Kan vi rädda den rödlistade ålen och det småskaliga (ål)fisket med hjälp av utsättningar? Håkan Wickström Sötvattenslaboratoriet Fiskeriverket

Relevanta dokument
Ålfiskets betydelse och framtid

Hela landet Yrkes- och fritidsfiske

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

NE NA LC DD NT VU EN Akut hotad (CR) A2bcde

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

gällande reglering av fiske efter ål

Sveriges ålförvaltning

Aqua reports 2011:1. Ålbeståndets status i Sverige Willem Dekker Håkan Wickström Jan Andersson

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

BILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Förslag till ändring av FIFS 2004:36 och FIFS 2004:37 angående begränsning

Förvaltningsplan för ål

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Fiskbestånd i hav och sötvatten

NE NA LC DD NT VU EN Akut hotad (CR) A2bcde

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har mottagit ovan sagda remiss för yttrande; SFR vill mot denna bakgrund framföra de följande synpunkterna:

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Sveriges nationella ålförvaltningsplan

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Trap and transport av ål från Lagan 2014 Fördjupad kvalitetskontroll

ÖVERLEVER ÅLEN FÖRVALTNINGEN?

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

20 röster om hotet mot ålen

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 oktober 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Markus Lundgren. med underlag från

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Trap and transport av ål 2013 Fördjupad kvalitetskontroll

RÄDDA ÅLEN OCH ÅLFISKET!

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Östersjölaxälvar i Samverkan

En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Storröding i Vättern

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Ålens fortlevnad och rent vatten

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Trap and transport av ål 2012 Fördjupad kvalitetskontroll

Öring en art med många kostymer

Ålens fortlevnad. Rapport från seminariet ÅL 2010 Åhus april 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fiskevårdsplan Emåns FVOF. Carl-Johan Månsson Fisk

Ål i Göta älv: Uppvandrande ål vid Olidans kraftstation

Ål i Göta älv. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren 2011, 2012, 2013 och 2014 och ålledare 1901 till 2014 i Olidan.

Policy Brief Nummer 2014:2

Fiskguiden Frågor & svar

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Åldersanalys av havsöring från Emån

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Policy Brief Nummer 2019:5

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten!

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Frågor och svar om Fiskguiden 2017

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Ål 2010 Ålens fortlevnad

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Stöd till fiskevården

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Märkning av havsöring och lax i Emån

Aqua reports 2016:11. Utvärdering av den svenska ålförvaltningen. Willem Dekker, Håkan Wickström & Niklas B. Sjöberg

Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten.

Slaget om havet under tångbältet

LAXEN OCH UTBYGGNADEN AV VARA NORRLÄNDSKA ÄLV AR

Transkript:

Kan vi rädda den rödlistade ålen och det småskaliga (ål)fisket med hjälp av utsättningar? Håkan Wickström Fiskeriverket

Innehåll Kort bakgrundsbeskrivning ur ett svenskt perspektiv Livscykel Fisket Minskande rekrytering Minskande fångster Orsaker till nedgången Rödlistning, hur och varför? Möjliga åtgärder, svenska modellen Vandringshinder Fisket Utsättningar

innehåll, forts. Ålutsättningar Fungerar de? Tveksamheter runt ålutsättningar Genetik - panmixi eller ej? Orientering - bidrar omflyttade ålar till lekbeståndet? Fetthalt Miljögifter Behov tillgång på marknaden Sammanfattning

Ålens livscykel Lek under vårvintern i Sargassohavet på några hundra meters djup där det är både varmt, salt och just djupt (högt tryck)

livscykel, forts. Kläckning efter några dygn De tillplattade (Leptocephalus)larverna förs med Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen över mot Europa Transporten tar mellan ett och tre år (olika uppfattningar råder)

livscykel, forts. Våra ålar kommer förmodligen in till Nordsjön via en gren norr om Storbritannien Väl framme i kustnära vatten har ållarverna utvecklats till glasålar

livscykel, forts. Många glasålar stannar på svenska Västkusten hela sitt liv Andra vandrar upp i sötvatten Ytterligare andra ålar förs/vandrar in mot Östersjön där en del stannar i skärgårdarna medan andra vandrar vidare upp i sötvatten längs Ostkusten Förmodligen betydligt vanligare med en uppväxt i marina eller bräckta miljöer än vad man tidigare trott Till skillnad mot på kontinenten är de invandrande ålarna i Östersjöområdet ofta stora (30 cm) och därmed flera år gamla

Uppvandrande ålyngel i Motala Ström

livscykel, forts. Ålen är en omnivor opportunist, dvs. den äter det som det finns gott om, är någorlunda lättillgängligt, gott och näringsrikt Det betyder i praktiken ofta bottendjur under de första 5-10 åren och sedan fisk Stadiet mellan en liten glasål om 0,3 gram och en stor vandringsklar blankål om kanske ett kilo kallas gulål och varar i allmänhet mellan 10 och 25 år

Gulålar

livscykel, forts. Honålen växer på våra breddgrader långsamt och blir därmed ofta både gammal och stor innan den blir en könsmogen blankål Hanålar är numera ovanliga (<5%) och de blir blankålar redan vid ca 40 cm längd, dvs. redan efter 5 till 10 år.

Blankål

livscykel, forts. Lekvandringen till Sargassohavet (ca 7500 km) påbörjas normalt under sensommar och höst De beräknas sedan kunna vara framme i Sargassohavet följande vårvinter Föräldrarna dör efter leken Lekvandrande ålar har aldrig någonsin fångats i Sargassohavet eller ute i Atlanten

Fisket mm Intensivt fiske på såväl uppväxande gulål (Västkusten) som på utvandrande blankålar (inkl stora gulålar) i insjöar och längs Östersjökusterna Gällande minimimått är 35 och 37 cm på Västkusten samt 60 cm längs ostkusten och i de fem stora sjöarna I övriga sötvatten är ålfisket i praktiken ofta mer eller mindre oreglerat Ålodlingen i Europa producerar mera ål än hela det kommersiella fisket I Sverige finns idag två aktiva ålodlingar varav den ena levererar de ålyngel som används för utsättning

Minskande uppvandring till sötvatten (rekrytering) Rekryteringsindex för ål 1600 2500 % av medelvärdet för 1971-80 1400 1200 1000 800 600 400 Göta Älv Dalälven Viskan Lagan Mörrumsån Rönneå Medel av alla älvarna Motala Ström 2000 1500 1000 % av medelvärdet för 1971-80 (Motala ström) 500 200 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 år 0

Fångst av glasål från Argos och vid Ringhals kärnkraftverk number 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Numbers per haul and m 2 1988 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Year Average number per trawl hour (+SE) 70 60 50 40 30 20 10 Catch of glass eels in the cooling water intake canal at Ringhals Nuclear Power Plant (Kattegat) 0 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Year

Sjunkande fångster i det kommersiella fisket Commercial catch of eel in Sweden 2500 2000 Baltic Sea Skagerrak-Kattegat Freshwater Tonnes 1500 1000 500 0 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Year

Vad är orsaken till nedgången? Ingen vet med säkerhet, men.. Ogynnsamma strömförhållanden (Golfströmmen, fördelning mellan låg och högtryck (NAO), växthuseffekten etc.) Otaliga vandringshinder, både för uppströms- som nerströmsvandrande ål (turbindödlighet) Som en effekt av vandringshinder är numera mkt stora arealer underbesatta med ål Endast en mindre del når havet helskinnade

orsaker, forts. Ett hårt fiske på ålens alla kontinentala stadier, dvs. från glasål till blankål Dessutom ett stort, icke registrerat ( illegalt?) ålfiske Miljögifter som bl.a. stör reproduktionen Simblåsemasken Anguillicola (ej primär orsak) Ökad predation från fågel (skarv)

Ålen är nu rödlistad som akut hotad

rödlistning, forts. From årets Nationella Rödlista så klassar ArtDatabanken nu ålen som Akut hotad (CR) Varför inte redan tidigare? Nya och förändrade kriterier Bl.a. inte längre ett krav att arten skall leka i respektive land, minst 2 % av hela pop. (vi har 3-5 %) Rekryteringen har minskat med mer än 80 % (90 %) på tre generationer (ca 50-60 år) vilket leder till färre vuxna ålar

Tänkbara åtgärder på nationell basis ( svenska modellen, tre ben ) 1. Restriktioner i fisket (Westerberg) 2. Förbättrade vandringsmöjligheter En inventering av ålvandringshinder i södra delen av Sverige är påbörjad under 2005 Skall bl.a. identifiera några lämpliga objekt att åtgärda (pilotprojekt) Kraftbolag m.fl., medel från EU:s strukturfonder 3. Utsättning

Utsättning av ålyngel Ge underlag för ett rationellt fiske Numera främst för att förstärka beståndet och lekbiomassan Tidigare användning av sättål (halvstor gulål från Västkusten) fasas nu ut till förmån för importerat och karantäniserat ålyngel Som mest 3,5 miljoner ålar ut till en kostnad om 8 miljoner (1997) I år sattes endast 800 000 ålar ut till en kostnad om 4,8 miljoner. Brist på pengar i kombination med extremt höga priser

Fungerar ålutsättningar? Ja, åtminstone som ett put and take åtgärd Det visar bl.a. de uppföljningar vi gjort i ett antal sjöar samt märkningsförsök i mer öppna system som ex Mälaren

Exempel på uppföljning Alizarinmärkt och utplanterad 1997

Resultat., forts. Alizarinmärkta: 1999: 0 av 30 = 0,0 % Längd vid ålder 2000: 2 av 55 = 3,6 % 500 2001: 2 av 66 = 3,0 % 400 2002: 6 av 76 = 7,9 % 2003: 24 av 72 = 33,3 % 2 300 2004: 30 av 72 = 41,7 % 200 2005: 80 av 123 = 65,0 % 100 Totalt: 144 av 494 = 29,1 % 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1 2005

ålutsättningar, forts. Ålarna äter och växer som förväntat, dvs. tämligen långsamt De blir blanka och vandrar ut mot havet från respektive uppväxtmiljö Andelen hanål är normalt väldigt låg Beroende på inköpspris, räntenivåer och tillväxthastighet så kan ålutsättningar vara lönsamma eller tom mkt lönsamma

Finns det tveksamheter? Finns det genetiska skillnader mellan ålar från olika delar av utbredningsområdet som skulle göra det olämpligt att flytta ålar inom Europa? Nej, de små skillnader man ser är främst temporala (tid) och inte spatiala (rum). Ålen är sålunda fortfarande panmiktisk Genetiska skillnader över tid kan tyda på en oroväckande liten effektiv populationstorlek, men troligen inget hinder för viss omflyttning inom utbredningsområdet

tveksamheter, forts. Hittar utplanterade ålar ut ur Östersjön och kan de bidra till lekbiomassan? Det finns resultat som visar att utplanterade ålar från en av våra försökssjöar återfångas i lägre utsträckning och på andra lokaler än förväntat Detta har tolkats som att ålar på något sätt måste memorera vägen till uppväxtområdena för att sedan ta sig baklänges åter ut ur Östersjön och åter till Sargassohavet Blankål som härrör från glasål som flugits till Sverige från Frankrike eller England skulle därmed ha vissa problem med orienteringen

Vad vet vi om detta? Från våra otolitkemiska analyser vet vi bl.a. att: Ålbeståndet i många insjöar till stor del härrör från utplanterade ålar Ålens ursprung i Hjälmaren Ålens ursprung i Vänern 1 10 0 4 Ålyngel Sättål Naturlig Ålyngel Sättål Naturlig 45 30

Marin miljö Sötvatten Otolitkemi ( sättål återfångad i Mälaren)

vad vet vi, forts. Bland blankålar som passerar genom Bälten och Öresund finns det en hel del ålar som vi starkt misstänker är utplanterade: 27 % enl Limburg et al (2003) 13 % enligt pågående analyser

Life history categories at Kullen and Köge (n = 215 + 130) Type VI. Stocked yellow into fresh 0.9 1.4 Type V. Changing 3.6 4.2 Köge Kullen Category Type IV: Fresh to brackish Type III. Brackish 10.0 9.8 77.7 80.9 Type II. Gradient 0.9 5.6 Type 1. Freshwater 1.4 3.6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 %

vidare vet vi att: Vandringsmönstret ut ur Östersjön har förändrats under de senaste 100 åren (Sjöberg & Petersson 2005) Förskjutning mot återfångster i danska Bälten

En mer nyanserad bild?

Återvandringen. Mycket pekar därmed på att: Eventuella orienteringsstörningar inte är absoluta, dvs. även f.d. utplanterade ålar kan hitta ut ur Östersjön och därmed kanske vidare till Sargassohavet för lek Våra undersökningar visar även att blankålar från vissa lokaler är så magra att de inte har energi nog för att vandra till Sargassohavet för lek

Återstår att besvara Vandrar utplanterade ålar generellt på ett avvikande sätt? Finns det en koppling mellan låg fetthalt och utplanterat ursprung och/eller med en uppväxt i vissa miljöer, t.ex. i sötvatten? Vart tar sötvattensålarna vägen, hårt fiske och/eller felorientering? Märkningsförsök med syfte att jämföra såväl fetthalt som livshistoria (otolitkemi) mellan ålar som vandrat som förväntat respektive på ett avvikande sätt

att besvara, forts. Vad betyder de nya rönen som visar att redan låga PCB-halter ger störningar på romutvecklingen hos ål? (EELREP, van den Thillart et al) Är dagens halter av fettlösliga miljögifter i ål (muskulatur) sådana att romutvecklingen torde vara störd? Finns det fortfarande glasål/ålyngel att tillgå på den internationella marknaden? På 1970-talet fångades det bara i Frankrike flera tusen ton glasål per år (motsvarande kanske 10 miljarder ålar). I dag fångas mellan 100 och 200 ton glasål totalt i Europa! Finns det lokala överskott som vi kan och får använda för utsättning?

Vad är då behovet? På 1990-talet fanns 920 ton glasål att tillgå på marknaden. 644 ton skulle ha räckt till att besätta alla underbesatta vatten i Europa med tillräckliga mängder ålyngel (Moriarty och Dekker (1997) ) Enligt Mårten Åström vid behövs bara för Sveriges del 170 miljoner glasålar, motsvarande 51 ton, för att nå nivån 50 % av en ursprunglig/jungfrulig lekflykt. Då är sötvatten undantagna och inget fiske inräknat Svenska sötvatten skulle behöva besättas med i storleksordningen 94 180 miljoner glasålar motsvarande 28 55 ton

behovet, forts. Behovet är således betydligt större än tillgången På marknaden för glasål finns dessutom starka ekonomiska krafter, nämligen ålodlingsindustrin i bl.a. Kina, att konkurrera prismässigt med Tveksamt om det fortfarande finns några lokala överskott att fördela över Europa

Avslutande sammanfattning Svaret på frågan om det går att rädda ålen och ålfisket enbart med hjälp av ålutsättningar är tyvärr nej Det hade kanske gått för 5-10 år sedan, men idag är behoven långt större än tillgången Men, i den mån vi kan få fatt i utsättningsmaterial, bör vi sätta ut ålyngel i kombination med andra kraftfulla åtgärder som fiskerestriktioner och öppnade vandringsvägar Utifrån Försiktighetsansatsen måste vi med dagens kunskap och brist på kunskap agera medan det fortfarande finns några glasålar att hantera

sammanfattning, forts. Kanske är våra någorlunda rena vatten mer lämpliga som uppväxtlokaler för stora honålar än många vatten på kontinenten Det innebär att kravet på lokala överskott får ses lite mera flexibelt Kanske vore en kombination av stora men långsamväxande honor i norr och ålar med snabb generationstid från södra Europa en lämplig satsning för att rädda den europeiska ålen Klart är att en odlad glasål är förlorad för lek i Sargassohavet, speciellt om den odlas och konsumeras i Ostasien (undantag där glasål försträcks för utsättningsändamål som i Sverige)

That s Ål!