Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Relevanta dokument
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Biologisk rådgivning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium

Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys

Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

Biologisk rådgivning angående fördelning av svensk laxkvot till ICES område 27 22

Länkar till övriga sidor i faktabladet

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3

Om tredje stycket i 4 kap. 6 miljöbalken

SCID Innehåll - Climate index database for Sweden

1. HaVs uppdrag och underlagets upplägg 1(17)

LAXFÖREKOMST I TIDIGARE LAXFÖRANDE VATTEN

Om tredje stycket i MB eller hur 25 miljoner kronor årligen slösas på onödigt processande

Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2

Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse

Leveransbeskrivning Aro_y_2016_3

Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2014

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2016

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Allmänna fiskeregler - Regler för vattendrag som mynnar i havet

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Kemikaliehotet mot dricksvattnet. Karin Wiberg och Stephan J. Köhler

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015

Biologiskt underlag till arbetet med Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om förvaltning av lax och öring

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2017

Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2013

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015

Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Birgitta Adell Miljösamordnare

Svensk författningssamling

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Regeringens proposition 2017/18:243

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Från Torneälven till Öreälven

Promemoria. Vattenmiljö och vattenkraft. Promemorians huvudsakliga innehåll

Norrbottens Kustfiskareförbund

Torneälvens lax- och öringbestånd gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2012

Projekt slutrapport Laxfiske framtidens besöksnäring. Sportfiskarna rapport 2015:01

Huvudavrinningsområden med uppdaterade vattendelare

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2018

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Vattenreglering vad är det?

Miljöbalk (1998:808) Innehåll:

Leveransbeskrivning DAMM_PROD_2013_3

NORRLÄNDSKAN 2007 ABBORRE

Verksamhetsberättelse för 2016

Förnamn Efternamn Organisation Björn Lehto Skogsstyrelsen Emil Öhman Skogsstyrelsen John Niklasson Länsstyrelsen i Norrbottens län Mats Lundgren

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

Yttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Östersjölaxälvar i Samverkan

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2019

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Smoltkriterier för godkänd smolt. Smoltseminarium FUG Stockholm, Februari 2018

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Har meddelandeflagga. Hej

Remiss. Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft

Sammanfattning av rapporten

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Magnusson The Baltic Sea Region Law Firm

Konsumentprisets fördelning

Bild 1: Kartan visar åtgärdsområden i Bottenhavets vattendistrikt samt vattendistriktets läge i Sverige.

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

Transkript:

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI)

Laxens livshistoria Älv Hav Homing Lokal anpassning Genetisk struktur (modifierad from Lundqvist, 1983)

Ursprungligen 84 vildlaxälvar......idag 30 kvar, ~2,8 miljoner vilda smolt.

Indalsälven laxodling ~5 miljoner odlade smolt

Odlad och vild smoltproduktion SWE odlad

90-95% vild smolt 60-65% odlad smolt ATLANTIC OCEAN North NORWAY GULF OF BOTHNIA FINLAND SWEDEN GULF OF FINLAND ESTONIA RUSSIA BALTIC SEA LITHUANIA LATVIA Tillväxt och Fiske (ej Sve Fin) GERMANY POLAND

Råneälven Torneälven Varjisån Kalixälven Piteälven Luleälven Beståndsbaserad reglering / förvaltning Umeälven Ångermanälven Öreälven Vindelälven Skellefteälven Åbyälven Byskeälven Kågeälven Rickleån Sävarån BD n = 12686 Vild Odlad Moälven Lögdeälven AC n = 5930 Fångstzoner Torneälven Kalixälven Indalsälven Råneälven Luleälven Y PiteÅbyälven KågeByskeälven Skellefteälven Ljusnan Ljungan X+C n = 2853 MellanbygdenAC SävarånHolmön UmeVindelälven MoLögdeälven Ångermanälven Indalsälven Testeboån n = 6060 vild odlad Ljungan MellanbygdenXN Ljusnan MellanbygdenXS Dalälven ² Dalälven

Beståndsbaserad reglering / förvaltning

Torne- och Kalixälven

Karts Torne Kalix Lätäseno Lainioälven Muonioälven Kaitumjåkka Ängesån Tärendöälven Kalixälven Totalt 15 områden ² 0 25 50 100 Kilometers Torneälven

Structure Kluster (populationer), K 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 K = 2

15 områden, 2 kluster 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 %

Torneälven 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 %

Latas Lainio U SvTorne Lainio N Muonio Kaitum Kalix Ängesån U Taran N Ängesån N Torne M Kalix M ² 0 25 50 100 Kilometers Kalix N Torne N

Översta lokaler 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 %

Ängesån Längst ner Högst upp

Latas F ST = 0.015 *** Lainio U F ST = 0.020 *** SvTorne Lainio N Muonio Kaitum Kalix Ängesån U Taran N Torne M F ST = 0.062 *** Ängesån N Kalix M F ST = 0.003 n.s. F ST = 0.005 n.s. ² 0 25 50 100 Kilometers Kalix N Torne N

Torneälven

Högst upp

Analys av fångad vuxen lax och smolt 1. Vart är lekvandrande lax på väg? 2. När kommer lax från olika delar av älven? 3. När kommer smolten ner från olika delar av älven?

Vuxen spöfångad lax: 287 st 6 Juni- 15 Augusti (2009 & 2010) Smolt :196 st, 3-5 smolt per dag 14 Maj - 28 Juni 2011

Latas LaiU SvTor Muoni LaiN TorM Laxfångst ² 0 25 50 100 Kilometers Smoltfälla TorN

MSA vuxen lax 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % TorN TorM Muoni LaiN SvTor LaiU Latas 10 % 0 % Jun 6-14 Jun 15-24 Jun 25- Jul 4 Jul 5- Jul 13 Jul 16-24 Jul 25- Aug 6 Aug 7-15

MSA smolt 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % TorN TorM LaiN SvTor LaiU Latas 10 % 0 % May 14-24 May 25-Jun 3 June 4-13 June 14-28

Övre Mellan Laxfångst ² Laxräkning 0 25 50 100 Kilometers Nedre

Antal Laxräkning vuxna DIDSON 1400 1200 1000 800 600 400 Grilse 2010 MSW 2010 Grilse 2009 MSW 2009 200 0 19 maj 6 juni 28 juni 18 juli 7 aug 27 aug

Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Antal 6000 Antal vuxna baserat på genetik 5000 4000 3000 2000 2009 2010 1000 0 Övre Mellan Nedre

Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Antal 6000 Antal vuxna baserat på genetik 5000 4000 3000 2000 2009 2010 1000 0 Övre Mellan Nedre

Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Juni 6-14 Juni 15-24 Juni 25- Juli 4 Juli 5-13 Juli 16-24 Juli 25 - Aug 6 Aug 7-15 Antal 6000 Antal vuxna baserat på genetik 5000 4000 3000 2000 2009 2010 1000 0 Övre Mellan Nedre

Antal Smoltskattning 2011 300000 250000 200000 150000 Est. N smolt 100000 50000 0 14.maj 24.maj 03.jun 13.jun 23.jun

Antal Antal smolt baserat på genetik 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Maj 14-24 Maj 25 - Juni 3 Juni 4-13 Juni 14-28 Maj 14-24 Maj 25 - Juni 3 Juni 4-13 Juni 14-28 Maj 14-24 Maj 25 - Juni 3 Övre Mellan Nedre Juni 4-13 Juni 14-28

Slutsatser o o o o o o o o Östersjön har genetiskt skilda laxbestånd Det finns genetisk struktur inom Kalix- och Torneälven Kalix- och Torneälven går inte att skilja åt i nedre delarna Viktigt att ta hänsyn till genetiskt skilda laxbestånd Tidigt fiske i Torneälven (början juni) tar lax från högt upp, ex. Lainio Svag tendens till att smolt från högt upp kommer senare De kan ha startat / triggats vid olika tider/temperaturer Uppföljande studier mycket intressant

Tack för att ni lyssnade Finansierat av: Havs- och vattenmyndigheten samt Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Finska Lappland (gemensamma finsk-svenska kontot för fiskekortsintäkter från Torneälven) DCF Formas