Riksdagsvalet

Transkript

1 Kenth Häggblom, statistikchef Val 00: Tel Riksdagsvalet Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 5 procent, vilket var drygt procentenheter lägre än 00. Kvinnornas valdeltagande sjönk något mera än männens och blev knappt 60 procent, men förblev ändå på en betydligt högre nivå än männens som uppgick till knappt 54 procent. Tabell. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 00 och 00, procent Totalt 60, 5,0 Kvinnor 6, 59,9 Män 56,6 5,9 Kvinnorna fick hälften av rösterna och hela mandatet Av de två listor som var uppställda i årets val gick segern till Borgerlig Allians som fick nästan 86 procent av rösterna jämfört med Socialdemokraternas drygt 4 procent. På den borgerliga listan fick Elisabeth Nauclér mest röster och blev därmed vald, medan Roger fick näst mest röster och blev suppleant. Dessa båda kandidater fick tillsammans tre fjärdedelar av rösterna. När det gäller rösternas fördelning på kandidater blev detta val det mest jämställda riksdagsvalet hittills på Åland, eftersom hälften av rösterna gick till kvinnliga och hälften till manliga kandidater. Samtidigt fick Åland sin första kvinnliga riksdagsledamot genom tiderna. Röster Antal röster efter lista och kandidat Elisabeth Nauclér Roger Magnus Lundberg Barbro Sundback Camilla Gunell Kaj Grundström Martin Nilsson Borgerlig Allians Socialdemokraterna Ålands officiella statistik

2 Beskrivning av statistiken Detta statistikmeddelande omfattar slutliga uppgifter för Ålands del gällande 00 års val till Finlands riksdag. Syftet är att ge en samlad sammanställning av valresultatet beträffande valdeltagande och fördelning av de avgivna rösterna, samt att göra vissa jämförelser med tidigare val. Statistiken baseras på uppgifter från valkretscentralnämnden i landskapet Åland. Den egentliga valdagen var den 8 mars 00 och förhandsröstningen pågick mars. Uppgifter om antal röstberättigade och om valdeltagandet redovisas skilt för de röstberättigade som var bosatta på Åland och de som bodde utomlands. När det gäller antal godkända och kasserade röster ingår röster från de bosatta utomlands i siffrorna för respektive kommun. Eftersom endast 66 av de utomlands bosatta röstade, är deras inverkan på resultatet i de enskilda kommunerna relativt liten. I vissa mindre röstningsområden räknades förhandsrösterna tillsammans med valdagsrösterna. Det betyder att 498 förhandsröster ingår i valdagsrösterna i redovisningen av rösternas fördelning på kandidater och listor och också när det gäller kasserade röster. Också jämförelser med tidigare riksdagsval från 98 och framåt görs. Från och med detta år tillämpades det nuvarande systemet med flerpersoners listor, där kandidaternas röstetal på den lista som har fått mest röster avgör vem som blir vald och vem som blir suppleant. Tidigare ställdes det upp listor med en kandidat och en suppleant. All valstatistik som ÅSUB ger ut finns tillgänglig på ÅSUBs hemsida ( i form av publikationer, databaser och exceltabeller. Definitioner: Landskommuner Alla kommuner utom Landsbygden Alla kommuner på fasta Åland utom Skärgården Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö Exakt 0 enheter (st) Listor och kandidater I årets val ställdes två listor upp: Borgerlig Allians, gemensam lista, som hade tre kandidater och Socialdemokraterna, gemensam lista, med fyra kandidater. Kandidaternas namn och nummer framgår av tabell 5. Bakom listan Borgerlig Allians stod Centern, Frisinnad samverkan, Liberalerna och Obunden Samling. Av kandidaterna på denna lista var Magnus Lundberg Centerns kandidat och Roger Liberalernas, medan Elisabeth Nauclér ställdes upp av Obunden samling. Roger hade Jomala som hemort, medan alla andra kandidater bodde i.

3 Högst valdeltagande i skärgården I detta val var 9 40 personer bosatta på Åland röstberättigade. Därtill kommer 5 finska medborgare bosatta i utlandet, varför totalt 5 personer hade rösträtt i Ålands valkrets. I tabell framgår det att 50 personer av de bosatta på Åland röstade vilket ger ett valdeltagande på 5 procent. Av de utomlands bosatta röstade bara 66 personer eller 5 procent. Totalt röstade 56 personer eller knappt 46 procent av samtliga röstberättigade i valkretsen. Kvinnornas valdeltagande var högre än männens. Knappt 60 procent av kvinnorna röstade mot knappt 54 procent av männen. Denna skillnad mellan könen återfinns i alla kommuner utom i Vårdö, där männen röstade flitigare. Vårdö var den kommun där männen hade det högsta valdeltagandet, över 0 procent, medan männen på Kökar var de enda som hade ett valdeltagande under 50 procent. Kvinnorna röstade flitigast i Kumlinge, 8 procent, medan kvinnorna i Hammarland hade den minsta aktiviteten, ett deltagande på knappt 5 procent. Totalt hade Kumlinge det högsta valdeltagandet och Kökar det lägsta. Av regionerna hade skärgården den högsta aktiviteten, nästan 6 procent, och landsbygden den lägsta, knappt 56 procent. Tabell. Röstberättigade och röstande efter kommun och kön i riksdagsvalet 00 Kommun Röstberättigade Röstande, antal Valdeltagande, procent Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö ,5 55,5 55,0 58,9 54,8 5,5 55,4,8 5,0 56,8 59,4 56,9 6,0 6, 6, 5, 6,9 56,6 56,8 6,4 55,4 5,9 5, 8, 59, 59, 6, 6, 6,4 6,4 64,8 60,9 5,8 54,4 5, 55,6 54, 5,0 5,6 6,9 45,8 54,6 56,6 5,6 56,5 59, 0,4 5,0 Landskomm ,8 59, 54,5 Landsbygden ,9 58,0 5,9 Skärgården ,6 65,9 5, Åland Finska medborgare utomlands Valkretsen totalt ,0 59,9 5, ,0 5, 4, ,9 46,9 44,6 Av de röstberättigade bosatta på Åland valde 966 personer, eller 0 procent, att rösta på förhand, medan 84 personer, eller procent, röstade på valdagen. Detta betyder att över en tredjedel av de röstande avgav sin röst på förhand. Tabell, som visar de röstande fördelade efter röstningstidpunkt, visar också att förhandsröstning var vanligare bland kvinnorna än bland männen. Det framgår också att det var en större andel av de röstande i skärgården, över hälften, än på fasta Åland som utnyttjade möjligheten att rösta på förhand. Kökar och Brändö hade den största andelen förhandsröstande, över 60 procent. Andelen var lägst på landsbygden och allra lägst i Lumparland och Geta, där den var under 0 procent.

4 Tabell. Röstande på förhand respektive på valdagen efter kommun och kön i riksdagsvalet 00 Kommun Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö ,4 9, 9,9 54,0 8,6,6, 46,6 6,5 5,6,6 4,5 4, 8, 4,,0 6,0 8,4, 5,9 9,4,,9 49,6 65,6,4 5, 6, 48,4 4, 45,6 9, 54,0 4,0 6,4 54,0,8 5,0, 4,9 6,, 9,8,6 4,6,9 48,, Landskomm , 5,5,6 Landsbygden ,4, 9,0 Skärgården ,9 55, 50, Åland Finska medborgare utomlands Valkretsen totalt Andel av de röstande som Röstande på förhand Röstande på valdagen röstade på förhand, procent Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män ,,, , 9,9, , 8,4,6 Borgerlig Allians mest överlägsen i Sottunga och Geta Den borgerliga listan fick en stor majoritet av rösterna i alla kommuner. Allra störst var stödet i Sottunga och Geta, där listan fick 96 procent av rösterna. Också i Eckerö, Föglö, Lumparland och Vårdö var andelen över 90 procent. Socialdemokraterna fick sin högsta röstandel i Kökar, procent. Därnäst kom och Brändö med 8 procent. Jämfört med riksdagsvalet 00 var stödet för Socialdemokraterna nu lägre i alla kommuner utom i Kökar, där det låg på samma nivå. Om man ser på stödet för listor och kandidater regionvis, märker man att landsbygden och skärgården uppvisar ett likartat mönster i detta val. I det följande jämförs därför med landskommunerna totalt sett när regionala skillnader kommenteras. Den borgerliga listan hade ett något högre stöd i landskommunerna, där den fick 88 procent av de godkända rösterna, medan stödet i var 8 procent. Antalet kasserade röster uppgick till 48 stycken. Av dessa var 86, eller drygt hälften blanka. Totalt var,6 procent av de avgivna rösterna blanka. Andelen var högst på landsbygden och lägst i skärgården. Den andra huvudorsaken till att röster kasserades var att röstsedeln var försedd med den röstandes namn, kännetecken eller obehörig anteckning. Till denna kategori hänfördes 6 röster. Därtill kasserades en röst av orsaken att det fanns flera röstsedlar eller något annat än röstsedel i valkuvertet.

5 Tabell 4. Godkända röster efter lista och kommun samt kasserade röster efter kommun i riksdagsvalet 00 Totalt Godkända röster Kasserade röster Borgerlig Allians Socialdemokraterna Totalt Därav blanka Kommun Brändö Eckerö F inström ,9 8,, 0,0 Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge , 96, 8, 8, 8, ,,9,8,8, ,8,,,9,9 5 0,4,,, 0,5 Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö ,8 8,5 90, 88, 96, 8,9 9, ,,5 9,9,9,, 8, ,8 4,,, 5,, 0,4 9,5,5,,5,8,9 0,4 Antal Antal Antal Antal Antal 8 8,4 9,6, 0, ,5,5 9,4 0, ,0 88 8,0 56,,5 Landskomm , 9,9 9,8 5, Landsbygden , 64,,0 0,9 Skärgården ,4 6,6 0,8 8 0, Åland ,6 60 4,4 48,0 86,6 Förhandsröster Valdagsröster ,4 8, 6 94,6,8 85 6,,4 4 45,,8 Kasserade och blanka röster: procent av de avgivna rösterna Högst andel röster för Elisabeth Nauclér i Eckerö Elisabeth Nauclér fick totalt 4 88 röster eller 9, procent av samtliga godkända röster. Det största stödet fick hon i Eckerö, där hon fick över hälften av alla röster, eller nästan 5 procent. I Kökar, Vårdö och Geta fick hon strax under hälften av rösterna. Sitt lägsta stöd fick hon i Sottunga och Brändö, 8 procent. Hennes stöd i landskommunerna som uppgick till 4 procent, var något större än i, där hon fick procent av rösterna. I tabell 5 ser man också att även Roger fick egen majoritet i en kommun, nämligen Sottunga, där 5 procent av rösterna gick till honom. Stort stöd hade han också i Kumlinge med 46 procent och på hemmaplan i Jomala där han fick 44 procent av rösterna. Hans svagaste kommuner var Kökar (8 procent) och Eckerö ( procent). Också Roger s stöd hade en relativt jämn regional fördelning, med en röstandel på 8,5 procent i och 4 procent i landskommunerna. Hans totala resultat 4 04 röster innebar en andel på 6 procent av hela Ålands röster. Nauclér och tog hem de båda tätplaceringarna i alla 6 kommuner. I tio kommuner fick Nauclér mest röster och i sex kommuner. Magnus Lundberg med sina 49 röster, eller 0 procent, hade en större regional skillnad i sitt understöd. Hans andel av rösterna i landskommunerna var procent, vilket var dubbelt mera än i där han fick 6 procent. Hans svagaste kommun var ändå Kumlinge, där stödet var bara fyra procent. Geta och Hammarland var hans starkaste kommuner, där han fick 0 respektive 8 procent av rösterna.

6 För Barbro Sundback var staden den starkaste regionen, där hon fick knappt nio procent av rösterna, jämfört med sex procent i landskommunerna. Av kommunerna var det dock Kökar som var hennes bästa stödområde med elva procent av rösterna, medan hennes röstandel i Geta var lägst, eller två procent. Hennes 56 röster var knappt sju procent av samtliga. I tre kommuner fick hon mera röster än Magnus Lundberg. Också de tre övriga socialdemokratiska kandidaterna fick alla ett något större stöd i än utanför staden. Alla tre hade någon kommun där de blev helt utan röster. För Camilla Gunell var det hennes födelsekommun Brändö som gav henne det största stödet, procent av rösterna. Detta gjorde att Brändö var den enda kommun där inte Barbro Sundback blev etta på den socialdemokratiska listan. I Vårdö och Geta delade hon dock förstaplatsen med Kaj Grundström. För Grundström var Kökar den bästa kommunen med ett stöd på 0 procent. Martin Nilssons stöd låg under två procent i alla kommuner. Tabell 5. Godkända röster efter kandidat, kandidaternas kön, röstningstidpunkt och kommun i riksdagsvalet 00 Kommun Landskomm , 50,9 Landsbygden ,0 5,0 Skärgården ,8 50, Åland ,6 50,4 uell andel av rösterna regionvis Totalt Landskomm. 00,0 4,, 40,6 0,9,9,5 5,6 Landsbygden 00,0 4,0,4 40,8 0,9,6,6 5,5 Skärgården 00,0 5,5,0 9,9 0,4 4,, 5, Åland 00,0 6,0 0, 9,,0,5,0 6,8 Förhandsröster respektive valdagsröster Borgerlig Allians Socialdemokraterna Roger Magnus Lundberg Elisabeth Nauclér Martin Nilsson Camilla Gunell Kaj Grundström Barbro Sundback Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö ,9 6,9 50,0 49,4 49, 4,4 4,9 4,8 64,9 50,0 45,9 5,8,5 50,4 5,5 50, 54, 8, 50,0 50,6 50, 5,6 5, 5, 5, 50,0 54, 4, 68,5 49,6 4,5 49, 00,0 8,5 6,,4, 4,4,8 8,5 Fördelning eftekandidaternas kön, % Förhandsröster Antal 58 00,0 48,0 9, 44 4, 6,0,4 5 4, 5 9, 5,5 46,5 Valdagsröster Antal , 5, 00,0,9 0,8 8,4,,6,5 5, Kvinnor Män

7 Roger gick mest framåt från förhandsröstning till valdag Om man jämför fördelningen av förhandsrösterna och av valdagsrösterna ser man att rangordningen bland kandidaterna är densamma förutom att Kaj Grundström placerade sig före Camilla Gunell utgående från förhandsrösterna, medan valdagsrösterna förde upp Gunell till femteplatsen före Grundström. Skillnaden mellan Elisabeth Nauclér och Roger var relativt stor bland förhandsröstarna, där de fick 4 respektive procent av rösterna, medan det var nästan jämnt hos dem som röstade på valdagen, lite över respektive lite under 8 procent. Roger var den som gick fram mest från förhandsröstning till valdagsröster, en ökning med nästan sex procentenheter. Magnus Lundberg ökade med,5 procentenheter. Camilla Gunell och Martin Nilsson ökade marginellt. Stödet för Barbro Sundback och Elisabeth Nauclér minskade med drygt tre respektive knappt tre procentenheter från förhandsröstning till valdag, medan Kaj Grundströms andel av rösterna sjönk med knappt två procentenheter. Totalt ökade den borgerliga listan från 8 procent av förhandsrösterna till 8 procent av valdagsrösterna. När man gör dessa jämförelser bör man dock beakta att 498 förhandsröster ingår i valdagsrösterna i denna redovisning, varför den verkliga skillnaden mellan förhands och valdagsröster kan vara något annorlunda. Helt jämn könsfördelning Rösternas fördelning på kvinnliga respektive manliga kandidater blev helt jämn (se tabell 5 och 6). Skillnaden blev bara 90 röster. 49,6 procent av rösterna gick till kvinnor och 50,4 procent till män. Denna balans återfinns såväl i som på landsbygden och i skärgården. Också de flesta kommuner har en väldigt jämn könsfördelning. I sex kommuner låg kvinnornas och männens andel av rösterna inom intervallet 49 5 procent och i ytterligare sex inom procent. Endast i två kommuner, Eckerö och Kökar, fick kvinnorna över 60 procent av rösterna och bara i en kommun, Sottunga, blev det en större manlig övervikt, 69 procent. På den borgerliga listan fick den enda kvinnliga kandidaten 46 procent av rösterna, medan de kvinnliga socialdemokratiska kandidaterna fick nästan procent av listans röster. Tabell 6. Röster efter lista och kandidaternas kön i riksdagsvalet 00 Totalt Borgerlig Allians Socialdemokraterna Antal Antal Antal Totalt 68 00, , ,0 Kvinnor , ,9 5,6 Män ,4 5 54, 456 8,4

8 Jämförelser med tidigare val I det följande görs viss jämförelser med tidigare val från 98 och framåt, dvs. den tid då det nuvarande valsystemet har varit i bruk. Röstningsaktiviteten har ökat i varje val sedan 99, då endast drygt 50 procent röstade. I år bröts dock denna trend och valdeltagandet sjönk till 5 procent från toppnoteringen 60 procent 00. Det var främst i och på landsbygden som procenten sjönk, medan minskningen i skärgården var obetydlig. Skärgården har haft det högsta och jämnaste valdeltagandet under 0årsperioden, medan aktiviteten i har varierat mest. I tre val har staden haft en högre deltagandegrad än landsbygden och i tre val lägre. De utomlands bosattas röstningsaktivitet har vuxit vid varje val från att ha varit under en procent 98, men ligger fortfarande på rätt obetydliga fem procent. Kvinnornas valdeltagande har varit högre än männens vid alla sex val. Skillnaden har ökat med tiden, även om den minskade något vid årets val. Förhandsröstningen har blivit allt viktigare, vilket illustreras av att bara en av tjugofem röstberättigade utnyttjade denna möjlighet 98 men var femte år 00. Om man ser till bara de röstande, var det endast procent som förhandsröstade 98, men 5 procent i år. Tabell. Valdeltagande i procent efter region, kön och röstningstidpunkt i riksdagsvalen Valdeltagande totalt 5,8 50,8 5, 54,8 60, 5,0 Region Landskomm. Landsbygden Skärgården 50,4 54, 5, 6,4 4,4 5,4 5,6 6, 5,4 5, 5, 59,8 5,4 55,8 54, 6, 60,9 59,8 59,4 6,0 5, 56,8 55,9 6,6 Finska medborgare utomlands 0,8,4,0,5 4, 5,0 Kön Kvinnor 5, 5, 54,5 55,8 6, 59,9 Män Röstningstidpunkt På förhand På valdagen 5,4 49,5 49, 5, 56,6 5,9,9 0,9 5,5 4,6 5,6 0, 49,0 40,0 6,6 40, 44, 6,9 Störst koncentration till en lista, men jämnaste könsfördelningen vid årets val I tabell 8 framgår resultatet för de olika listor som har varit uppställda vid de sex valen. Den vinnande listans resultat är utmärkt med fet stil. Antalet listor har varit två, tre eller fyra. Årets val gav den högsta röstandelen för den vinnande listan sedan nuvarande system infördes. Det nästa högsta stödet finner man hos lista A med Gunnar Jansson och Susanne 98. Vid årets val var det också första gången sedan 98 som de båda kandidater som fick mest röster var på samma lista. Om man jämför årets val med valet 00, kan man konstatera att Socialdemokraterna i år fick omkring 00 röster mindre än vid förra valet. Magnus Lundberg fick ungefär lika många röster som Centerns lista 00, eller drygt 0 mera. Roger s stöd blev 00 röster större än den liberala listans röstetal 00. Elisabeth Nauclér fick ungefär lika mycket röster som FS Obundnas gemensamma lista 00, eller 80 röster mera. Totalt minskade antalet godkända röster med nästan 500. Vid de båda senaste valen har antalet kasserade röster varit betydligt större än vid tidigare val.

9 Tabell 8. Resultatet för de olika listorna vid riksdagsvalen Lista Godkända röster totalt Lista A (Lib, Soc) Röster 09 4, Borgerligt alternativ (C, FS) Röster 84 9,6 Ålands obundna lista (Fria Åland) Röster 59 5, Socialdemokraterna Röster , 9, 8,8 4,9 4,4 Lista C (Lib, FS, Gröna) Röster , Centern Röster ,9 9,6 Liberalerna Röster ,0 56, 8,5 Borgerlig samlingslista (C, FS, Ob) Röster ,9 5, FS obundna (FS, Ob) Röster 4 06,0 Borgerlig Allians (C, FS, Lib, Ob) Röster ,6 Kasserade röster I tabell 9 framgår antalet kandidater efter kön samt rösternas fördelning på manliga respektive kvinnliga kandidater. Antalet kandidater har varierat mellan och 6. Vid alla sex val har såväl män som kvinnor kandiderat. År 995 och 999 var könsfördelningen helt jämn bland kandidaterna. År 00 är enda gången hittills som det har funnits en majoritet av kvinnliga kandidater. Vid årets val blev det åter manlig majoritet bland kandidaterna, men fördelningen var så jämn som den kan vara med sju kandidater. Röstmässigt blev dock årets val det mest jämställda hittills med hälften av rösterna på kvinnliga och hälften på manliga kandidater. Tabell 9. Antal kandidater efter kön samt rösternas fördelning efter kandidaternas kön i riksdagsvalen Antal kandidater 0 6 Kvinnor Män Andel av kandidaterna, procent Kvinnor 4,, 50,0 50,0 6,5 4,9 Män 85, 66, 50,0 50,0,5 5, Andel av rösterna, procent Kvinnor,6 8,, 5, 40,8 49,6 Män 88,4 9,,9 84, 59, 50,4

10 Tabell 0 visar de personliga röstetalen för den invalda ledamoten och suppleanten vid de olika valen. Vid årets val fick den invalda, dvs Elisabeth Nauclér, 9 procent av rösterna, vilket är över tolv procentenheter mera än vad segraren vid valet 004, Roger Jansson, fick, men tio procentenheter mindre än vad Gunnar Jansson fick vid sin lägsta notering 999. Roger som blev ersättare fick 6 procent av samtliga godkända röster, vilket är överlägset mest av de personer som har valts till suppleanter sedan nuvarande system infördes. Den invalda och suppleanten fick nu tillsammans drygt 5 procent av rösterna, vilket är en halv procentenhet högre än den tidigare högsta noteringen från 98. Tabell 0. Personliga röster på den invalda och suppleanten i riksdagsvalen Invald Gunnar Gunnar Gunnar Gunnar Roger Elisabeth Jansson Jansson Jansson Jansson Jansson Nauclér Röster 5 9 6, , , , 5 6, , Suppleant Röster Susanne KG Gunnevi Nordman Viveka Bert Häggblom Roger ,6 4,4,6,8 6, 6,0