Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2008 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister
|
|
|
- Emil Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr, 8 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister Berit Sers, Kristina Magnusson & Erik Degerman Svenskt Elfiskeregister, Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket
2 Förord Vi gjorde den första versionen av detta PM år. Nu har vi uppdaterat med nya data från senare år, framför allt eftersom det sker en återhämtning av laxfiskbestånden i laxälvarna i Norrland och i tidigare försurade vatten i Sveriges inland. För att inkludera dessa bättre data har vi tagit fram denna nya rapport, som innehåller något vi kallar jämförelsevärden. Det är värden ni kan jämföra era vatten med eftersom de är ett genomsnitt av likartade vatten i samma region, med de skador som kan finnas på fisk och miljö. Termen jämförelsevärden används för att termen normalvärden kan feltolkas. Hur ni använder PM:et förklaras i de inledande avsnitten. Tanken är att ni enkelt skall kunna se om elfiskeresultatet från ett vatten, eller i och för sig från ett helt område, avviker från vad andra elfiskeundersökningar visar. Visar det sig att ni har nytta av dessa jämförelsevärden kommer detta PM successivt att uppdateras åren framöver. Tack till Erik Petersson och Per Nyberg (Fiskeriverket) samt Anders Dahlén (Länsstyrelsen i Jämtlands län) för kommentarer. Berit Sers, Kristina Magnusson & Erik Degerman Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 8--
3 Sammanfattning Rapporten utgörs av en mängd tabellerade referensvärden, s k jämförelsevärden, från elfiskeundersökningar spridda över landet åren Materialet har indelats efter avrinningsområdets storlek, geografisk region samt typ av öringpopulation (strömlevande, insjövandrande, havsvandrande) eller laxpopulation (insjövandrande eller havsvandrande). Förslag ges (avsnitt ) på hur man kan använda detta referensmaterial för att jämföra med sina egna elfiskeundersökningar. Observera att de tätheter som anges utgör beräknade tätheter från elfisken utförda i de olika regionerna, dvs fältdata korrigerade för fångsteffektivitet genom antingen upprepade utfisken eller skattade fångsteffektiviteter. Tätheterna visar inte på beräknad potential/produktion vid opåverkade förhållanden. Jämförelsevärden ger en jämförelse med motsvarande vatten idag, med den status de för tillfället har.
4 Innehåll. Bakgrund sid.. Lokalurval sid.. Något om statistiken sid.. Jaha, men hur kan man använda detta? sid. 7. Laxvattendrag sid. 9. Norrlandsälvar sid. 9. Väst- och sydkust sid.. Vänern sid.. Havsöringvattendrag sid. 8. Bottenviken sid. 8. Bottenhavet sid.. Stockholm-Blekinge sid.. Skåne sid. 7. Västkusten sid. 7. Insjööringvattendrag sid. 7. Södra Sverige sid. 7. Norra Sverige nedom fjällområdet sid. 7. Norra Sverige fjällområdet sid Strömöringvattendrag sid. 8. Södra Sverige sid. 8. Norra Sverige nedom fjällområdet sid. 8. Norra Sverige fjällområdet sid. 7
5 . Bakgrund Vi får ofta frågor från olika aktörer om vad som är normalt. Hur mycket öringar bör det finnas på vår lokal, eller hur ofta påträffas elritsa vid elfiskeundersökningar i vårt län? Det är vanskligt att svara på vad som är normalt eller hur det borde vara, men däremot kan vi redovisa hur det ser ut i andra fiskade vattendrag av samma typ. Vi kan kalla det jämförelsevärden. Det finns inrapporterat elfiskedata sedan 9, men de allra tidigaste studierna var nog behäftade med en del metodikproblem. Tack vare vattenvårdande insatser, fiskereglering och restaureringar har det skett en förbättring av fiskfaunans status sedan 98-talet. I denna rapport väljer vi att ange jämförelsevärden för perioden 99-7, dvs för en -årsperiod. Eftersom de flesta studier görs för att studera förekomsten och tätheten av öring- och laxungar har vi delat in materialet efter detta. Dels skiljer vi på de större laxvattendragen och dels delar vi in öringvattendragen i sådana där bestånden är strömlevande (vandrar inom vattendrag), insjövandrande eller havsvandrande. Självklart finns det ett flertal bestånd som vissa år är vandrande och andra år är strömlevande. Likadant finns det bestånd där en stor proportion vandrar, men huvuddelen är strömlevande. I naturen finns inga klara fack att stoppa arterna i, så all indelning kan te sig svår. Vår utgångspunkt är dock att vandrande bestånd är sådana där någon del av populationen årligen vandrar ut i sjö eller hav, återvänder för lek och får avkomma. En annan rimlig indelning av vattendrag är utifrån avrinningsområdets storlek. Den faktorn inbegriper ju inte bara ökad biologisk diversitet med ökad storlek utan även direkt ökad vattenföring. Vidare hänger ju avrinningsområdets storlek samman med risken för en mängd andra miljöstörningar; risk för torka (ofta avrinningsområden < km ), hög känslighet för skogsbruk (i regel < km ) och tydlig försurningspåverkan (ofta < km ). Avrinningsområdets storlek (uppströms elfiskelokalen i det här fallet) talar också om ungefär hur brett vattendraget är; ju större avrinningsområde, desto bredare vattendrag. Det är ju inte alltid så lätt att veta hur stort avrinningsområdet uppströms elfiskelokalen är. Därför har vi försökt förenkla bedömningen genom att beräkna en medelbredd för vattendragen för resp avrinningsområdesklass, dvs avrinningsområdesklass < km = m breda vattendrag, < km = m breda vattendrag, < km = m breda vattendrag, < km = 78 m breda vattendrag samt > km = 7 m breda vattendrag. Detta kan ge en fingervisning om hur stort avrinningsområdet uppströms elfiskelokalen är utgående från vattendragsbredden. När vi talar om tätheter är det alltid den beräknade tätheten av fiskar per m som avses. Artförekomst redovisas som andel (%) elfisketillfällen arten fångats vid. Eftersom simpor inte alltid artbestäms behandlas stenoch bergsimpa tillsammans under beteckningen Laxfiskar (lax, öring, harr, röding, bäckröding) indelas i två ålderskategorier. Årsungar, dvs de som är födda samma år som elfisket sker, kallas +. anger åldern i år medan + anger att de tillvuxit en sommar (elfisken utförs normalt på sensommaren/hösten). Äldre fiskar kallas helt enkelt >+. Vanligen är det enkelt att i fält urskilja de små årsungarna. I en kommande information kommer vi att ge tips om hur man gör detta i svåra fall. simpor. Likaledes används beteckningen nejonögon om bäck- och flodnejonöga och spiggar om stor- och småspigg. Återigen, syftet med denna rapport är endast att ge jämförelsevärden som det ser ut i dagsläget. Siffrorna beskriver alltså inte möjlig potential/produktion i de olika områdena.
6 . Lokalurval När vi beräknat jämförelsevärdena har vi använt elfisketillfällen där - elfisket skett juli-oktober åren populationstypen (strömlevande, insjövandrande, havsvandrande) har bedömts (med hjälp av utförares bedömning och vår egen kunskap om vattendragen/lokalerna) - lokalens värde för lax-/öringungar inte angetts vara (klasserna är --) - vattenhastigheten inte skattats vara <, m/s. Vid statistiska beräkningar bör en lokal bara representeras av ett värde, annars finns risk för att enstaka lokaler dominerar ett urval. Vi har dock valt att ta med alla tillgängliga elfisketillfällen. Inför varje delavsnitt beskriver vi närmare vilka vattendrag och lokaler som ingår i underlaget till de jämförelsevärden som anges.. Något om statistiken När det gäller tätheter av fisk i vattendrag så är materialet inte normalfördelat utan det är ofta skevt så det blir en lång svans åt höger med enstaka höga värden (Figur ). För samtliga inrapporterade elfisken på insjööringbestånd var medeltätheten, öringar/ m. Som framgår av figuren var det lägre tätheter på de flesta lokaler. Faktiskt hade 78% av alla elfisketillfällen lägre tätheter. Att medelvärdet blir så högt beror på att enstaka höga värden drar upp medelvärdet. I materialet fanns enstaka värden upp till 7 öringar per m. Om man beräknar medelvärdet och sedan försöker ange något statistiskt konfidensintervall eller annat spridningsmått (t ex standard error) så bygger detta på att materialet är normalfördelat. Det är helt klart inte fallet här. t blir därför ganska ointressant. Man kan få materialet mer anpassat till en normalfördelning genom transformering. I detta fall logaritmerar vi tätheten, men eftersom man inte kan logaritmera värdet så lägger vi till värdet till alla tätheter; (transformerad täthet=log (täthet+)). Antal elfisketillfällen Öring/ m Mean =, Std. Dev. =,7 N = 7 Figur. Beräknad täthet av insjöring (hela Sverige). Normalfördelningskurva inlagd. (Enstaka värden upp till 7 ej redovisade). Antal elfisketillfällen,,,,,, Log(öringtäthet+) Mean =, Std. Dev. =,79 N = 7 Figur. Samma data som figur men transformerade med log (öringtäthet+).
7 Resultatet ansluter väl till en normalfördelning, om man undantar de elfisketillfällen då ingen fisk fångades (längst till vänster i diagrammet, Figur ). Tar vi således bort tillfällen utan fångad fisk så kan vi ange medelvärde med ett osäkerhetsintervall, men då för transformerade data. Detta kan vara opedagogiskt att förmedla till beställare och allmänhet. Vi föreslår istället att man använder sig av percentiler och medianvärden. Om man radar upp alla elfisketillfällen efter stigande storlek för den beräknade tätheten så är det mittersta elfisketillfället medianvärdet. Om man fiskar fem gånger och får fångsten,,,,, och fiskar per m, så blir medelvärdet,, ett värde som är helt ointressant i detta skeva material. Om vi istället anger det mittersta värdet (=) så säger det mer om vad som är normala tätheter i detta material. Detta mittersta värde är medianvärdet. Det kallas också -percentilen eftersom av värdena är lika med eller lägre än detta värde. Observera att bara elfisketillfällen med fångst av arten är inkluderade. Den lägsta tätheten i exemplet ovan var, det är lika med %-percentilen i vårt exempel. % av värdena var lika med eller lägre än detta värde. I stora material kan man ange andra percentiler, t ex 9-percentilen. Hela 9 av tätheterna var då lika med eller lägre och endast högre. Detta är verkligt höga värden. På samma sätt kan värden under -percentilen verkligen sägas vara låga. Mellan -och 7-percentilen finns de mittersta värdena. Detta kan sägas vara normala tätheter i vårt material. Om vi återgår till Figur så var medianvärdet (=-percentilen),9. -7-percentilerna var 7,-9,. Ett ganska stort spann på grund av att hela landet slagits ihop i ett diagram, men detta var således normala värden i vårt material. Observera att dessa normala värden var lägre än medelvärdet (,)! t är således ingen vidare beskrivning av sådana här material. Istället för att luras av medelvärden med något konfidensintervall beräknat på felaktiga grunder (normalfördelning föreligger ej) och i stället för att krångla med transformerade data, föreslår vi att ni jämför med percentilerna. För Figur skulle detta innebära: Percentil Täthet (Antal/ m ) %,, %, 7,,9 =Median 7 9, 9% 8,8 9,,
8 Vi använder följande språkbruk; Värden under %-percentilen Värden under -percentilen Värden mellan - och -percentilen Värden inom - till 7-percentilen Värden mellan 7- och 9-percentilen Värden över 9-percentilen Värden över -percentilen =Extremt låga =Mycket låga =Låga =Normala =Höga =Mycket höga =Extremt höga Till detta kan det då också vara bra att veta hur ofta arten ej fångades (dvs tätheten var ). I vårt fall var det vid % av elfisketillfällena. Observera att vi för laxfiskarterna redovisar tätheterna av årsungar (+) och äldre ungar (>+) separat. Beräkningar sker för lokaler där arten förekommer, men åldersstadiet kan saknas. Med andra ord kan t ex lax + saknas på några lokaler där lax förekommer, men dessa nollvärden ingår ändock i dataurvalet.. Jaha, men hur kan man använda detta? Enklast är att helt enkelt jämföra elfiskeresultatet från ett vattendrag med likartade vatten. Antag att ni fiskat i en av de stora norrländska laxälvarna. Om ni vid ert elfiske fick en beräknad laxtäthet på, per m i Öre älv så bör det jämföras med data i avsnitt. (Lax, norrlandsälvar). Leta fram den tabell som heter LAX under rubriken Täthet (antal individer per m ) av de sju vanligaste arterna. I mindre laxälvar (< km ) kan ni se att 7- percentilen är just,. Detta betyder att ert elfiskeresultat tillhör bland de högsta noterade. I tabellen ovan ser ni att detta betecknas som höga värden. Grattis! Låt oss ta ett annat hypotetiskt exempel. En undersökning bedrivs i Norra Sverige nedom fjällområdet i typiska vattendrag med strömlevande öring. Vattendragen är geografiskt spridda så det finns skäl att anta att det inte är ett skevt urval. I detta exempel fiskades lokaler som hade avrinningsområden < km men ingen harr fångades. Hur sannolikt är det om dessa lokaler är lika de lokaler som vi använt oss av för att ge jämförelsevärden i denna rapport? Tittar man i tabellen på sidan så framgår att harr förekom i, av de inrapporterade elfiskena från liknande vattendrag (< km och med strömlevande öring). Låt oss ange värdet, som, istället. Detta är sannolikheten att hitta harr i ett typiskt vattendrag i detta urval. Sannolikheten att inte hitta harr blir då -,=,78. Fiskar man två lokaler blir sannolikheten att inte hitta harr,78*,78. Detta kan också skrivas,78. Om vi beräknar,78 får vi,. Har man fiskat gånger blir sannolikheten att inte hitta harr,78. Den sannolikheten kan ni beräkna i Microsoft Excel, eller motsvarande program, genom att skriva,78^. Svaret blir,789. Således är sannolikheten ytterst liten att inte hitta harr efter att ha fiskat lokaler (förutsatt att lokalerna är representativa). Resonemanget ovan kan generellt appliceras på arter som förekommer i över % av referensmaterialet och uppträder spritt i området. Förekommer arten i lägre frekvens eller väldigt lokalt, t ex mal i Emån, spelar slumpen alltför stor roll. För den som är intresserad kan man fortsätta att räkna sannolikhetslära för att se t ex hur sannolikt det är att hitta harr endast på en lokal av. Vi lämnar det dock här. När det gäller antalet arter eller tätheten av enskilda arter är det ännu enklare att använda jämförelsematerialet. Om vi återvänder till exemplet ovan kan vi anta att öring fångades på av de lokalerna (precis som förväntat eftersom öring fångades på 79,8% av lokalerna i jämförelsematerialet, se sidan ). Den totala beräknade tätheten av öring var i tio fall, 7
9 öringar/ m och i sex fall, öringar/ m. Ser man i tabellen på sidan (Öring totalt, < km) framgår att tätheter under, öringar bara uppträder i mindre än % av inrapporterade elfisken (=%-percentilen). Sådana tätheter är extremt låga (se sidan 7). De sex lokalerna med en täthet på, öringar/ m hamnade mellan %- och -percentilen, dvs det var låga tätheter. Slutsatsen om de lokalerna kunde bli att lokalerna uppvisade öring i förväntad frekvens men att extremt låga tätheter var vanliga och inga tätheter var normala. På detta sätt kan ni jämföra era egna resultat med referensvärdena. Glöm dock inte att statistik är en sak, logik är en annan. Tänk efter om det verkligen är relevant att jämföra med det material vi tagit fram. Vid förfrågan och i mån av tid hjälper vi er med att ta fram jämförelsematerial baserat på andra urvalskriterier. 8
10 . Laxvattendrag. Norrlandsälvar Urval Sträckor med havsvandrande fisk i Torne älv, Kalix älv, Råne älv, Pite älv, Åby älv, Byske älv, Kåge älv, Skellefte älv, Rickleån, Sävarån, Ume-Vindelälven, Öre älv, Lögde älv, Gide älv, Ljungan, Testeboån och Dalälven. Större (avrinningsområde > km) biflöden ingår genomgående, dessutom ingår enstaka mindre biflöden i Kalixälven (Narkån, Valtiojoki, Vettasjoki och Tärendö älv) och Pite älv (Varjisån). Materialet redovisas fördelat på två avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km resp. > km). I den större klassen > km ingår huvudfårorna i Torne älv, Muonio älv, Kalix älv, Pite älv, Skellefteälven, Vindelälven, Ljungan och Dalälven. Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km > km Abborre Benlöja Bäckröding Gers Grönling Harr Id,,,,,,9 8, 7,,7,, 7,,8,,8 Lax 8,9 9,9 Mört Nejonögon Regnbåge,9,9, 7, Röding Sik Siklöja Spiggar Stäm Ål Öring, 8,,,7,,, 9,,,8 7,9 7, Kräftor, Ej fångst,9 9 9
11 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km % % 7 9% 9 7 > km 7 8,,8 9konfidensintervall,-,,-, Högsta värde 9 9 Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna LAX Lax + Lax + Lax >+ Lax totalt Lax >+ Lax totalt < km > km < km > km < km > km % % 7 9% 9,7,,9,9 8,8 9,,7,,,, 8,7,,,,8,,,,7, 9, 9,,7 7,7,,7,,,, 8, 8,,8,,7,, 9,7,,8 9, 9,,8 9, 8, 7,9, 7,
12 ÖRING Öring + Öring + Öring >+ Öring totalt Öring totalt Öring >+ < km > km < km > km < km > km,,,7,7,,9, 9,,,,,7,9,8,,,,,9,,9,,, 9,9,9,,,, 7, 7,,9,,8,,7, % % 7 9%,9, 7,8, 9,9 8, 9 7,, HARR Harr + Harr + Harr >+ Harr totalt Harr >+ Harr totalt < km > km < km > km < km > km % % 7 9% 9,,8,,,,,8,,8,8,,,,8,,,,,,,,,9,,,8,,,,,,8,8,,,,7,,,,7 LAKE, GÄDDA, ELRITSA & SIMPOR < km > km < km > km < km > km < km > km % % 7 9% 9,,,,,7,,,9,,,,,7,,,9,,,,,,,7,,,,,,,,,7,9,7,,,, 9,,7 8,9,,,8,,, 7,8,,,,,,,,9,8, 9,,,,,,9,,,, 7, 7,,,,7,,9,, 7,
13 . Väst- och sydkust Urval Sträckor med havsvandrande lax i Emån, Mörrumsån, Helgeån, Rönne å, Stensån, Lagan, Genevadsån, Fylleån, Nissan, Suseån, Ätran med Högvadsån, Törlan, Tvååkersån, Himleån, Viskan, Löftaån, Rolfsån, Kungsbackaån, Göta älv med Säveån, Bäveån, Örekilsälven samt Enningdalsälven med Kynne älv. Materialet redovisas fördelat på tre avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km samt > km). I den större klassen > km ingår huvudfåran i Emån, Emåkvillen, Mörrumsån, Helgeå, Rönne å, Nissan, Ätran, Viskan, Göta älv, Säveån och Örekilsälven. I den minsta klassen ingår mindre vattendrag. Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km < km > km Abborre Benlöja Braxen Färna Gers Groplöja Grönling Gös Havsnejonöga,, 7,,9,,,,,,9,,,,7 8,,7,7, 9,,, Id,,8 Lax Mal,9 9,, 9,7,8 8,,8 Mört Nissöga Nejonögon Regnbåge Sandkrypare Sarv Skrubba Spiggar Stäm,9,7,,,,8,,,7,,9,, 7,, 9,,, Sutare Vimma Ål Öring, 7, 9, 7, 7,,,, Kräftor,,,8 Ej fångst 7, 8, 7
14 Artantal exklusive kräftor Tabell över antalet fiskarter redovisat med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km < km > km % % 7 9% ,,,9-,,-, konfidensintervall,-,7 Högsta värde 8 7 Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna LAX Lax + Lax + < km Lax + > km Lax >+ < km Lax >+ < km Lax >+ > km Lax totalt Lax totalt < km < km Lax totalt < km > km %,,, %,,,,,,,8 8,,9,7, 9, 9,,,8,7,,,,9,7,,9 7,, 8, 7,8 8,, 7,9 7 9% 8,,7 7,9 9,,, 7,,,,7,8, 8,, 9, 8,7 9, 77,7 9, 9,7,,,, 8,9 8,,7 7,9,, 8, 9,7, 8, 8,,,,9 7, 8,9,,, 7,8 8,
15 ÖRING Öring + Öring + < km Öring + > km Öring >+ Öring >+ < km < km Öring >+ Öring total Öring total Öring total > km < km < km < km > km %,7,, %,,,7,,,8,,,,,,9,,7,,7,7 9,,,, 9,,,,,, 7 9%,9 7, 7,, 9,, 8,8,,,,,,7 79,7, 7,,7, 9 7,9 7,9,9,,8,,,7,8, 7,9 98,8,9, 9,9,8 8,8,,9 7,,,,,9,,, ÅL & SIMPOR Ål Ål < km Ål > km < km < km < km > km % % 7 9% 9,,7,8,,,8,,9,,,,,, 7,8,9,,,7,,7,,8,,9 7, 7,7, 9, 8,,, 9,9,, 7, 7, 7,, 7, 9, 8,,,,, 9, 9, 8,9 9,,, 9,,9,, 7,9 8 LAKE, GÄDDA & ELRITSA < km < km > km < km < km > km < km < km > km % % 7 9% 9,,,,,,7,,,,,,,,8,,8,,,,,,9 9,,,,,,7,,,7,,,,,,,,,,,,,,9,,8,8,,,, 8,,7 7, 8,,,,,8 7,8,,7 99,9,,7,,,9,,, 9, 8, 8,,,,,,,,, 7,
16 . Vänern Urval Lax förekommer främst i huvudfåran i Klarälven och Gullspångsälven. Vattendragen redovisas var för sig. Endast stationer uppströms Forshaga i Klarälven och nedom Skagern i Gullspångsälven ingår. Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Vattendrag Gullspångsälven Klarälven 8,,,9,9,,9 8, 9,,, 7,,,,,7, Ål Öring 88, 7, 9, 9,7 78,7 Kräftor, 9 7 Art Abborre Benlöja Braxen Gers Harr Id Lax Mört Nejonögon Ej fångst Artantal exklusive kräftor Tabell över antalet fiskarter redovisat med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. Vattendrag Gullspångsälven Klarälven % % 7 9% 9 7, 9 konfidensintervall,,8-,,,-,7 Högsta värde
17 Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna LAX Lax + Gullspångsälven Lax + Lax >+ Lax >+ Lax totalt Lax totalt Klarälven Gullspångsälven Klarälven Gullspångsälven Klarälven % % 7 9% 9,,8,7 8,7,,, 9,,9,,,,,,,7,,,, 9, 7,9,,,,,,,, 8,,,,8 9,, Öring + Öring + Öring >+ Öring >+ Öring totalt Öring totalt Klarälven Gullspångsälven Klarälven Gullspångsälven Klarälven ÖRING Gullspångsälven % % 7 9% 9,,,, 9,,9,,,,9,,7,8,,,,,9,,9,,9,,8,,7 8,,,,,7,,,,,7 7,7,8,7, 8,, Klarälven Gullspångsälven Klarälven SIMPOR & ELRITSA Gullspångsälven % % 7 9% 9,,,8,,7 8, 8, 9,9,9,,8, 8,,,9,,,,,,9,,,7,,,,, 8,9,,9,7
18 ABBORRE, GÄDDA & LAKE Abborre Gullspångsälven Abborre Klarälven % % 7 9% 9,,,,8,, 8,,,,,,,,,,,,8,,,,,,,,,,,,9, 9,,,,,,,9,,,,,,, 8 Gullspångsälven Klarälven Gullspångsälven Klarälven 7
19 . Havsöringvattendrag. Bottenviken Urval Vattendrag från Torne älvs avrinningsområde ned till Harrsjöbäcken (huvudflodområde ) ingår, dvs vattendrag som mynnar norr om Bjuröklubb. Vattendrag som tidigare karakteriserats som laxvattendrag (se avsnitt.) ingår ej. Avrinningsområdena är genomgående mindre än km. Materialet redovisas fördelat på två avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km samt < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art Abborre Benlöja Braxen Gers Harr Id Lax Mört Nejonögon Sik Spigg Stäm Öring Kräftor Ej fångst < km < km, 8,,,8, 7, 7, 8,, 9,,,7 8,7,,7 9,,, 9,9,7 8, 8
20 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km < km % % 7 9% 9,8, 9 konfidensintervall,,-,,,-,7 Högsta värde 7 Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ < km < km Öring totalt Öring totalt < km < km < km % % 7 9% 9, 8,7,,9,,7,,7,,,,7,8,, 9,9, 7,,,,,9,,,,,,,,7, 7,,7 89,7 7,,,,,,8, 9,8,,,,,,,7,
21 LAX Lax + Lax + Lax >+ < km < km Lax totalt Lax >+ < km < km Lax totalt < km < km %,,,,,,, %,,7,, 7 9% 9,,,,,,,,,,8,8,,9 8,, 7,8,,,,,8,7 8, 8,,9,8,,8, 7,,, HARR Harr + Harr + Harr >+ < km < km Harr totalt Harr >+ < km < km Harr totalt < km < km % % 7 9% 9,,,,7 9,8,,7,7,,,,,,7,8,,,8,,,,,,,,,9 9,9,,,,,,,,7,7,,,,, LAKE, GÄDDA, ELRITSA & SIMPOR < km % % 7 9% 9,,,,,,,8,,,,,,,7,9,,,,,,,,,,,,,,,9,9,,,,,7, 9,,,,,,7,,,,8, 9,,,,,,,, 7,,,,,9,8, 9,,,,,7, 9,,,, < km < km < km < km < km < km < km
22 . Bottenhavet Urval Kustvattendrag från Bjuröklubb (huvudflodområde ) ned till och med Uppsala län. Vattendrag som tidigare karakteriserats som laxvattendrag (se avsnitt.) ingår ej. Avrinningsområdena är generellt < km, undantaget för de nedre lokalerna i Nätraån (huvudflodområde 7), Delångersån () samt Tämnarån () som är > km. Dessa tre vattendrag redovisas ihop med vattendrag som har avrinningsområden < km. Materialet redovisas fördelat på tre avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km samt < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art Abborre Benlöja Bäckröding Gers Harr Id Lax Mört Nejonögon Ruda Sarv Sik Siklöja Spigg Stäm Ål Öring Kräftor Ej fångst < km < km < km,,,7 7,,,9,,,,,, 9, 7,,,,,, 8,,, 7,,,,,,, 7,,,,9 9, 8,, 7,7 9,,,7,7,,8,,, 9,8,,, 89,,9,,, 8 8
23 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9-konfidensintervall. < km < km < km % % 7 9% 9,7, konfidensintervall,,-,7,8,7-,9,8,-, Högsta värde Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km < km < km %,,, 7,,7,,, %,,,,,8,,,,,8 8,,,8,,,, 8,,7, 7,,,,9 7,,8,7 8, 8,8,,7, 9% 9 99, 7,,8, 9,7,, 7,8,,,,,, 8, 8, 7, 8,9 8,8 9, 7, 9, 7,,7 8,7, 8,8 7,8, 9, 8,,, 7,9 8,,9 LAX Lax + Lax + < km Lax + < km Lax >+ < km Lax >+ < km Lax total Lax >+ < km < km Lax total Lax total < km < km < km %,,,,,, %,,,,,8,,,,,,7,,,9,,,,, 7,,9,,,9,9,,,9 9%, 7,9,, 7,,, 7,, 9, 9,8 7,7, 7,,8,8,9,8,8,9,8,,8, 9 9 9
24 HARR Harr + < km Harr + < km Harr + < km Harr >+ Harr >+ < km < km Harr total Harr total Harr total Harr >+ < km < km < km < km %,7,7,, %,7,7,7,7,,,,,,,,7,9,,7,9,,,,7 7 9%,,7,9,,,,,8,,7,, 9 7,,8,,9 7,,,8,8,9,,,9,, SIMPOR & ELRITSA < km < km < km < km %,,,,,,,,,,,, %,7,,8, 7,,, 9, 9,,,,,,,,,, 7, 8,7 9,,8 9,,8 9% 9 9,,,7 7, 89,,7,9 7, 7,,,,,7,9 < km < km,,, 9, 8,,8 7 7 GÄDDA & LAKE < km < km < km < km %,,,,,,,7,7,,,, %,7,,,,,9,,,,8,,,,,9,,,8 7,,,9,7,7,8 9% 9 7,,8,,7,,9,9,,8, < km < km,,,,8,,,
25 . Stockholm-Blekinge Urval Samtliga kustmynnande vattendrag med vandrande öringpopulationer från Stockholms län till och med Blekinge län (inklusive Öland och Gotland, länsnummer -). Undantagna är laxvattendragen Emån och Mörrumsån samt elfiskelokaler nederst i Motala ström. Ett fåtal elfiskelokaler hade avrinningsområden > km uppströms. Det var nedre belägna lokaler i Botorpströmmen (huvudflodområde 7), Alsterån (7) samt Ronnebyån (8). Dessa redovisas ihop med lokaler med avrinningsområden på < km. Materialet redovisas fördelat på tre avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km, < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km < km < km Abborre Benlöja Braxen Bäckröding Färna Gers Id Lax Mört Nissöga Nejonögon Regnbåge Ruda Sandkrypare Sarv Spigg Sutare Vimma Ål Öring 7,,,,, 7,,8,8,, 9,,8,,,,8,,,, 7,,,,8,, 7,,, 88, 9,,,,,9,7, 9, 7, 7,,,,,,,,,,,, 9, Kräftor,,7, Ej fångst, 9,8 9, 9
26 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km < km < km % % 7 9% 9 7,9 7 9 konfidensintervall,9,8-,,,-,,9,7-, Högsta värde Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km %,8,,,,,8 %,, 8,9,8,,,9,,,9,7,8,,,8,8,9, 9,,,8,8, 8,9, 8,, 8,9 9, 7,9 7,9 77, 7, 7 9,9 9,,,, 8,,, 9% 9,,9 9,,, 8,7,,8,, 8,8 8,, 8, 7,, 9,, < km < km, 7,,7,9 7,, 87, 8,,
27 SIMPOR, ABBORRE & MÖRT < km Abborre Abborre < km < km Abborre < km Mört < km Mört < km Mört < km %,,9,,9,,,, %, 7,7,,,,,9,,,7,,,,,, 9,,9, 7,, 9,,,,,,,8,8,,7, 7 9% 89,7,7, 9,,7 89,,8 7,,,9, 7,, 9,, 8, 9,,9,,9 9,, 9 < km < km 7, 8,,9,,7,8,, GÄDDA, LAKE & NEJONÖGON < km < km < km < km Nejonögon Nejonögon Nejonögon < km < km < km % %,8,8,8,,,,,,,,,8,,,,,,,7,,,,,,,,9,,,8,,,7,,,7,9,,, 7 9%,,,8,9,,9,,, 7, 9,,9,,9,8,,,,7 8,,7, 9 < km < km,8,,,,,,9,
28 . Skåne Urval Samtliga vattendrag med havsöring i Skåne län, undantaget laxvattendragen Helge å (huvudfåran), Rönne å (huvudfåran), Rössjöholmsån, Pinnån, Bäljane å samt Stensån. Fyra lokaler i nedre delen av Kävlingeån och en lokal i nedre delen av Skräbeån har ett avrinningsområde > km. Dessa redovisas med gruppen < km. Materialet redovisas fördelat på tre avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km, < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km < km < km Abborre Benlöja Braxen Färna Gers Grönling Gös Id Lax Mört Nejonögon Regnbåge Ruda Sandkrypare Sarv Skrubba Spigg Sutare Ål Öring,,,,7,,,7,,, 88,,,,7 7,,9, 7,7,,, 9,, 8,,,, 8,,7,,,7 9, 9,,,,8 9,, 7,,8,8, 9,,, 9,,,, 7,9,8, 9, Kräftor 9,9 8,8, Ej fångst,7, 9, 7
29 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km < km < km % % 7 9% 9,,9, konfidensintervall,8,7-,,7,-,8,9,-, Högsta värde 7 9 Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km < km < km %,,, 9,,,,, % 7,9 8,9 8,,,,,9 8,,7,,7,,,,7,, 7, 8,7,8,, 7 8, 9, 9,,7,8,9,,9 79,,, 7, 9% 9, 9,9 8, 7,,7 7, 7, 98, 7, 8,8, 7, 7, 8,,, 8, 9,8 7, 98, 9, 8,9 9, 7, 7, 8,,, 78, 7, 8,, 9,,,9, 8
30 ÅL, GRÖNLING & SPIGGAR Ål Ål < km Ål Grönling Grönling < km < km Grönling Spiggar Spiggar < km < km Spiggar %,9,,,,,,,, %,,,,7,,,9,,,,9 7,,7,7,,,,,7,,,,, 7, 7,, 7, 8,9, 8, 9,,9,,,9 7 9%, 9,9,8,9,,, 98,9, 8, 7,,, 7,7,,8, 7, 9 9, 8,8, 9, 8,9,,, 8, < km < km < km < km 9,,,, 7, 97, 89,9,,, GÄDDA, ELRITSA & NEJONÖGON < km < km < km < km Nejonögon Nejonögon Nejonögon < km < km < km % %,8,8,8,,,9,,,,,,,,7,,,,7,,,,,,,,,,8,,,,,,,, 7,9,, 7,,,,8,, 7 9%,,,8,, 7, 7, 8,9, 78, 7,9,,,, 7,7 7,, 7,,9, 9 < km < km,7,,7 7, 9,9,7 9,,,
31 . Västkusten Urval Samtliga vattendrag med havsöring i Hallands och Västra Götalands län (länsnummer -), undantaget laxvattendragen enligt avsnitt. Endast två lokaler i Lillån (huvudflodområde, biflöde ) har ett avrinningsområde > km. Dessa redovisas med gruppen < km. Materialet redovisas fördelat på två avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km < km Abborre Benlöja Braxen Färna Gers Grönling Havsnejonöga Id Lax Mört Nejonögon Ruda Spigg Skrubba Stäm Ål Öring,8,,,9,,8 7,,,9,,, 97,,,7,8,7,7,7,,7, 9,9 9,, 7,,9 7, 8,7 98, Kräftor,, Ej fångst,8 9 9
32 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km < km % % 7 9% 9 9 konfidensintervall,,-,,,-, Högsta värde Täthet (antal individer per m) av de sex vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring totalt Öring totalt < km < km < km < km < km % % 7 9% 9,,,,, 8, 9,,7,, 88,,,7 9,8,, 7,,9, 9,, 9,,8,, 9, 8,,,7 78, 7,,8 8, 9,8,9,,8, 99, 787,, 9,,7 8, 8,8 9,7 9,9 8,,,,8,9 7,9 9, 9,7
33 LAX Lax + Lax + < km Lax >+ < km Lax >+ < km Lax totalt < km Lax totalt < km < km % % 7,,,,9,, 7,,,9,,7,,, 7, 9,8,,,7 9,, 9, 9%,9,8,,8, 8, 9 8,,7 9, 9,, 79,,9,8 8, 9,, 7,,,, 9, 8,, ÅL, GÄDDA & ELRITSA Ål Ål < km < km < km < km < km < km % % 7 9% 9,,7,9,,, 8,8 9,,,,,,9,,, 9,8 9,8,,,,7,,, 8,,,,,,8,,,,7,7,,8,,,7 9,,,,7,,,, 87, 7,,,,9, 8,, 7 7 NEJONÖGON Nejonögon Nejonögon < km < km % % 7 9% 9,,,, 7,,8, 8,9,,8,9,7,, 9,8,, 9,, 8
34 7. Insjööringvattendrag 7. Södra Sverige Urval Vattendrag med insjövandrande öringpopulationer (det räcker om en del av populationen vandrar) från Östergötlands till och med Värmlands, Örebro och Västmanlands län (länsnummer -9). I Stockholms län fanns inga vattendrag med insjövandrande öring i detta material. Klarälven med Höljan och Gullspångsälven som hyser lax redovisas ej (de ingår i avsnitt.). Från fyra vattendrag fanns lokaler med avrinningsområden > km. Dessa vatten; Sommens Svartå, (huvudflodområde 7); Heligeån i Mörrumsån (8), Dalslands kanal (8) samt Tidan (8) redovisas ihop med storleksklassen < km. Materialet redovisas fördelat på tre avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km, < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km < km < km Abborre Asp Benlöja Braxen Bäckröding Färna Gers Harr Id Lax Mört Nejonögon Regnbåge Sandkrypare Sarv Spigg Sutare Vimma Ål Öring,7,7 8, 9,,,,,,,7, 7, 9,7,,,,,9,,8,,,7, 7, 9,,,,, 8,7 9,,9,,8,,,,,,,,8, 7, 8,,,,9,,, 9,9 Kräftor,,7, Ej fångst, 7, 7 87
35 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km % % 7 9% 9,9 9 konfidensintervall,7-, Högsta värde 7 < km < km,8 7 8,,,-,,,-, Täthet (antal individer per m) av de sex vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km < km < km %,,,,,7,,, % 8,8,,7, 8,,,8,,,,,7 9,,,,,,7,,,, 7 78,8, 7,7,, 7,,,9,7 7, 9,9 8, 9% 9, 7, 9, 9, 9,7,9 7, 9,9,,,, 88, 7,, 7,7 9, 77,,8, 7,, 78,9,7,7,8,,,8,,9,, 87,,7,
36 ELRITSA, NEJONÖGON & SIMPOR < km Nejonögon Nejonögon Nejonögon < km < km < km < km %,7,,,7,,,8,7, %,,,,8,,7,,,,,,,8,,,,,7,,,,, 7,,,,,,,7,,,8, 7,, 7 9%, 9,8, 9, 7, 87,,7,,7,,,,, 8, 99,,9,7 9,, 9, 7,9, 8, 9,9 7, < km < km < km < km 8,, 8,,7,8,7,9,, 7, GÄDDA & LAKE < km < km % %,,,,,,,,,,,,,,,,,,,9,,,8,,,,7,,9,9, 7 9%, 9,,,,,,,9,,9,9,8 9,9,8,,,, < km < km < km < km,7,,,,8,, 8
37 7. Norra Sverige nedom fjällområdet Urval Vattendrag med insjövandrande öringpopulationer (det räcker om en del av populationen vandrar) från Dalarnas till och med Norrbottens län (länsnummer -). Lokalerna har grovt klassats ligga nedom fjällområdet utgående från en övre höjdgräns på 7 möh (meter över havet) i Dalarna, möh i Jämtland, möh i Västerbotten och möh i Norrbotten. Sjutton lokaler hade avrinningsområden > km. Dessa lokaler redovisas ihop med storleksklassen < km. Det var lokaler i Vietasätno och Suorgejåhka (Luleälvens huvudflodområde; 9), i Pite älv (huvudflodområde ), Hårkan (Indalsälvens huvudflodområde; ) samt i Sörälven (Dalälvens huvudflodområde; ). Materialet redovisas fördelat på tre avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km, < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art Abborre Benlöja Bäckröding Gers Harr Mört Nejonögon Regnbåge Röding Spigg Stäm Öring Kräftor Ej fångst < km < km < km,, 7,,9,7,,,, 7,, 9,, 7,,,,9,, 7,, 9,8, 9,,,8 7, 8,9 8,,,,,8,, 9,,8 88,9,,8,7 9, 7
38 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km < km < km % % 7 9% 9,7 9 konfidensintervall,-,8 Högsta värde 9,7 7,7,,-,,,-, Täthet (antal individer per m) av de sex vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km < km < km %,8,,,8,,,, %,,, 9,,,,,, 9,,8, 8,,,, 9,, 8,,, 7,,,9, 7,9,,,,, 8,, 9% 9 8,9, 77, 98,,,,,,,,,9,9 7,9 9,,, 7,8 78, 79,,7 8, 8,8,, 9,9 8,,,,9,9,,9 8, 8,,
39 HARR Harr + Harr + < km Harr + Harr >+ < km Harr >+ Harr >+ < km < km Harr total Harr total Harr total < km < km < km %,7,,,7,, %,,,,,,,,7,9,,,,,,, 7 9%,8,8,8,,,,8,,,8 9,, 7,,, 8,,,8, 9,, 9 < km < km,,,,,,,,, SIMPOR & ELRITSA < km < km < km < km < km < km %,7,,,,, %,7,8,7,,9,,8,,,,,,,7,,, 7,,,,,,, 7 9%,,, 9,,8,, 9,,, 7, 8, 9, 9, 9,9,8,,,8,7 7,8 8, 9,, GÄDDA & LAKE < km < km < km < km %,,,,,, %,,,,,,,,,,,,,,,,9,,7,,,,8,,8 7 9%,7,9,8,,,,9,,,,,,9,, 8,9 7, 9 < km < km,,,,9,,
40 7. Norra Sverige fjällområdet Urval Vattendrag med insjövandrande öringpopulationer (det räcker om en del av populationen vandrar) från Dalarnas till och med Norrbottens län (länsnummer -). Lokalerna har grovt klassats ligga inom fjällområdet utgående från en nedre höjdgräns på 7 möh i Dalarna, möh i Jämtland, möh i Västerbotten och möh i Norrbotten. Alla lokaler hade avrinningsområden < km. Materialet redovisas fördelat på tre avrinningsområdesklasser (avrinningsområdesklass < km, < km, < km). Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km Bäckröding Röding Öring < km < km,,9 7,, 8,,9 8, 9,,,8 77, 7 9 Kräftor Ej fångst Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km % % 7 9% 9, 9 konfidensintervall,-, < km < km,,-,,,9-,7 Högsta värde
41 Täthet (antal individer per m) av de fem vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km < km < km % %,,8,,,,,,7,7,7,,,,,8,,,8,8,,, 8,,,9,, 7,7,, 9,,,, 7,, 9%,8,,9,8, 9, 9 98, 7,,8 8,,,,9,,7, 7, 9,9,,,7, Röding >+ Röding >+ Röding >+,8 8, RÖDING Röding + Röding + Röding + < km < km < km < km < km Röding tot Röding tot Röding tot < km < km < km %,,,,,, %,,9,8,8,,,,7,,,9 7,,,7,,,7,9,7 9% 9,9 7,, 8,8 9,9 9,,,8 8,,9,8,,9 7,,7 < km SIMPOR, ELRITSA & LAKE < km < km < km < km < km < km < km < km % %,,,,7,8,,,,,8,8,8,,,,7,8,7,, 7,9,,,8,7 7 9%, 8,,,8,,,8 7,,9, 9 < km 7,,, 9
42 8. Strömöringvattendrag 8. Södra Sverige Urval Alla vattendrag i Stockholms till och med Västmanlands län (länsnummer -9) där inte lax förekommer eller där öringpopulationen inte definierats som havsvandrande eller insjövandrande. 8 lokaler hade avrinningsområden > km, men de har sammanförts med lokaler med avrinningsområden < km. Av dessa lokaler var det stora flertalet belägna i huvudfåran av större åar uppströms definitiva vandringshinder, exempelvis Emån, Alsterån, Mörrumsån, Nissan och Säveån. Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km < km < km Abborre Asp Benlöja Braxen Bäckröding Färna Gers Groplöja Grönling Gös Harr Id Mal Mört Nissöga Nejonögon Regnbåge Ruda Sandkrypare Siklöja Stäm Spigg Sutare Vimma Ål Öring,,,,,, 7,, 8,,,, 78,7,,,,9,, 8,,,,,8,8 9,7,, 9,,,,,,, 7,8 78,,,, 7,,,,,,,,,,8,,, 7,,,,,, 8, 7, Kräftor 8,9, 8, Ej fångst, 78,8,7 7
43 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km % % 7 9% 9, 9 konfidensintervall,-,7 Högsta värde 78 < km < km 7,,-,,,-, 8 7 Täthet (antal individer per m) av de sju vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km < km < km %,7,, %, 8,,,,.8,9,,,8,,8,7,,9,,,,,9,7,,,9, 7 7,7,8,8 9,8,, 8,,, 8,8,7, 9% 9, 9, 8, 9,,,7, 8,,, 9,8,7 7, 7, 7,,, 8,8, 9,8,9 8,,,7,,8,,,,,,,,8,8 8,
44 ELRITSA, ABBORRE & MÖRT < km < km Abborre Abborre < km < km Abborre < km Mört < km Mört < km Mört < km < km %,7,,,,,,,, %,,,,9,,9,,,,,,,,,,,,,8 8,,8 9,,7 8,,,,7,7,7,,,,,,,8 7 9%,8 87,7 8,8 79,, 7,,,,9,7,,,,8,,,8, 9 7, 8,,9 9,8 7,,,9, 7, 98, 8,, 9, 77, 7, 7, 8,7 9,8,,,9 9,,, LAKE, GÄDDA & SIMPOR < km < km < km < km < km < km < km %,,,,,,,8,, %,7,,,,,,9,8,,,,,,7,,,,,,,,,,8,8,, 8,,,,,7,,,, 7 9,,,7,,,,,,7 9% 9 8,, 8,9,, 8,, 8,8,,9,8,9 8,,, 8,7, 9,,,,7 8,9,,, < km < km 8,,8,9,7,8, 8,9,9 7,
45 8. Norra Sverige nedom fjällområdet Urval Alla vattendrag i Dalarnas till och med Norrbottens län (länsnummer -) där inte lax förekommer eller där öringpopulationen inte definierats som havsvandrande eller insjövandrande. Lokalerna har grovt klassats ligga nedom fjällområdet utgående från en övre höjdgräns på 7 möh (meter över havet) i Dalarna, möh i Jämtland, möh i Västerbotten och möh i Norrbotten. lokaler hade avrinningsområden > km, men de har sammanförts med lokaler med avrinningsområden < km. Flertalet av dessa lokaler var belägna i huvudfåran av större älvar/åar uppströms definitiva vandringshinder, exempelvis Pite älv med större biflöden ovan Storforsen, samt Juktån, Vojmån och Österdalälven. Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art Abborre Benlöja Braxen Bäckröding Gers Harr Id Mört Nejonögon Regnbåge Röding Sik Spigg Stäm Sutare Ål Öring Kräftor Ej fångst < km < km < km, 8,,,,9 7,,,9,7 79,,9,, 9,,8,,,8, 9,9, 8,,9,7,9, 9, 9,,,7 7, 7,,,,,, 77,8, 79,8,,8, 8,,
46 Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km < km < km % % 7 9% 9, 9 konfidensintervall,-, Högsta värde 8,,-,,,9-, 8 7 Täthet (antal individer per m) av de fem vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ Öring >+ Öring >+ Öring total Öring total Öring total Öring + < km < km < km < km < km < km < km < km %,,,7,,,8,, %,,,,7,, 9,,9,,7,,,7,,,,,, 7, 8,7,7 8,9,,7,9,,8,7,9,8 9% 9,, 8, 7,,9,8,9,7, 8,9 7,8,,7 8,, 8,8,,7,9,,9 8,9,9 8,, 8,,8,7,9,,7 8,9,,,9,
47 HARR Harr + Harr + < km Harr + < km Harr >+ < km Harr >+ Harr >+ < km < km Harr tot Harr tot < km < km Harr tot < km < km %,,, %,,,,,,,,,,,,,8,,,, 7,,8,,,,,,, 9%,9,8,9,,9,8 9,,8,,,7,9, 7,7,,,,,,8,,,,,,, SIMPOR, ELRITSA & LAKE < km < km < km < km < km < km < km < km < km %,,,,,,9,,,,,,,,,,,, %,,,9,,,,,7,,9,8,8,,,,,9,,,,,,,8,,, 7 7, 9, 9,,,,,,, 9% 9 7,8,, 7, 7,, 8,7,,9 88,,8,, 9,9,,,,8,,,, 9, 9,7,,,7, 9, 9, 8,7,,,
48 8. Norra Sverige fjällområdet Urval Alla vattendrag i Dalarnas till och med Norrbottens län (länsnummer -) där inte lax förekommer eller där öringpopulationen inte definierats som havsvandrande eller insjövandrande. Lokalerna har grovt klassats ligga inom fjällområdet utgående från en nedre höjdgräns på 7 möh i Dalarna, möh i Jämtland, möh i Västerbotten och möh i Norrbotten. 7 lokaler hade avrinningsområden > km. Dessa redovisas ihop med lokaler med avrinningsområden < km. Förekomst av olika arter i % av elfisketillfällena Andel (%) av elfisketillfällen som olika arter fångats. Vidare anges andelen elfisketillfällen då ingen art fångades samt antalet ingående elfisketillfällen. Art < km < km Abborre Harr Röding Öring,7,7 7,,7 9,,7,,7,7,,9,9 8, Kräftor,7 7, Ej fångst Artantal exklusive kräftor Antalet fiskarter redovisade med percentiler resp aritmetiskt medelvärde och 9konfidensintervall. < km % % 7 9%,, 9,, < km 9 konfidensintervall,,9-,,,-, Högsta värde 7 7
49 Täthet (antal individer per m) av de fyra vanligaste arterna ÖRING Öring + Öring + < km Öring >+ < km Öring >+ < km Öring totalt < km Öring totalt < km < km % % 7 9%,,,, 9,,,,,,,7,,,8,, 9, 7,,,,, 8, 8,,,,,8,7,,, 9,,,8,9, 8,,8, 9,8,, 9, LAKE, SIMPOR & ELRITSA < km < km < km % % 7 9% 9,,,,,,,,,,9, 9,,8,,7,,,,,,,,,,,,,,, 9 < km < km < km 7 8
Aqua reports 2016:14. Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister. Perioden Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson
Aqua reports 2016:14 Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister Perioden 2008-2015 Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister Perioden
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
Fisk i kalkade vatten
Fisk i kalkade vatten Med fokus på vattendrag Erik Degerman Kort om uppföljning i teorin Vad är normalt? Varför skiljer det mellan lokaler? Försurningseffekter Kalkning Standardiserade metoder (Handledning
Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Länkar till övriga sidor i faktabladet
Län och huvudavrinningsområden i Sverige Faktablad nr 10 November 2002 Inledning Detta faktablad redovisar hur stor del av de svenska huvudavrinningsområdena som ligger i varje län Faktabladet kan också
Aqua reports 2013:18
Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Adress SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta
översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Öring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.
Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018
Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018 Inom en samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI har hydrografiska kartprodukter producerats under perioden 2013 2017, så att det i mars 2018 fanns data för
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor
VARIA 602:2 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Kartor Per Danielsson Jim Hedfors Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION
Elfisken i Emån från Em till Tingebro
Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter
Fiskundersökningar i Höje å 2004
Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Figur. Elfiskelokalen i Bäljaneå vid Hyllstofta (RO). Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem
Projekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2016
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Figur. Elfiskelokalen i Rönne å vid Västra Sönnarslöv (RO). Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Analys av nickel med ICP-MS
Analys av nickel med ICP-MS Kalciuminterferensens betydelse 1985-2007 Karin Wallman, Stefan Löfgren, Lars Sonesten och Christian Demandt Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala
Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Foto:Joel Berglund Johan Näslund Micaela Hellström Johan Spens Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald
Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Elfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2015
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet
Elfiskeundersökning i Vege å 2006
Elfiskeundersökning i Vege å 2006 resultat och en jämförelse med tidigare undersökningar Mikael Svensson MS NATURFAKTA 2007 1 Svensson, Mikael. 2007. Elfiskeundersökning i Vege å 2006 resultat och en jämförelse
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Elfiskeundersökning Piteälven
Elfiskeundersökning 2004-07 Piteälven Erik Sjölander 2007-11-25 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel &
Elfisken i Emån från Em upp till Tingebro
Elfisken i Emån 2012 - från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 från Em upp til Tingebro Meddelande 2014:10 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM
EMÅNS VATTENFÖRBUND ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM 2000 En undersökning av fiskfaunan vid tre lokaler Emån, nedströms Sjunnen Medins Sjö- och Åbiologi AB 1 Medins Sjö- och Åbiologi AB ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Information från Svenskt ElfiskeRegiSter. Artförekomst perioden i Svenskt ElfiskeRegiSter förändras arternas förekomst över tid?
Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2009 Artförekomst perioden 1988-2007 i Svenskt ElfiskeRegiSter förändras arternas förekomst över tid? Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson Fiskeriverkets
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Rapport 2016:6. Elfiske i Stockholms län Utvärdering av elfiske i 25 kustmynnande vattendrag
Rapport 2016:6 Elfiske i Stockholms län 2002 2014 Utvärdering av elfiske i 25 kustmynnande vattendrag Rapport 2016:6 Elfiske i Stockholms län 2002 2014 Utvärdering av elfiske i 25 kustmynnande vattendrag
Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015
Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015 Österlens Vattenråd Lund 2016-02-11 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 E-post: eklov@fiskevard.se
Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2011
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: -- Rönne å - vattenkontroll Resultat - fisk Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Merlobäckens biologiska förhållanden
2017-11-27 Merlobäckens biologiska förhållanden Överst en öring fångad i Merlobäcken 2017-10-24, därunder ett vuxet flodnejonöga i samband med lek och underst larver av flodnejonöga Erik Sjölander Fisk
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: -- Rönne å - vattenkontroll Resultat - fisk Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014
Fiskundersökningar i Helsingborgs kommun Lund 2015-01-28 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge
Elprovfiske Miljöövervakning av vattendrag i Östergötland
Elprovfiske 2015 2017 Miljöövervakning av vattendrag i Östergötland Rapportnummer 2018:3 Titel Författare Kontaktperson Webbplats Elprovfiske 2015 2017, Miljöövervakning i vattendrag i Östergötland Fredrik
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Bedömning av vattenregleringspåverkan med hjälp av elfiske
Bedömning av vattenregleringspåverkan med hjälp av elfiske publikationsnummer 2013:23 länsstyrelsen värmland Publ nr 2013:23 ISSN 0284-6845 Erik Degerman, Magnus Andersson, Erik Petersson, Berit Sers Sveriges
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Rapport 2014:18. Övervakning av fisk och miljö med elfiske i Dalarnas län en utvärdering
Rapport 2014:18 Övervakning av fisk och miljö med elfiske i Dalarnas län en utvärdering Omslagsbild: Mikael Lundberg på Länsstyrelsen elfiskar i Pillisoån. Foto: Ulrika Andersson. Rapporten kan laddas
Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Rapport 2012:85. Trender hos havsöring och lax i Västra Götalands län En rapport från den regionala miljöövervakningen
Rapport 212:85 Trender hos havsöring och lax i Västra Götalands län En rapport från den regionala miljöövervakningen Rapportnr: 212:85 ISSN: 143-168X Författare: Mikael Ljung Foto: Trollhättans kommun
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Nationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Rapport 2010:07. Fisk i vattendrag och stora sjöar. Metoder för övervakning
Rapport 2010:07 Fisk i vattendrag och stora sjöar Metoder för övervakning Rapport 2010:07 Fisk i vattendrag och stora sjöar Metoder för övervakning Foto omslag: Ove Klervall Utgivningsår: 2010 ISBN: 978-91-7281-378-6
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Hur stora är årsungar och fjolårsungar av öring vid elfiske?
Sötvattenslaboratoriets dnr: 22-2010 Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2010 Hur stora är årsungar och fjolårsungar av öring vid elfiske? Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson Fiskeriverkets
Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB
Ål l i fiskräknare? knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år
MILJÖÖVERVAKNING AV LAX I VÄSTERBOTTEN Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år Peter Rivinoja & Ulf Carlsson Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Rapport 59 Umeå 28 Effekter
Lönestatistik september Stockholms län Anställda inklusive chefer
Lönestatistik september 2018 Stockholms län Anställda inklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Fiskundersökningar i Sege å 2014
Fiskundersökningar i Sege å 2014 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Lund 2015-01-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Provfiske i Taxingeån 2015
En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223
Biotopinventering av Albäcken 2003
Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, www.fontinalis.se, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr: 883-5559 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps
Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner
Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald - hur
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.