www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216
Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad. Även kostnaden för förskola per barn -6 år är lägre än genomsnittet. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll 52 procent lägre och dygnskostnaden för åldringshem 33 procent lägre i Mariehamn. Kommunen har en lägre andel hushåll med hemtjänst. Andelen invånare i åldringshem är däremot i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner. Lokalkostnaderna per invånare är något högre i Mariehamn än genomsnittet för Ålands kommuner. Mariehamn har en högre soliditet än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Mariehamn har år 214 även ett resultat i förhållande till andelen av intäkterna som är klart högre än genomsnittet för de åländska kommunerna. Mariehamn tar emot tydligt färre i landskapsandelar jämfört med jämförelsegrupperna. Jämfört med genomsnittet för de åländska kommunerna tar Mariehamn emot 74 procent färre landskapsandelar men har istället klart högre skatteintäkter. Kommunen har 214 en högre skuldsättning per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner. Kommunen har också högre investeringar per invånare 214. Jämfört med arbetslösheten för Åland är arbetslösheten i Mariehamns kommun år 215 något högre. 2
Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3
Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner 214. 4
Verksamhet 5
Grundskola, per elev 12 1 968 9133 966 118 1347 Kostnaden för grundskola per elev i Mariehamns kommun har ökat mellan åren 21 och 214. År 214 uppgick kostnaden per elev i Mariehamn till 1 347. 8 6 Jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad för en elev i grundskolan är kostnaden i Mariehamn 38 procent lägre år 214. 4 2 18 16 21 211 212 213 214 16752 Jämfört med finska är kostnaden per elev i grundskolan 14 procent lägre i Mariehamn år 214. Jämfört med svenska är kostnaden per elev i grundskolan ca 2 procent lägre i Mariehamn år 214. 14 12 1 1347 1219 12795 8 6 4 2 6
Förskola, per barn -6 år 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 938 8868 9149 9114 9517 21 211 212 213 214 Förskolekostnaden per barn -6 år i Mariehamn har legat relativt stabilt mellan åren 21 och 213. År 214 ökade kostnaden något till 9 517 per barn. Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden per barn i förskolan i Mariehamn 16 procent lägre år 214. Jämfört med finska är kostnaden per barn i förskolan 7 procent högre. I jämförelse med svenska är kostnaden ca 2 procent lägre i Mariehamns kommun (i svenska avser förskolan barn 1-5 år). 14 12 1 9517 11297 12113 9,% 8,% 7,% 6,% 8 5,% 6 5657 4,% 3,% 4 2,% 2 1,%,% 21 211 212 213 214 Mariehamn Genomsnitt 7
Hemtjänst, per hushåll 9 8 7 6 5 4 3 2 1 818 892 7373 6636 6684 21 211 212 213 214 Kostnaden för hemtjänst i Mariehamn mätt i euro per hushåll ökade mellan 21 och 212 för att sedan sjunka 213 och 214. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Mariehamn till 7 373. Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll 52 procent lägre i Mariehamn. I jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden tydligt lägre i Mariehamn (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Andelen hushåll med hemtjänst är lägre i Mariehamn än genomsnittet för Ålands kommuner och har så varit under mätperioden (se bild nedan). 3 25 2 15 1 5 7373 1552 27167 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 21 211 212 213 214 Mariehamn Genomsnitt 8
Åldringshem, per dygn 3 25 277 Kostnaden för åldringshem per dygn ökade mellan 21 och 213 för att sedan sjunka till 21 års nivå år 214. År 214 uppgick dygnskostnaden för åldringshem till 169. 2 163 175 188 169 Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem 33 procent lägre i Mariehamn. 15 1 I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 3 procent lägre i Mariehamns kommun. 5 21 211 212 213 214 Andelen invånare 65+ i åldringshem är i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner. Andelen minskade fram till 213, men ökade 214 något igen (se bild nedan). 3 6,% 25 253 24 5,% 2 169 4,% 15 3,% 1 2,% 5 1,%,% 21 211 212 213 214 Mariehamn Genomsnitt 9
Lokalkostnader, per invånare 6 5 436 51 511 549 Lokalkostnaderna per invånare i Mariehamn ökade mellan år 21 och 214. År 214 uppgick lokalkostnaderna per invånare till 549. 4 3 353 I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner är lokalkostnaden per invånare i Mariehamns kommun högre år 214. 2 1 Lokalkostnaderna per invånare i Mariehamn är i nivå med lokalkostnaderna per invånare för svenska. 21 211 212 213 214 6 549 554 5 477 4 3 2 1 1
Antal anställda 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 86 852 665 685 665 21 211 212 213 214 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Antalet anställda i Mariehamns kommun har varierat mellan 665 och 86 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 665 personer, vilket är en minskning med 187 anställda sedan 212. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 57,9 st. I jämförelse med genomsnittet för samtliga Ålands kommuner är det lägre och jämfört med svenska är det tydligt lägre. Antalet anställda påverkas av andel verksamhet som utförs i extern regi, till exempel i kommunalförbund. Antal Antal per 1 inv. 1 9 92,3 8 7 6 5 4 3 2 1 57,9 62,8 11
Ekonomi 12
Soliditet 8% 7% 6% 68,7% 66,3% 63,4% 64,3% 71,% Soliditeten i Mariehamns kommun sjönk mellan år 21 och 212 för att sedan öka fram till år 214. År 214 uppgick soliditeten till 71 procent. 5% 4% I jämförelse med jämförelsegrupperna uppvisar Mariehamn högre soliditet år 214. 3% 2% 1% % 21 211 212 213 214 8% 7% 6% 71% 63% 57% 5% 45% 4% 3% 2% 1% % 13
Skuldsättning per invånare 3 5 3 2 5 2 1 5 2848 261 365 3293 3331 Kommunens skuldsättning per invånare har ökat något mellan 211 och 214. År 214 uppgår skuldsättningen 3 331 per invånare. Jämfört med den genomsnittliga skuldsättningen per invånare för Ålands kommuner låg skuldsättningen i Mariehamn år 214 klart högre. 1 5 3 5 21 211 212 213 214 3 331 3 2 5 2 252 2 647 2 1 692 1 5 1 5 14
Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,% -5,% 25% 22,8% 1,3% 2,9% 2,2% -,8% 21 211 212 213 214 22,8% Mariehamns kommuns resultat som andel av intäkterna har varierat något mellan 21 och 213. År 214 uppgick resultatet som andel av intäkterna till 22,8 procent. Det är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med 213 års resultat. Ökningen bestod dock till stora delar av två engångsposter, försäljningen av hamnverksamheten och resultatföring av en osäker post. Rensat för dessa engångsposter uppgår resultatet till strax över under 4 procent av intäkterna. Mariehamn uppvisar år 214 ett högre resultat än genomsnittet för de åländska kommunerna samt än finska och svenska. Rensat för engångsposterna är Mariehamns resultat lägre än genomsnittet för Ålands kommuner men högre än svenska och finska. 2% 15% 1% 7,4% 5% % 2,5%,2% 15
Investeringar, per invånare 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 1 4 1 2 1898 136 166 133 139 21 211 212 213 214 136 Mariehamns investeringar mätt i euro per invånare har varierat under mätperioden 21-214. År 214 uppgick investeringarna till 1 36 per invånare. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är investeringarna per invånare högre i Mariehamn år 214. Mariehamns investeringar per invånare är även högre än de i finska och svenska. 1 8 6 4 753 653 416 2 16
Skatt 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 16,5 16,5 16,5 16,5 17,25 17,75 17,75 21 211 212 213 214 215 216 Skattesatsen i Mariehamn höjdes år 214 från 16,5 till 17,25 procent. Sedan dess har skatten varit oförändrad. Fastighetsskatten för annan bostad har legat på,9 procent under hela mätperioden. Den allmänna fastighetsskatten höjdes år 214 från,12 till,2 procent och har sedan dess legat oförändrad. 214 infördes fastighetsskatt för stadigvarande bostad på,3 procent. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Fastighetsskatt, stadigvarande bostad,9,9,9,9,9,9,9,3,3,3,2,2,2,12,12,12,12,,,, 21 211 212 213 214 215 216 17
Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv. 6 5 Skatteintäkter Landsskapsandelar 561 Mariehamns skatteintäkter per invånare sjönk mellan 211 och 213 för att sedan öka år 214. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till 4 578. 4 3 2 1 682 691 694 546 357 3878 3568 357 4578 Landskapsandelarna har varierat något och uppgick år 214 till 561 per invånare. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner har Mariehamn högre skatteintäkter per invånare år 214. Även i jämförelse med finska och svenska redovisar Mariehamn år 214 högre skatteintäkter. 8 7 21 211 212 213 214 Mariehamn tar emot färre landskapsandelar än jämförelsegrupperna. Jämfört med genomsnittet för de åländska kommunerna tar Mariehamn emot 74 procent färre landskapsandelar. 6 5 4 3 2 1 561 4578 48 2288 2 143 3 318 316 4146 : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18
Befolkning 19
5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 229 23 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur 14 12 1 8 6 Folkmängden i Mariehamns kommun har sedan 21 ökat med 271 personer eller 2,4 procent. Prognosen fram till 23 visar en ökning av folkmängden. År 23 uppskattas en folkmängd om 12 565 personer. Det innebär en ökning med 9,6 procent. 4 2 Utfall Prognos - ÅSUB bas Mariehamn Åland 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,%,8%,6%,4%,2%,% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Mariehamn har en lägre andel invånare -17 år och en högre andel invånare 17-32 år. I övrigt följer befolkningsstrukturen i kommunen i stort befolkningsstrukturen för Åland. 2
21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 229 23 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot,7 18,6,5,4,3,2,1, 16 14 12 1 98 96 94 92 97,1 95,5 95 92,8 98,1 12,6 98,9 13,3 15,3 99,5 Utfall Prognos - ÅSUB bas 9 88 Försörjningskvot Unga Gamla 86 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Försörjningskvoten (ålder, vänster bild) har ökat sedan 21 och prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen främst av en ökad andel äldre. Den ekonomiska försörjningskvoten (bild till höger) definieras som icke-arbetande per 1 sysselsatta. Den ekonomiska försörjningskvoten uppgår år 214 till 99,5. Detta innebär att andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Mariehamn är något högre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. Den ekonomiska försörjningskvoten har ökat sedan 28. 21
Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten i Mariehamn uppgår år 215 till 55 procent. Det är 1,3 procentenheter lägre än genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Mariehamn lägre. 6,% 5,% 55,% Försörjningskvoten för Ålands kommuner utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 4,% 3,% 2,% 1,%,% 22
Näringsgeografi 23
Pendlingsmönster Hammarland;,5% Sund;,7% Lemland;,8% Saltvik; 1,4% Finström; 2,4% Jomala; 12,9% Föglö;,4% Eckerö;,4% Kökar;,1% Geta;,2% Lumparland;,1% Kumlinge;,1% Vårdö;,1% Brändö;,1% 79,9 procent av de arbetande invånarna i Mariehamn har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Mariehamns invånare är Jomala, dit 12,9 procent av de arbetande invånarna pendlar. De resterande 7,2 procenten av de arbetande invånarna i Mariehamn pendlar till samtliga kommuner förutom Sottunga. Mariehamn; 79,9% 24
Arbetslöshet 6,% 5,% 4,% 3,% 3,8% 3,4% 3,9% 4,5% 5,2% 4,7% Arbetslösheten i Mariehamn har sedan år 21 varierat mellan 3,4 och 5,2 procent. Mellan år 212 och 215 steg arbetslösheten. År 215 uppgick arbetslösheten till 4,7 procent. Jämfört med arbetslösheten för Ålands kommuner i genomsnitt är arbetslösheten i Mariehamns kommun år 215 något högre. 2,% 1,% Arbetslösheten i Mariehamn är något högre än bland svenska, men betydligt lägre än i finska.,% 21 211 212 213 214 215 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 4,7% 3,4% 16,4% 4,3% 25