2030 och EU ETS. Olle Björk



Relevanta dokument
EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Utsläppsrättspris på Nord Pool

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Internationellt ledarskap för klimatet

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Klimatpolitikens utmaningar

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Regeringens klimat- och energisatsningar

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Energieffektiviseringsdirektivet och annat som påverkar energitjänstemarknaden

En klimat- och energipolitisk ram för perioden

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Konsekvensanalyser av EU:s klimat- och energiramverk 2030

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM56. Ett ramverk för klimat och energi för 2013/14:FPM56 perioden från 2020 till Dokumentbeteckning

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser. Dokument: 10343/07 ENV 307 MI 151 IND 55 ENER 164

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM63. Kommissionens initiativ för att stärka EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS)

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Tema 1: Lokala klimatomställning

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

BESLUT 1 (6)

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Skånes Klimat- och energistrategi

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

Klimat- och energistrategi

Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål M2016/00703/Kl

En effektivare klimatpolitik

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Vad krävs för att skapa hållbara transportbränslen. Sören Eriksson

Eftermiddagens program

Fossiloberoende fordonspark 2030

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt

Energi- och klimatfrågor till 2020

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Nya direktiv för utsläppshandeln

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Effektiv klimat- och miljöpolitik

Transkript:

2030 och EU ETS Olle Björk

Atlas of pollution

EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020 vid en ambitiös internationell överenskommelse 80-95 % lägre utsläpp till 2050 jämfört 1990 som bidrag 20 % förnybar energi, 20 % energieffektivisering 10 % biodrivmedel

Sveriges mål för 2020 = 40% minskning jämför med 1990 i den s.k. icke handlande sektorn (exklusive ETS), varav en tredjedel nås genom internationella insatser För den handlande sektorn gemensamt EU-mål men inget nationellt mål Internationella insatserna kostnadseffektiva, bidrar till värdländernas hållbara utveckling, tekniköverföring och klimatfinansiering. Att ersätta dem med insatser inom landet kostar hundratalet miljarder kr utan att minska klimatpåverkan

2030. Förslag och positioner KOM: 40% utsläppsminskning helt och hållet inom EU, 50% vid internationellt avtal varav 10% internationella krediter. Ökning av andel förnybar energi till 27% utan fördelning på MS. Inget mål för energieffektivisering ännu. Ökad nedskalning av ETS- taket plus stabilitetsreserv EP: Bindande mål för utsläpp -40%, förnybar energi +30 % och energieffektivisering 30% ER: DE m fl för förnybartmål. UK och nya MS emot. SE för KOM:s förslag. Beslut i oktober? RD: Regeringen enlig KOM.Oppositionen vill ha bindande mål för utsläpp, förnybart och energieffektivisering

Utsläpp inom EU enligt KOM:s färdplan

RD-partiernas hållning EU: Klimat; -50% 2030, Förnybar energi; 27% 2030. Sverige: Inga nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Fossiloberoende fordonsflotta 2030. EU: Klimat; 60 procent 2030, Förnybar energi; 45% 2030, Energieffektivisering ; 40% 2030. Sverige: 100% förnybar el och värme 2030. EU: Klimat; -50% till 2030, Förnybar energi; 40% 2030, Energieffektivisering; 40% 2030. Sverige utan fossila bränslen 2050. EU: Klimat; 65% 2030, Förnybar energi 45% 2030; Energieffektivisering; 50% 2030. Sverige:100% förnybar energi 2040.

KOM:s förslag till klimatmål för EU 2030 Mål: - 40 % jämfört med 1990 Mål: -36 % jämfört med 2005 Handlande sek-torn EU ETS -43% El- och (-2,2% värme årligen) Övrig produktion industri Energii ntensiv Industri Icke-handland e sektorn -30 % Fördelning på 28 MS Handlande sektorn, 35 % av svenska utsläpp Icke-handlande sektorn, 65 % av svenska utsläpp Sveriges mål:????

Klimatmålet överordnat Sverige har tidigare förespråkat att klimatmålet för 2030 ska vara överordnat, mer långgående än 40% och ge utrymme för internationella krediter. Nu har regeringen anslutit sig till KOM:s förslag Ett bindande förnybarhetsmål ger merkostnader och effektivitetsförluster Att begränsa eller utesluta användningen av internationella krediter innebär bl.a. kraftig ökade kostnader,försvagat internationellt samarbete och mera klimatförändringar Överföring av utsläppsutrymme inom EU också utanför ETS-sektorn kan minska kostnadsökningen något och underlätta bördefördelningen

Strukturåtgärder för ETS Bakgrund: prisfall till följd av ekonomisk nedgång, energieffektiviseringsdirektiv, nationella åtgärder mm. Prisnivån och överskott på utsläppsrätter bedöms ge otillräcklig långsiktig styreffekt Åtgärder enl grönboken Skärpt 2020-mål Annullering av utsläppsrätter Ökad takt för sänkning av taket i ETS (1,74%) Utvidgad omfattning för ETS Begränsning av tillgång till internationella krediter Prisregleringsmekanism Åtgärder enl KOM:s förslag Skärpning ej aktuell Ingen annullering Ökad takt- 2,2%- fr 2021 Ingen utvidgning nu Inga krediter får användas fr 2021 Kvantitetsreglering (stabilitetsreserv) genom uppskjutning av auktionering

Stabilitetsreservens funktion

ETS. Prisutveckling med och utan stabilitetsreserv enligt Point Carbon

ETS. Förutsättning för EU:s Roadmap

Allt större andel av utsläppen omfattas av handelssystem

Länkning av ETS-system Idag viss länkning genom CDM Stora potentiella handelsvinster Minskad läckagerisk Viktigt att använda frihandelns fördelar Kina inriktat på länkning Takten beror på prisskillnader och protektionismens styrka

Slutsatser Internationellt samarbete och utsläppshandel nödvändigt för verkningsfull klimatpolitik. Saknas i KOM:s förslag Klimatmålet bör överordnas och mål för förnybart och energieffektivitet får inte försvaga ETS. Effekter på konkurrenskraft bör beaktas och motverkas genom t ex länkning och internationella krediter Stabilitetsreserven behöver analyseras ytterligare