verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-13
INNEHÅLL SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR 2 POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL 2 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 3 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 4 DRIFTREDOVISNING, SEKTORN TOTALT 6 RESULTATRÄKNING, SEKTORN TOTALT 6 INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT 7 FRAMTIDEN 7 LEDNING 8 BESKRIVNING 8 EKONOMI 8 FÖRSKOLA 9 UPPDRAG 9 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 9 INFORMATIONSMÅTT 9 EKONOMI 10 MÅLUPPFYLLELSE 11 GRUNDSKOLA 13 UPPDRAG 13 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 13 INFORMATIONSMÅTT 14 EKONOMI 14 MÅLUPPFYLLELSE 16 PLANERING, FRITID UNGDOM OCH FOLKHÄLSA 18 UPPDRAG 18 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 18 INFORMATIONSMÅTT 18 EKONOMI 18 MÅLUPPFYLLELSE 19 GYMNASIUM 20 UPPDRAG 20 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 20 INFORMATIONSMÅTT 20 EKONOMI 20 MÅLUPPFYLLELSE 22 VUXENUTBILDNING 24 UPPDRAG 24 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 24 INFORMATIONSMÅTT 24 EKONOMI 24 MÅLUPPFYLLELSE 25 KULTUR 27 UPPDRAG 27 INFORMATIONSMÅTT 27 EKONOMI 27 MÅLUPPFYLLELSE 28 BILAGA 1: INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur samt för PFF (planering, fritid ungdom och folkhälsa). Av fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning omfattas sektorn av två. Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och statliga förordningar samt av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner och kursplaner. För samtliga verksamheter gäller FN:s konvention om barns rättigheter och Salamanca-deklarationen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 2
MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Indikator Avvikelse Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) 0 0 0 0 Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, % Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % * Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen, % * Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år inkl IV/IM** * Avser elever i både kommunal och fristående verksamhet i Härryda kommun ** Avser elever i både kommunal och fristående verksamhet, folkbokförda i Härryda kommun. 100 100 0 100 95,6 95 0,6 94,9 87,9 90 2,1 87,7 80,7 81,6 Målet att klara full behovstäckning och att alla föräldrar får sitt förstahandsval beträffande verksamhetsform är uppnått. Föräldrarna har kunnat välja verksamhetsform mellan förskola och familjedaghem. Även vårdnadsbidrag erbjuds. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan efter genomgången grundskola ligger på en fortsatt hög nivå i relation till riket och har till och med ökat jämfört med förra året. Indikatorn för elever som fullföljer utbildningen inom fyra år relaterar till alla elever, inklusive IM, folkbokförda i Härryda kommun. I års verksamhetsplan mättes resultatet exklusive IM, därför saknas värden i budgetkolumnen för. Resultaten på 80,7 procent ligger något under föregående års värden men fortfarande över rikets genomsnitt om 78,3 procent. Grundskolan och Hulebäcksgymnasiet fortsätter sitt samarbete kring matematik och teknik där tillexempel teknikskola för flickor i årskurs 6 ingår. Vidare finns ett samarbete där de yrkesförberedande programmen presenteras på alla grundskolor. Under har en gemensam arbetslivsdag för elever i årskurs 8 (grundskola) och årskurs 2 (gymnasiet) hållits. Så länge andelen elever med slutbetyg inte når hundra procent eller så länge de ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier inte har tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller inte får tillträde till arbetsmarknaden bedöms målet endast som delvis uppfyllt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 3
SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Förskola Grundskola Verksamheten har fungerande strukturer och system för samverkan med vårdnadshavare. Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Planering, fritid ungdom och folkhälsa Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Tillgången till IKT och den digitala kompetensen är hög på Hulebäcksgymnasiet. Elevens inflytande både övergripande och direkt i utbildningen genomsyrar verksamheten. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Det finns metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor. Vuxenutbildningen skall erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen skall erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att utveckla våra kulturarv. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 4
Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse. Av sektorns 26 verksamhetsmål bedöms 19 som uppfyllda och 7 som delvis uppfyllda. Förskolan, grundskolan och gymnasiet har sammantaget en god måluppfyllelse där alla verksamhetsmål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Förskolan visar på fortsatt goda resultat i brukarenkäterna. Vårdnadshavarna ger mycket högt betyg när det gäller barnens möjlighet till lärande och utveckling. Dokumentationen av barnens lärande kan utvecklas ytterligare. I relation till riksgenomsnittet har Härrydas grundskolor goda resultat. Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan och betyg i alla ämnen ligger på en förhållandevis hög nivå. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 har förbättrats. Det är främst pojkarnas resultat som förbättrats och därmed har skillnaderna i studieresultat mellan könen minskat kraftigt. I jämförelse med riket så har Hulebäcksgymnasiet färre avhopp, högre slutbetyg och fler elever som går vidare till högskolestudier. Trots dessa goda resultat kvarstår ambitionen att öka kvalitén i verksamheten och att ytterligare förbättra måluppfyllelsen. Det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet med att följa upp elevernas utveckling både på grupp- och på individnivå ska fortsätta att utvecklas. Kulturverksamheten visar på goda resultat överlag. Öppettiderna ökar, antalet kulturarrangemang ökar och fler elever deltar i Kulturskolan. En utmaning är att fler elever köar för att få den aktivitet man önskar i Kulturskolan. Vuxenutbildningen visar överlag på god måluppfyllelse med ett ökat antal studerande inom de flesta områden. Antalet beviljade Yrkeshögskoleutbildningar blev fem mot budgeterade sex, vilket ändå måste ses som ett bra resultat mot bakgrund av den alltmer hårdnande konkurrensen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 5
DRIFTREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Sektorn visar ett överskott om 11,3 mkr vilket motsvarar en procentuell avvikelse om 1,1 procent. Inom sektorn finns såväl positiva som negativa avvikelser. Ledningens underskott beror på ökade personalkostnader av engångskaraktär. Verksamheterna förskola, grundskola och gymnasiet har under året haft färre barn/elever i verksamheten än budgeterat. Förskolans överskott på 7,9 mkr beror på att efterfrågan av platser varit lägre än planerat och motsvarar den uteblivna kostnaden för dessa platser. Grundskolan borde visa ett överskott om drygt 3 mkr men ett antal grundskoleenheter gör att underskott och kostnaderna för köpta platser ligger 3,8 mkr över budget. Köpta platser är svårbudgeterade och hänger till viss del samman med att ett ökat antal barn placerats på HVB-hem under året. Grundskolan visar därmed totalt sett ett underskott om 0,6 mkr. Gymnasiet har underskott på köpta gymnasiesärskoleplatser på 3,7 mkr men lyckas ändå i det närmaste nå ett nollresultat. Det förklaras bland annat av att övriga köpta platser kostat mindre än budgeterat. Inför 2015 har budgeten justerats för köpta gymnasiesärplatser för att täcka det behov som ses idag. Kulturen håller sin budget och vuxenutbildningen lämnar ett överskott, vilket bland annat beror på statsbidrag för yrkesvuxutbildningar som kommit verksamheten till del i slutet av året. Överskottet på PFF (Planering, Fritid ungdom och Folkhälsa) förklaras av lägre personalkostnader då vakanser inte ersatts och på ett överskott inom övergripande IT. Folkhälsoenheten lämnar ett överskott som bland annat beror på att Initiativ Härryda inte använt sina medel under året. RESULTATRÄKNING, SEKTORN TOTALT Avvikelse 2015 Verksamhet, tkr Ledning 7 531 7 237-294 8 064 7 234 Förskola 278 258 286 117 7 859 271 621 289 183 Grundskola 482 879 482 322-557 451 315 499 353 Gymnasium 138 655 138 454-201 147 261 139 236 Vuxenutbildning 17 871 20 552 2 681 19 337 20 518 Kultur 35 896 35 973 77 34 244 41 691 PFF (inkl Fritid ) 19 212 20 929 1 717 48 865 22 053 Nettokostnad 980 302 991 584 11 282 980 707 1 019 268 2012 Belopp i tkr Taxor och avgifter 36 758 36 731 35 245 35 893 Hyror och arrende 5 025 5 132 7 276 4 594 Bidrag 49 132 49 542 49 229 40 266 Fsg av verksamhet 114 482 102 585 95 069 95 173 Övriga intäkter 2 785 2 678 2 242 702 Summa intäkter 208 182 196 668 189 061 176 628 Personalkostnader 662 646 645 586 644 382 665 191 Avskrivn/internränta 12 772 15 455 16 264 14 321 Övriga kostnader 513 066 516 334 486 028 488 700 Summa kostnader 1 188 484 1 177 375 1 146 674 1 168 212 Nettokostnader 980 302 980 707 957 613 991 584 ram 991 584 989 083 961 251 991 584 Avvikelse 11 282 8 376 3 638 0 Jämfört med års bokslut ökar kostnaderna med en procent och intäkterna med sex procent. Intäktsökningen beror på fler sålda platser inom gymnasiet och vuxenutbildningen. Kostnaderna har ökat i kronor lika mycket som intäkterna. Det är lönekostnaderna som står för ökningen där lönerevisionen och elevökningen inom grundskolan förklarar merparten. Elevökningen inom grundskolan har varit över 200 stycken mellan och. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 6
INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Avvikelse 2015 Verksamhet, tkr Ledning 34 40 6 0 40 Förskola 3 093 4 733 1 640 1 134 2 948 Grundskola 4 582 6 660 2 078 5 783 7 560 Gymnasium 1 266 2 050 784 2 267 2 050 Vuxenutbildning 189 300 111 325 300 Kultur 1 473 5 807 4 334 1 594 1 350 PFF (inkl Fritid ) 0 190 190 1 401 190 Nettoutgift 10 637 19 780 9 143 12 504 14 438 Investeringsbudgeten uppgår till 19,8 mkr och nettoinvesteringarna till 10,6 mkr. De stora överskotten återfinns inom verksamheterna förskola, grundskola och kultur. Överskottet beror på tidsförskjutningar av inventarieinköp. I Säteriområdet planeras dels renovering av Säteriskolan, dels en ny förskola (Tallgården). Tallgården kommer inte att tas i bruk förrän 2015, varför förskolan lämnar ett överskott. Några större inventarieinköp till upprustningen av Säteriskolan kommer att göras först 2015. Under året har det nya kulturhuset i Landvetter färdigställts men invigning sker inte förrän i slutet av januari 2015 och merparten av inventarieinköpen kommer att göras då. FRAMTIDEN Kommunen växer med inflyttning och fler barn. Den största ökningen i förskole- och grundskoleåldern sker i Landvetter. En utbyggnad av förskoleverksamheten i Landvetter planeras då skolorna behöver få tillbaka lokaler som förskolan utnyttjat. En helt ny skola för de yngre årskurserna ska stå klar i Östra Backa ht 2017. Lokalerna kommer att utnyttjas optimalt fram till att den nya skolan står klar. Elevunderlaget för gymnasiet i Härryda kommun kommer fortsatt att minska för att vända 2017. Med en överetablering av platser både inom kommunala och fristående gymnasier innebär detta att Hulebäcksgymnasiet fortsatt måste vara en attraktiv och högkvalitativ skola i konkurrensen om eleverna. Skolinspektionens tillsyn under visar på en god kvalitet i de olika utbildningsverksamheterna. Merparten av de granskade skolenheterna får ingen kritik. Däremot behöver arbetet med att systematiskt följa upp eleverna resultat på individ- och gruppnivå förbättras. Det nya kvalitetsledningssystemet är en del i det arbetet. Kulturhuset i Landvetter tas i bruk 2015 med bibliotek, kulturskola, samlingslokaler samt fritidsoch föreningslokaler. Det kommer att höja kvalitén på kulturutbudet i Landvetter. En utredning av hur Hindås stationshus kan bli ett kulturcentrum ska göras under året. Vuxenutbildningen har ett brett uppdrag där de konkurrensutsatta utbildningarna inom Yrkesvux och Yrkeshögskolan bidrar till att ytterligare bredda utbudet. Den mycket stora konkurrensen med andra kommuner och privata aktörer gör dock utvecklingen svårprognosticerad. Underskottet på gymnasiets köpta särskoleplatser har rättats till i budgeten för 2015 och grundskolan får en ökning på nästan 10 mkr i sin budget med en satsning särskilt mot de yngre årskurserna och mot särskilt stöd. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 7
Ledning LEDNING BESKRIVNING I sektorns ledningsgrupp ingår förutom sektorsschefen samtliga verksamhetschefer och administrativ chef. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov, information och gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. EKONOMI avvikelser Ledningen visar ett underskott om 0,3 mkr och det är lönekostnader av engångskaraktär som förklarar avvikelsen. Jämförelse med föregående år Avvikelse 2015 Ledning Intäkt -1 0-1 13 0 Kostnad 7 530 7 237-293 8 077 7 234 Netto 7 531 7 237-294 8 064 7 234 Jämfört med förra året har kostnaderna minskat med 0,5 mkr. Under kostnadsfördes en planeringsledartjänst inom ledningsverksamheten. Inför gjordes en omorganisation och verksamheten PFF (Planering, fritid ungdom, folkhälsa) övertog tjänsten och därmed ses en minskning av kostnaderna jämfört med. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 8
Förskola FÖRSKOLA UPPDRAG Verksamhet bedrivs i form av förskola och annan pedagogisk omsorg. Styrdokument för verksamheten är skollagen och de kommunala politiska målen. För förskolan gäller Lpfö 98/reviderad 2010, läroplan för förskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen endast vägledande. Förskoleverksamhet ska erbjudas alla barn 1 5 år då föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för äldre syskon eller studerar samt för barn där särskilda skäl föreligger. Förskoleverksamhet ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I den nya Skollagen 2010:800, är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om föräldrar önskar förskola så ska kommunen erbjuda förskola, och inte pedagogisk omsorg, vilket tidigare har varit möjligt. Önskar föräldrar pedagogisk omsorg ska kommunen sträva efter att tillmötesgå önskemålet, men är inte skyldig att erbjuda detta. Öppna förskolan är en kompletterande form av förskoleverksamhet som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I varje öppen förskola finns personal som organiserar och finns till hands men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke, Landvetter, Hindås och Rävlanda finns öppna förskolor. I Mölnlycke och i Landvetter ingår öppna förskolan som en del i en familjecentral. I Rävlanda bedrivs även en öppen förskola på ett asylboende utifrån det ansvar som ligger på kommunen enligt skollagen. Vårdnadshavare till barn i åldern 1 3 år som inte nyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg har möjlighet att ansöka om vårdnadsbidrag. SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Förskolan uppfyller, eller uppfyller delvis, samtliga uppsatta verksamhetsmål. Skolinspektionens tillsyn bedömde att förskoleverksamheten i Härryda kommun till stora delar genomförs i enlighet med de nationella målen. Dock påtalades vissa brister vad gäller likvärdigheten avseende interkulturalitet och modersmålsstöd. Verksamheten har en pågående plan för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer samt för att arbeta med olika IKT-verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. Färre pedagoger än förväntat har utbildats i att hålla föräldraträffar på grund en pågående diskussion kring upplägg och organisation. Resultatet av brukarenkäten visar att vårdnadshavarnas nöjdhetsgrad med verksamheten är fortsatt hög. INFORMATIONSMÅTT Invånare i kommunen, 1 5 år Förskola Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad per inskrivet barn Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad per inskrivet barn Köpta platser Enskilda och kommunala platser Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 2 811 2 856 2 824 2 160 2 166 2 199 120 118 119 149 147 132 105 109 112 348 347 355 29 27 50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 9
Förskola EKONOMI Avvikelse 2015 Förskola Intäkt 43 306 41 700 1 606 44 922 42 150 Kostnad 321 564 327 817 6 253 313 262 331 333 Netto 278 258 286 117 7 859 268 340 289 183 avvikelser Förskolan visar en positiv nettoavvikelse om 7,8 mkr, vilket motsvarar 2,7 procent av totala budgeterade anslag. Högre intäkter såväl som lägre kostnader bidrar till överskottet. De högre intäkterna beror till stor del på ökade försäljningsintäkter för sålda platser samt hyresintäkter från fristående verksamheter. Tillkommer gör obudgeterade intäkter på förskolorna i form av t ex bidrag från statliga myndigheter. Intäkter från föräldraavgifter är i gengäld något lägre än budgeterat, vilket beror på att färre barn har varit inskrivna i verksamheten. Anledningen till detta är framförallt att det har budgeterats med för hög efterfrågansgrad. Detta är också huvudorsaken till de lägre kostnaderna, och överskott till följd av färre barn i verksamheten finns både centralt och på enhetsnivå. Dessutom har öppnandet av en ny förskola i Mölnlycke, Tallgården, skjutits fram till 2015. Det finns också ett större överskott inom köpta/sålda platser som främst härrör sig från färre utbetalda vårdnadsbidrag. Inför 2015 har efterfrågansgraden justerats ned och anpassats till en mer stabil nivå. Avvikelse Förskola, poster för budgetavvikelser i tkr Poster för intäkter Försäljning o. hyresintäkter, köpta/sålda platser 8 350 7 440 910 Föräldraavgifter 20 400 20 745-345 Övriga intäkter 14 560 13 515 1 045 Summa intäkter 1 610 Poster för kostnader Personalkostnader, färre barn 249 200 253 100 3 900 Lokalkostnader, färre barn 100 1 300 1 200 Köpta/sålda platser 42 500 43 800 1 300 Övriga kostnader 29 700 29 550-150 Summa kostnader 6 250 Netto 7 860 Jämförelse med föregående år Jämfört med är intäkterna 1,6 mkr lägre och kostnaderna 8,3 mkr högre. Orsaken till de lägre intäkterna är att ett stort ESF-projekt avslutades. De högre kostnaderna beror till stor del på ökade lokalkostnader, i och med att äldre lokaler ersatts av nyare, samt på löneökningar. Gemensamt för både och är att verksamheten har lämnat stora överskott om 11,8 mkr respektive 7,9 mkr. Detta gör att kostnaden per barn inom förskolan endast har ökat marginellt mellan åren och i förhållande till budget. Kostnaden per barn inom pedagogisk omsorg är däremot betydligt lägre än i budget, på grund av att fler barn varit inskrivna i verksamheten och fasta kostnader därmed slagits ut på ett större antal barn. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 10
Förskola MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Verksamheten har fungerande strukturer och system för samverkan med vårdnadshavare. Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Vårdnadshavares upplevda delaktighet och inflytande, fsk/ped omsorg, % Antal besök per dag/år på samtliga öppna förskolor/ familjecentraler Andel behöriga förskollärare, % Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) Antal barn/grupp i pedagogisk omsorg (SCB okt) Vårdnadshavares upplevelse av barns möjlighet till kunskap och lärande, fsk/pedagogisk omsorg, % Vårdnadshavares upplevelse av att barnets utveckling och lärande dokumenteras och följs upp. fsk/pedagogisk omsorg, % Antal tillfällen som Marte Meo använts. Antal pedagoger som utbildats av förskoleteamet i att hålla föräldraträffar. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet ges stöd för att utvecklas språkligt fsk/pedagogisk omsorg, %. Andel elever i årskurs 3 som nått kravnivån på samtliga delprov i matematik, svenska/svenska som andraspråk. Andel elever i åk 6 som nått kravnivån på samtliga delprov i matematik, engelska, svenska. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola. 95 95 300 51 000 95 95 300 51 000 Avvikelse 0 0 0 0 96 94 220 31 000 94 94 0 94 5,1 5,3 0,2 5,2 4,7 4,0 0,7 4,5 17,2 17,6 0,4 17,2 4,7 4,0 0,7 4,5 99 99 85 83 99 99 96 96 0 0 11 13 - - 85 83 14 8 6 8 94 94 73,5 82,7 91,5 96,0 96,7 0 22 22 18 100 100 75 75 78 92 89 6 6 1,5 7,7 13,5 4,0 7,7 94 94 71 79 94 95 96 86 86 0 86 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 11
Förskola Arbetet med föräldraaktiva inskolningar, information via digitala medier och dokumentationen av barnens lärprocesser som underlag för utvecklingssamtal är nu etablerade arbetssätt som främjar samverkan mellan förskolan/familjedaghemmet och vårdnadshavarna. Enheterna har också fortsatt processen med att involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet och i enheternas likabehandlingsarbete. Enheterna bedriver enligt Skolinspektionens tillsyn ett bra arbete med att motverka kränkningar och skapa en trygg miljö för barnen på förskolorna. Arbetet dokumenteras i planer mot kränkande behandling. Indikatorn för vårdnadshavares upplevda deltagande och inflytande är uppfylld. Antalet besök på öppna förskolor och familjecentraler är enligt plan. Målet är uppnått. Andelen behöriga förskollärare på förskollärartjänsterna är fortsatt hög. En hög andel behöriga förskollärare i förskolan bidrar till högre kvalitet vad gäller både omsorg och lärande, och kan på sikt även bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan. Verksamheten har fortsatt att arbeta utifrån den fastlagda personalstrategiska planen för att utöka andelen förskollärare och öka kompetensen i förskolan. Indikatorerna visar god måluppfyllelse. Dock påvisade Skolinspektionens tillsyn vissa förbättringsområden vad gäller likvärdighet, se vidare punkt 5. Antalet barn per vuxen i förskola är lägre än budgeterat på grund av något färre barn i kommunen. Således är också antalet barn i förskolegrupperna lägre än budgeterat. I familjedaghem är det något fler barn per vuxen, på grund av svårigheter med nyrekrytering i vissa områden. Målet är uppnått. Verksamheten fortsätter processen med att underlätta för vårdnadshavarna att ta del av den pedagogiska dokumentation i form av IKT-verktyg som finns. Under året har lärplattformen Pluttra delvis gjorts om, för att bättre motsvara verksamhetens behov. Varje fast anställd pedagog i förskolan har under året även fått en ipad Mini som arbetsverktyg för att underlätta arbetet med pedagogisk dokumentation. Dock visar brukarenkäten inte den ökning under året som planerat. Målet är delvis uppnått. Antalet tillfällen där Marte Meo har använts är fler än planerat, och metoden börjar bli mer etablerad i kommunens förskolor. Marte Meo är en strukturerad metod att via korta, videoinspelade sekvenser av samspel mellan pedagoger och barn göra den vuxne mer medveten om barnets resurser och svårigheter. Ett flertal IKT-projekt med fokus på barn i behov av särskilt stöd i samverkan med förskoleteamet pågår. har 5 föräldraträffar genomförts, med totalt 50 deltagande vårdnadshavare. Under året har det förts en diskussion kring upplägget av föräldraträffarna. Detta har resulterat i att utbildningarna i att hålla föräldraträffar har skjutits på framtiden för att kunna planera en mer hållbar organisation. Målet är delvis uppnått. Skolinspektionens tillsyn visade brister vad gäller likvärdigheten i kvaliteten på arbetet med kulturell mångfald samt möjligheten för barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt modersmål. Verksamheten har en pågående plan för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer samt för att arbeta med olika IKT-verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. Välkomsten, en introduktionsenhet för nyanlända barn, samverkar med förskoleteamet för att tillhandahålla ett bra bemötande och en god introduktion på de aktuella förskolorna för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. Målet är delvis uppnått. Vid Skolinspektionens tillsyn bedömdes att det på enhetsnivå bedrivs ett kvalitetsarbete som håller god kvalitet utifrån styrdokumentens krav. Verksamheten planeras, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Det sker en pågående dialog mellan tjänstemän på förvaltningen och förskolechefer om enheternas utvecklingsbehov och inför förändringar som genomförs. Insatser för kompetensutveckling kopplas till de behov som identifieras. Verksamheten planerar för ett kvalitetsledningssystem som ska redovisa mål och resultat mer systematiskt till huvudmannen. Målet är uppnått. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 12
Grundskola GRUNDSKOLA UPPDRAG Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshemmet och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LGR 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). För grundskolan och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 16 skolor. De större skolorna är uppdelade i två-tre skolenheter med en rektor för varje. Skolorna är olika organiserade utifrån åldersstruktur. De skolor som har elever ifrån förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp tillskolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 10-12 år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för nyanlända så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli 2011 blev grundsärskolan 9-årig istället för 10-årig som den varit tidigare. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Grundskolan visar överlag en god måluppfyllelse. Alla målen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Behörigheten till gymnasieskolan är fortsatt hög och meritvärdena i årskurs nio ökar, främst för pojkarna. Under året har alltfler nyanlända elever påbörjat sin skolgång i kommunens grundskolor. Det är en viktig och spännande utmaning för skolan att finna former för anpassningar av undervisningen efter de nyanlända elevernas behov. Dessa elevers korta skolgång är en av orsakerna till att andelen elever i åk 9 med betyg i alla ämnen sjunker. Ett systematiskt kvalitetsarbete på enheterna är grunden för fortsatt goda resultat och att verksamheten ständigt utvecklas. Arbetet med att synliggöra enheternas kvalitetsarbete genomförs och följs upp på alla nivåer i verksamheten. Skolinspektionens granskning av grundskolorna under året visar på mycket goda resultat. Under flera år har ett medvetet arbete skett för att utveckla skolans inre arbete med planering, genomförande och uppföljning av undervisningen vilket nu visat sig ge goda resultat som gynnar elevernas lärande och utveckling. Samtidigt måste det systematiska arbetet med att följa upp alla elevers utveckling på individ- och gruppnivå fortsätta i syfte att ytterligare öka måluppfyllelsen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 13
Grundskola INFORMATIONSMÅTT Invånare i kommunen, 6 15 år 5 276 5 040 5 269 varav 6 år 640 604 656 varav 7 11 år, tidigaredel 2 791 2 652 2 789 varav 12 15 år, senaredel 1 845 1 784 1 824 Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) 92 90 90 Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi 1 982 1 876 2 043 Varav sålda platser 36 32 20 Köpta platser 222 207 193 Antal elever per årsarbetare i fritidshem* 22 21 16 Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi 563 539 571 Sålda platser 9 8 6 Köpta platser 60 50 60 Grundskola Antal barn i kommunal regi 3 881 3 748 3 893 Sålda platser 70 76 74 Köpta platser 677 629 655 Antal elever per lärare (årsarbetare)* 13,1 13,1 13,3 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 33 35 37 Antal elever med fritids/lss 26 27 27 * Både kommunal och fristående verksamhet EKONOMI Avvikelse 2015 Grundskola Intäkt 43 047 31 706 11 341 36 064 32 816 Kostnad 525 926 514 028-11 898 483 190 532 169 Netto 482 879 482 322-557 447 126 499 353 avvikelser Grundskoleverksamheten har under haft färre barn i verksamheten jämfört med budget. Totalt sett borde grund- och särskola lämna ett överskott om ca 3,3 mkr, men har istället en negativ avvikelse mot budget om 0,6 mkr. Det finns dock både över- och underskott mellan verksamheterna och skillnaderna är stora mellan enheterna. De kommunala grundskolorna uppvisar ett underskott om 2,7 mkr främst beroende på för höga personalkostnader. Kostnaden för köpta platser ökade mot budget med 3,8 mkr, både på grund av fler köpta grundskole- och fritidshemsplatser och för att fler elever placerats på HVB-hem. Kostnader för skolskjuts, modersmål och studiehandledning har överskridit budget med sammanlagt 1,1 mkr. Dessa underskott vägs till stor del upp av överskott för grundskolans centrala ansvar som bland annat består av minskade kostnader för kapitaltjänst samt ökade intäkter för VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 14
Grundskola fritidshem. Inför 2015 har grundskolornas budget förstärkts med medel för ökad personaltäthet för barn i de lägre åldrarna samt utökad budget för särskilt riktat stöd. Särskolan uppvisar ett överskott om 2,0 mkr på grund av färre barn i jämförelse med budget. Enheterna har dock ett underskott om 1,4 mkr, vilket vägs upp av ett överskott centralt på särskolan. Inför 2015 har elevpengen inom särskolan räknats upp något, samt att en effektivare organisation planeras inför höstterminens start 2015, vilket beräknas underlätta för särskoleenheterna att få en ekonomi i balans. Jämförelse med föregående år Jämfört med har kostnaderna stigit med 42,7 mkr vilket främst beror på elevökning i både kommunal och fristående regi. Kostnadsökningen består till stor del av personalkostnader inklusive lönerevision 17 mkr, lokalkostnader 8 mkr och läromedel drygt 6 mkr där merparten motsvarar en planerad och genomförd IKT-satsning. Kostnaden för köpta platser har ökat med 11,4 mkr. Intäkterna är 7 mkr högre jämfört med på grund av ökade externa bidrag, där statsbidrag för karriärtjänster står för 3 mkr, samt ökade hyresintäkter. De kommunala grundskolorna uppvisade ett underskott om 2,1 mkr under. Under lyckades inte enheterna vända ekonomin utan uppvisar ett underskott om 2,7 mkr. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 15
Grundskola MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9 Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9 Fråga i brukarenkät om hållbar utveckling, elever åk 5 och 8 Antal elever som deltagit i Skapande skola Antal elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet Andel elever i åk 3 som nått kravnivån på samtliga delprov i matematik och svenska Andel elever i åk 6 som nått kravnivån i den samlade bedömningen av nationella prov i matematik, engelska och svenska Andel barn och elever som väljer kommunala för- och grundskolan Avvikelse 94,8 95 0,2 94,8 222 231 212 227 10 4 208 236 85,9 90 4,1 87,6 97 73 95 80 2 7 94 78 2 888 1 870 1 018 2 862 3 688 3 600 88 3 100 73,5 82,7 91,5 96,0 96,7 75 75 78 92 89 1,5 7,7 13,5 4,0 7,7 71 79 94 95 96 86 86 0 86 Måluppfyllelsen är fortsatt hög i kommunen och efter många års medvetet arbete visar resultaten på att skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärden minskar. Undervisningen har blivit mer varierad och därmed nått fler elever, främst pojkar. Den digitaliserade satsningen i grundskolan och individuella IKT- verktyg stödjer denna process och har gynnat pojkar i sitt lärande. Att resultaten skiljt sig åt mellan pojkar och flickor handlar generellt om de vuxnas förhållningssätt och elevernas inställning till skola, lärande och utbildning i ett längre perspektiv. En utmaning är fortsatta samtal inom kommunal verksamhet för hur fler elever ska komma längre i sitt lärande, eftersom det fortfarande finns ett antal elever som inte når behörighet för gymnasiet. Arbetet i grundskolan syftar alltid till att alla elever ska kunna nå alla kunskapskrav vilket påverkar grundskolans fokus till att stödja elever för att nå de lägsta kunskapskraven. Skolans uppdrag är också att utmana för högre måluppfyllelse vilket kan vara det arbete som på sikt mest skulle påverka kommunens måluppfyllelse positivt. Arbetet med att ge stöd inom ordinarie undervisning är idag väl fungerande, även om det kan variera mellan skolor och även mellan klassrum. Genom gemensam och generell kompetensutveckling för all personal, men också mer riktad och specifik kompetensutveckling arbetas för att alla elever ska få rätt form av stöd. Under de senaste åren har grundskolan tagit emot fler nyanlända elever som med sin korta skolgång i svensk grundskola inte når alla kunskapskrav, men som samtidigt visar på utveckling och växande i sitt lärande. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 16
Grundskola Arbetet har blivit en naturlig del av den ordinarie undervisningen och genomförs på många olika sätt. Ju äldre eleverna blir desto mer involveras undervisningen om hållbar utveckling i den ordinarie undervisningen eller i teman utifrån kursplanerna, vilket kan försvåra för eleven att känna till begreppet även om kunskapen om Hållbar utveckling finns. Flera av kommunens skolor för yngre åldrar har de senaste åren erhållit Grön Flagg vilket på ett tydligt sätt synliggör arbetet med hållbar utveckling, speciellt ur det ekologiska perspektivet. I årskurserna 6-9 har arbetet främst utgått från läroplanens skrivning kring Skolan och omvärlden genom olika projekt som genomförts och som kan relateras till hållbar utveckling. Där har eleverna fått utveckla samarbete med det lokala näringslivet och träna på att utveckla förmågorna beträffande entreprenöriellt lärande. Genom Skapande skola, kommunens kulturverksamhet samt Kulturskolan har grundskolan möjlighet att nå en mycket hög andel av eleverna med kulturupplevelser av hög kvalitet. Detta ger en likvärdighet då det finns ett gemensamt basutbud som samordnas och där målet är att alla elever ska få tillgång till kulturupplevelser varje läsår. På resultaten syns att många av eleverna haft möjlighet att ta del av flera kulturupplevelser under året. Kulturutbudet planeras av en grupp bestående av personal från kultur och grundskola som kopplar uppdragen till elevers ålder, intresse och behov. Elevdelaktigheten i processen är stor. Ett systematiskt kvalitetsarbete är grunden för att verksamheten ska utvecklas i ett 1-16-årsperspektiv. En ökad kompetens kring barns lärande, undervisningens utformning och lärmiljön är centrala områden att följa inom det systematiska kvalitetsarbetet, både på ledningsnivå och enhetsnivå. Samverkan mellan förskola och grundskola är viktig för att ta till vara barns lärande från tidig ålder och utveckla det vidare. Skolenheterna tar varje år fram utvecklingsområden som man fokuserar på i sitt systematiska kvalitetsarbete med syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Flera enheter har de senaste åren arbetat med språkets betydelse för lärandet, vilket lett till bättre resultat i de nationella proven i svenska, både i årskurs 3 och 6. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 17
Planering, fritid ungdom och folkhälsa PLANERING, FRITID UNGDOM OCH FOLKHÄLSA UPPDRAG Verksamheten består av tre enheter. Planering och tillsyn har kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamheter eller i andra kommuners förskola eller skola. För fristående förskolor ingår ett tillsynsansvar. Enheten ansvarar också för fysisk planering och befolkningsuppföljning för verksamheterna förskola och skola, samt avgiftshantering och administration. Sektorns övergripande IT-planering ligger också inom enheten. Fritid ungdom ska medverka till att kommunens ungdomar har en aktiv och levande fritid med en tydlig folkhälsoprofil. Fritid ungdom verkar nära barn och unga i de olika delarna av kommunen i nära samverkan med skolorna eller på egna mötesplatser. Folkhälsoenheten är en metodutvecklingsenhet som utgör en resurs för kommunens samtliga sektorer i utvecklingen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker inom respektive sektor. Arbetet sker på samhälls- och gruppnivå med barn och unga som prioriterade målgrupp. En del av enhetens arbete sker på uppdrag av folkhälsorådet. SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE För Fritid ungdom finns det ett politiskt inriktningsmål. Fritid ungdom har bedrivit sin verksamhet i samma omfattning som föregående år. Mötesplatserna är välbesökta och uppskattade. Det bedöms som uppfyllt. De politiska inriktningsmålen för folkhälsoarbetet redovisas på annan plats i verksamhetsberättelsen. INFORMATIONSMÅTT Antal öppna verksamheter (kommunal) eller annan bidragsfinansierad verksam Het Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun 13 13 13 6 900 6 859 6 920 EKONOMI Avvikelse 2015 Planering, Fritid ungdom, Folkhälsa Intäkt 824 565 259 822 565 Kostnad 20 036 21 494 1 458 18 763 22 618 Netto 19 212 20 929 1 717 17 941 22 053 avvikelser Verksamheten visar ett överskott om 1,7 mkr och det är överskott både på intäkts och kostnadssidan. Överskottet beror på vakanser och på tidsförskjutning av projektet Initiativ Härryda. En ny upphandling av internettjänster inom för- och grundskolan har skjutits på till 2015 vilket gjort att kostnaderna understiger budgeterade värden. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 18