Intersektionalitet. Dagens agenda. Syfte

Relevanta dokument
Dagens agenda. Genus och andra perspektiv på organisering. En avart av den externa kategoriseringen: diskriminering. Kategorisering. So what?

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Emilia Åkesson, Amphi Produk5on INTERSEKTIONALITET OCH VÅLD I NÄRA RELATION

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Genusteorier och internationella perspektiv

Organisering. Aida Alvinius.

Män, maskulinitet och våld

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Internationell politik 1

Perspektiv och teorier i internationell politik

Frida Dahlqvist

Feministiska rättsteorier del III: Genusvetenskap, maskulinetet, queerteori och intersektionalitet

Hur många har precis vaknat?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Critical Race teori del II

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Rapport från vithetshavet

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Critical Race teori del I

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Interkulturellt förhållningssätt

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo

Interkulturella läroprocesser och integrering

DANSTEORI. Ämnets syfte

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Vad förmedlar bilderboken? En analys av barnlitteratur ur ett intersektionellt perspektiv.

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

med intersektionellt perspektiv

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Förvirrande begrepp?

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

Gendering Practices. 120 högskolepoäng

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

ETT INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV PÅ JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT FRÅN TEORI TILL PRAKTIK- EN VÄGLEDNING 1(13)

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kursplan. Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för samhällsstudier

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Ordlista jämställdhet och mångfald

Teoretiska perspektiv

Att (sam) verka i offentlighetens tjänst Varför jämställdhet och jämlikhet är kvalitet för museer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Idrott, genus & jämställdhet

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp

samverkan motivera agerar

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Introduktion till intersektionalitet:

Jämställdhet som svensk självklarhet

Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ

Socialpolitik och välfärd

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Intersektionaliteti socialt arbete. Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap

Det sitter inte i väggarna!

Transkript:

Intersektionalitet FD Åsa-Karin Engstrand Företagsekonomi, IEI Dagens agenda Kategorier och kategorisering -varför? -hur? -konsekvenser Intersektionalitet -teorier som samverkar -exempel på forskning Hur går vi vidare? Syfte Att ge er verktyg för att kritiskt granska hur människor kategoriseras i organisationer och vilka effekter detta kan leda till Att ni ska reflektera kring hur ni kategoriserar dels er själva och andra

Lite bakgrund Kategori, grek. Kat.:gori a, egenskap Våra liv genomsyras av kategoriseringar! En myndighet för kategoriseringar! Tabellverket Grundades 1749 En stor befolkning ansågs av staten vara en grundförutsättning för en stor nation (merkantilism) Nordiska kriget skapade nöd och fattigdom Befolkningsantalet borde undersökas Grunden fanns i folkbokföringen (1686) Tabellverkets kategoriseringar a) Döpta och begravda fördelade på kön b) Döda fördelade på ålder, kön, dödsorsak c) Befolkningen efter kön och stånd (adel, präster, borgare, bönder)

1756 blev Tabellverket Tabellkommissionen 1858 blev kommissionen Statistiska centralbyrån Bakom varje klassificering och kategorisering finns en aktör/er! Varje kategori som förs fram kan ses som en värdering av något samtidigt som det marginaliserar och bortser från en annan kategori För varje individ eller grupp ger kategoriseringar fördelar eller nackdelar Varför kategorier? Kognitiv psykologi - Individen hanterar information genom kognitiva processer vari världen kategoriseras på ett bestämt sätt - Världen antas innehålla så mycket information att individen inte kan skapa mening i kaoset om hon inte använder kategorier - Individen vill reducera komplexitet

Diskurspsykologi - Våra sätt att förstå och kategorisera världen är historiskt och kulturellt specifika och därmed tillfälliga och möjliga, inte nödvändiga - Det är inte individens inre mentala processer som är centrala utan den sociala och kulturella miljö som individen agerar inom tillsammans med andra individer Hur görs kategoriseringar i organisationer? Kön: Your Concept Car (YCC), kvotering Etnicitet/ras: textilprojekt, etnicitetsdrivet företagande, mångfald Sexualitet: heterosexualitet, ex. klädkoder, övrig: Pridefestivalen Handikapp: ex. arbetshandikapp (Samhall), Paralympics Ålder: ex. Citibank, anställningspreferenser, seniorrabatt Konsekvenser Kategoriseringar bidrar således både till -Uteslutning, t.ex. rasism, sexism, homofobi och -Inneslutning, t.ex gayrörelsens framv äxt, fackföreningar, Black movement

Här bör man således skilja på -extern kategorisering och -självkategorisering Problem Generella kategoriseringar om människor påverkar hur vi ser på samhället och hur vi beskriver vår granne Kategoriseringar kan skapa stigmatisering genom att man förknippar en person med vad t.ex. statistik säger om en viss grupp Kategoriseringar öppnar upp för individer att identifiera sig med sin kategori snarare än med sina individuella möjligheter

Vilken kategori är viktigast? Forskning kring vad som skapar uteslutning och underordning kom till en början att fokusera på klass Efter stark kritik från den feministiska rörelsen blev kön (läs kvinnor) en viktig kategori Men Kritik mot forskning som förklarat organisatoriska fenomen utifrån en kategori, t.ex. kön USA: jur prof Kimberlé Crenshaw Etnicitet lyftes fram som en faktor som bör undersökas i samband med kön och klass Sexualitet lyftes också fram Således Intersektionalitetsperspektivet är -en kritik mot reducering av komplexitet Intersektionalitetsperspektivet betonar att -världen är komplex vilket innebär att människor inte kan reduceras som tillhörande en kategori (t.ex. kvinna)

Teorier som samverkar Teorier om klass Teorier om kön Teorier om etnicitet Teorier om sexualitet Klass Karl Marx (bl.a1867): Kamp mellan sociala klasser driver historien framåt Antonio Gramsci (1926-34/71): Subalterna klasser: de som inte uppnått klassmedvetande E.P Thompson (1963): Sociala klasser är en relation Guy Debord (1977): Skådespelssamhället, medborgarna är konsumenter, inte producenter Pierre Bourdieu (1984): klass är en fråga om historik, skolning och konsumtion

Dan Clawson (1980): kritiserade Webers teori om byråkrati. Byråkrati reflekterar behovet av kontroll över arbetstagarna Mark Banish (2000): hur taylorismen använts som ett verktyg för att kontrollera och dressera arbetarklassen Etnicitet Postkolonial teori: man bör beakta de västerländska samhällenas kolonisering när man analyserar organisation och organisering idag Olika discipliner integreras Den Andre Centrala forskare Frantz Fanon, fransman, född i Martinique (1963, 1986): psykiatriker, beskriver hur den kolonialiserade personen förvandlas till den Andre, icke-vite. Edward W. Said, amerikansk palestinier (1978): litteraturvetare, Orientalism : västerlandets skapande av bilden av Orienten

Gayatri Chakravorty Spivak (1999) Litteraturvetare, född i Indien, verksam som prof i USA Begreppet de subalterna Hur de subalterna marginaliseras bl.a i västeuropeiska klassiska texter ( non- Western women ) Stella Nkomo (1992, 1996): etnicitet har blivit marginaliserat inom organisationsteorin, vithet tas för givet Queer theory Sexualitet Judith Butler: amerikansk filosof, professor Gender Trouble (1990): -ifrågasatte feminismen och heterosexualiteten som norm -performativitet: kön som föreställning Tiina Rosenberg, professor (2002) Queerfeministisk agenda

Resultat: mer komplexa studier kön ålder klass Individens/gruppens överordning/underordning etnicitet handikapp sexualitet Intersektionella studier Adib & Guerrier (2003): The interlocking of gender with nationality, race, ethnicity, and class -hur hotellanställda definierar sig själva utifrån kön, klass, etnicitet beroende på vilka relationer de befinner sig i Göransson (2005): Makten och mångfalden -hur klass, etnicitet finns representerat bland män och kvinnor på toppositioner

Burrell & Hearn (1989): The sexuality of organization -konstruktionen av sexualitet existerar tillsammans med ålder, etnicitet, klass och kroppsförmåga Holmqvist (2005): Samhall: om att bli normal i en onormal organisation -etnicitet, klass och handikapp samverkar McDowell (1997): Capital culture -hur klass, kön och etnicitet spelar in bland anställda inom Londons finanskvarter

Cooke (2003): The denial of slavery in management studies -hur etnicitet och klass används i arbetsorganisation på plantager Förslag till hantering av kategorier och komplexitet Att vara medveten om befintliga, förgivettagna kategorier Att använda olikakategorier Att kombinera kategorier (hur går kategorierna in i varandra=intersektion) Att förstå att världen är inte färdig utan ständigt kan omtolkas Tack för er uppmärksamhet!