RÄDDA ÅLEN OCH ÅLFISKET!
|
|
- Gunilla Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VETENSKAPLIG SLUTRAPPORT AVSEENDE PROJEKTET: RÄDDA ÅLEN OCH ÅLFISKET! - ETT NATIONELLT BIDRAG TILL EN EUROPEISK FÖRVALTNINGSPLAN PATRIK CLEVESTAM 1 HÅKAN WICKSTRÖM 1 Projektet har fått ekonomiskt stöd från "Fonden för fiskets utveckling" (Ekonomiskt stöd för nyskapande åtgärder och pilotprojekt inom ramen för EG:s strukturfonder - utanför Mål 1) i enlighet med Fiskeriverkets beslut från (Dnr: ). 1. Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, Drottningholm Drottningholm
2 2
3 1. SAMMANFATTNING INLEDNING & BAKGRUND MATERIAL & METODER Insamling av ålar Provtagning av ålar/laboratoriebehandling Fettanalys Mikrokemisk analys av otoliter Åldersanalys Genetisk analys Dataanalys & statistisk bearbetning RESULTAT Kullen, Köge & Lago di Lesina (Italien) Resultat av provtagningar Fetthalt & lekvandring Sammanfattning Kullen, Köge & Lago di Lesina (Italien) Insjöarna Resultat av provtagningar Sammanfattning insjöarna Mikrokemisk analys av otoliter Uppväxt/utsättningstyper Utsättningsbakgrund Kullen & Köge Insjöarna Genetiska studier Bakgrund Genomförande Resultat och diskussion DISKUSSION TACK REFERENSER
4 4
5 1. SAMMANFATTNING Syfte och sammanfattande beskrivning av projektet Projektet Rädda ålen och ålfisket! - Ett nationellt bidrag till en europeisk förvaltningsplan har syftat till att ta fram nödvändig kunskap för förvaltning av det europeiska ålbeståndet utifrån ett nationellt perspektiv. De tre övergripande frågeställningarna i projektet har därför varit: Metod Att uppskatta den europeiska ålens effektiva populationsstorlek (N e ), dvs. avgöra om antalet ålar som i praktiken står för produktionen av alla glasålar som rekryteras till Europa är oroväckande lågt. Hittar ålar från Östersjöbäckenet ut ur Östersjön och har de då de nödvändiga fettreserverna för att nå lekområdet i Sargassohavet? Bidrar även utplanterade ålar från söt- och brackvatten till lekvandringen och därmed också till fisket? Vilka metoder har använts i utvecklingsarbetet? (Hur har man exempelvis gått tillväga för att testa tekniken, vilka parametrar har mätts och med vilka tidsintervaller, vilken påverkan på miljön har kunnat mätas etc.) De metoder och angreppssätt som använts i arbetet med att belysa och i görligaste mån besvara ovanstående frågeställningar är följande: Ett stort antal (ca 1 700) s.k. blankålar har under hösten 2003 samlats in från två kustlokaler belägna vid Östersjöns utlopp vid Öresund, nio lokaler i svenska insjöar. För att beräkna N e har blankål även samlats in från en lagun i södra Italien. Alla insamlade ålar har sedan analyserats med avseende på bl.a. storlek, ålder, kön, mognadsgrad, fetthalt och genom att undersöka otoliternas (hörselstenarnas) kemiska innehåll har vi även försökt avgöra var respektive ål haft sin huvudsakliga tillväxt. För att kategorisera ålarna i olika grupper och till mognadsgrad har även ett antal morfometriska mått tagits. Som exempel kan nämnas ögonstorlek, gonadstorlek, och fenlängd. Vi har även studerat förekomst och antal av den numera vanligt förekommande simblåseparasiten Anguillicola crassus. Alla ålar, förutom de från insjöarna, har karaktäriserats genetiskt med hjälp av moderna PCR- och mikrosatellittekniska metoder. Detta gjordes för att i kombination med ålarnas årsklasstillhörighet beräkna N e, samt för att avgöra om alla ålar tillhör en och samma panmiktiska population. Avgränsningar Projektet hade inte som avsikt att studera kvalitetsaspekten hos ål i någon annan bemärkelse än fetthalt och storlek. Resultaten visar dock tydligt att vi måste lägga stor framtida vikt vid kvalitetsaspekten i en vidare bemärkelse. Vi behöver t.ex. veta mer om både fettsyrakompositionen och totalfetthalten, dels för att bättre förstå kostnaden för lekvandring och lek och dels förstå hur kopplingarna till hur könsmognadsprocessen ser ut. Vi behöver också utveckla ett blankhetsindex som är relevant för 5
6 våra ålbestånd Detta för att förstå konsekvenserna av de tydliga skillnader vi funnit, t.ex. mellan naturligt rekryterade ålar och flera andra grupper. Projektet indikerar att sötvattensuppvuxna ålar kan var en utmärkt resurs i förvaltningssammanhang men att de idag inte rekryteras in ibland lekvandrarna. Vi behöver veta varför de saknas (vart tar de vägen). Om det beror på fiskemortalitet eller vandringsproblem dvs. att de inte hittar eller om det handlar om turbindödlighet. Vi behöver även förstå betydelsen av de skillnader i fetthalt och könsutveckling som vi konstaterat finns. Då den otolitkemiska metod vi använde, inte hade tillräckligt hög upplösning för att skilja på olika livshistorier i brackvattenmiljön, behöver vi utveckla och nyttja mer förfinade metoder. Genom att analysera flera grundämnen i otoliterna och kanske även stabila isotoper, kan vi förhoppningsvis ta fram ett slags fingeravtryck från olika uppväxtområden. Med en förfinad metodik skulle vi kanske kunna skilja mellan svenska och polska blankålar. I dessa sammanhang finns ett stort behov av referensmaterial, dvs. ålotoliter med känd uppväxtmiljö men också representativa vattenprover. Resultat Våra resultat visar bl.a. följande om den ål som lämnar Östersjön via Öresund: Den är betydligt yngre och mindre än vad man tidigare trott. Små ålar har avsevärt sämre förutsättningar att klara lekvandringen bra och att så många som 74 % ligger i farozonen för att inte kunna bidra till leken i Sargassohavet på ett optimalt sätt. Bland de analyserade ålarna återfinns ålar som sannolikt härrör från utsättningar i såväl söt- som brackvatten. Andelen sådana uppgår till ca 21,3 % Ålar som vuxit hela eller nästan hela sitt liv i brackvatten utgör hela ca 87 %. Ål som vuxit upp i sötvatten utgör endast ca 13 %, men det är ålar som på flera sätt avviker från de blankålar vi studerat i sju svenska sjöar. Naturligt rekryterade ålar utgör ca 8 % ålarna. Gruppen avviker jämfört med andra uppväxt/utsättnings grupper genom att vara bl.a. större och fetare. Ca 70 % av ålarna har en kombination av liten storlek och fetthalt som gör det mindre sannolikt att de kan bidra till leken i Sargassohavet på ett optimalt sätt. Vi kan inte upptäcka någon genetisk struktur bland de ålar vi studerat, inklusive materialet från Italien, vare sig i tid eller rum. Den uppskattade effektiva populationsstorleken är så låg som individer, vilket är att betrakta som oroväckande lågt för en art som den europeiska ålen. Projektet har i allt väsentligt utförts i förhållande till forskningsplanen. Vi har visat att utsättning av ål, i kombination med hårda fiskerestriktioner, borde medföra ett ökat bidrag av lekvandrare från vår del av utbredningsområdet. Våra beräkningar indikerar att ålens storlek har stor betydelse för deras möjligheter att nå Sargassohavet med tillräckligt mycket energiinnehåll kvar för att bilda och mogna rommen. Ur ett förvaltningsperspektiv skulle det kunna innebära att även ett legalt maximimått borde införas. Utsättning av ål är utifrån en genetisk synvinkel en acceptabel åtgärd. En oroväckande låg effektiv populationsstorlek antyder att det brådskar med åtgärder för att rädda ålen. Den ål som växer upp i sötvatten kan utgöra en stor resurs i arbetet med att bygga upp beståndet, i och med att de ålarna är stora och förmodligen skulle hinna lagra upp tillräckliga fettdepåer om de bara ges chans at vandra ut ur Östersjön. 6
7 Vår förhoppning att med hjälp av förhållandevis enkel otolitkemisk analys kunna skilja på alla olika typer av livshistorier och uppväxtförhållande infriades inte fullt ut. De insamlade otoliterna kan dock användas på nytt för mer förfinade analyser. 7
8 2. INLEDNING & BAKGRUND Det europeiska ålbeståndet är i akut kris och därmed är en hel näring starkt hotad. Ålen har nämligen stor betydelse för det småskaliga fisket i kustområden och sötvatten överallt i Europa där den förekommer mera frekvent. I bl.a. Sverige utgör fångst av ål ofta själva förutsättningen för att kunna bedriva ett lönsamt, småskaligt kombinationsfiske med rationella redskap, ett fiske som utöver ål även fångar andra mer eller mindre värdefulla arter som gös, abborre, gädda, sik, piggvar, skrubbskädda m fl. Ålen har och har haft sin givna plats i de flesta akvatiska ekosystem men det finns forskare som idag befarar att ålens fortbestånd som art är äventyrad. För att rädda ålen och ålfisket initierade EU Kommissionen 2003 en process som nu lett fram till en gällande Ålförordning (RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål). Förordningen föreskriver att varje medlemsstat senast till 2008-års utgång skall presentera en nationell förvaltningsplan. Planen skall syfta till att inom en rimlig tidsrymd öka ålbeståndet så att det producerar 40 % av den mängd fritt lekvandrande blankål som Sverige skulle ha producerat i ett tänkt jungfruligt tillstånd, dvs. utan mänskliga interaktioner som vandringshinder, fiske, föroreningar etc. För att nå dessa högt ställda mål måste den efterfrågade planen bygga på vetenskapligt erkänd biologisk kunskap. Trots att man under många år studerat ål utifrån många olika biologiska aspekter så saknar man mycket av den fundamentala kunskap och basinformation som behövs för att kunna ta fram en biologisk riktig förvaltningsplan för ålen. Den svenska planen kommer främst att basera sig på fyra olika problemområden, nämligen att minska dödligheten genom ett minskat fiske och en minskad turbindödlighet, en ökad produktion genom att öppna upp vandringsvägar och genom utsättning av importerade ålyngel (från områden med lokala överskott). De tre övergripande frågeställningarna i projektet har därför varit: Att uppskatta den europeiska ålens effektiva populationsstorlek (N e), dvs. avgöra om antalet ålar som i praktiken står för produktionen av alla glasålar som rekryteras till Europa är oroväckande lågt. Hittar ålar från Östersjöbäckenet ut ur Östersjön och har de då de nödvändiga fettreserverna för att nå lekområdet i Sargassohavet? Bidrar även utplanterade ålar från söt- och brackvatten till lekvandringen och därmed också till fisket? För att illustrera hur olika utfall, med avseende på N e, ålarnas fettreserver och ursprung, kan komma att påverka en tänkt förvaltningsplan så har vi i ansökan formulerat några olika scenarier. Utgångsfakta för dessa är att både fångsten och rekryteringen har minskat. Dessa scenarier i kombination med resultat från studien kan nu tjäna som underlag när ålförvaltningsplanen formuleras. 8
9 3. MATERIAL & METODER 3.1 Insamling av ålar Blankål från 12 lokaler samlades in till studien. För våra primära frågeställningar valdes två Östersjölokaler i syfte att ge oss vad vi anser vara lekvandrande ål på väg ut ur Östersjön på väg mot Sargassohavet, Dessa lokaler var Kullen på svenska kusten, och Köge på danska Östkusten (Tabell 1, Figur 1). Fig. 1. Ålinsamlingslokaler. För den populationsgenetiska frågeställningen inkluderades även ålar från Lago di Lesina, en produktiv italiensk lagun med utlopp i Adriatiska havet (Medelhavet). Till detta adderades nio lokaler valda för att representera typiska och viktiga uppväxtlokaler i svenska insjöar (Tabell 1, Figur 1). Detta för att komplettera bilden av hur ålbeståndet verkligen ser ut i olika svenska uppväxtområden. All insamling skedde under 2003 med undantag för Ringsjön där ålarna samlades in Ålarna från Kullen & Köge fångades under höstvandringen. 500 respektive 300 ålar efterfrågades från Kullen och Köge. Insamlingsansträngningen var fördelad så att 25 % av fångsten togs under föroch eftersäsong och 50 % under högsäsong. Ålarna från insjöarna fångades in under det kommersiella fiskets högsäsong. Lokala fiskare, Tabell 1. Lokalposition enligt RT90 (X-koordinat/ Y- koordinat) utom för Lago di Lesina där decimalgrader anges. Lokal X-koor Y-koor Fångstperiod Kullen Höst 2003 Köge Höst 2003 Lago di Lesina 41, , nov-15 dec Bolmen us Hjälmaren maj-juni Mälaren/Galten aug-sept Mälaren/Stallarholmen aug-sept Ringsjön us Roxen juni-sept Vänern/Dättern juli-aug Vänern/Kinneviken maj-sept Ymsen aug-sept 9
10 verksamma på orten, utförde insamlingen och var instruerade att leverera ett representativt urval ur den ordinarie fångsten. Från insjöarna var antalet 50 ålar per lokal. Ålarna från Italien köptes in från lokalt verksamma fiskare med hjälp av en italiensk forskarkollega. Insamlingen genomfördes även den under 2003 (Tabell 1). All insamlad ål frystes lokalt i anslutning till fångst för senare transport till Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. Från Italien levererades enbart huvuden inklusive bröstfenor. 3.2 Provtagning av ålar/laboratoriebehandling Ålarna provtogs efter upptining på Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. Morfometriska mått som totallängd (mm), totalvikt (g), horisontell (A) och vertikal (B) ögondiameter (mm), bröstfenlängd (mm), gonad-, lever- samt magtarm-vikt (tömd) (g) togs på samtliga individer. Kön och subjektivt utvecklingsstadium (gul, halvblank eller blank) noterades likaså. Muskelvävnad för fettanalys togs i form av en 5 cm tjock skiva tagen 5 cm bakom analöppningen (Limburg et al 2003) liksom ett vävnadsprov från vänster bröstfena för genetisk analys (det senare endast på ålar från Kullen, Köge och Italien) (Dannewitz et al 2004). Simblåsan kontrollerades okulärt med avseende på förekomst av den vanligt förekommande simblåseparasiten, Anguillicola crassus, där även antalet parasiter noterades. För ålarna från Italien noterades förekomst endast för 200 individer. Ingen notering av parasitantal per individ gjordes. Avslutningsvis plockades otoliterna (sagittae) och rengjordes i etanol (70 %) för senare åldersbestämning och mikrokemisk analys. 3.3 Fettanalys Fettanalysen mäter andelen totalfett per våtvikt vävnad och är utförd enligt EG metod B. Muskelvävnadsprovet som först maldes till ett homogenisat (skin och ben exkluderat, skinnet skrapat) behandlades i ett första steg med sur hydrolys (med saltsyra) för att hydrolysera loss fettsyrorna. I steg två gjordes en vätske-vätske-partition (där man skakar isär faserna), med dietyleter och petroleumeter, för extraktion av fettsyrorna. Metoden har en detektionsgräns på 0,5 % fett vid 2 grams invägning (motsvarar en differens på 10 mg mellan in- och utvikt). Metodens mätosäkerhet är skattad med hjälp av certifierade referensprover till ±0,4 % (3,6 % fetthalt) och ±1,2 % (18 % fetthalt) (CI 95 %). För fettprover med högre fetthalt antas att man har samma utbyte som för referensmaterialen (Erik Nordkvist, SVA 2006). Fettanalysen utfördes av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala 3.4 Mikrokemisk analys av otoliter För att klargöra ålens uppväxthistoria analyserades otoliterna (sagittae) med avseende på sitt innehåll av strontium och kalcium. Metoden baseras på att strontiumförekomsten i otoliten är proportionell mot dess förekomst i fiskens uppväxtmiljö (vattenmiljö). Strontium finns i betydligt högre koncentrationer i havs- och brackvatten än i sötvatten, vilket betyder att man genom att mäta strontiuminnehållet genom hela otoliten, från centrum (födsel) till ytterkant (död), erhåller information om ålen befunnit sig i sött eller salt vatten samt om den blev utsatt som yngel eller som sättål (Figur 2). För analysen användes i möjligaste mån höger otolit (sagitta), som efter ingjutning i silikonformar med epoxilim (Araldit 2020), våtslipades från sulcussidan på en slipmaskin (Buhler Phoenix Beta Grinder-Polisher Twin, rpm) med successivt finare papper (P ) 10
11 till nivån precis ovanför otolitens centrum (primordium). Processen avslutades med polering ner till primordium i två steg (Micropolish Alumina B & C, 1,0 µm resp. 0,05 µm) på polerduk (MicroCloth) följt av sista polering på ren polerduk (Mastertex). Under projektets gång utvecklades och förfinades preparerprocessen vilket resulterade i en metodmanual som beskriver tillvägagångssättet i detalj (Asp 2007). De färdigslipande och polerade otolitpreparatet placerades på objektsglas (16 otoliter/ objektsglas) och fotograferades med digitalkamera (Kappa DX20H) monterad på mikroskåp (Zeiss Axiostar plus) i påfallande ljus (20 x förstoring). Centrum liksom en föreslagen mättransekt markerades på de digitala bilderna (Figur 2). Transekten lades i möjligaste mån från centrum till kant posteriort (bakåt) (Limburg et al 2003) dock med justeringar för att undvika att sprickor och eventuella vateritinslag korsade mättransekten. Efter coatning med kol analyserades otoliterna med avseende på sitt strontium- och kalciuminnehåll med en WDS (Wave Length Dispersive Spectrometry) microprobe. Apparaturen använde en accelerationsspänning på 20 kv; en strömstyrka på 20 na; elektronstrålens diameter var 15 μm. Metodens detektionsgräns var 0,03 +/-0,004 viktprocent för både strontium och kalcium. För kalibrering av mätutrustningen användes standarder av strontianit (SrCO 3 ) och kalcit (CaCO 3 ). Analyserna utfördes av forskningsingenjör Hans Harryson på Geovetenskapliga Institutionen, Uppsala Universitet. Figur 2. Figuren visar tre otolitslipsnitt inklusive provtagningstransekt (50 x förstoring). Inlagt i undre raden finns respektive otolits responsgraf (Sr/Ca-kurva). Från vänster, yngel uppväxt i sötvatten, sättål från Västkust med halva sin uppväxt i sötvatten samt en naturligt invandrad ål. På varje otolit mättes strontium- och kalciuminnehållet i 30 mätpunkter (mp). Avståndet mellan mp hölls konstant inom en otolit men varierar mellan otoliter beroende på otolitens storlek. Avståndet mellan mp växlade mellan μm. När kvoten Ca:Sr plottas mot mp erhåller man en livshistorietransekt (responsgraf) där ålens uppväxthistoria avseende vattenmiljö går att utläsa (Figur 2). 11
12 3.5 Åldersanalys För att möjliggöra den populationsgenetiska studien åldersbestämdes samtliga ålar. För detta användes som regel vänster otolit (sagitta) som efter montering i plast (Crystal Bond mounting wax 509) på objektsglas (sulcussidan upp), våtslipades på slipmaskin (Buhler Phoenix Beta Grinder-Polisher Twin, rpm) med successivt finare papper (P ) tills primordium var nådd. Processen avslutades med en kort polering följd av etsning i saltsyra (HCL, 1 %) för att öka kontrasten mellan vinter- och sommarzoner. Svårtolkade ålar färgades med neutralrött (Peltonen et al 2002) för att förbättra läsbarhet. Liksom för mikrokemianalysen, utvecklades och förfinades preparerprocessen vilket även här resulterade i en metodmanual som beskriver tillvägagångssättet i detalj (Ogonowski 2007). Åldersbestämningen utfördes i mikroskop med genomfallande ljus (63-400X förstoring) varvid sommarzoner (tillväxtzoner) och vinterringar identifierades. Antalet vinterringar efter glasålsmetamorfos (omvandling från leptocephaluslarv till glasål) räknades till närmaste heltal och noterades (Figur 3). Varje ål erhöll även en notering om kvalitet i läsbarhet enligt vedertaget system (Fiskeriverkets metodhandbok för åldersbestämning, 2006). För ål, som generellt är en svår art att åldersanalysera, används klasserna bc, c och d. Bc avser en normalsvår ålotolit (säkerhet +/- 1 år), c en mer svårläst otolit (säkerhet +/- 2 år eller mer) och d en otolit som inte är möjlig att åldersbestämma. 3.6 Genetisk analys Fig. 3. Slipad, etsad och infärgad otolit från Mälaren, fotograferad i 50 x förstoring med transmitterat ljus. Ålen är 10 år gammal. Den första (vitfärgade ringen, vita pricken) återspeglar övergången från leptocephaluslarv till glasål och räknas som startpunkt för åldersläsningen. I studien användes mikrosatelliter som genetiska markörer. Mikrosatelliter finns spridda i hela arvsmassan och är DNA-segment som består av korta sekvenser (1-5 baspar) repeterade i en lång följd. Mutationshastigheten i dessa regioner är mycket hög. En mutation resulterar oftast i att en repetition av den korta sekvensen antingen läggs till eller tas bort. Mikrosatelliter varierar därför med avseende på längd mellan individer vilket gör metoden lämplig för t.ex. faderskapsanalyser. Metoden är även lämplig för att studera om en art är uppdelad i flera, mer eller mindre genetiskt isolerade lekbestånd. Ett vanligt tillvägagångssätt är att jämföra frekvenser av olika längdvarianter mellan tänkbara lekbestånd. Från insamlad vävnad isolerades DNA med chelex-metoden (Walsh et al 1991). Sedan användes PCR-teknik (från engelskans Polymerase Chain Reaction ) för att masskopiera de utvalda mikrosatelliterna. DNA-fragmenten från PCR-reaktionerna längdbestämdes med en automatisk analysutrustning (ABI Prism 310 Genetic Analyzer, se figur 4) som jämför de masskopierade mikrosatelliterna med en känd storleksstandard. Vi använde sex mikrosatelliter som tidigare visat sig fungera bra på ål (Dannewitz et al 2005 för en mer detaljerad beskrivning av metoden). 12
13 4 a) 4 b) Figur 4 a) Den automatiska analysutrustningen som användes för att separera och längdbestämma mikrosatelliter. b) Exempel på en resultatfil från en analys av fem individer (rader) som undersöktes i tre mikrosatelliter (de tre grupperna av toppar). Skillnader i sidled speglar mikrosatelliternas olika längd. Längden på varje fragment bestämdes genom att DNA-fragment av känd längd (ej med i figur 1b) samkörs med proverna. 3.7 Dataanalys & statistisk bearbetning För att kompensera för krympning i samband med infrysning räknades längd och vikt upp med en faktor 1,024 respektive 1,027 (Wickström 1986). Flera index av betydelse för att beskriva ålens mognadsgard (och kondition) togs fram baserade på våra mått (se ovan). Dessa var; ÖI (ögonindex enligt Pankhurst 1982) där A och B anger horisontell respektive vertikal ögondiameter samt L och R anger vänster respektive höger öga, K (konditionsfaktor enligt Fulton 1904), FI (bröstfenindex), GSI (gonadosomatiskt index, samt DTI (magtarm index). Morfometriska och fysio-anatomiska index beräknades enligt följande: ÖI = ( 25π/8 totallängd (mm) ) * ( (A+B) 2 L+(A+B) 2 R ) (mm) K = totalvikt (g) / totallängd 3 (mm) * 10 5 FI = bröstfenlängd (mm) / totallängd (mm) * 100 GSI = gonadvikt (g) / totalvikt (g) ) * 100 DTI = mag-tarmvikt (g) / totalvikt (g) ) * 100 Statistisk bearbetning baseras enbart på blanka honor om inte annat uttryckligen framgår. Ålar betraktades som blanka när utvecklingsstadium var noterat till blank eller halvblank (Feuteun et al 2000) eller när ÖI 6,5 (Svedäng et al 1996). Datatransformationer har vid behov gjorts för att möta statistiska testkriterier vid parametriska tester. Verkligt underlag för beräkningar framgår av noteringar för statistiska parametrar 13
14 liksom i tabeller. I figurer presenteras resultat genomgående för otransformerade data för att underlätta tolkning (med ett undantag, Figur 9). För att testa att villkoren om approximativ normalfördelning och variansuniformitet var uppfyllt användes Kolmogorov-Smirnov Z-Test samt Levene's Test of Equality of Error Variances. Variansanalys (ANOVA), kovariansanalys (ANCOVA), T-test, Mann-Whitney U test, och Kruskal-Wallis test har används för att jämföra medelvärden. Pearson s korrelationskoefficient (R) och signifikanstest har använts för att utvärdera samband mellan parametrar. Signifikansnivån var 0,05. Val av metoder framgår i text, tabeller och figurer. För den statistiska analysen användes SPSS release för Windows ( 14
15 4. RESULTAT 4.1 Kullen, Köge & Lago di Lesina (Italien) Resultat av provtagningar Resultatgenomgången är fokuserad på Kullen och Köge. Ålarna från Lesina tas upp endast summariskt då dessa var inkluderade i studien primärt för den populationsgenetiska frågeställningen. Antal, könskvot samt en rad medelvärden för ålarna från Lesina presenteras i Tabell 2 och 3 samt finns med i vissa figurer, men är inte inkluderade i de jämförande testerna. Nödvändiga datatransformationer har gjorts för att möta statistiska testkriterier för parametriska tester. För att underlätta tolkning är transformerade värden dock omräknade i löpande text. Verkligt underlag för beräkningar framgår av noteringar för statistiska parametrar. Som tidigare nämnts är endast blanka honor inkluderade, om annat ej framgår. Totalt 506 respektive 305 st ålar samlades in från Kullen respektive Köge (både hanar och honor inkluderade). Samtliga ålar från Kullen bedömdes vara blanka. Från Köge bedömdes 11 st som gula och exkluderades därför från sammanställningen och jämförelser (Tabell 2). Könskvoten var 3,8 % respektive 96,2 % i Kullen, och 7,8 % respektive 92,2 % i Köge (Tabell 2). antal Hane halvblank 200 Hane blank Hona gul Hona halvblank 150 Hona blank g Hane halvblank Hane blank Hona gul Hona halvblank Hona blank Italien Kullen Köge Figur 5. Längdfördelningar för Italien, Kullen och Köge. Samtliga fångade ålar inkluderade. Klassbredd=20 mm. Kön och stadium enligt teckenförklaring ovan. Figur 6. Åldersfördelningar för Italien, Kullen och Köge. Samtliga fångade ålar inkluderade. Klassbredd=1år. Kön och stadium enligt teckenförklaring ovan. 15
16 Ålarna från båda lokalerna var små. Medellängden i Kullen var 675,4 mm och i Köge 605,5 mm (Tabell 2). Ålarna från Köge var signifikant mindre än ålarna från Lesina, 676,2 mm (M-W, p<0,001), vilket är tvärt emot den vedertagna bilden att ålar från Östersjöregionen är större och äldre än ålar från södra Europa (Völlestad 1992). Längdfördelningarna för respektive lokal visar på skillnader dels i medelvärde dels i variation där Kullen uppvisar en större spridning i storlek än Köge (Figur 5). Medellängden var signifikant högre i Kullen än i Köge (ANCOVA, F (1, 706) =83,020, p<0,001). Partial Eta Squared = 0,105 lokal 0,054 ålder. (R loglängd/ålder =0,313, p<0,001.) Medelvikten var i Kullen 660,2 g och i Köge 433,2 g vilket även det var lägre än förväntat i båda fallen (Völlestad 1992). Även denna skillnad var signifikant (M-W, p<0,001). Ålarna från Kullen och Köge var oväntat unga (Völlestad 1992), 12,5 respektive 11,0 år i medeltal (Tabell 2, Figur 6). Skillnaden mellan lokaler var signifikant (M-W, p<0,001, se även ovan). Åldersspannet var i Kullen 6-28 år, i Köge 5-20 år. Konditionsfaktorn K var i Kullen 0,201 och i Köge 0,187 (Tabell 2, Figur 7). Skillnaden mellan lokaler var signifikant (M-W, p<0,001). Vikt (g) Naturligt rekryterad katadrom ål Ål utsatt i insjö Ål utsatt på kust Ål med okänd rekryteringsbakgrund Kullen Köge antal Kullen Köge Längd (mm) % 1 20% % 28% Fetthalt (%) 32% % 40% Figur 7. Längd-vikt plot, Kullen och Köge. Rekryteringsbakgrund enligt teckenförklaring. (Se mikrokemianalys del) Figur 8. Fettfördelningar, Kullen och Köge. Klassbredd=1%. GSI var högre i Kullen än i Köge vilket antydde mer utvecklade gonader i Kullen (Tabell 3). Då GSI var korrelerade med storlek (R vikt/gsi =0,200), p<0,001) jämfördes gonadutveckling för ålarna från Kullen och Köge istället med avseende på gonadvikt med totalvikt som kovariat (R logvikt/loggonadvikt =0,937, p<0,001) enligt Durif et al Ingen skillnad mellan lokaler gick att påvisa (ANCOVA, F (1, 753) =1,210, p=0,272). Partial Eta Squared=0,002 lokal, 0,853 logvikt. Skillnaden i medelvärde (Tabell 3) förklarades således av skillnaden i vikt. Precis som för GSI, var DTI korrelerad med storlek (R längd/dti = -0,316). För att jämföra Kullen och Köge avseende återbildning av mag-tarmpaketet jämfördes därför mag-tarmvikt 16
17 med totallängd som kovariat (R loglängd/logmagtarmvikt =0,664, p<0,001) enligt Durif et al Resultatet visar på signifikant skillnad mellan lokaler. (ANCOVA, F (1, 754) =17,906, p<0,001). Partial Eta Squared = 0,023 lokal, 0,442 logvikt. Kullen uppvisar alltså ett mer tillbakabildat magtarmpaket jämfört med Köge (Tabell 3). ÖI (ögonindex) var i Kullen något högre än i Köge (Tabell 3). Inte heller ÖI var dock storleksoberoende (R logvikt/öi =0,249, p<0,001) och jämfördes därför mellan lokaler med logvikt som kovariat. En signifikant skillnad mellan lokaler förelåg (ANCOVA, F (1, 754) =7,064, p=0,008). Partial Eta Squared = 0,009 lokal, 0,070 logvikt. Med korrigering för storlekseffekt ger modellen en skattning av ÖI enligt följande: ÖI Kullen=7,18 ±0,054, ÖI Köge=7,44 ±0,074. D.v.s. ålarna från Köge har större ögon. FI (fenindex) var i Kullen något lägre än och i Köge (Tabell 3). FI skilde sig mellan lokaler (T-test, df=606,7, t=-4,060, p<0,001). Ingen analys med kovariat var möjlig att utföra. FI är dock liksom övriga index korrelerad bl.a. med storlek, varför man kan misstänka en storlekseffekt även för FI (R FI/loglängd = -0,349). Simblåseparasiten Anguillicola crassus påträffades hos 47,6 % av ålarna ifrån Kullen och hos 43,9 % i Kögematerialet (46,3 % lokalerna sammanslagna) (Tabell 2). Medelintensiteten (I) hos de infekterade var 6,2 maskar per individ i Kullen och 5,2 i Köge (5,8 maskar per individ lokalerna sammanslagna) (Tabell 2). Ingen skillnad gick att påvisa avseende I (M-W, p>0,05) Fetthalt & lekvandring Samtliga ålar, utom en ål från Köge, hade en fetthalt som översteg 20 % (Figur 8). Vidare hade 94,1 % respektive 92,2 % en fetthalt över 25 % i Kullen och Köge. Andelen ålar med en fetthalt över 30 % var 51,4 respektive 46,5 i Kullen och Köge. Den skillnad i fetthalt mellan lokalerna som kunde iakttas (Kullen=30,1 %; Köge=29,5 %), var signifikant (ANOVA, F (1, 535) =4,651, p=0,003). Fetthalten var korrelerad med storlek (R logvikt/arcsinfetthalt =0,290, p<0,001) (Figur 9) och med FI (R FI/arcsinfetthalt = -0,24, p <0,001). Förklaringsgraden var låg men sambanden var starkt signifikanta. arcsin fetthalt 0,70 0,60 0,50 0,40 2,25 2,50 Kullen Köge Fit line for Total R Sq Linear = 0,084 Kullen Köge 2,75 log vikt R Sq Linear = 0,07 R Sq Linear = 0,098 3,00 3,25 Figur 9. Logvikt-arcsinfetthalt plot. r 2 =0,084, Kullen och Köge sammanslagna. Lokaler enligt teckenförklaring. För att värdera hur de insamlade ålarna från Kullen & Köge med sin medelfetthalt på 29,9 % klarar lekvandringen till den förmodade lekplatsen i Sargassohavet (Tesch 2003) och om de vid ankomst har tillräckliga reserver för gonadutveckling, gjordes beräkningar enligt uppgifter från van Ginneken & van den Thillart (2000). I artikeln anger författarna fettförbrukningen hos en simmande ål till 23,06 mg fett/kg och timme. Simhastigheten uppges i samma artikel vara halva fiskens totallängd/sekund. Uppgifterna baseras på laboratoriestudier där vandring simulerats i akvarier med strömmande vatten. I artikeln presenteras beräkningar gjorda för en ål (1000 mm, 2000 g, 20 % fett per 17
18 våtvikt muskel) som visar att ålen, med en simdistans på 6000 km, förbrukar 154 g fett vilket motsvarar 38,5 % av fettförrådet. Kvarvarande fettmängd menar författarna, är tillräckligt för att vid ankomst kunna utveckla rom i en omfattning som motsvarar ett gonadosomatiskt index=22, vilket sägs vara normalt för en ål som mognats artificiellt (inga naturligt lekande ålar har någonsin studerats (Tesch 2003)). Vi har upprepat beräkningarna enligt ovan (van Ginneken & van den Thillart 2000) på vårt dataset från Kullen och Köge med korrigeringar för individuell längd, vikt och fetthalt samt för att ålar från Östersjön har en längre distans att simma. Vår medelål var 650 mm, vägde 580 g och hade 29,9 % fetthalt samt simmar 6900 km (från Skanör, norr om brittiska öarna till Sargassohavet, Figur 1). Resultatet av våra beräkningar visar att 74 % av ålarna inte når fram till Sargassohavet med 60 % av fettförrådet kvar, dvs. de riskerar att ha otillräckliga energidepåer för en fullgod gonadutveckling (romutveckling) vid ankomst. Vi kan vidare konstatera att effekten av storlek (längd) med detta beräkningssätt är betydande. Minskad storlek (längd) ger, på grund av en lägre simhastighet och därmed ökad simtid, snabbt en ökning i fettförbrukning. Detta i kombination med den längre simdistansen till lekplatsen ger minskningen av fettförrådet. Det bör också noteras att våra ålar i medeltal hade 10 % högre fetthalt initialt än i litteraturexemplet ovan. Figur 10 visar en längdfördelning i vilken det framgår vilka ålar som vid ankomst har 60 % fett kvar eller mer. Medellängden och Fettreserv < 60 % fett kvar >= 60 % fett kvar 40 antal >1040 Figur 10. Längdfördelning för Kullen och Köge (klassbredd=20 mm). Figuren visar andelen ålar som vid ankomst till Sargassohavet för lek har 60 % kvar av fettmängden vid vandringens början. medelfetthalten var 760 ±61 mm respektive 32,6 ±2,4 % för ålar med mer än 60 % av fettreserverna kvar vid ankomst till Sargassohavet. Medelåldern för samma grupp var 12,7 ±3,1 år Sammanfattning Kullen, Köge & Lago di Lesina (Italien) Kullen och Köge skiljer sig som framgår av ovan på en rad punkter. Kullenålarna är större (längre och tyngre), äldre och har mer återbildade mag-tarmpaket, men kortare fenor (lägre FI) och mindre ögon (lägre ÖI). Man kan också konstatera att våra undersökta parametrar är signifikant korrelerade med storlek (längd och vikt) och att analyserna visar att det i flera fall 18
19 är variationen i storlek och inte lokal som förklarar den större delen av variationen. Skillnaden i storlek är därför den mest betydelsefulla skillnaden lokalerna emellan. Varför Kullen och Köge skiljer sig storleksmässigt kan vi med befintliga data inte uttala oss om. Lokalerna kan exempelvis representera olika uppsamlingsområden (delar av Östersjön), lokalbestånd. Det vi ser kan också vara effekter av fiskeperiod. Fiskeperiod i kombination med väder vind och strömmar kan samtliga påverka fisket liksom möjligen även val av år. Om vi trots skillnaderna, ändå betraktar ålarna från både Kullen och Köge som representativa för Östersjöns lekvandrande ålbestånd, på väg ut ur Östersjön på väg till Sargassohavet, och slår ihop dem (Tabell 2 och 3) kan vi konstatera några viktiga saker. 1. Ålarna ifrån Kullen och Köge är förhållandevis små. Medellängden och medelvikten (650,4 mm respektive 579,1 g) är båda signifikant lägre än hos ålarna från Italien (Lesina) vilket är noterbart (M-W, p <0,001). 2. De är förhållandevis unga. Medelåldern är 12 år. 3. De har en fetthalt i muskulaturen mellan 20 och 40 % med en medelfetthalt på 29,9 % vilket i kombination med liten storlek preliminärt antyder att de efter avslutad lekvandring och ankomst till Sargasso kan ha otillräckliga fettreserver för optimal gonadutveckling och rommognad. 4. Storleken är korrelerad (olika starkt) med GSI(+), DTI(-), ÖI(+), FI(-) och fetthalt(+) och är dessutom av stor betydelse för fettförbrukningen under lekvandringen. Åldern är dessutom indirekt kopplad till våra index i och med att den är korrelerad till längd. 4.2 Insjöarna Resultat av provtagningar Resultaten från insjölokalerna presenteras summariskt i Tabell 4 & 5. För en fylligare genomgång av resultaten från enskilda sjöar hänvisas till de individuella sjörapporter som togs fram under projektets gång som en information till bl.a. lokala fiskare. Rapporterna bifogas den digitala kopian av denna rapport i PDF-format, samt går att rekvirera från Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, Drottningholm. Resultatgenomgången för insjöarna fokuseras på jämförelsen av storlek (längd och vikt), ålder och fetthalt mellan ålar med sötvattensuppväxt från Kullen/Köge jämfört med insjöfångade ålar. Medelåldern för ålar med insjöuppväxt (Typ 2 och Typ 3, se mikrokemiavdelningen) var i Kullen/Köge 12,0 ±2,8 år. För de insjöfångade ålarna (lokalerna sammanslagna) var medelåldern 15,5 ±3,7 år. Medelåldern för Kullen/Köge var signifikant lägre än den i samtliga sötvattenslokaler utom i Roxen och Vänern/Dättern (M-W, p<0,001) (Figur 11). 19
20 20 95% CI Ålder % CI Fetthalt (%) K+K söt Ringsjön Bolmen Vänern 1 Roxen Vänern 2 Ymsen Hjälmaren Mälaren 2 Mälaren 1 K+K söt Ringsjön Bolmen Vänern1 Roxen Vänern2 Ymsen Hjälmaren Mälaren2 Mälaren1 Figur 11. Medelålder och medelfetthalt±95 % CI för Kullen/Köge sammanslagna (endast ålar med insjöuppväxt) samt för insjölokalerna. Sjöarna i syd-nordlig ordning. Vänern1=Vänern/Dättern, Vänern2=Vänern/Kinneviken, Mälaren1= Mälaren/Galten, Mälaren2=Mälaren/Stallarholmen. Medelfetthalten var för Kullen/Köge (endast insjöuppväxta ålar) 29,5 ±2,7 %. I sjöarna var den 27,1 ±3,8 %. Ringsjön, Vänern/Dättern, Roxen och Mälaren/Stallarholmen skilde sig signifikant från Kullen/Köge (ANOVA/Dunnett T3, df=9, F=6,505, p<0,001) (Figur 11). Vid en jämförelse där samtliga ålar inkluderades från Kullen/Köge är medelfetthalten signifikant högre i Kullen/Köge än i alla sötvatten utom i Hjälmaren och Vänern/Kinneviken (ANOVA/Dunnett T3, df=9, F=23,474, p<0,001). Samtliga jämförelser av fetthalt gjordes med fetthalten arcsintransformerad. Medellängden var i Kullen/Köge (endast insjöuppväxta ålar) 638,7 ±90,8 mm (Figur 12 och Tabell 4). I sjöarna var den 765,2 ±97,2 mm. Samtliga insjölokaler utom Ringsjön och Mälaren/Galten hade en högre medellängd än ålarna från Kullen/Köge (endast insjöuppväxta) (ANOVA/Dunnett T3, df=9, F=38,955, p<0,001). Om man jämförde Kullen/Köge (samtliga inkluderade) med insjölokalerna var alla insjölokaler signifikant större (ANOVA/Dunnett T3, df=9, F=82,472, p<0,001). Ålder var korrelerad med längd (R längd/ålder =0,351, p<0,001) och då vi har signifikanta skillnader i medelålder kan effekter av olika lokalmedelålder ej uteslutas. En ANCOVA var dock inte möjlig att utföra Längd (mm) Vikt (g) 95% CI medellängd, medelvikt K+K Sötvatten Ringsjön Bolmen Vänern 1 Roxen Vänern 2 Ymsen Hjälmaren Mälaren 2 Mälaren 1 Figur 12. Medellängd och medelvikt±95 % CI för Kullen/Köge sammanslagna (endast ålar med insjöuppväxt) samt för insjölokalerna. Sjöarna i syd-nordlig ordning. Vänern 1=Vänern/Dättern, Vänern 2=Vänern/Kinneviken, Mälaren1=Mälaren/Galten, Mälaren2=Mälaren/Stallarholmen. 20
21 Även medelvikten var signifikant högre i samtliga insjölokaler jämfört med i Kullen och Köge, detta gällde både när man jämförde samtliga ålar från K+K och när man jämförde endast ålarna med sötvattensbakgrund från K+K med insjöarna (M-W, p<0,001). Våra sötvattenslokaler skiljer sig även avseende våra andra studerade parametrar. I korthet finns starka indikationer på att blankålar i sötvatten inte har samma grad av könsmognad som blankålar fångade vid Östersjöns utlopp. Detta är i linje med andra studier som visar på den gradvisa omvandlingen från gulål till blankål (Durif et al 2005). Mycket talar för att det vi idag anser vara en blank ål i insjöar inte är det i samma mening som för ål fångad närmare Östersjöns utlopp. Detta ligger emellertid utanför vår studies primära frågeställningar varför det inte presenteras vidare här. Det visar dock tydligt på behovet att studera problematiken ytterligare. Vi behöver ett för våra breddgrader, och våra lokaler relevant blankålsindex vilket vi saknar idag Sammanfattning insjöarna Ålarna i våra insjölokaler är större (har högre medellängd och vikt) än ålarna från Kullen/Köge som är på väg ut ur Östersjön. De är även äldre. Detta gäller generellt, oavsett om man jämför insjöarna endast med de Kullen/Köge-ålar som har insjöuppväxt eller om man jämför med samtliga Kullen/Köge-ålar. Detta är viktigt, speciellt då resultaten i rapporten avseende kostnaden för lekvandringen, starkt indikerar att ålarnas storlek är mycket betydelsefull för att de under lekvandringen inte ska förbruka för stor andel av sina fettreserver (se ovan). Resultaten från sjöarna visar vidare det finns stora ålar, men att de inte rekryteras till den lekvandrande populationen. Endast 4,5 % av ålarna från Kullen/Köge har vistats längre tid i sötvatten (se resultat av mikrokemianalysen nedan). Tänkbara förklaringar till detta kan vara att de inte har en fysisk möjlighet att ta sig ut ur sjöarna (vandringshinder), inte hittar till Östersjöns utlopp eller att de fiskas upp innan de når fram till Östersjöns utlopp. Beträffande medelfetthalten kan vi konstatera att insjöålarna i genomsnitt har lägre fetthalt än ålarna från Kullen och Köge, något som eventuellt kan förklaras av att de ännu inte nått samma grad av mognad som ålarna vid Kullen och Köge. Fetthalten är bl.a. korrelerad till flera index (GSI, DTI FI) som alla är mått på graden av könsmognad. Bilden är dock komplex och kräver vidare analys och utökade studier. I detta sammanhang bör det understrykas att vi helt saknar kunskap om fettkvaliteten (kompositionen av fettsyror) hos våra blankålar vilket har stor betydelse för könsmognadsprocessen (Sorbera et al 2001). Resultaten av denna studie visar att vi i framtiden behöver inkludera denna aspekt i kommande studier. 21
22 Tabell 2. Kullen, Köge, Italien samt Kullen och Köge sammanslagna (K+K). n=antal, längd (mm), vikt (g), std=standardavvikelse, K=konditionsfaktor enligt Fulton, prevalens=andel infekterade ålar (%), intensitet=medelantal parasiter hos infekterade ålar, tillväxt (mm/år). Antal ålderbestämda ålar anges inom parentes i anslutning till minmax för Ålder. Gäller även tillväxtberäkningen. A. crassus prevalens för Italienålar är beräknat på ett mindre stickprov (n=200). Antal gulål anger antal gula utöver n. Lokal Kön n Medellängd (std) Längd min-max Medelvikt (std) Vikt min-max Medelålder (std) Ålder min-max (n) Tillväxt (n) K A. crassus Prevalens % A. crassus Intensitet Antal gulål Kullen ,1 (22) ,5 (21) ,9 (2,1) 6-15 (16) 40,0 (16) 0,18 21,1 7, ,4 (89) ,2 (287) ,5 (2,5) 6-28 (458) 49,7 (458) 0,20 47,6 6,2 0 Köge ,3 (28) ,3 (26) ,6 (3,0) 4-14 (19) 46,3 (19) 0,17 34,8 6, ,5 (66) ,2 (178) ,0 (2,1) 5-20 (251) 49,7 (251) 0,19 43,9 5,2 11 K + K ,4 (88) ,1 (275) ,0(2,5) 5-28 (709) 49,7 (709) 0,20 46,3 5,8 11 Italien ,4 (33) ,2 (28) ,5 (0,7) 1-6 (146) 140,8 (146) 0,18 30, ,2 (67) ,9 (194) ,2 (1,1) 2-12 (245) 203,1 (245) 0,20 9,2 - Tabell 3. Kullen, Köge, Italien samt Kullen och Köge sammanslagna (K+K). n=antal, std=standardavvikelse, fetthalt=andel fett per våtvikt muskelvävnad (%), ÖI=ögonindex, FI=fenindex, GSI=gonadosomatiskt index, HSI=hepatosomatiskt index, DTI=digestive tract index (mag-tarmindex). Antal ålar analyserade för fetthalt är färre än n totalt (n fett anges i anslutning till fett, min-max). Lokal Kön n Fetthalt % (std) Fetthalt % min-max (n) ÖI (std) FI (std) GSI (std) HSI (std) DTI (std) Kullen ,1 (3,1) 20,3-38,7 (321) 7,3 (1,2) 6,6 (0,6) 1,56 (0,30) 1,35 (0,25) 1,13 (0,40) Köge ,5 (3,1) 14,7-37,9 (217) 7,2 (1,2) 6,7 (0,5) 1,48 (0,25) 1,48 (0,23) 1,44 (0,51) K + K ,9 (3,2) 14,7-38,7 (538) 7,3 (1,2) 6,6 (0,6) 1,53 (0,29) 1,40 (0,25) 1,24 (0,47) Italien ,5 (0,9)
23 Tabell 4. Sötvattenslokaler. n=antal, längd (mm), vikt (g), std=standardavvikelse, K=konditionsfaktor enligt Fulton, prevalens=andel infekterade ålar (%), intensitet=medelantal parasiter hos infekterade ålar, tillväxt (mm/år). Antal ålderbestämda ålar anges inom parentes i anslutning till min-max för Ålder. Gäller även tillväxtberäkningen. Antal gulål anger antal gula utöver n. Lokal n Medellängd (std) Längd min-max Medelvikt (std) Vikt min-max Medelålder (std) Ålder min-max (n) Tillväxt K A. crassus Prevalens % A. crassus Intensitet Antal gulål Bolmen ,6 (58) ,4 (185) ,5 (4,0) (45) 37,5 (7,2) 0,20 87,8 12,6 0 Hjälmaren ,5 (99) ,8 (491) ,6 (2,3) (44) 48,3 (6,0) 0,21 27,1 2,5 2 Mälaren Galten ,5 (49) ,6 (139) ,2 (2,2) (48) 44,1 (7,3) 0,21 92,0 14,5 0 Mälaren ,8 (69) ,3 (284) ,8 (2,8) (46) 45,6 (8,6) 0,20 88,0 18,2 0 Stallarholmen Ringsjön ,5 (67) ,7 (228) ,8 (4,0) 9-26 (47) 38,3 (8,2) 0,19 86,0 12,6 0 Roxen ,4 (90) ,1 (367) ,3 (2,9) 9-18 (44) 58,5 (13) 0,19 91,5 12,6 2 Vänern Dättern ,4 (111) ,3 (519) ,3 (4,7) 7-21 (30) 59,5 (14) 0,21 79,4 11,4 2 Vänern ,4 (69) ,9 (341) ,6 (3,1) (41) 40,6 (6,1) 0,20 85,1 11,0 3 Kinneviken Ymsen ,4 (60) ,5 (293) ,8 (2,3) (41) 51,7 (7,9) 0,20 93,6 17,5 3 Total ,2 (97) ,4 (410) ,5 (3,7) 7-31 (386) 46,6 (12) 0,20 81,2 12,5 12 Tabell 5. Sötvattenslokaler. n=antal, std=standardavvikelse, fetthalt=andel fett per våtvikt muskelvävnad (%), ÖI=ögonindex, FI=fenindex, GSI=gonadosomatiskt index, HSI=hepatosomatiskt index, DTI=digestive tract index (mag-tarmindex). Antalet ålar analyserade för fetthalt är färre än n totalt (n fett anges i anslutning till min-max). I kolumn G2/G3 anges den procentuella fördelningen mellan typer av utsatt ål. G2=yngel, G3=sättål. Lokal N Fetthalt % (std) Fetthalt % min-max ÖI (std) FI (std) GSI (std) HSI (std) DTI (std) G2/G3 % Bolmen 49 28,2 (3,1) 16,6-32,8 6,7 (1,3) 6,9 (0,4) 1,22 (0,27) 1,15 (0,20) 1,47 (0,47) 27,7/72,3 Hjälmaren 48 28,1 (4,4) 16,0-36,0 6,2 (1,0) 6,5 (0,5) 1,11 (0,32) 1,11 (0,26) 1,83 (0,58) 22,7/77,3 Mälaren/Galten 50 27,9 (2,9) 23,1-35,8 5,8 (1,1) 6,9 (0,5) 1,13 (0,27) 1,09 (0,22) 1,13 (0,39) 38,6/61,4 Mälaren/Stallarholmen 29 26,4 (2,9) 20,1-31,3 7,0 (1,2) 6,8 (0,5) 1,25 (0,20) 1,02 (0,26) 1,46 (0,49) 32,6/67,4 Ringsjön 50 24,8 (3,2) 16,8-32,6 8,2 (1,2) 7,2 (0,5) 1,46 (0,26) 1,44 (0,27) 1,20 (0,35) 87,5/12,5 Roxen 47 25,7 (5,2) 12,9-36,1 5,7 (1,3) 6,6 (0,4) 1,10 (0,32) 1,15 (0,20) 1,38 (0,35) 45,7/54,3 Vänern/Dättern 34 27,0 (2,8) 22,5-33,6 6,7 (1,2) 6,6 (0,4) 1,18 (0,29) 1,22 (0,22) 1,58 (0,51) 76,5/23,5 Vänern/Kinneviken 47 28,4 (3,3) 22,6-37,6 7,0 (1,0) 6,7 (0,6) 1,43 (0,27) 1,33 (0,21) 1,24 (0,30) 9,3/90,7 Ymsen 47 27,2 (3,8) 14,9-33,5 7,6 (1,4) 6,8 (0,5) 1,26 (0,22) 0,96 (0,19) 1,04 (0,24) 59,6/40,4 Total ,1 (3,8) 12,9-37,6 6,8 (1,4) 6,8 (0,5) 1,24 (0,30) 1,17 (0,27) 1,36 (0,48) 44,1/55,9 23
24 4.3 Mikrokemisk analys av otoliter Den mikrokemiska analysen var tänkt att svara dels på frågan om rekryteringsbakgrund, dvs. om en ål var utsatt eller naturligt rekryterad, dels på frågan om i vilken miljö (söt- eller brackvatten) den vuxit upp. Frågan avseende uppväxtmiljö går att besvara väl, vi kan exempelvis säkert konstatera att ålar med insjöbakgrund är mycket få ibland ålarna från Köge och Kullen. Frågan om utsättningshistoria, dvs. om en ål var utsatt som yngel, sättål (utsatt gulål från Västkusten) eller naturligt rekryterad, visade sig vara betydligt svårare än förväntat att besvara vilket innebar att rekryteringsbakgrunden för flertalet ålar med brackvatten-bakgrund förblir oklar Ålar utsatta som yngel i Östersjön kan vi inte urskilja med vår metodik. Ålar utsatta som sättålar på kusten var mycket svåra att identifiera med säkerhet. Vår avsikt var initialt att med lämplig statistisk metod objektivt gruppera data för varje individuell Sr:Ca-kurva. För att göra detta applicerades varianter av hierarkisk klusteranalys och diskriminantanalysmetoder liksom en variant av tidsserieanalys-verktyg, Sequential Regime Shift Detection (Rodinov 2006), en metod för att automatiskt hitta statistiskt signifikanta skiften i medelnivåer. Sammanfattningsvis fungerar flera metoder för att identifiera och klassificera de tydligaste Sr/Ca-responsmönstren (ex. yngel i sötvatten eller sättålar i sötvatten) men de var samtliga helt otillräckliga för det stora flertalet (och mer svårtolkade) av ålarna från Östersjön, trots ansenliga ansträngningar (se även avsnitt om utsättningsbakgrund nedan). Resultaten rörande rekryteringshistoria och uppväxtbakgrund baseras i det följande istället på en subjektiv klassificering av data (Sr/Ca-responsgrafer) från mikrokemianalysen av otoliterna. Ålarna klassificerades till en av åtta typer enligt följande: 1. Ål, naturligt rekryterad som når fram till sötvatten. 2. Ål med uppväxt i sötvatten utsatt som yngel. 3. Ål utsatt i sötvatten som gulål från västkusten. 4. Ål utsatt som yngel i sötvatten som vandrar ut till bräckt miljö. 5. Ål med liv i två brackvattenmiljöer avseende salinitet (tolkad som sättål utsatt på kust). 6. Ål med liv i stabil brackvattenmiljö (jämn salinitet). 7. Ål med liv i en gradvis ändrad brackvattenmiljö (oftast minskande salinitet med ålder). 8. Ål som växlat mellan brackvatten- och sötvattenmiljöer. Utöver typtillhörighet noterades vid klassificeringen även om resultatet var typiskt, mindre typiskt eller otypiskt ( Säkerhet 2, 1 eller 0). Totalt 736 av 758 blanka honor ålar från Kullen och Köge (477 st, respektive 259 st) erhöll en typtillhörighet. I Figur 13 visas resultatet av mikrokemianalysen (alla klassificerade inkluderade oavsett tydlighet/otydlighet) fördelat på Kullen och Köge samt för lokalerna sammanslagna. Fördelningen av antal individer av olika uppväxttyper skiljer sig signifikant mellan lokaler. (χ 2 =15,6, df=7, P<0.05) (Figur 13). Det finns också signifikanta skillnader mellan lokaler för de studerade parametrarna (se nedan). Det är då oftast parameter-medelvärden för enstaka uppväxttyper som avviker vid jämförelse med en annan typ. Detta medför normalt att man avstår från att slå samman data. Här finns dock ett mycket tydligt gemensamt mönster hos lokalerna för hur typer rankar sig avseende enskilda parametrar vilket framgår av Tabell 6. 24
25 Detta i kombination med att studien syftade till att karaktärisera det vi betraktar som lekvandrande blankål på väg ut ur östersjön, vilket ålarna från både Kullen och Köge representerar, gjorde att vi ändå valde att slå ihop lokalerna för att erhålla större gruppstorlekar. antal ,7 % 29,6 % 11,7 9,9% % 7,8% 5,0% 2,3% 2,1% Typ1 Typ2 Typ3 Typ4 Typ5 Typ6 Typ7 Typ8 150 Kullen Köge Kullen & Köge ,2 % 33,2 % 5,8% 3,5% 6,2% 6,2% 12% 3,9% 0 Typ1 Typ 2 Typ3 Typ4 Typ5 Typ 6 Typ7 Typ ,4% 2,7% 1,8% 9,8% 7,2% 34,6 % 30,8 % 4,6% Typ1 Typ2 Typ3 Typ4 Typ5 Typ6 Typ7 Typ8 Figur 13. Fördelning av antal individer på uppväxt/utsättningstyper per lokal och sammanslaget. Från vänster: Kullen, Köge samt Kullen+Köge. Procentuell andel inom lokaler angiven i staplar. Typ1=naturligt rekryterad katadrom ål, Typ2=yngel utsatt/uppväxt i sötvatten, Typ3=sättål utsatt/uppväxt i sötvatten, Typ4=yngel utsatt i sötvatten som går ut till brackvatten, Typ5=sättål utsatt/uppväxt på kust, Typ6=ål med uppväxt i stabil brackmiljö, Typ7=ål med uppväxt i varierande brackmiljö, Typ8=ål som växlat mellan söt- och brackvatten. 4.4 Uppväxt/utsättningstyper För att karaktärisera uppväxt/utsättningstyperna (1-8) och identifiera eventuella skillnader användes ett antal parametrar viktiga för lekvandring och reproduktion. Dessa var: totallängd, konditionsfaktor (K), fetthalt (%), gonadosomatiskt index (GSI), mag-tarmindex (DTI), fenindex (FI), ögonindex (ÖI), ålder samt ett mått på simblåseparasitbelastning, intensitet (I), hos ålar infekterade med Anguillicola crassus. De statistiska testerna fokuserar på jämförelsen mellan naturliga ålar (Typ 1) och de andra typerna. I Tabell 6 samt figurer redovisas de signifikanta skillnader vi konstaterat. Figur 14 ger därutöver, en fingervisning om vilka andra signifikanta skillnader som finns mellan Typ 2-8 ålarna. Typ 1 ålar, naturliga invandrare som når sötvatten, utgjorde 9,9 och 5,8 % av ålarna från Kullen respektive Köge (8,4 % lokalerna sammanslagna) (Figur 14). Gruppen var relativt tydlig. Sammanblandning med kustutsatt yngel kan dock ej uteslutas. Ålarna i denna grupp kännetecknas av att de har högst medellängd, konditionsfaktor, fetthalt och ålder. De har vidare näst högst GSI (utvecklade gonader) samt lägst DTI (mest återbildade mag-tarmpaket), FI (minst fenor) och I. Ett antal signifikanta skillnader är påvisade mellan typer (Tabell 6 & Figur 14). Speciellt tydligt skiljer sig de naturligt rekryterade ålar från Typ 2 och 6 ålar (utsatta yngel med sötvattenuppväxt och ålar med stabil brackvattensuppväxt). Skillnaderna är i absoluta tal ofta små (Figur 14), men noterbart är att naturligt rekryterade ålar utmärker sig över alla undersökta parametrar (utom ÖI) i det att de ligger antingen i topp eller i botten vid en rankning av medelvärden (Tabell 6). Typ 2 ålar, yngel utsatta och uppvuxna i sötvatten, var mycket lätta att urskilja med en omisskännlig Sr/Ca profil (Figur 2). 2,3 respektive 3,5 % av ålarna från Kullen och Köge tillhörde denna grupp (2,7 % lokalerna sammanslagna). Ålarna i denna grupp kännetecknas av att de har lägst fetthalt och K samt näst lägst medellängd, GSI och I samt att de har högst FI och ÖI (Tabell 6, Figur 14). Ålarna i denna grupp är tillsammans med Typ 6 ålar i mycket de 25
Ålfiskets betydelse och framtid
Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merKan vi rädda den rödlistade ålen och det småskaliga (ål)fisket med hjälp av utsättningar? Håkan Wickström Sötvattenslaboratoriet Fiskeriverket
Kan vi rädda den rödlistade ålen och det småskaliga (ål)fisket med hjälp av utsättningar? Håkan Wickström Fiskeriverket Innehåll Kort bakgrundsbeskrivning ur ett svenskt perspektiv Livscykel Fisket Minskande
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merSveriges ålförvaltning
Sveriges ålförvaltning Bakgrund Sveriges ålförvaltningsplan togs fram efter att EU antagit en återhämtningsplan för ål, den s.k. ålförordningen (CR 1100/2007) Anledningen var att beståndets situation bedömdes
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merFAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen
1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige
Läs merHavs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018
Er ref/dnr: Dnr 1478-18 Vårt dnr: 309 Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 4 maj 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merRämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson
Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna
Läs merrapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Läs merÅlförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Läs merRegelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merJaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.
Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merHela landet Yrkes- och fritidsfiske
Ål Anguilla anguilla Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen och vissa vatten på sydsvenska höglandet. Den finns även längs våra kuster
Läs merTrap and transport av ål från Lagan 2014 Fördjupad kvalitetskontroll
5 Dnr: SLU.aqua..2215.5.5- Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Håkan Wickström 215-1-16 Trap and transport av ål från Lagan 214 Fördjupad kvalitetskontroll Sammanfattning
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merAqua reports 2011:1. Ålbeståndets status i Sverige 2011. Willem Dekker Håkan Wickström Jan Andersson
Ålbeståndets status i Sverige 2011 Willem Dekker Håkan Wickström Jan Andersson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för akvatiska resurser Ålbeståndets status i Sverige 2011 Av Willem Dekker, Håkan
Läs merUtvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming
Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming Överenskommelse 212 11, dnr 235-3366-Mm Rapport nr 11:211 Swedish Museum of Natural History Department of Contaminant Research P.O.Box
Läs merRapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010
211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merSlammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat
Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merTrap and transport av ål 2012 Fördjupad kvalitetskontroll
2013-05-13 Trap and transport av ål 2012 Fördjupad kvalitetskontroll Håkan Wickström Introduktion Vattenkraften uppskattas i den svenska Ålplanen från 2008 döda ca 280 000 utvandrande blankålar per år.
Läs merÅldersbestämning Övre Boksjön
217-4-19 Rapport Åldersbestämning Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Genom åren har Aquanord AB, Sötvattenslaboratoriet på Drottningholm och Micael Hedlund åldersbestämt ett stort
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs mergällande reglering av fiske efter ål
REMISS Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning Handläggare 2010-11-16 13-2940-10 Johanna Eriksson 031-743 04 53 Johanna.eriksson@fiskeriverket.se Enligt sändlista Förslag till ändring i Fiskeriverkets
Läs merTrap and transport av ål 2013 Fördjupad kvalitetskontroll
1(11) DNR: SLU.aqua.2014.5.5-8 Institutionen för akvatiska resurser, Drottningholm Håkan Wickström 2014-05-09 Trap and transport av ål 2013 Fördjupad kvalitetskontroll Sammanfattning Under 2013 genomfördes
Läs merMaximalt antal poäng för hela skrivningen är28 poäng. För Godkänt krävs minst 17 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 22,5 poäng.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1307/PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum:
Läs merFiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004
Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004 Sofia Nilsson Fiskeriverket, POSTADRESS TELEFON TELEFAX
Läs merHandlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik
Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram
Läs merBILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 640 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om resultatet av genomförandet av förvaltningsplanerna
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merInventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
Läs merGroddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström
Rapport Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Värmdö kommun, Stockholms län 2015-06-10 Dokumenttitel: Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapportdatum: 2015-06-17
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merNE NA LC DD NT VU EN Akut hotad (CR) A2bcde
Anguilla anguilla Ål Fiskar NE NA LC DD NT VU EN CR Akut hotad (CR) A2bcde RE Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Anguilliformes (ålartade fiskar), Familj: Anguillidae (egentliga ålar),
Läs merFISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merÄlgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB
Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna Foto: Magnus Nyman Maj 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 6-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund
Läs merProvfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Läs merFörvaltningsplan för ål
REMISS Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2008-11-06 Dnr 33-4053-08 Handläggare Fredrik Nordwall 031-743 03 29 Förvaltningsplan för ål 2 Inledning... 5 1. Beskrivning av svenskt ålförvaltningsområde
Läs merMassor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Läs merUppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten
Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
Läs merTillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merRapport Provfiske Järvsjön 2010
21-11-3 Rapport Provfiske Järvsjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Järvsjön är en relativt grund lågfjällsjö inom Tärna-Stensele allmänning som ligger på 55 m.ö.h. och rinner ut i nordvästlig riktning,
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten
Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen
Läs merBjörnstammens storlek i Norrbottens län 2016
Björnstammens storlek i Norrbottens län 2016 Rapport 2017-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av en björnstam är det
Läs merSik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning
Läs merFörsöks- planering, forts. Per Milberg, IFM biologi
Försöks- planering, forts Per Milberg, IFM biologi Idag: 1. Snabbrepetition 2. Precision & noggrannhet 3. Pilotstudier 4. Replikering 5. Urval 6. Nollhypoteser 7. Frågeställningar Grupp-bildning & seminarium
Läs merTENTAMEN. PC1307/1546 Statistik (5 hp) Måndag den 19 oktober, 2009
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307/1546 Statistik (5 hp) Måndag den 19 oktober, 2009 Tid: 9 00 13 00 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Markera kurs gällande kurs
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili m fl September 2003 S t
Läs merFöreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi
Föreläsning 9 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 (kap. 20) Introduktion I föregående föreläsning diskuterades enkel linjär regression, där en oberoende variabel X förklarar variationen hos en
Läs merVebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Läs merFaktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merUttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat
Läs mer2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs mer3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Läs merÅLDERS BESTÄMNING - av fisk
ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det
Läs merBild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II
Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I
Läs merKommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov.
Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Rolf Bergman Gammelhöjdas Kennel I examensarbetet Genetisk
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merFACIT (korrekta svar i röd fetstil)
v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta
Läs merKraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek
Kraft tag Ål Nyhetsbrev våren 2013 Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek 1 Fler ålar till Sargasso genom Krafttag
Läs merIntegrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för 2 Stig Thörnqvist FISKERIVERKET Kustlaboratoriet Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för
Läs merMålgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Läs merMalmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merBeräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010
Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010 Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2011:6 www.bearproject.info Bakgrund Ingen inventering baserad på björnspillning
Läs merrapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012
rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merUppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs mer1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet Näringsdepartementet 2018-12-07 Dokumentbeteckning KOM (2018) 732 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2019
Läs merPFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24
Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby
Läs merVad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Läs mer