mycket pengar som om Aggregat II byggdes i Trollheim kraftstation, både under byggtiden och drift i framtiden, men också en levande laxälv. 4. Vi samtycker med Fiskeraksjonens höringsrapport för revisjonen av Folla-Vindölareguleringen, med Surnadal och Rindal kommuner, och elvalagen. Surna är Möre/Romsdals enda storlaxälv, Driva och Rauma är smittade av laxparasit. Norge har internationellt förpliktat sig att ta vara på vildlaxen och Surna är ett Nasjonalt laksevassdrag. Statkraft hävdar att de inte gjort någon skada på laxen, elvalagets fångststatistik visar att laxen är på väg att försvinna, se Figur 6. Avgörandet står i OED, hos NVE. Statkrafts lobbyister besöker politikerna i Oslo. Surnas revisjon blir viktig för kommande revisjoner, för din älv och ett levande Norge. Surna är av Stortinget beslutad att vara ett Nasjonalt Laksevassdrag. Varför ser vi inga spår av detta i Statkrafts ansökan, varför klampar de okänsligt på som en ockupationsministär? Det är slut med den biologiska mångfalden i Surna om Statkraft får sin ansökan antagen, slut med laxen och Surna. Hjälp oss att påverka Oslos politiker!

Page6 Kg Fangst av laks og örret i Surna Utsatt inte medräknad 12 1 8 6 4 2 År Figur 6. Surnadals Elveeigarlags fångststatistik. Med Aggregat II kommer bandet att stupa brantare. Revisjonen skall räta ut den lutande tendensen av laxtillgång. Lax är rosa och havsöring mörkblå.