Statistik för avrinningsområden 1995

Transkript

1 Beställningsnummer Na 11 SM 9701 Statistik för avrinningsområden 1995 Statistical data for drainage areas 1995 Sammanfattning I denna rapport redovisas basstatistik för avrinningsområden. Basstatistiken omfattar bl.a. uppgifter om markanvändning, åkerarealens användning, antal husdjur, befolkning och för glesbygdsbefolkning uppgifter om avloppssystem, antal fritidsfastigheter samt kalkning av sjöar och vattendrag. Statistiken presenteras för 114 huvudflodområden och mellanliggande kustområden. De stora huvudflodområdena är i sin tur delade i ett antal delflodområden. Vidare redovisas data för s.k. länskustområden (17 st) och avrinningsregioner (8 st). De uppgifter som publiceras är bearbetningar av redan existerande statistik och som tidigare publicerats då med annan geografisk indelning (län, kommun, församling, tätorter). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent Naturvårdsverket SCB, Programmet för miljö STOCKHOLM Box Stockholm fax Fax Förfrågningar: Anders Widell, tfn Förfrågningar: Marianne Eriksson, tfn Från trycket den xx mars1998 Serie Na Naturresurser och miljö ISSN Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.

2 2 Innehållsförteckning Contents 1 Sammanfattning Summery 2 Innehållsförteckning Contents 2 Tabellförteckning List of tables 2 Kartor List of maps 2 Tidigare publicering Earlier published reports 3 Bakgrund och syfte Background 3 Områdesindelning Area division 4 Variabler och datakällor Variables and datasources 6 Beräkningsmetoder och statistikens kvalité Estimation methods and data quality 6 Summary Summary in English 7 Engelsk ordlista List of terms 8 Beskrivning av metod för beräkning av felmarginaler Methods for estimating margins of errors 9 Kartor Maps 22 Tabeller Tables Tabellförteckning List of tables Tabell 1 Total areal, vattenareal, vattenflöden Table 1 Total area, water area, water flows jordbruksmark, skogsmark och tätortsmark agricultural land, forest land and urban areas Tabell 2 Befolkning 1995 fördelad efter tätort Table 2 Population 1995 in urban and och glesbygd, för glesbygdsbefolkning rural areas, for rural population, information on anges anslutning till avloppssystem; sewage system; number of real estates antal bebyggda fritidsfastigheter with buildings for seasonal and secondary use Tabell 3 Åkerarealens användning 1995 Table 3 Use of arable land 1995 Tabell 4 Antal husdjur 1995 Table 4 Live stock 1995 Tabell 5 Kalkade sjöar och vattendrag Table 5 Liming of lakes and rivers Tabell 6.1 Skogsmarks arealer Table 6.1 Forest area by stand type fördelning på beståndstyper Table 6.2 Årligen avverkad skogsmark Table 6.2 Yearly cutting areas on forest land Tabell 1-6 kan även erhållas som Excel-filer. Kartor List of maps Karta 1 Markanvändning per länskustområde Map 1 Land use per county drainage area Karta 2 Andel åkermark i delflodområden Map 2 Percentage of arable land in sub-drainage areas Karta 3 Andel skogsmark i delflodområden Map 3 Percentage of forest land in sub-drainage areas Karta 4 Djurtäthet per delflodområde Map 4 Cattle density in sub-drainage areas Karta 5 Indelning i avrinningsregioner Map 5 Drainage areas, aggregation to eight main areas Karta 6 Delflodområden Map 6 Sub-drainage areas Tidigare publicering Statistik för avrinningsområden har tidigare publicerats i: Statistik för avrinningsområden , befolkning jordbruk och industri, Na 11 SM 8501 Statistik för avrinningsområden , befolkning och jordbruk, Na 11 SM 9201 Statistik för avrinningsområden 1992, Na 11 SM 9501 I SCB-Atlas-Jordbruk finns uppgifter om åkerarealens användning och antal husdjur per delflodområden, uppgifter finns för åren 1951, 1981,och SCB har också publicerat annan statistik på avrinningsområden, de senaste är: Utsläpp till vatten från kommunala reningsverk 1995 Na 22 SM 9701 Belastningen på havet 1995 Na 29 SM 9601 Gödselmedel i jordbruket 1994/95 Na 30 SM 9604 Bekämpningsmedel i jordbruket 1995/96 Na 31 SM 9703

3 3 Bakgrund och syfte Detta SM Statistik för avrinningsområden är avsett att användas som bakgrundsdata vid vattenplanering, vattenvård och särskilda undersökningar i samband därmed. EU-s Ramdirektiv Vatten (Förslag till Ramdirektiv 2/12/ 97) är fn under beredning både inom EU och i Sverige. Direktivet fokuserar på avrinningsområdets betydelse varför det finns ett stort samband mellan föreliggande SM och direktivet. I ramdirektivet fastställs det övergripande målet att uppnå en god vattenstatus, vilket kräver: förvaltning av avrinningsområden, en bedömning av avrinningsområdets karakteristika, övervakning av yt- och grundvattenstatus i avrinningsområdet, upprättande av åtgärdsprogram för att uppnå målet, en sammanfattning av det ovan nämnda i en plan för avrinningsområdesförvaltning, och samråd med allmänheten om denna plan. Syftet med detta SM är att underlätta för centrala och regionala myndigheter och andra berörda att finna de uppgifter som behövs för bl.a. ovanstående ändamål. Områdesindelning Principskiss över avrinningsområden Avrinningsområde Vattendelare (höjdrygg) Kustområde Med avrinningsområde avses ett avgränsat område varifrån vatten avrinner till havet via ett gemensamt vattendrag. Angränsande avrinningsområden skiljs från varandra genom vattendelare, vanligtvis höjdryggar i terrängen. Avrinningsområdets betydelse ligger i att allt vatten som når området som nederbörd, lämnar det som avdunstning eller som avrinning via det vattendrag som avvattnar området (Känn ditt vatten 1983). Redan 1922 numrerades Sveriges vattendrag (SFS 1922:191). De nummer beteckningar och namnangivelser som används här på huvudflodområden är hämtade från Svenskt sjöregister (s 6-8) SMHI Avrinningsområden är numrerade från 1 (Torneälven) till 112 (Enningsdalsälven), samt 117, 118(Gotland). Kustområden mellan två avrinningsområden har dubbelnummer t.ex. 96/97 för området mellan 96 (Rönne å) och 97 (Stensån). För många användningsområden inom den ekologiska forskningen finns behov av ytterligare uppdelning av huvudflodområden. SCB har i samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna gjort en indelning av de större huvudflodområden i några mindre områden, totalt 244 delflodområden och 119 kustområden. Uppdelningen har gjorts nedströms stora sjöar, vid stora biflöden eller för att få områden med enhetlig markanvändning med syfte att få likstora områden. På karta 6 visas för varje havsområde hur uppdelningen av huvudflodområden har gjorts. Beteckningarna på kartan är den samma som används i tabellerna. För andra tillämpningar behövs endast data för aggregat av huvudflodområden. I denna rapport redovisas även statistik för s.k. länskustområden och havsområden. Länskustområden (17 st) omfattar den mark som avvattnas längs länets kuststräcka. Avrinningsregioner (8 st) är landregioner med avrinning till Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön uppdelad i Norra bassängen, Gotlandsbassängen och Bornholmsbassängen, Öresund, Kattegatt och Skagerack (se karta 5).

4 4 Huvudflodområden, delflodområden och kustområden efter storlek Areal i km 2 Huvudflodområden 1) Delflodområden Kustområden 2) antal områden antal områden antal områden Summa ) inkl uppdelning av Mälaren-Norrström, Vättern- Motala ström, Värnern-Götaälv. 2) inkl delade kustområden och Öland SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, har bestämt vattendelare för hela Sverige på topografiska kartor för de större vattendragen och sjöarna. I genomsnitt är dessa c:a delavrinningsområden eller standardområden c:a 40 km 2 till ytan. SMHI har digitaliserat samtliga vattendelare för dessa delavrinningsområden, som i sin tur kan aggregeras till 114 huvudflodområdena med 114 mellanliggande kustområden. I tabellerna 1-5 redovisas data för delflodområden, huvudflodområden, länskustområden samt avrinningsregioner. Variabler och datakällor Total areal SCB har från SMHI köpt digitaliserade gränser för delavrinningsområden Arealuppgifter har framräknats maskinellt utifrån den digitaliserade kartan och omfattar både land och vattenareal. För avrinningsområden där delar av området ligger utanför Sveriges gränser redovisas totalareal samt areal i Sverige. De arealuppgifter som redovisas i detta meddelande kan skilja sig något från de arealuppgifter som redovisats av SMHI, skillnaden är dock oftast mindre än 1%. Differenserna beror dels på att resultaten från arealberäkningar utifrån en digitalkarta kan variera något beroende på vilken projektion och beräkningsalgoritm som används, dels på att noggrannheten av arealberäkningarna beror på noggrannheten i de digitaliserade gränserna. SCB har av tekniska skäl gjort en viss generalisering av de gränser som erhölls från SMHI, vilket då påverkar arealberäkningarna. Kustområden har avgränsats av SMHI som områden mellan huvudflodområden och den yttre gränsen har dragits vid kustlinjen. Detta har medfört att inga öar ingår. SCB har emellertid kompletterat vissa kustområden med större öar (t.ex. Lidingö, Värmdö, Orust, och Tjörn). Vattenareal Uppgifter om vattenareal per delflodområde har erhållits från SMHI. Vattenflöden Uppgifterna gäller den totala vattenföringen i mynningen av respektive område. Uppgifterna är långtids-årsmedelvärden för och uttrycks i m 3 /s. Hela avrinningsområdet uppströms bidrar till vattenföringen i mynningen. Källa: SMHI. Arealer i Finland och Norge De uppgifter om markanvändning som redovisas för områden i Finland och Norge med avrinning till Sverige har erhållits från Statistikcentralen i Finland resp. Norges Vassdrags och energiverk. Åkermark/Betesmark Uppgifterna avser markanvändning (åker och betesmark) Grunddata har erhållits från Lantbrukets företagsregister (LBR) som innehåller uppgifter om företagen inom

5 5 jordbruk insamlades uppgifter från företag med minst 2,1 hektar åkermark, företag med odling av trädgårdsväxter samt övriga företag som äger djurbesättning med något av djurslagen nötkreatur, får, svin eller höns. Arealuppgifter för företag med mindre än 2,1 ha åker saknas genomfördes en lantbruksräkning där samtliga lantbruksföretag ingick, då fanns 7 % av åkerarealen och 43 % av betesarealen vid företag med mindre än 2,1 ha åker. Åkermark definieras som mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark definieras som mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. Uppgifter från LBR finns redovisade per församling som därefter har omfördelats till avrinningsområden med hjälp av fördelningsnycklar, se metodbeskrivning. Skogsmark Uppgifterna avser 1992 och är hämtade från SCB:s lantbruksräkning 1992, som i sin tur baseras på uppgifter som insamlats till lantbrukets företagsregister dels på uppgifter i registret från den allmänna fastighetstaxeringen I lantbruksräkningen ingår företag med minst 2 ha åkermark (jordbruksföretag), företag med större djurbesättningar samt företag med mindre än två ha åkermark (skogsföretag). Detta är för närvarande de mest aktuella uppgifterna om skogsarealer baserade på fastighetstaxeringarna. Skogsmark definieras som mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- och jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses som lämplig för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Definitionerna av skogsmark ansluter sig till definitioner i skogsvårdslagen. Ägoslagen definieras enligt Svensk standard för ägoslagsklassificering av mark för jordbruk och skogsbruk (MIS 1981:4). Tätortsareal Tätortsarealen är beräknad utifrån SCB:s tätortsavgränsning Arealuppgifterna avser landareal inom tätort. Befolkning Uppgifter om befolkning fördelad på tätort och glesbygd har erhållits genom att SCB har kompletterat Lantmäteriverkets fastighetsregister dels med uppgifter från registret över totalbefolkningen (RTB), dels med uppgift om fastigheten är belägen i tätort eller ej, varvid 1995-års tätortsavgränsning har använts. Då fastighetsregistret innehåller koordinater för fastigheten, har fastigheten med hjälp av dessa kunnat föras till delflodområden. Anslutning till avloppssystem Vid fastighetstaxeringen skall för alla småhusfastigheter anges om fastigheten är ansluten till kommunalt avlopp eller ej. Vid den ovan nämnda kompletteringen av fastighetsregistret med uppgift om befolkning erhölls samtidigt information om antal personer anslutna till avloppssystem. Uppgifter redovisas endast för befolkning i glesbygd. För 9 % av glesbygdsbefolkningen saknas uppgifter om anslutning till avloppssystem beroende på att uppgift om fastighetstyp saknats eller att de bor i fastigheter som ej är klassificerade som småhus, detta behöver ej innebära att reningsanläggning saknas, tex kan det avse personer boende i hyreshus eller fastigheter taxerade som t.ex. industrienhet, vårdbyggnad. Bebyggda fritidsfastigheter Uppgifter om antalet fritidsfastigheter har hämtats från Lantmäteriverkets:s fastighetsregister och har med hjälp av koordinater kunnat föras till delflodområden. Uppgifterna i tabellen avser bebyggda fritidsfastigheter utan folkbokförd befolkning. Uppgifter om antal fritidsfastigheter är ej direkt jämförbart med antalet taxeringsenheter som klassats som fritidsbostad. En av skillnaderna är att fritidsbostäder kan ligga på sk ofri grund, och då blir endast byggnaden egen taxeringsenhet, medan fastigheten kan klassificeras som en annan typ av fastighet. Därtill kommer ett antal byggnader som ej är egna taxeringsenheter men används som fritidshus, och som är en del av andra fastigheter. Åkerarealens användning: Uppgifter har hämtats från Lantbrukets företagsregister. Uppgifter om åkerarealens användning avser företag med minst 2,1 ha åker, företag med odling av trädgårdsväxter samt företag med större djurbesättningar men med mindre än 2,1 ha åkermark. Åkerarealen uppdelas på: Vårsådd spannmål Vårvete, vårkorn, havre och blandsäd Höstsådd spannmål Höstvete, råg, höstkorn och rågvete Vårsådda oljeväxter Vårraps och vårrybs Höstsådda oljeväxter Höstraps och höstrybs Baljväxter Kok och foderärtor, konservärtor, bruna bönor Potatis Matpotatis och potatis för stärkelse Betor Sockerbetor Vall Grönfoderväxter, slåttervall, betesvall, frövall Energiskog Energiskog Övriga växtslag Fältmässig odling av köksväxter, plantskolor, nischgrödor Träda Träda, obrukad åker, ej utnyttjad slåtter o betesvall Antal husdjur Uppgifter har hämtats från Lantbrukets företagsregister. Uppgifter om antal husdjur avser företag med minst 2,1 ha åker, företag med odling av trädgårdsväxter samt företag med större djurbesättningar men med mindre än 2,1 ha åkermark. I rapporten är antalet husdjur omräknat till djurenheter där:

6 6 1 fullvuxet nötkreatur motsvaras av 1 häst 2 ungnöt (kvigor, stutar, > 1 år) 4 kalvar (< 1 år) 3 suggor (galtar och modersuggor) 10 slaktsvin (> 3 mån) 20 smågrisar (< 3 mån) 10 pälsdjur (får och lamm) 100 fjäderfä (höns, kycklingar och broilers) Djurtäthet har beräknats utifrån beräknad erforderlig spridningsareal i förhållande till faktiska åker och betesarealer, 30% av betesdjurens erforderliga spridningsareal får utgöras av bete utanför åker. Beräkningarna är gjorda utifrån anvisningar i Lantbruksstyrelsens författningssamling LSFS 1988:44. Antalet djur per hektar får inte vara högre än vad som frammgår av nedanstående Djur/hektar Kor för mjölkproduktion 1,6 Kor huvudsakligen för uppfödning av kalvar 2,3 Kvigor, tjurar och stutat 1år och däröver 4,6 Kalvar under 1år 5,8 Får 15 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns 100 Unghöns 250 Slaktkycklingar 470 Hästar 3 Kalkning Uppgifter om kalkade sjöar och vattendrag är hämtade från Naturvårdsverkets kalkningsregister. Skog: beståndstyp och avverkning Uppgifterna baseras på data från Riksskogtaxeringen som också utfört beräkningarna till denna rapport. Riksskogtaxeringarna är en stickprovsinventering av landets skogstillgångar som varje år täcker hela Sveriges landareal. Taxeringens noggrannhet är så avpassad att resultaten för i första hand virkesförrådets storlek efter ett 5-årigt omdrev ska kunna redovisas för stora och medelstora län med tillfredsställande säkerhet. Detta gör att det här endast är möjligt att redovisa data för de 8 avrinningsregionerna. Beståndstyperna definieras utifrån trädslagsandel. För bestånd anges trädslagsblandningen som tiondelar av antalet huvudstammar eller huvudplantor. Tallskog : Tall och contorta >= 7 tiondelar Granskog : Gran >= 7 tiondelar Övrig barrskog : Tall, gran och contorta >= 7 tiondelar Björkskog : Björk >= 7 tiondelar Övrig lövskog : Björk, asp, ek, bok, övriga ädla träd, övriga lövträd >= 7 tiondelar Blandad barrlövskog : Övriga bestånd Slutenhet 0 Kalmark Beräkningsmetoder och statistikens kvalité De variabler som redovisas i denna rapport är bearbetningar av redan publicerad statistik. För uppgifter om materialens ursprungliga kvalitet hänvisas till: Rapporter från lantbrukets företagsregister 1995, LES och SCB, J10 SM 9601 samt J 20 SM 9601 Tätorter 1995, SCB Be 16 SM 9601 Rikets fastigheter Bo 37 SM 9601 Statistiken har tidigare redovisats för olika administrativa områden t.ex kommun och församling. Bearbetning av primärmaterialet har skett på två olika sätt. Basregister med koordinatinformation SCB har från SMHI köpt digitaliserade gränser för samtliga delavrinningsområden. Om basstatistiken innehåller koordinatsatta data, kan med utnyttjande av GIS-teknik, uppgifter direkt föras till delflodområden. Omfördelning av församlingsdata När grundmaterialet finns redovisat per församling har en omräkning skett från församling till delflodområde via omfördelningsnycklar. Dessa är framräknade som andel av församlingsareal inom respektive delflodområde. Omräkningen av arealuppgifter från församling till delflodområde är schablonmässig och görs med antagandet att den areal man vill fördela är likformigt spridd inom församlingen. Om ett avrinningsområde innehåller många icke delade församlingar eller stora andelar av en församling blir skattningarna relativt säkra jämfört med om ett avrinningsområde endast innehåller små andelar av flera församlingar. SCB har gjort beräkningar av de relativa felmarginalerna för alla arealuppgifter som är beräknade med fördelningsnycklar. Beräkningsmetoden beskrivs i avsnitt Beskrivning av metod för beräkning av felmarginaler. I tabellerna anges den relativa felmarginalen i procent med en bokstav från A - G där A= 0 % - 2 % B= 2 % - 5 % C= 5 % - 10 % D= 10 % - 20 % E= 20 % - 50 % F= 50 % % G= 100 % - A innebär att de redovisade siffrorna med uppåt 95 % säkerhet ligger inom intervallet ± 0-2 %. Summary In this report basic data are presented for drainage areas 1995, concerning agricultural land, forest land, use of arable land, live stock and population in urban and rural areas. The statistics consists of regrouping and transformation of existing primary data, published earlier for i.e municipalities and parishes. The statistics are presented for main drainage areas (114 areas), the largest areas are divided into subareas, drainage areas aggregated by the coast (17 areas) and drainage areas aggregated to 8 main areas. The subdivision of areas are shown i map 6.

7 7 Engelsk ordlista Antal areal avloppssystem avrinningsområde Befolkning betesmark betor Delavrinningsområde djur djurenhet djurtäthet Energiskog Får församling Glesbygd gris Husdjur höns höstsådda oljeväxter höstådd spannmål Jordbruk number area sewage system drainage area population cultivated natural pastures beets sub-drainage area animal cattle unit cattle density energy forest sheep parish rural areas pig live stock fowls winter oleiferous plant winter grain agriculture Kalv kor kust kustområde Mjölkko Område Potatis procent Skogsmark summa Träda tätort Vall vattenareal vårsådda oljeväxter vårsådd spannmål Åker Ärtväxter Övriga växtslag calf cows coast coastal area milch cow area potatoes per cent forest land total fallow land urban area, locality ley water area spring oleiferous plant spring grain arable land peas other plant types Teckenförklaring Explanation of symbols.. uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker 0 eller 0,0 uppgift mindre än halva enheten - inget finns att redovisa.. data not available or too uncertain 0 or 0,0 magnitude less thant half of unit employed - magnitude nil

8 8 Beskrivning av metod för beräkning av felmarginaler Uppgifter som baseras på lantbruksstatistiken är i detta meddelande beräknade utifrån uppgifter aggregerade till församling. Via fördelningsnycklar har församlingsuppgifter omfördelats till delavrinningsområden. Exempel på skärningar mellan delavrinningsområde och församlingar visas i bilden nedan. Exmplet avser delavrinningsområde 67-5:1, där 15 församlingar ingår med någon del. För församlingar, som ligger i två eller flera (del-)avrinningsområden, har följande metod använts för att beräkna fördelningsnycklar: Antag att ett visst delavrinningsområde O helt eller delvis innehåller n församlingar med (total-)arealerna A 1, A 2,..., A n. Genom uppmätning i ett GIS är det känt att motsvarande (total-)arealer, som även ligger i O, är a 1, a 2,..., a n. De relativa (total-)arealandelarna, som även ligger i O, döps till P 21, P 22,..., P 2n (där alltså a i P2 i = för i = 1,2,...,n). Ai Dessa fördelningsnycklar har använts för att beräkna arealer med åker, skog m.m. inom delavrinningsområden. Betrakta en fix gröda (som även kan vara av typen åker + bete ) och antag att församlingarnas arealer av denna gröda är g 1, g 2,..., g n. Arealen av grödan i O har då schablonberäknats enligt formeln (1) n i 2 i i= 1. go ( ) = g P Bidragen i denna formel från församlingar som ligger helt inuti O (P 2 i = 1) blir då korrekta medan de församlingar som skär O:s gränser kan bidra med fel i formeln. Enligt en grov modellberäkning har det totala bidraget från dessa fel uppfattats som slumpmässigt med förväntat värde 0 och standardavvikelse enligt formeln n i i i i 3 i i= 1 (2) D=. A U ( V ( 1 V) U ) Här är U:na och V:na hjälpvariabler som beräknats från arealandelarna och grödandelarna P 11, P 12,..., P 1n där g i P1 i = för i = 1,2,...,n. A i Hjälpvariablerna definieras av formlerna Ui = min( P1i, P2i, 1 P1i, 1 P2i) och V = max(min( P, P ), min( 1 P, 1 P )). i 1i 2i 1i 2i En teoretisk motivering av (2) ges i PM MI 1995:1, utifrån en enkel endimensionell sannolikhetsmodell, där felen för olika församlingar förutsätts vara statistiskt oberoende och ha en någorlunda naturlig fördelning över de intervall, där de verkliga felen av logiska skäl måste ligga. Fördelningen är vald så att väntevärdet för varje fel blir noll. I ovannämnda PM framförs också hypotesen att modellens D-värde skulle kunna vara 1,5 till 2 gånger större än man skulle få med mera realistiska (och komplicerade) modeller. Formel (1) har använts för arealuppgifter avseende åkermark, betesmark, skogsmark samt åkermarkens användning. Den har också använts för uppgifter om antal husdjur i tabell, varvid sålunda g 1, g 2,..., g n står för exempelvis antal mjölkkor eller djurenheter i de olika församlingarna. För att få fram grova felmarginaler för även dessa skattningar har antagits att samtliga djurenheter i en församling fördelas likformigt över dess totala areal av åker + betesmark. Felet genom fördelningen (1) för varje församlingsdel blir då proportionellt mot felet i fördelningen av åker + betesmark, vilket leder till medelfelsformeln (2 ) D = n i= 1 g P i 1i Ui ( Vi ( 1 Vi ) 3 Ui ) där grödandelarna P 11, P 12,..., P 1n avser åker + betesmark och hjälpvariablerna U och V är definierade som ovan. Normalt är att uppfatta 100* D/ g( O) som skattningens variationskoefficient (under modellen). I syfte att uppnå 95 % konfidensgrad rekommenderas i Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik, SCB, MIS 1994:3, sidan 75, att detta värde dubbleras vid beräkning av relativa felmarginaler. På grund av tron att modellen kan ge en viss överskattning av standardavvikelsen beräknas dock här den relativa felmarginalen utan dubblering av variationskoefficienten. Modellens värde på D ger då endast konfidensgraden 67 %, men förhoppningen är att en realistisk konfidensgrad ändå kan närma sig 95 %. Den som vill använda modellen mera konservativt och basera sina konfidensintervall direkt på modellvariansen får lov att tolka bokstavsbeteckningarna ett snäpp sämre (t.ex. C i stället för B). Exempel För arealen vårsådd av spannmål i delavrinningsområde 67-5:1 anges skattningen 4790 ha med osäkerhetskoden D. Vi tolkar då felmarginalen som +/- 10 till 20 % eller kanske snarare ca 20 % med 95 % konfidensgrad.

9 9 Karta 1 Markanvädning per länskustområde Land use per county drainage area Markanvändning Vatten Åker Bete Skog Tätort Övrigt

10 10 Karta 2 Andel åkermark i delflodsområden Percentage of arable land in sub-drainage areas Andel åkerareal 0-10 % (215) % (68) % (56) % (20) 75 % - (4)

11 11 Karta 3 Andel skogsmark i delflodsområden Percentage of forest land in sub-drainage areas Andel skog 0-10 % 10-20% % % 75 % -

12 12 Karta 4 Djurtäthet per delflodområde Cattle density in subdrainage areas delflodområde b-drainage areas Djurtäthet per delavrinningsområde 0-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8 -

13 13 Karta 5 Indelning i avrinningsregioner Drainage areas, aggregation to eight main areas Bottenviken Bottenhavet Skagerrak Östersjön Norra bassängen Kattegatt Östersjön Gotlandsbassängen Öresund Östersjön Bornholmsbassängen

14 14 Karta 6 Delflodområden Sub-drainage areas Bottenviken 1-16:1 1: :1 4:22 9: :1 9-11:1 1:19 4:11 13:10 1:1 20:23 4-7:1 2:1 13-8:1 3:1 4:1 18:1 20:11 19:1 12:1 14:1 16:1 7:6 8:1 9:1 10:1 11:1 13:2 15:1 6:1 7:1 5:1 20:1 17:1 21:1 24:1 26:1 23:1 22:1 27:1 25:1

15 28:1 31:1 29:1 33:1 32:1 34:1 38:1 36:1 37:1 35:1 38:9 28:4 28-2: :1 30:1 44:1 40:1 41:1 43:1 52:8 57:1 56:1 55:1 52:1 45:6 48:9 48:1 47:1 45:1 46:1 39:1 48-4:1 53:1 54:1 50:1 51:1 49: : : :1 38-7:1 28:31 38: : : :1 40: :6 40: : :1 53: : :1 48:46 48:24 42: :1 40: :26 53:69 53:47 53:61 15 Karta 6 (forts.) Bottenhavet

16 16 Karta 6 (forts.) Östersjön Norra bassängen 61-30: : :1 61-7: : : : : :1 61-7: :1 58:1 59: : : :1 60:1 61:3 61:6 61-4:1 61: :1 61: :1 67-5: : :2 67:12 67:1 62: : :1 63:1 64:1 65:1 66: : : : :12 67: :1

17 17 Karta 6 (forts.) Östersjön Gotlandsbassängen 68:1 70:1 69:1 71:1 74-8: :1 74:1 72:1 117:1 73:1 118:1 74-7:1 74: :1 75:1 77:1 76:1 78:1 79:1 119

18 18 Karta 6 (forts.) Östersjön Bornholmsbassängen 86:1 82:1 80:1 88:12 81:1 88-7:1 88-5:1 88-3:1 88:1 85:1 83:1 84:1 87:1 88:6 87: : : :1 89: : : :1

19 108-37: : : : :1 98:10 101:10 108: : : : : :1 103:8 98-9:1 108:29 108:20 108: :6 103:16 105:12 96:12 96:6 96:1 98:1 98-1:1 99:1 97:1 95: : : :1 101:1 100:1 104:1 102: :1 105: : : :1 108: :1 103: :1 107:1 106: : : :1 108:14 19 Karta 6 (forts.) Kattegatt

20 20 Karta 6 (forts.) 112:1 Skagerrak 111: :1 110: :1 109: :1 Öresund 94095:1 94:1 93: : :1 91:1 90:1 92-1:1 92:1 92:8 92-5:1 92: :1

21 Tabeller 21

22 22 Tabell 1 Arealer, vattenflöden, jordbruksmark, skogsmark samt tätortsmark Total area, waterflows, agricultural land, forest land and urban areas Arealer är angivna i km 2 Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) 1995 Bottenviken ,4 Därav i Sverige B 50 B A 328 Norrbotten ,5 därav i Sverige C 35 B B Torneälven därav i Sverige E 6 E B 43 därav i Finland :1 Torneälven Muonioälv 1: ,4 därav i Sverige F 1 E E :1 Torneälven Lainioälven 1: ,1 4 F 0 F F 3 1:24 Torneälven Ovan Lainioälvens inf 1: ,7 2 F 0 F F 22 1:19 Torneälven Del av ovan Muonioälv 1: ,3 3 G 0 G 413 F 4 1:1 Torneälven Utloppet ,3 därav i Sverige E 4 E D 13 1/2 Kustområde ,7 2 G 0 G 46 F 1 2 Keräsjoki ,8 10 G 1 G 265 E 0 2/3 Kustområde ,6 6 G 1 G 156 E 3 3 Sangisälven ,7 22 F 2 F 775 E 2 3/4 Kustområde ,0 2 G 0 G 61 F 4 4 Kalixälven E 5 E E 42 4:22 Kalixälven Ovan Tärendöälvens in 4: ,5 1 G 0 G F :1 Kalixälven Tärendöälven 4: ,1 1 G 0 G 314 F 0 4-7:1 Kalixälven Ängesån 4: ,6 11 F 1 F E 24 4:11 Kalixälven Ovan Ängesåns inlopp 4: ,9 9 F 1 F E 2 4:1 Kalixälven Utloppet ,5 13 F 2 F 565 E 13 4/5 Kustområde ,2 5 G 0 G 136 F 3 5 Töreälven ,3 5 G 1 G 301 E 1 5/6 Kustområde ,5 2 G 1 G 96 F 0 6 Vitån ,1 9 G 1 G 333 E 0 6/7 Kustområde ,6 1 G 0 G 37 F 1 7 Råneälven F 2 F F 2 7:6 Råneälven Niemisel 7: ,5 6 G 1 F F 1 7:1 Råneälven Utloppet ,6 7 G 1 G 189 F 1

23 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) /8 Kustområde ,8 9 G 1 G 132 E 0 8 Altersundet ,8 19 G 2 G 258 E 1 8/9 Kustområde ,9 9 G 1 G 127 E 29 9 Luleälven därav i Sverige F 4 F E 40 9:13 Luleälven Lilla Luleälv 9: ,1 därav i Sverige G 0 G F 1 därav i Norge :1 Luleälven Lilla Luleälv 9: ,1 1 G 1 F F 4 9:1 Luleälven Luleå ,5 49 F 3 F D 35 9/10 Kustområde ,3 7 G 1 G 94 F 6 10 Alån ,0 30 G 2 G 384 E 2 10/11 Kustområde ,0 6 G 1 G 76 E 0 11:1 Rosån ,0 10 G 1 G 149 E 3 11/12 Kustområde ,7 3 G 0 G 52 F 1 12:1 Alterälven ,0 16 G 1 G 330 E 1 12/13 Kustområde ,5 3 G 0 G 109 F Piteälven F 1 F E 10 13:10 Piteälven Uppströms Varjisån 13: ,2 4 G 1 G F :1 Piteälven Varjisåns utl. 13: ,2 2 G 0 G 605 F 0 13:2 Piteälven Sikfors 13: ,0 26 F 1 G D 8 13:1 Piteälven Bölebyn ,6 4 G 0 G 98 F 1 13/14 Kustområde ,1 0 G 0 G 7 F 0 14:1 Lillpiteälven ,1 14 G 0 G 411 F 3 14/15 Kustområde :1 Rokån ,0 5 G 0 G 152 F 1 15/16 Kustområde ,2 6 G 0 G 136 E 5 16:1 Jävreån ,1 7 F 0 G 133 E 3 Västerbotten ,8 764 B 35 C B /17 Kustområde ,1 4 G 0 G 69 F 0 17:1 Åbyälven ,9 22 G 1 F 863 E 0 17/18 Kustområde ,9 6 G 0 G 104 E 0 18:1 Byskeälven ,1 24 F 1 F E 7 18/19 Kustområde ,4 16 G 1 G 212 E 4 19:1 Kågeälven ,8 26 F 1 F 607 E 3 19/20 Kustområde ,1 5 G 0 G 71 E 8 23

24 24 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) Skellefteälven F 2 E E 41 20:23 Skellefteälven Slagnäs 20: ,0 1 G 0 G F 3 20:11 Skellefteälven Renstr.bron 20: ,6 10 F 1 F E 9 20:1 Skellefteälven Kvistforsen ,3 52 F 1 F 792 E 29 20/21 Kustområde ,7 6 G 0 G 53 E 2 21:1 Bureälven ,1 57 F 1 F 678 E 5 21/22 Kustområde ,3 22 F 1 G 196 E 0 22:1 Mångbyälven ,4 18 G 0 G 139 F 1 22/23 Kustområde ,2 10 G 0 G 69 E 0 23:1 Kålabodaån ,0 48 E 1 F 330 D 1 23/24 Kustområde ,1 4 G 0 G 53 E 1 24:1 Rickleån ,6 44 F 1 F E 2 24/25 Kustområde ,2 1 G 0 G 8 F 0 25:1 Dalkarlsån ,6 20 G 1 G 234 E 1 25/26 Kustområde ,0 13 G 0 G 194 E 0 26:1 Sävarån ,0 28 F 1 F 756 D 3 26/27 Kustområde ,8 9 G 0 G 140 E 1 27:1 Tavelån ,8 28 F 1 G 251 E 6 27/28 Kustområde ,5 1 G 0 G 24 E 6 Bottenhavet ,2 därav i Sverige A 361 A A 937 Västerbotten 28 Umeälven D 14 D C :30 Umeälven Sorsele 28-2: ,7 2 F 0 F F 3 28:31 Umeälven Storuman 28: ,4 9 F 3 F E :1 Umeälven Vindelälven 28: ,3 53 F 3 E D 8 28:4 Umeälven Vännäsby 28: ,3 63 E 5 F E 17 28:1 Umeälven Stornorrfors ,1 35 F 1 F 201 E 33 28/29 Kustområde ,7 38 E 1 F 215 D 4 29:1 Hörnån ,4 10 G 0 G 290 E 1 29/30 Kustområde ,1 3 G 0 G 77 E 1 30:1 Öreälven ,5 30 F 2 F E 2 30/31 Kustområde ,8 6 G 0 G 118 F 3 31:1 Leduån ,7 11 G 0 G 230 E 0 31/32 Kustområde ,

25 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) :1 Lögdeälven ,1 20 G 1 G E 1 32/33 Kustområde ,6 11 G 1 G Västernorrland ,4 därav i Sverige A 136 B A :1 Husån ,2 15 F 1 F 419 D 2 33/34 Kustområde ,2 1 G 0 G 10 F 1 34:1 Gideälven ,5 31 F 3 F D 3 34/35 Kustområde ,2 9 G 1 G 104 E 0 35:1 Idbyån ,9 14 F 2 F 138 E 0 35/36 Kustområde ,1 10 G 1 G 89 F 14 36:1 Moälven ,3 35 E 4 E D 20 36/37 Kustområde ,4 6 G 1 G 62 F 3 37:1 Nättraån ,9 28 E 3 E 748 C 4 37/38 Kustområde ,9 64 D 6 D 675 C 9 38 Ångerman.älv därav i Sverige C 33 C B 38 därav i Norge :16 Ångerm.älv. Fjällsjöälven 38: ,0 31 E 11 E C :1 Ångerm.älv. Fjällsjöälven 38: ,7 24 E 6 E D :1 Ångerm.älv Faxälven 38: ,8 därav i Sverige E 8 E D 11 38:9 Ångerm.älv Faxälven 38: ,1 9 F 2 F 419 D 1 38:1 Ångerm.älv Sollefteå ,9 43 D 6 D 932 C 9 38/39 Kustområde ,6 35 E 4 E 663 C 33 39:1 Gådeån ,8 13 F 2 E 199 D 1 39/40 Kustområde ,4 16 E 3 E 179 C 5 40 Indalsälven därav i Sverige C 46 C A :6 Indalsälven Ammerån,Skyttmon 40: ,0 26 E 4 E D :1 Indalsälven Hårkan 40: , därav i Sverige F 4 F E 3 därav i Norge :1 Indalsälven Långan 40: ,0 35 E 5 E 905 E 0 40:37 Indalsälven Uppströms Enan 40: ,5 därav i Sverge F 1 F 601 E :1 Indalsälven Enan 40: ,2 8 E 2 E 611 E 3 25

26 26 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) :28 Indalsälven Långan 40: ,8 180 D 19 D D 47 40:17 Indalsälven Hammarstrand 40: ,9 55 E 6 E C 4 40:1 Indalsälven Bergeforsen ,3 41 E 6 E B 10 40/41 Kustområde ,7 9 E 3 C 78 D 33 41:1 Selångersån ,8 28 E 3 E 307 C 15 41/42 Kustområde ,4 1 G 0 G 13 F 8 42 Ljungan D 19 D B :1 Ljungan Gimån 42: ,6 54 E 6 E B 6 42:1 Ljungan Skallb.forsen E 14 E C 29 42/43 Kustområde ,6 15 F 1 F 204 E 2 Gävleborg ,1 712 B 53 C A :1 Gnarpsån ,0 10 G 0 G 169 E 2 43/44 Kustområde ,5 9 F 1 E 82 D 2 44:1 Harmång.ån ,3 41 E 2 F 925 C 4 44/45 Kustområde ,7 37 D 2 E 347 B Delångersån E 5 E C 9 45:1 Delångersån Iggesund ,5 12 F 1 F 107 E 3 45:6 Delångersån Rolfsta 45: ,4 67 E 4 E C 7 45/46 Kustområde ,7 2 G 0 G 44 E 5 46:1 Nianån ,3 9 G 1 G 146 E 0 46/47 Kustområde ,2 19 E 2 E 340 C 2 47:1 Norralaån ,5 20 E 1 F 228 D 2 47/48 Kustområde ,5 7 F 1 F 63 E Ljusnan D 24 D A 74 48:46 Ljusnan Svegsjöns utlopp 48: ,5 12 E 3 E C 8 48:24 Ljusnan Ljusdal,Leån 48: ,5 36 F 3 F C :1 Ljusnan Ljusdal,Leån 48: ,5 12 F 1 F 968 C :1 Ljusnan Voxnans utl. 48: ,6 67 E 6 E C 12 48:9 Ljusnan Bollnäs 48: ,4 83 E 7 E C 19 48:1 Ljusnan Ljusnestr ,7 60 E 3 F 582 D 21 48/49 Kustområde ,1 4 G 0 G 158 E 1 49:1 Skärjån ,6 13 F 1 F 235 E 0 49/50 Kustområde ,6 1 G 0 G 46 F 0 50:1 Hamrångeån ,5 16 F 1 G 381 D 9

27 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) /51 Kustområde ,5 8 F 1 F 199 D 4 51:1 Testeboån ,2 39 F 3 F 831 D 11 51/52 Kustområde ,0 0 G 0 0 G 2 52 Gavleån D 8 E C 63 52:8 Gavleån Kråknäs,Jädraån 52: ,0 32 F 2 F 624 D 12 52:1 Gavleån Gävle ,3 94 E 6 E C 51 52/53 Kustområde ,2 2 G 0 G 156 D 25 Uppsala ,8 därav i Sverige B 129 B A Dalälven därav i Sverige B 56 C A :69 Dalälven-Ö Idresjöns utl. 53: , därav i Sverige G 0 G 521 E 2 Därav i Norge :61 Dalälven-Ö Trängslets utl. 53: ,5 2 G 0 G 990 E 4 53:47 Dalälven-Ö Utl. Orsasjön 53: ,1 8 F 1 F E :1 Dalälven-Ö Utl. Orsasjön 53: ,9 19 E 3 E C :26 Dalälven-V Malung 53-37: ,5 därav i Sverige F 1 F E :1 Dalälven-V Vanån 53-37: ,8 11 F 2 F D :5 Dalälven-V Mockfjärd 53: ,0 30 E 3 F D :1 Dalälven Lillälven 53: ,1 81 E 10 E C 45 53:41 Dalälven Gråda 53: ,8 32 E 5 E D 49 53:14 Dalälven Näsbruk 53: ,4 355 C 19 D B 84 53:1 Dalälven Älvkarleby ,9 168 D 12 E B 18 53/54 Kustområde ,9 5 G 1 G 64 E 2 54:1 Tämnarån ,3 199 D 18 E 808 C 9 54/55 Kustområde ,8 42 E 7 E 352 D 1 55:1 Forsmarksån ,0 34 F 7 F 249 D 0 55/56 Kustområde ,1 1 G 0 G 3 F 0 56:1 Olandsån ,3 152 D 27 E 573 C 7 56/57 Kustområde ,5 40 E 13 E 293 D 7 Stockholm , A 420 A A :1 Skeboån ,1 43 E 12 E 329 D 5 57/58 Kustområde ,7 61 E 12 E 303 C 6 27

28 28 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) 1995 Östersjön Norra bassängen , A 1106 A A :1 Broströmmen ,1 41 E 6 E 120 E 1 58/59 Kustområde ,0 0 G 0 G 0 G 2 59:1 Norrtäljeån ,1 63 E 8 E 189 D 7 59/60 Kustområde ,5 73 E 12 E 370 C 13 60:1 Åkersström ,3 93 D 11 E 189 D 9 60/61 Kustområde ,5 22 E 8 F 144 D Mälaren- Norrström 61-17:1 Råckstaån Utloppet 61: ,7 35 E 4 F 181 D 3 Eskilstunaån B 63 C C :8 Svartån Karlslund, Svartån in 61: ,8 181 D 12 E 773 C :1 Täljeån Segersj 61: ,3 301 D 15 E 286 D 35 61:6 Eskilstunaån Hyndevad 61: ,9 338 D 33 D 824 B 24 61:3 Eskilstunaån Torshälla, inl i Mäl 61: ,7 35 E 3 E 46 D Arbogaån C 28 D B :1 Arbogaån Dyltaån 61-34: ,2 63 E 5 E 738 C :1 Arbogaån Kungsör 61: ,9 311 C 23 D B :1 Hedströmmen Grön 61: ,4 73 E 8 E 747 C :1 Köpingsån 61: ,6 46 E 3 E 153 D Kolbäcksån D 15 D B :10 Kolbäcksån S Barkens utlopp 60-30: ,4 39 E 6 E C :1 Kolbäcksån Freden 61: ,3 78 D 10 E 495 C :1 Svartån Västerås 61: ,7 143 D 8 E 441 C :1 Sagån Målhammar 61: ,7 282 C 10 D 423 C :1 Örsundaån Örsundsbro 61: ,8 231 C 14 D 354 C Fyrisån C 58 C B :3 Fyrisån Klastorp 61-7: ,6 220 D 22 D 500 C :1 Fyrisån Vendelåns 61-7: ,5 37 E 7 E 190 D :1 Fyrisån Sävjaån 61-7: ,7 166 D 27 D 406 C :1 Fyrisån Flottsund 61: ,2 22 E 1 F 0 35

29 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) :1 Oxundaån Rosendal 61: ,7 50 E 6 E 86 D 40 61:1 Norrström Stockholm , B 110 C A /62 Kustområde ,3 3 G 3 F 49 D 67 62:1 Tyresån ,8 9 F 2 F 75 E /63 Kustområde ,5 181 D 18 D 568 B 51 Södermanland ,8 874 B 126 B B 76 63:1 Trosaån ,9 91 E 14 E 284 D 12 63/64 Kustområde ,3 54 E 8 D 183 D 2 64:1 Svärtaån ,5 80 E 9 E 198 D 1 64/65 Kustområde ,1 2 G 0 G 5 F 4 65:1 Nyköpingsån ,2 579 C 89 C B 51 65/66 Kustområde :1 Kilaån ,8 69 E 6 E 240 D 7 Östergötland , A 660 A A /67 Kustområde ,4 61 E 6 E 281 C Vättern-Motala Str 67-10:1 Stångån Utl. i Roxen 67: ,4 223 C 104 C B Svartån B 189 B A :17 Svartån Utl. Ralången 67-11: ,1 42 E 22 E 239 C :12 Svartån Inl. Sommen 67-11: ,7 58 E 40 E 285 D :1 Svartån Utl. i Roxen 67: ,9 543 B 127 C B 30 Vättern B 151 C :2 Mjölnaån Mjölnaån (Tåkerns) 67: ,2 146 C 25 E 132 C 1 67:13 Huskvarnaån Karlfors 67: ,6 84 D 35 D 378 C :2 Tabergsån i Munksjön 67: ,4 21 E 5 F 113 D :1 Forsviksån Utl. i Vättern 67: ,9 88 D 12 E 518 C :1 Skyllbergsån Åmmelången 67: ,7 18 F 3 F 124 E 2 67:12 Motala Ström Motala 67: ,3 419 C 71 D B :1 Motala Ström Finspångsån 67: ,4 137 D 29 D 844 C 10 67:1 Motala Ström Norrköping ,5 410 C 72 D 858 C 78 67/68 Kustområde ,2 195 B 32 B 216 A 3 29

30 30 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) 1995 Östersjön Gotlandsbassängen , A 860 A A 275 Östergötland 68:1 Söderköpingsån ,5 174 D 40 D 488 C 9 68/69 Kustområde ,8 98 E 28 E 366 D 4 69:1 Vindån ,9 38 E 9 F 169 E 0 Kalmar , A 627 A A Öland A 241 A 189 A 19 69/70 Kustområde ,0 27 E 6 E 106 E 1 70:1 Storån ,3 46 E 18 E 362 D 7 70/71 Kustområde ,0 84 D 25 E 423 C 21 71:1 Botorpsström ,8 82 D 32 E 673 C 4 71/72 Kustområde ,3 3 G 1 G 40 E 1 72:1 Marströmmen ,6 29 E 13 E 347 D 0 72/73 Kustområde ,23 9 F 2 F 164 E 2 73:1 Virån ,3 35 E 15 E 425 D 2 73/74 Kustområde ,5 10 F 4 F 176 D Emån C 153 C A :1 Emån Silverån 74: ,4 37 E 17 E 526 C :1 Emån Gårdvedaån 74: ,3 46 E 25 E 464 C 4 74:1 Emån Emsfors ,3 265 C 112 C B 50 74/75 Kustområde ,5 32 E 7 F 189 D 5 75:1 Alsterån ,7 62 E 30 E C 10 75/76 Kustområde ,7 16 F 3 F 80 E 0 76:1 Snärjebäcken ,7 27 F 8 F 211 D 2 76/77 Kustområde ,9 70 D 11 E 172 D 28 77:1 Ljungbyån ,7 79 D 23 E 533 C 18 77/78 Kustområde ,2 17 F 1 G 11 F 2 78:1 Hagbyån ,2 36 E 12 E 356 D 3 78/79 Kustområde ,0 27 E 7 E 105 D 2 79:1 Bruatorpsån ,0 45 E 14 E 317 C 4 Gotland ,8 867 A 132 A A :1 Gothemsån ,7 178 C 10 D 215 C 2 117/118 Kustområde ,4 289 B 68 A 414 B 6 118:1 Snoderån ,2 69 D 5 E 81 D 2 118/117 Kustområde ,4 331 B 49 B 601 B 23

31 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) 1995 Blekinge ,6 709 B 234 B A /80 Kustområde ,4 96 D 25 D 257 C 15 Östersjön Bornholmsbassängen , A 549 A A 379 Blekinge A 0 80:1 Lyckebyån ,2 33 E 20 E 592 C 18 80/81 Kustområde ,5 16 F 6 F 116 D 21 81:1 Nättrabyån ,8 32 E 14 E 331 D 4 81/82 Kustområde ,9 36 E 14 E :1 Ronnebyån ,7 52 E 22 E 778 C 19 82/83 Kustområde ,3 4 G 1 G 21 F 1 83:1 Vierydsån ,3 15 F 5 F 112 E 1 83/84 Kustområde ,0 0 G 0 G 1 F 0 84:1 Bräkneån ,7 38 E 13 E 308 D 7 84/85 Kustområde ,9 21 E 5 F 173 D 4 85:1 Mieån ,3 13 F 5 F 189 E 9 85/86 Kustområde ,3 5 G 1 G 16 F 3 86:1 Mörrumsån ,7 248 C 92 C B 65 86/87 Kustområde ,6 101 D 13 E 189 D 14 Kristianstad Östersjön , A 304 B A Skräbeån D 30 E 624 C 22 87:3 Skräbeån Höljeåns utl. Ivösjön ,8 39 E 14 E 498 C 14 87:1 Skräbeån Utloppet ,4 62 E 16 E 125 D 8 87/88 Kustområde ,3 42 E 9 E 21 E 9 88 Helgeån B 196 B A :12 Helgeån Almaån 88: ,0 170 D 67 D B :1 Helgeån Almaån 88: ,4 159 C 41 D 492 B :1 Helgeån Vinnöån 88: ,6 68 D 13 D 87 C 7 88:6 Helgeån Hammarsjön 88: ,9 153 D 29 D 229 D :1 Helgeån Vramsån 88: ,5 112 D 30 D 166 C 6 88:1 Helgeån Utloppet ,6 76 D 16 E 102 C 4 88/89 Kustområde B 69 C 222 B 17 88/89 Kustområde del av ,3 38 E 14 E 58 D 1 88/89 Kustområde Verkaån ,6 40 E 19 E /89 Kustområde del av ,4 364 A 35 C 67 C 15 31

32 32 Tabell 1 (forts.) Avrinningsregion Rinner till Total areal därav Vatten- Åker Betes Skogs Tätorts Länskustområden vatten- land- flöde mark mark mark mark Huvudflod Del av huvudflod areal areal m 3 /sek ) ) ) 1995 Malmöhus Östersjön ,4 736 A 37 D 58 D 41 89:1 Nybroån ,0 217 B 24 D 31 D 10 89/90 Kustområde A 17 D 28 D /90 Kustområde del av ,9 79 C 4 E 10 E :1 Skivarpsån Skivarp ,1 93 C 3 E 8 E 6 89/90 Kustområde del av ,3 329 B 5 E 9 E 18 Öresund , B 147 B 352 B 241 Malmöhus Öresund , A 147 B 351 B :1 Kustomnråde Öresund ,0 125 C 5 C 0 E 74 90:1 Segeå ,7 192 C 12 E 32 D 30 90/91 Kustområde ,2 13 E 0 F 0 F 8 91:1 Höjeå ,8 180 C 11 E 69 C 36 91/92 Kustområde ,1 6 E 0 G 0 G 4 92 Kävlingeån A 95 C 179 B 36 92:12 Tolångaån Tolånga 92: ,6 163 C 27 D 51 D 2 92:8 Kävlingeån Björkaån inl t Vombsj 92: ,4 45 D 6 E 11 E :1 Kävlingeån Klingavälsån 92: ,1 95 D 17 E 64 C :1 Kävlingeån Bråån 92: ,7 121 C 8 E 16 E 7 92:1 Kävlingeän Utloppet ,7 284 B 38 D 37 D 17 92/93 Kustområde ,7 41 E 4 F 4 E 7 93:1 Saxån ,9 272 B 10 E 46 D 11 93/94 Kustområde ,7 48 D 1 F 0 E 15 94:1 Råån ,9 141 C 4 E 13 E 15 94/95 Kustområde C 5 C 13 E 43 94/95 Kustområde ,2 98 C 2 F 0 5 Kattegatt , A 1079 A A 1313 Kristianstad Kattegatt , A 119 B A /95 Kustområde Kattegatt ,9 54 D 3 E 5 E 38 95:1 Vegeå ,1 290 C 12 E 103 D 31 95/96 Kustområde