Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2
|
|
- Daniel Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Jessica Mårtensson, Håkan O Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2 Basverksamheten Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik Vatteninformation Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2 Ett avrinningsområde, kan också kallas dräneringsområde, avgränsas ytterst av en ytvattendelare och omfattar både markytan och ytan av det avgränsade områdets sjöar. All ytavrinning från området har ett gemensamt utlopp vid en given punkt i ett vattendrag. Avrinningsområdet definieras av uppströmsområdet till denna punkt. Delavrinningsområden är den finaste indelningen av landets yta i avrinningsområden. Shapefilen innehåller polygoner som representerar delavrinningsområden. Nedan följer en beskrivning av attributen. 1. Tabellbeskrivning Kolumn Beskrivning Kommentar Avrinningsområdesidentitet AROID YTKOD Kod enligt SMHI, tex. öar, landyta Se tabell 3.1 NAMN Delavrinningsområdesnamn VDRID Vattendragsidentitet INOBJ Inflödesobjekt Se tabell 3.2 UTOBJ Utflödesobjekt Se tabell 3.2 OMRID_NED Identiteten för området nedströms Se stycke 2.1 UTTYP Typ av område nedströms. Se stycke 2.2 HARO Huvudavrinningsområdesnummer Se tabell 3.3 DIST_CD Vattendistriktskod Se tabell 3.4 AREAL Area (km²). Beräknas utifrån shapearea. AVM Avstånd till mynningen (m) HAVAVM Avstånd till mynningen i havet (m) HORDNING Huvudgrensordning Se stycke 2.3 AAUEB Ackumelerad areal uppströms exklusive biflöde (km 2 ) AA_ANT_ARO Antal delavrinningsområden uppströms, aktuellt delavrinningsområde inräknat MEDHOJD Medelhöjd (m) Se stycke 2.4 VATTNYTA Markanvändningsklass: Ytor för sjöar och vattendrag på Se stycke 2.5 översiktskartan (km 2 ) SKOG Markanvändningsklass: Skog (km 2 ) Se stycke 2.5 OPPENMRK Markanvändningsklass: Öppen mark (km 2 ) Se stycke 2.5 JORDBRUK Markanvändningsklass: Jordbruksmark enligt IAKS-blockdata Se stycke (km 2 ) 1(6)
2 HYGGE Markanvändningsklass: Hyggen (km 2 ) Se stycke 2.5 SANKMARK Markanvändningsklass: sankmark (km 2 ) Se stycke 2.5 KALFJÄLL Markanvändningsklass: Kalfjäll (km 2 ) Se stycke 2.5 TATORT Markanvändningsklass: Tätort (km 2 ) Se stycke 2.5 OVRBEBYG Markanvändningsklass: Annan koncentrerad bebyggelse Se stycke 2.5 (km 2 ) GLACIAR Markanvändningsklass: Glaciär (km 2 ) Se stycke 2.5 HAV Markanvändningsklass: Hav territoriellt (km 2 ) Se stycke 2.5 ALVARMRK Markanvändningsklass: Alvarsmark (km 2 ) Se stycke 2.5 VERSION SVAR versionen som produkten är skapad utifrån. 2. Närmare beskrivning av kolumnerna 2.1 OMRID_NED Identiteten för området nedströms beräknas och sätts via ett skript. Är det ett avrinningsområde nedströms sätts det avrinningsområdets identitet som detta attribut.. För områden som rinner av till havet har havsområdesidentiteten satts. För landområden som rinner av till sjöbassänger eller dämningsområden har aroid för sjöytan satts. Det finns 63 områden som har OMRID_NED = och det är områden med UTTYP = INGET OMRIDNED NORGE. Med det menas att det är områden längst nedströms i huvudgrenar som rinner till Norge och som i SVAR slutar någonstans i Norge. För 3 AROID har fel havsområde angetts i OMRDI_NED. Rätt OMRID_NED är: AROID ska ha OMRID_NED = Svensbyfjärden. AROID ska ha OMRID_NED = AROID ska ha OMRID_NED = UTTYP Detta attribut beräknas utifrån OMRID_NED. Attributet kan vara av 3 kategorier och informerar om vilken typ av område som finns nedströms det aktuella delavrinningsområdet: INGET OMRIDNED NORGE = Områden som ligger längst nedströms i huvudgrenar som rinner till Norge och som i SVAR slutar någonstans i Norge innan huvugrenarna mynnar i havet eller ansluter till huvudgrenar som mynnar i havet. TILL ARO = Områden som har avrinning till något annat delavrinningsområde i huvudgrenar som mynnar i havet eller ansluter till huvudgrenar som mynnar i havet. TILL HAVET = Områden som mynnar i havet längst nedströms i en huvudgren eller områden som har avrinning till havet utan att området har en lokaliserad mynningsplats. 2.3 HORDNING Detta är ett numeriskt attribut som anger den biflödesordning som ett delavrinningsområde ligger i. Ett delavrinningsområde i en huvudgren med en lokaliserad 2(6)
3 mynning i havet har HORDNING = 1. Ett delavrinningsområde har HORDNING = 2 om området tillhör en huvudgren som mynnar i en huvudgren med HORDNING = 1. Det finns i SVAR_2010_2 delavrinningsområden t.o.m. HORDNING = 7. De 1258 områden som i SVAR_2010_2 har HORDNING = 0 är de områden som har avrinning till havet men som inte har en enskild mynningsplats. En huvudgren är den relativt sett största vattenflödesvägen som i SVAR definierats från en källa till en mynningsplats i havet eller till en mynningsplats i en annan huvudgren. Där två vattenflöde rinner samman eller mynnar i en sjö har flödet med det största avrinningsområdet definierats som huvudgren. 2.4 MEDHOJD Attributet för medelhöjden har beräknats genom att använda Lantmäteriets höjdskikt (HDB50) i rasterformat med 50 meters upplösning, som kompletterats med vissa globala data utanför Sveriges gränser för att få täckning för alla avrinningsområden. 2.5 Markanvändning Attributen för markanvändning beräknades genom att använda ett markanvändningsskikt (PLC-5) i rasterformat med 25m pixel. Detta skikt har områden inom Sverige från översiktskartan kompletterat med tätorter från 2001, hyggen för , övrig markanvändning från 1998 och jordbruksmark enligt IAKS-blockdata Områden utanför Sverige är från Grid arendals karta. Detta är sedan omsamplat med nearest neigbour analys till 25 m pixelstorlek. 3. Kodlistor 3.1 Tabell 3.1 Ytkoder YTKOD Beskrivning 50 Sjöar 51 Sjöar utan synligt utlopp 52 Dämningsområde, sjö 53 Dämningsområde, vattendrag 60 Vattendrag 70 Övriga vattenytor, t.ex. havsvikar 71 Sankmark 80 Öar 81 Landyta 3.2 Tabell 3.2 Inobjekt och Utobjekt INOBJ, Beskrivning 3(6)
4 UTOBJ 7 Sekundärt inflöde i sjö 8 Mynnar i förgrening (biflöde i bigren) A KarQ-punkt B Förgrening (huvudflöde delas i huvudgren o bigren) Anslutning mot bassänggräns för C D kusttillrinningsområden Anslutning mot bassänggräns för närtillrinningsområden (sjöar) F Förgrening G Gräns mot Norge H Mynning i havet I Sjöinlopp J Regleringsmagasin, inlopp K Källpunkt L Q i län punkt M Nedlagd mätstation N Mynnar i Norge Q Mätstation R Regleringsmagasin, utlopp S Sjöutlopp T Inlopp i vattendragsyta U Biflöde som inte har eget avrinningsområde mynnar i vattendrag V Biflöde mynnar i vattendrag. W Sekundärt inlopp i vattendragsyta Ö Ö i sjö 3.3 Tabell 3.3 Huvudavrinningsområdesnummer HARONR VATTENDRAG HARONR VATTENDRAG 1 Torneälven 61 Norrström 2 Keräsjoki 62 Tyresån 3 Sangisälven 63 Trosaån 4 Kalixälven 64 Svärtaån 5 Töreälven 65 Nyköpingsån 6 Vitån 66 Kilaån 7 Råneälven 67 Motala ström 8 Altersundet 68 Söderköpingsån 9 Luleälven 69 Vindån 10 Alån 70 Storån 11 Rosån 71 Botorpsströmmen 12 Alterälven 72 Marströmmen 13 Piteälven 73 Virån 14 Lillpiteälven 74 Emån 15 Rokån 75 Alsterån 16 Jävreån 76 Snärjebäcken 17 Åbyälven 77 Ljungbyån 18 Byskeälven 78 Hagbyån 4(6)
5 19 Kågeälven 79 Buatorpsån 20 Skellefteälven 80 Lyckebyån 21 Bureälven 81 Nättrabyån 22 Mångbyån 82 Ronnebyån 23 Kålabodaån 83 Vierydsån 24 Rickleån 84 Bräkneån 25 Dalkarlsån 85 Mieån 26 Sävarån 86 Mörrumsån 27 Tavleån 87 Skräbeån 28 Umeälven 88 Helge å 29 Hörnån 89 Nybroån 30 Öreälven 90 Sege å 31 Leduån 91 Höje å 32 Lögdeälven 92 Kävlingeån 33 Husån 93 Saxån 34 Gideälven 94 Råån 35 Idbyån 95 Vege å 36 Moälven 96 Rönne å 37 Nätraån 97 Stenån 38 Ångermanälven 98 Lagan 39 Gådeån 99 Genevadsån 40 Indalsälven 100 Fylleån 41 Selångersån 101 Nissan 42 Ljungan 102 Suseån 43 Gnarpsån 103 Ätran 44 Harmångersån 104 Himleån 45 Delångersån 105 Viskan 46 Nianån 106 Rolfsån 47 Norralaån 107 Kungsbackaån 48 Ljusnan 108 Göta älv 49 Skärjån 109 Bäveån 50 Hamrångeån 110 Örekilsälven 51 Testeboån 111 Strömsån 52 Gavleån 112 Enningdalsälven 53 Dalälven 113 Glomma 54 Tämnarån 114 Nean (Nea) 55 Forsmarksån 115 Vapsälven (Vefsna) 56 Olandsån 116 Rana 57 Skeboån 117 Gothemsån 58 Broströmmen 118 Snoderån 59 Norrtäljeån 119 Öland 60 Åkersström 267 Liankanjokii 3.4 Tabell 3.4 Vattendistriktskod DIST_CD SE0 SE1 SE1TO Beskrivning Utanför rapporterat område Vattenmyndigheten Bottenviken Svenska delen av Torneälvens avrinningsområde 5(6)
6 SE2 SE3 SE4 SE5 SENO1102 SENO1103 SENO1104 SENO5101 NO1102 NO1103 NO1104 NO5101 NOSE1 NOSE2 NOSE5 NOSE1TO VHA6 NOSE5101 NOSEFI1 FI1TO FISE1TO Vattenmyndigheten Bottenhavet Vattenmyndigheten Norra Östersjön Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenmyndigheten Västerhavet NO1102 NO1103 NO1104 NO5101 Vatten som rinner från Norge till Svenska SE1 Vatten som rinner från Norge till Svenska SE2 Vatten som rinner från Norge till Svenska SE5 Vatten som rinner från Norge till Svenska SE1TO Finska delen av Torneälvens avrinningsområde Felaktig kod. Ska ersättas med NOSE1TO. Arbetsnamn för område på norska sidan. Ska ersättas med NOSE1TO. Arbetsnamn för område på den finska sidan. Ska ersättas med VHA6 Arbetsnamn för område på den finska sidan. Ska ersättas med VHA6 6(6)
Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2
Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Jessica Mårtensson Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2 Basverksamheten Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik 2012-06-27 Vatteninformation Leveransbeskrivning
Leveransbeskrivning Aro_y_2016_3
Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Ylva Westman Leveransbeskrivning Aro_y_2016_3 Basverksamheten Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik 2017-09-12 Vatteninformation Leveransbeskrivning
Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3
Utfärdad av: Datum: Dokumentnamn: SMHI 2017-09-12 vy_y_2016_3 Basverksamhet Information och Statistik Vatteninformation Namn: Ylva Westman Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3 Vattenytor består av polygoner
Länkar till övriga sidor i faktabladet
Län och huvudavrinningsområden i Sverige Faktablad nr 10 November 2002 Inledning Detta faktablad redovisar hur stor del av de svenska huvudavrinningsområdena som ligger i varje län Faktabladet kan också
Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018
Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018 Inom en samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI har hydrografiska kartprodukter producerats under perioden 2013 2017, så att det i mars 2018 fanns data för
SCID Innehåll - Climate index database for Sweden
SCID Innehåll - Climate index database for Sweden Datakälla Strålningsdrivning: RCP 4.5 och RCP 8.5 Ensemble av globala klimatmodeller: CanESM2, CNRM-CM5, GFDL-ESM2M, EC-Earth, IPSL- CM5A-MR, MIROC5, MPI-EMS-LR,
Leveransbeskrivning DAMM_PROD_2013_3
Leveransbeskrivning DAMM_PROD_2013_3 Produkten bygger på dammregistrets dammenheter med tillägg av tillhörande dammanläggning och administrativa uppgifter. Dammenheten kan vara kopplad till flera vattenförekomster
Huvudavrinningsområden med uppdaterade vattendelare
Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Håkan Olsson Produktbeskrivning_HARO_GML Samhälle och säkerhet Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik 2018-03-26 Vatteninformation Huvudavrinningsområden
Produkter med 97 huvudavrinningsområden och 8 kustproduktområden
Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Håkan Olsson Produktbeskrivning_HARO_GML Samhälle och säkerhet Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik 2017-06-15 Vatteninformation Produkter med 97 huvudavrinningsområden
Produktbeskrivning: Hydrografi Visning Inspire
1(16) D atum: D ok umentversi on: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2016-01-12 1.1 1.1 Produktbeskrivning: Hydrografi Visning Inspire Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Innehåll... 2
Hydrografi Visning Inspire
1(18) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2017-06-01 1.4 1.1 Produktbeskrivning: Hydrografi Visning Inspire LANTMÄTERIET 2016-11-28 2 (18) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...
Produkter med 66 huvudavrinningsområden och 7 kustproduktområden
Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Håkan Olsson Produktbeskrivning_HARO_GML Samhälle och säkerhet Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik 2016-11-28 Vatteninformation Produkter med 66 huvudavrinningsområden
Produkter med 43 huvudavrinningsområden och 3 kustproduktområden
Utfärdad av: Dokumentnamn: Avd: Håkan Olsson Produktbeskrivning_HARO_GML Samhälle och säkerhet Fastställt datum: Fastställd av: Information och Statistik 2016-08-18 Vatteninformation Produkter med 43 huvudavrinningsområden
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor
VARIA 602:2 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Kartor Per Danielsson Jim Hedfors Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION
Hydrografi Visning Inspire
1(19) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-03-15 1.6 1.1 Produktbeskrivning: Hydrografi Visning Inspire LANTMÄTERIET 2018-03-15 2 (19) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Hydrografi Nedladdning
1(19) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2016-05-31 1.4 1.0 Produktbeskrivning: Hydrografi Nedladdning LANTMÄTERIET 2016-05-31 2 (19) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...
SMHI SVENSKT VATTENARKIV. De svenska huvudvatte~.. -- namn och mynning
SMHI SVENSKT VATTENARKIV De svenska huvudvatte~.. -- namn och mynning " SMHIHYDROLOGI Nr 12, 1987 De svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter Kurt Ehlert, Torbjörn Lindkvist, Todor Milanov
Kommittédirektiv. Bilaga 1. Dir. 2001:78. Förvaltning av avrinningsdistrikt. Beslut vid regeringssammanträde den 11 oktober 2001.
Bilaga 1 Kommittédirektiv Förvaltning av avrinningsdistrikt Dir. 2001:78 Beslut vid regeringssammanträde den 11 oktober 2001. Sammanfattning av uppdraget För genomförandet av Europaparlamentets och rådets
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge
Hydrografi Nedladdning
1(24) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2017-06-01 1.6 1.0.1 Produktbeskrivning: Hydrografi Nedladdning LANTMÄTERIET 2017-06-01 2 (24) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...
Vattenmyndigheternas samråd
Vattenmyndigheternas samråd November 2017- april 2018 Sveriges fem vattenmyndigheter genomför samråd under perioden från den 1 november 2017 till den 30 april 2018. Samrådet omfattar två separata delar
Hydrografi Nedladdning
1(24) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2016-11-28 1.5 1.0.1 Produktbeskrivning: Hydrografi Nedladdning LANTMÄTERIET 2016-11-28 2 (24) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...
Ärende 10. Remiss om samråd inom vattenförvaltningen, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt
Ärende 10 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-13 Miljökontoret Remiss om samråd inom vattenförvaltningen, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Dnr: ALLM.2017.2029 Sveriges fem vattenmyndigheter
Avrinningsområden för vattenförekomster 2012
SMED Rapport Nr 122 2013 Avrinningsområden för vattenförekomster 2012 En hydrologisk indelning för PLC-6 Håkan Olsson, SMHI Johanna Tengdelius-Brunell, SMHI Avtal: 4-2012-16 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:3. Underlagsmaterial
VARIA 602:3 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Underlagsmaterial Per Danielsson Jim Hedfors Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR
Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten
Håkan Olsson, Siv 2012-09-28 BILAGA 2 Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Lantmäteriet ska med hjälp av SMHI avgränsa ytvattenobjekt i kartdata i skala 1:10 000. SMHI ska sammanställa exempel
Nationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga
Fiskeriverkets författningssamling
Fiskeriverkets författningssamling ISSN 02-608 Fiskeriverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (FIFS 2004:37) om fiske i sötvattensområdena; FIFS 2007:5 Utkom från trycket den 6 februari 2007 beslutade
knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB
Ål l i fiskräknare? knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.
2011-03-10 Arbete 2007-2010 med SVAR, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI
Arbete 2007-2010 med SVAR, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI Foto: Holmsjön Fotograf: Håkan Olsson Jessica Mårtensson, Jenny Ranung, Sara-Sofia Asp, Nina Ceric, Anders Gyllander, Åsa Johnsen, Håkan
Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7
Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde
Om tredje stycket i 4 kap. 6 miljöbalken
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1307 av Jan Lindholm (MP) Om tredje stycket i 4 kap. 6 miljöbalken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelen
GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson
GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building
Analys av nickel med ICP-MS
Analys av nickel med ICP-MS Kalciuminterferensens betydelse 1985-2007 Karin Wallman, Stefan Löfgren, Lars Sonesten och Christian Demandt Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala
Arbete med SVAR version 2016, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI
Arbete med SVAR version 2016, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI Fotograf: Ylva Westman Ylva Westman, Håkan Olsson, Ola Pettersson, Else-Marie Wingqvist, Daniel Björkert Innehållsförteckning Tabellförteckning...
SVERIGES NATIONELLA GRUNDNÄT AV HYDROLOGISKA STATIONER
SVERIGES NATIONELLA GRUNDNÄT AV HYDROLOGISKA STATIONER Senast ändrad 2009-11-01 Älv-nr Älvnamn Stn-nr Stationsnamn Typ Startår x-koord y-koord 1 TORNEÄLVEN 4 JUNOSUANDO Q 1967 749737 178707 1 TORNEÄLVEN
Om tredje stycket i MB eller hur 25 miljoner kronor årligen slösas på onödigt processande
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:1718 av Jan Lindholm (MP) Om tredje stycket i MB eller hur 25 miljoner kronor årligen slösas på onödigt processande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer samt reviderade miljökvalitetsnormer
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Rivera Camilla Datum 2018-02-26 Diarienummer KSN-2017-3747 Kommunstyrelsen Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer samt reviderade miljökvalitetsnormer
Allmänna fiskeregler - Regler för vattendrag som mynnar i havet
Allmänna fiskeregler - Regler för vattendrag som mynnar i havet Detta dokument innehåller en sammanställning över de regler som gäller för vattendrag som mynnar i havet och som finns publicerad under olika
Statistik för avrinningsområden 1995
Beställningsnummer Na 11 SM 9701 Statistik för avrinningsområden 1995 Statistical data for drainage areas 1995 Sammanfattning I denna rapport redovisas basstatistik för avrinningsområden. Basstatistiken
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:2 ISSN: 1403-624X Titel: Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt
Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan
Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt
Arbete med SVAR version 2012_1 och 2012_2, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI
Arbete med SVAR version 2012_1 och 2012_2, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI Foto: Slätbaken, september 2012 Fotograf: Erik Engström Jessica Henestål, Jenny Ranung, Anders Gyllander, Åsa Johnsen,
GIS och GIS-databaser 2004
GIS och GIS-databaser 2004 AVRINNING Västra fjärden mm/år 00 0 Danmarksfjärden 0 Uppgifter saknas Yttre redden Östra fjärden Lyckebyfjärden Hallarumsviken Hästholmsfjärden Gåsefjärden Torhamnsfjärden Kållafjärden
Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15
Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention
Förbättrade belastningsberäkningar
SMED Rapport Nr 2 2006 Förbättrade belastningsberäkningar till de internationella rapporteringarna EUROWATERNET-MARINE data, OSPAR RID och PLC ANNUAL Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringar
Miljökonsekvenser för vattenkvalitet
RAPPORT 10 2006 Miljökonsekvenser för vattenkvalitet Underlagsrapport inom projekt Stormanalys Sofie Hellsten, Olle Westling, Per-Erik Larsson Skogsstyrelsen april 2006 Författare Sofie Hellsten, IVL Göteborg
Bottenhavets vattendistrikt Delområdes rapport Gästriklands skogsvattendrag
Bottenhavets vattendistrikt Delområdes rapport Gästriklands skogsvattendrag 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Gästriklands skogsvattendrag Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Hälsinglands skogsvattendrag
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Hälsinglands skogsvattendrag 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport
Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken
Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken En rapport från projektet INTERSIK (Botnia-Atlanticaprogrammet, EU). Stefan Larsson, Pär Byström, Johnny Berglund, Ulf Carlsson,
Vad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI
Hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI Vikopplar ihop Sveriges alla sjöar och vattendrag i ett sammanhängande nätverk Vikopplar ihop Sveriges alla sjöar och vattendrag i ett sammanhängande
Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2008 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister
Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr, 8 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister Berit Sers, Kristina Magnusson & Erik Degerman Svenskt Elfiskeregister, Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket
Miljöbalk (1998:808) Innehåll:
Miljöbalk (1998:808) t.o.m. SFS 2018:1427 SFS nr: 1998:808 Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet Utfärdad: 1998-06-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2018:1427 Övrig text: Rättelseblad 2006:673 och
Från Torneälven till Öreälven
Från Torneälven till Öreälven Rapaselet i Sarek. Foto: Jörgen Naalisvaara Beskrivning av huvudavrinningsområdena och kustmynnande vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt Från Torneälven till Öreälven
Kemikaliehotet mot dricksvattnet. Karin Wiberg och Stephan J. Köhler
Kemikaliehotet mot dricksvattnet Karin Wiberg och Stephan J. Köhler Forskning och innovation för säkert dricksvatten, Stockholm 29-30 november 2017 Kemikaliehotet mot dricksvattnet Ytvatten 50% Konstgjord
LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Föroreningsbelastning i vattendrag och risker vid bevattning med förorenat vatten UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP
------------~ LANTBRUKSHÖGSKOLAN UPPSALA Föroreningsbelastning i vattendrag och risker vid bevattning med förorenat vatten Örjan Andersson INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP AVDELNINGEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK
Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige
Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Pärmbild: Norrköping, Hanna Gustavsson, SMHI. Författare: Uppdragsgivare:
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljungan
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljungan 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt
,NRUWDGUDJ I denna statistik redovisas utsläppen år 2000 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7
MI 22 SM 0101 8WVOlSSWLOOYDWWHQRFKVODPSURGXNWLRQ.RPPXQDODUHQLQJVYHUNVDPWYLVVNXVWLQGXVWUL Discharges to water and sludge production in 2000 Municipal waste water treatment plants and some coastal industry,nruwdgudj
Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft
Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation
Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Tabell 10. Nettobelastning (efter retention) av diffusa källor av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period
Tabell 8. Brutto- och nettobelastning (efter retention) samt direkta utsläpp till havet av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period 1985 1999. Havsbassäng Bruttobelastning Nettobelastning
I korta drag I denna statistik redovisas utsläppen år 2002 av näringsämnena fosfor och kväve, de syreförbrukande substanserna BOD 7
MI 22 SM 0401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2002 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt viss övrig kustindustri Discharges to water and sludge production in 2002 Municipal waste water treatment
Metaller i vattendrag
Metaller i vattendrag Trender och kontrollerande faktorer Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 75, 75 7 Uppsala Rapport 21:6 Metaller i vattendrag Trender och kontrollerande faktorer Louise Björkvald
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken Utfärdad den 28 juni 2018 Publicerad den 4 juli 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att 11 kap. 6 ska upphöra
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljusnan
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljusnan 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Ljusnans delområde Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt
God hydrografi i nätverk. Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI
God hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI Vad är hydrografi i nätverk? 3 x Linje x, från nod 3, till nod 4 4 Geometriskt nätverk Topologi beskrivs med geometri Attribut kan kopplas
SMHISvenskt Vattenarkiv
SMHISvenskt Vattenarkiv Avrinningsområ Del 3. Vatt~ndrag till Ege11tliga Ostersjön ochoresund SMIII HYDROLOGI NrS0,1994 Avrinningsområden i ~yerige Del 3. Vattendrag tjll Egentliga Ostersjön ocnoresund
Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!
Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?! EXEMPEL 1 DET OVILLIGA DIKNINGSFÖRETAGET Bakgrund: - En fosfordamm med kalkfilter ska anläggas - Dikningsföretaget är negativa - DF hävdar risk för översvämningar
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Indalsälven
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Indalsälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Indalsälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets
Nationell plan för omprövning av vattenkraften
Nationell plan för omprövning av vattenkraften Varför behövs skärpta miljökrav nu? Ny kunskap om vattenekosystemen sedan ursprungliga tillstånd lämnades. Behov av att stärka ekosystemtjänsterna. Sverige
Vattenmyndigheternas samråd 2018 gällande kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft
Vattenmyndigheternas samråd 2018 gällande kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft Vattenmyndigheterna samråder nu om förslag till miljökvalitetsnormer för vatten som är kraftigt modifierade
Ätrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management
Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management 48 of the Baltic Seas 82 wild salmon rivers are extirpated due to: Migration
Aqua reports 2016:14. Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister. Perioden Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson
Aqua reports 2016:14 Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister Perioden 2008-2015 Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister Perioden
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Regeringens proposition 2017/18:243
Regeringens proposition 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft Prop. 2017/18:243 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2018 Stefan Löfven Karolina Skog (Miljö-
Sårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Vattenmiljö och vattenkraft Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 8 mars 2018 Karolina Skog Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser
LAXFÖREKOMST I TIDIGARE LAXFÖRANDE VATTEN
Länsstyrelsen Västernorrland, Miljöavdelningen 2006:3 LAXFÖREKOMST I TIDIGARE LAXFÖRANDE VATTEN Utveckling av en möjlig indikator i det regionala uppföljningssystemet för miljömålen Foto: Joakim Karlsson
Promemoria. Vattenmiljö och vattenkraft. Promemorians huvudsakliga innehåll
Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft Promemorians huvudsakliga innehåll För att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna,
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 5
Innehållsförteckning Sid MILJÖBALK Miljöbalkshäfte 1a FÖRSTA AVDELNINGEN 5 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 5 2 kap. Allmänna hänsynsregler 6 Tillämpning och bevisbörda 6 Hänsynsregler 6
Svenskt Vattenarkiv. Nr102,2006. Hydrologi. v r~' <:..; Vi,., Svenskt Vattendragsregister
Svenskt Vattenarkiv 5111111 Nr12,26 Hydroloi ~ v ' r~' V:.
Svensk författningssamling 1998:808
Svensk författningssamling 1998:808 Miljöbalk (1998:808) - riksdagen.se 1 av 93 2013-04-24 15:10 Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Miljöbalk (1998:808) Svensk författningssamling
Lagen.nu:Miljöbalk (1998:808):
FÖRSTA AVDELNINGEN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande
Fiskevårdsteknik i Sverige AB 1
1 REFERENSUPPDRAG Utredning och undersökning Beståndskontroll Insamling, sammanställning och utvärdering av data från automatiska fiskräknare och fällfångster. Simulering av beståndsutveckling. Beståndsmodeller.
PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap
PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00
Nationell plan för omprövning av vattenkraften
Nationell plan för omprövning av vattenkraften Motiv till propositionen Kritik från Europeiska kommissionen leva upp till EU rätten Ökad andel el från förnybara, icke planerbara energikällor Energiöverenskommelsen
Miljöbalk *) FÖRSTA AVDELNINGEN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER. 1kap.Miljöbalkensmålochtillämpningsområde 1)
Miljöbalk(SFS 1998:808), 1 kap. Miljöbalk *) (SFS 1998:808) Utfärdad den 11 juni 1998. Utkomfråntrycketden7juli1998 FÖRSTA AVDELNINGEN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER 1kap.Miljöbalkensmålochtillämpningsområde
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: