STRATEGISK INRIKTNING Förutsättningar Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2014 Strategisk plan med treårsbudget 2015-2017. Vid denna tidpunkt kunde inte hänsyn tas till Riksdagens beslut om skapandet av Region Östergötland och det regionala uppdraget hanterades därför i sedvanlig ordning separat i form av en bilaga; Treårsplan för Regionförbundet Östsam 2015-2017. framgångsfaktorerna i syfte att nå maximal styrningseffekt. Utveckling av kommande verksamhetsplaner för styrelser, nämnder och regiondirektör, bland annat med handlingsplaner och nyckelindikatorer. Denna översyn ska ske i nära samverkan med alla politiska partier inom Regionen, inledningsvis i första hand med den Politiska ledningsgruppen (PLG) men i slutändan ska hela regionfullmäktige involveras i arbetet. Delar av regionfullmäktiges sammanträde i april kan användas för detta ändamål. Den strategiska planen med treårsbudget 2016-2018 ska innefatta den nya visionen och de övriga förändringarna. Östergötland en växande region Östergötland ska vara en region där det är attraktivt att bo och leva, starta och driva företag, arbeta och engagera sig i civilsamhället. Genom att fler flyttar hit, fler företag etableras och fler får arbete, skapas ökad tillväxt i regionen. Det ger ökade skatteintäkter till vår gemensamt finansierade välfärd. Förutsättningarna har därefter förändrats i och med att Region Östergötland har skapats från år 2015. Bedömningen är att tiden inte medger en omarbetning av tidigare beslutade strategiska plan inför budgetåret 2015. Av samma anledning är inte heller en integrering av det regionala uppdraget möjlig att göra. En mer genomgripande förändring av strategiska planen kommer att genomföras för 2016-2018. Den tidigare beslutade strategiska planen ska gälla, kompletterad och aktualiserad i föreliggande Strategisk inriktning och finansplan för åren 2015-2017. UPPDRAG TILL NÄMNDER OCH STYRELSER Demokrati och styrning Regionstyrelsen ges i uppdrag att under våren 2015 genomföra en översyn avseende den styrningsmodell med styrkortsstruktur som utgör grunden för den strategiska planen med treårsbudget och därmed också den övriga styrningen via exempelvis verksamhetsplanerna för styrelse och nämnder. Översynen ska innefatta: En ny vision samt övergripande mål för Region Östergötland. En utveckling av styrkortets perspektiv. En genomlysning av de strategiska målen och Östergötland har många goda exempel på verksamheter som startats i liten skala och växt till stora företag med många anställda. Samtidigt finns många utmaningar, för att ytterligare stärka tillväxten i regionen. Det är nödvändigt att fånga upp de behov som länets företagare ser för att ytterligare kunna växa och anställa fler. Studenter och unga entreprenörer är också en viktig grupp att lyssna till. Inom Region Östergötland finns, framförallt vid Universitetssjukhuset, verksamheter på hög internationell nivå. Omfattande investeringar i säker och hållbar sjukvård sker på flera håll i länet, vilket inte bara påverkar den medicinska verksamheten, utan även är stora infrastrukturprojekt. Det bör därför bli allt tydligare att Region Östergötland med sin egen verksamhet är en viktig aktör för tillväxt och utveckling i länet. Regionutvecklingsnämnden ges därför i uppdrag att: Inrätta företagsdialoger med framförallt små och medelstora företag i Östergötland, i syfte att bättre fånga upp näringslivets behov i förhållande till regionen. Inför ett ungt tillväxtråd inom Region Östergötland, med studenter och unga entreprenörer. Inrätta en tillväxt- och logistikinkubator kopplad till Universitetssjukhuset i Linköping. 4
Ett brett och innehållsrikt kulturliv i hela regionen Ett rikt kulturliv är en viktig faktor för att stärka hälsan hos medborgarna i Östergötland, öka attraktiviteten att flytta till och besöka regionen samt att bidra till den ekonomiska tillväxten i länet. Region Östergötland har en nyckelroll i att främja ett högkvalitativt kulturbud i hela regionen. Regionutvecklingsnämnden ges därför i uppdrag att: Utreda formerna för hur projekten Dans i Öst och Film i Öst kan permanentas. Verka för att kultur, kulturarv och natur blir tydligare profilfrågor i den externa marknadsföringen av Östergötland. Inrätta Innovationssluss kultur för att främja ökat företagande inom de kulturella och kreativa näringarna i Östergötland. alla åldrar. Att underlätta för spontant resande är också viktigt. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ges därför i uppdrag att: Utreda möjligheten att betala bussbiljett med ordinärt betalkort, för att underlätta spontant bussåkande för såväl turister som östgötar. Sänka åldersgränsen för att räknas som senior från 70 år till 65 år. Tillgänglig kollektivtrafik En kollektivtrafik för hela regionens invånare kräver ett fortsatt tillgänglighetsarbete. Resenärer med funktionshinder ska känna sig trygga med att kunna få rätt information och vägledning. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ges därför i uppdrag att: Verka för att öka antalet anpassade bussar och hållplatser i regionen. Starta ett utvecklingsarbete för att utvidga tillgängligheten för resande med kognitiva funktionshinder. Se över definitionerna för en fullt tillgänglig kollektivtrafik. Effektiviseringar och fördelning av resurser Trafiksamverkan En fungerande kollektivtrafik kopplar samman regionens olika delar och förser invånarna med resor till jobb, studier och fritidsaktiviteter och bidrar till mindre miljöpåverkan. Det ska gå att förflytta sig inom regionen men även över regiongränsen utan större problem. Dessutom bör kollektivtrafiken bli det naturliga alternativet vid arbets- och studiependling. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ges därför i uppdrag att: Utveckla goda möjligheter för pendling över länsgränserna. Verka för fler omstigningspunkter i det regionala stomlinjenätet. Se över hur den anropsstyrda trafiken kan förenklas. Vidga uppdraget för kollektivtrafiken i den östgötska skärgården ytterligare. Smidiga betalsystem Hälso- och sjukvårdnämnden ges i uppdrag att under år 2015 genomföra ett utredningsarbete angående prioriteringar och effektiviseringar i vården. Tillämpliga delar kan inkluderas eller introduceras i 2015 års arbete med resursfördelningen men fullt genomslag förväntas till 2016. Utredningen ska ta fram en plan och en metodik för att utveckla den årliga resursfördelningen ( resursfördelningsärendet i hälso- och sjukvårdsnämnden), med syftet att en ökad andel av de totala resurserna ska fördelas på detta sätt. Målsättningen ska vara att resursfördelningsprocessen ska: Öka vårdens mervärde för patienterna och medborgarna samt stärka behovsstyrningen. Effektivisera vårdens administration och att vårdens kompetenser utnyttjas maximalt kostnadseffektivt. Ge långsiktiga förutsättningar när det gäller forskning, kompetensförsörjning och medicinsk utveckling. Ett enkelt, smart och mer sammanhållet biljettsystem är nödvändigt för att göra kollektiva resor attraktivare. Ny teknik ska tas tillvara och vara lättförståelig för 5
Utveckla akutprocessen Regionen har sedan tidigare påbörjat ett arbete i syfte att utveckla akutprocessen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att inom ramen för detta utvecklingsarbete särskilt utreda: Ökad valfrihet för patienten Möjligheten att välja vårdgivare är viktig för att patienterna ska få en ökad tillgänglighet, delaktighet och valfrihet men också för att förnya och utveckla hälsooch sjukvården samt ge medarbetarna flera arbetsgivare att välja emellan. Hälso- och sjukvårdnämnden ges därför i uppdrag att: Inför vårdval enligt LOV inom öppenvårdspsykiatri för vuxna, barn- och ungdomspsykiatrin och mödrahälsovården från och med den 1 januari 2016. Utreda förutsättningarna för att inför vårdval inom fler områden som t ex hud- och ögonsjukvården. Utredningen ska även analysera möjligheterna att införa vårdval inom områden där Regionen idag har avtal med externa leverantörer. Stärk tillgängligheten till vården Att korta väntetiderna i vården har varit ett högprioriterat område i den östgötska hälso- och sjukvården de två senaste mandatperioderna. Både egna östgötska tillgänglighetssatsningar och den tidigare Alliansregeringens kömiljard har varit betydelsefulla i arbetet. Goda resultat har också kunnat ses, där Östergötland kraftigt har stärkt tillgängligheten inom flera områden. Men det finns utmaningar kvar och därför ges Hälsooch sjukvårdsnämnden i uppdrag att: Inrätta en regional tillgänglighetssatsning med den nationella kömiljarden som modell. Skapa incitament för kvällsöppna vårdcentraler i regelboken för vårdval i primärvården. Utöka räddningstjänstens uppdrag vad gäller IVPA (i väntan på ambulans) för att öka tryggheten att få akut hjälp i hela länet. Hur integrationen mellan Jourcentralerna och akutmottagningar ska förbättras, t ex genom en samlokalisering av verksamheterna. Förutsättningarna för att patienterna ska komma till rätt vårdnivå, t ex genom att tillsammans med kommunerna utforma ett bättre beslutstöd. Hur flödena inom akutsjukvården kan utvecklas så att fler patientgrupper, t ex cancerpatienter, kan få ett snabbspår direkt till rätt avdelning utan att passera akuten. Inrättandet av vuxentraumateam på länets tre sjukhus. Barnsmärtenhet På Universitetssjukhuset i Linköping finns idag en barnsmärtenhet vars fokus är att förebygga och lindra akut, långvarig och återkommande smärta. En liknande barnsmärtenhet bör öppnas även på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, för att Region Östergötlands ska vara bättre rustad att möta barns behov i hela länet. Hälsooch sjukvårdsnämnden ges därför i uppdrag att: Inrätta en barnsmärtenhet vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Plan mot könsstympning och dess följdverkningar Hälso- och sjukvårdnämnden ges i uppdrag att: Undersöka möjligheten och behovet av en specialistmottagning för att ta hand om skador som uppstått i samband med könsstympning. Ge primärvården i uppdrag att arbeta med att förebygga könsstympning av flickor, i samverkan med skolhälsovården. En anpassad utbildning till personalen ska genomföras för att de bättre ska kunna dels förebygga könsstympning och dels hantera de situationer som uppstår när det gäller könsstympning. 6
Äldremottagningar Regionen har sedan tidigare påbörjat ett utvecklingsarbete i syfte att skapa förutsättningar för en framtida välfungerande och attraktiv primärvård. Vårdcentralen ska vara den naturliga och självklara ingången till hälso- och sjukvården. Inom ramen för detta arbete ges Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen i uppdrag att: Utreda förutsättningarna för att inrätta äldremottagningar i primärvården för att hålla samman vården för de mest sjuka äldre. Utveckling i samverkan med kommunerna En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och hälso- och sjukvården är av största vikt för att kunna ge en bra vård och omsorg, men även för att skapa vårdkedjor som håller samman och sätter patienten/ brukaren i fokus. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen får därför i uppdrag att starta en utvecklingsdialog med kommunerna kring: Medicinskt färdigbehandlade patienter både inom somatik och psykiatri. Möjligheterna till gemensam biståndsbedömning i hemmet. Samverkan mellan specialistvård och kommunens hemsjukvård. Medarbetare och kompetensförsörjning Region Östergötland utmärker sig som en attraktiv arbetsgivare. Alla medarbetare ska ges möjlighet att påverka sin arbetsplats, sin arbetssituation, sina utvecklings- och karriärmöjligheter och sin lön. Lönerna ska vara jämställda och konkurrenskraftiga, individuellt satta och påverkbara för en stark löneutveckling. För att säkra långsiktig kompetensförsörjning ges Regionstyrelsen därför i uppdrag att: Förbättra möjligheten för sjuksköterskor att få lön under specialistutbildning till t ex barnmorska eller distriktsjuksköterska, med villkor liknande ST-utbildningen för läkare. Utreda möjligheten att öppna upp utbildningsmottagningar likt de som framgångsrikt drivs vid vårdcentralen i Skäggetorp för andra yrkesgrupper än läkare, t ex sjuksköterskor. Verka för att Region Östergötland ska bli en bättre arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Lägga grund för möjlighet till utveckling, fortbildning och forskning inom alla yrkeskategorier och inom alla verksamheter. Språkutbildning för läkare Regionstyrelsen ges i uppdrag att under första halvåret av år 2015 utreda så att beslut kan tas för att samtliga läkare som rekryteras från annat land ska kunna genomgå en obligatorisk, förbättrad och mer utvidgad svenskutbildning, innan och under sin anställning. E-hälsa Att kunna vara delaktig i sin hälso- och sjukvård är viktigt för både pariteter och anhöriga, med detta gäller även inom andra områden. Ett medel för att uppnå detta är att utnyttja de tekniska möjligheter som finns, både när det gäller informationsteknologi och mobila tjänster för exempelvis hälsa. Regionstyrelsen ges därför i uppdrag att: Skyndsamt införa "journal på nätet" Fortsätta utvecklingsarbetet kring mobila tjänster för hälso- och sjukvården Identifiera ytterligare utvecklingsmöjlighet för informationsteknologi och mobila tjänster inom regionens ansvarsområden Initiera en aktiv samverkan inom området med länets kommuner Region Östergötland är länets största arbetsgivare och den viktigaste resursen i organisationen är medarbetarna. För att bibehålla erfarna medarbetare och locka kompetenta kandidater till nyrekrytering krävs det att 7
Lasarettet i Motala Det är viktigt att utveckla och stärka Lasarettet i Motala (LiM). För att säkra en hållbar verksamhet med hög kvalitet vid LiM behöver verksamheten utvecklas för att säkerställa kvaliteten och patientsäkerheten i det akuta omhändertagandet. Regionstyrelsen ges därför i uppdrag att inom ramen för det nuvarande utvecklingsarbetet för LiM utreda: Hur verksamheten kan utvecklas. Hur kompetensförsörjningen kan säkras. Vilka möjligheter alternativa driftformer kan ha för LiM:s långsiktiga utveckling. Hur patientsäkerheten och patienternas ställning kan stärkas. Antibiotikaresistens Sjukvården är idag helt beroende av antibiotika. Samtidigt ökar antalet fall av multiresistenta bakterier stadigt varje år, vilket riskerar att vi i framtiden inte kan behandla enklare infektioner. För att få bukt med antibiotikaresistensen krävs ett målmedvetet och brett angreppssätt. Regionstyrelsen ges därför i uppdrag att: Miljö- och klimat Arbetet med miljö- och klimat ska successivt öka under mandatperioden. Tidigare utredningar ska kompletteras med ny kunskap. Redan under 2015 ges Regionstyrelsen i uppdrag att förstärka miljöorganisationen i syfte att: Utreda förutsättningarna för införandet av ett certifierat miljöledningssystem på regionorganisationsnivå under 2016. Samordna och driva arbete mot målsättningen Klimatneutralt landsting 2020. Inventera omfattningen av regionorganisationens utsläpp av växthusgaser. Inleda en inventering av förekomsten av farliga ämnen (CMR cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen) i regionorganisationens verksamhet och i dess lokaler. Fortsätta och utveckla miljöutbildningen inom hela verksamheten. Utveckla miljöperspektivet vid upphandling för att minska materialets miljö- och klimatpåverkan. Kartlägga, implementera och samordna klimatanpassningsåtgärder inom smittskydd, fastigheter, hälso- och sjukvård med mera. Ha en beredskap att starta försök med bilpool. Öka kunskapen om antibiotikaresistens och genomföra informationsinsatser kring riskerna med överanvändning av antibiotika. Höja och förtydliga kraven på minskad förskrivning av antibiotika inom sjukvården Stoppa spridningen av multiresistenta bakterier inom sjukvården genom fortsatt stöd till de lokala STRAMA-grupperna (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Främja drivkrafter som gör det lönsamt att forska fram ny antibiotika. Minska spridning av läkemedelsrester, såsom antibiotika, ute i naturen. 8
FINANSPLAN Inledning I treårsbudget 2015-2017 fattades beslut om skattesats samt ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Finansplanen är en uppdatering av de övergripande ekonomiska förhållandena samt beslut om aktuella ekonomiska ramar för perioden 2015-2017. Det regionala utvecklingsuppdraget har inarbetats i finansplanen. Förändringen påverkar såväl ekonomiska ramar som skattesats. Samhällsekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden har under det senaste året förstärkts. Prognoserna under våren visade att svensk ekonomi återigen växer efter flera år av svag utveckling. Skatteunderlaget visade en positiv utveckling och prognosen som låg till underlag för treårsbudgeten visade att skatter och bidrag skulle öka, för Region Östergötland med 150-200 miljoner kronor. Ekonomin är fortsatt stark men utvecklingen förväntas bli något svagare än tidigare prognoser, vilket innebär att skatter och bidrag minskar. Skatteunderlaget beräknas växa med nästan 5 procent. Pris- och löneutvecklingen förväntas bli låg under de närmaste åren, vilket gör att den reala tillväxten är relativt god på runt 2 procent 1. Sett över tid, från början av 2000-talet, ser vi under de kommande åren en stabil skatteunderlagstillväxt på en realt hög nivå. Utvecklingen är positiv men det är fortsatt mycket stor osäkerhet beroende på hur den internationella konjunkturen utvecklas men även beroende på hus-hållens konsumtion och hur den påverkas av exem-pelvis finansiell oro. Utdebitering Region Östergötlands utdebitering av skatt uppgår år 2015 till 10,70 kronor per skattekrona, vilket motsvarar 10,70 procent av den beskattningsbara inkomsten. Utdebiteringen är 3 öre högre än nivån för år 2014, och i jämförelse med beslut i treårsbudget. Den höjda utdebiteringen beror på ett utökat regionalt utveck-lingsansvar. I och med bildandet av Region Östergötland överförs viss verksamhet från kommunerna till Region Östergötland. Kommunerna sänker skatten med motsvarande nivå. Utdebiteringsnivån ska ligga fast på 10,70 kronor per skattekrona under hela budgetperioden. Balanskrav Enligt lag ska landstinget/regionen ha ekonomisk balans vilket innebär att resultaträkningen ska visa överskott. Ekonomiska underskott ska återställas senast tre år efter det år då underskottet uppstått. Region Östergötland budgeterar ett positivt resultat för de kommande tre åren samt har redovisat överskott de senaste tre åren. Det egna kapitalet beräknas vara positivt från år 2015 och uppgå till 426 miljoner kronor år 2017. Region Östergötland uppfyller därmed balanskravet. Ekonomiska förutsättningar jämfört med treårsbudget I jämförelse med treårsbudgeten revideras de ekonomiska förutsättningarna enligt följande. Skatter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Sammantaget bedöms intäkterna av skatter, kommunalekonomisk utjämning (skatteutjämnings-systemet) och generella statsbidrag att minska med cirka 20 miljoner kronor år 2015. År 2016 och 2017 beräknas minskningen till 40 miljoner kronor. Särskilda statsbidrag och insatser Regeringen presenterade sin budgetproposition den 23 oktober 2014. I propositionen finns ett antal förslag som påverkar Region Östergötland framför allt genom att ett antal specialdestinerade statsbidrag tillkommer och att några avvecklas. I och med att villkoren för fördelning av de nya statsbidragen inte är definierade samt att det råder ett osäkert läge med en minoritetsregering har inga av de nya förslagen inarbetats i denna budget. Förändringarna hanteras först efter att Riksdagen fattat beslut om budgeten, genom att inarbetas i treårsbudget 2016-2017 eller genom tilläggsbeslut under våren. Sedan tidigare antas Region Östergötland erhålla 105 miljoner kronor i specialdestinerade statsbidrag. Bedömningen är att nivån för de specialdestinerade statsbidragen kommer att vara oförändrad. 1 SKL Ekonominytt 12/14 9
Statsbidrag läkemedel Statsbidraget för läkemedel regleras enligt separat avtal. Avtalet för år 2014 och framåt är inte färdigförhandlat. Bidraget antas ligga fast på samma nivå som antogs i treårsbudgeten. Löne- och prisökningar Landstingsindex för år 2015 fastställs till 2,8 procent. Nivån är oförändrad i jämförelse med treårsbudgeten. Prisutvecklingen beräknas bli lägre än vad tidigare prognoser visade, vilket innebär en minskad kostnad motsvarande 30 miljoner kronor år 2016 och 20 miljoner kronor år 2017 Investeringar Investeringarna är oförändrade i förhållande till treårsbudgeten. De budgeterade investeringarna under perioden uppgår till 1 650 miljoner kronor år 2015, 1 870 miljoner kronor för år 2016 och 1 740 miljoner kronor år 2017. Av den totala investeringsvolymen utgör investeringar i fastigheter 1 125 miljoner kronor år 2015, 1 345 miljoner kronor år 2016 och 1 240 miljoner kronor år 2017. De omfattande investeringarna i fastigheter beror på tidigare fattade beslut; ombyggnad av Universitetssjukhuset i Linköping, nybyggnad och teknisk upprustning av Vrinnevisjukhuset i Norrköping, nybyggnad av Rätts-psykiatriska regionkliniken i Vadstena men även pågående fastighetsutvecklingsplan/generalplan för Lasarettet i Finspång. Reserveringar för driftkostnadskonsekvenser av investeringsprojekten finns avsatta inom finans-förvaltningen. I samband med att verksamheterna flyttar in i nya, verksamhetsanpassade, lokaler läggs ett rationaliseringskrav motsvarande 10 procent av driftkostnadsökningen. Pensionskostnader och principer för budgetering och redovisning Pensionskostnaderna är lägre under de kommande tre åren, i genomsnitt 126 miljoner kronor, i jämförelse med tidigare prognos. År 2018 beräknas dock kostna-den öka och ligga högre än tidigare beräknad nivå. Kostnaden för pensioner varierar på grund av att pensionsförvaltarnas prognoser påverkas av förändrade antagande. Värdering av åtgärder för att möta eventuellt högre kostnader år 2018 fattas längre fram under budgetperioden. Regionen tillämpar rättvisande redovisning (fullfonderingsmodellen) för budgetering och ekonomisk redovisning. Fullfondering innebär att det totala pensionsåtagandet för landstingets medarbetare redovisas i balansräkningen och att resultaträkningen påverkas av den totala pensionsförändringen. Utökat regionalt utvecklingsuppdrag Det regionala utvecklingsuppdraget som från och med 2015 ingår i Region Östergötlands uppdrag omfattar totalt 245 miljoner kronor. Sedan tidigare har lands-tinget bidragit med 136 miljoner kronor genom ett medlemsbidrag till Östsam. Från 2015 övertar regionen det regionala uppdraget inom länets kommuner, vilket motsvaras av skattehöjningen på 3 öre, 24 miljoner kronor. Därutöver ingår det statliga kulturanslaget enligt samverkansmodellen, 67 miljoner kronor samt externa intäkter på 10 miljoner kronor. Landstinget har under 2014 fattat beslut om att utöka bidraget till den regionala utvecklingen med 8 miljoner kronor i och med bildandet av scenkonstbolaget. Östsam har under de senaste åren redovisat en obalans i ekonomin och har för år 2014 lämnat en budget på minus 6 miljoner kronor. Underskottet hanteras genom samordningsvinster inom såväl den politiska organisationen som stabsfunktionen och påverkar inte nivån på satsningar inom regionalutveckling. Sammantaget utökas det regionala utvecklingsuppdraget med 10 miljoner kronor. Gemensamma intäkter och kostnader Region Östergötlands finansiella intäkter förväntas ge en genomsnittlig avkastning på 3,5 procent. De finansiella intäkterna ökar något på grund av att placerade medel ligger på en högre nivå än förväntat på grund av såväl bättre resultat år som lägre investeringsnivåer. Omkostnader kopplade till beslutade fastighetsinvesteringsprojekt bedöms bli högre. Sådana omkostnader är exempelvis nedskrivning, driftkostnader för färdiga men inte i anspråkstagna lokaler och verksamhetsutvecklingsprojekt för bättre processer och flöden i de nya lokalerna. Projektomkostnader finansieras till del med överskott inom landstingsgemensamma intäkter. Östgötatrafiken har reviderat sin prognos för de kommande tre åren. Kostnaden beräknas bli 20 miljoner kronor lägre än tidigare bedömning. Produktionsenheternas ekonomiska resultat I treårsbudgeten för åren 2015-2017 antas det ekonomiska resultatet för landstingets produktionsenheter (inklusive regionsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, trafik- och samhällsplaneringsnämnden samt 10
regionutvecklingsnämnden) vara i balans. Helårsbedömningen för verksamhetens samlade resultat (exklusive styrelse och nämnder) är, efter augusti månad, minus 175 miljoner kronor. Orsaken till underskottet är betydande ekonomiska obalanser för ett antal sjukvårdande produktionsenheter. Dessa enheter ska i sina respektive verksamhetsplaner för år 2015 redovisa handlingsplaner för att uppnå ekonomisk- och verksamhetsmässig balans. Planerna kan i de fall regionstyrelsen bedömer att så är lämpligt avse en längre tidsperiod än ett år. Detta bör kompletteras med en redogörelse av mer långsiktiga utmaningar och åtgärder inom olika perspektiv, detta för att skapa en hållbar utveckling som innebär en ekonomi och verksamhet i balans även på sikt. Ekonomisk bedömning för budgetperioden De i finansplanen redovisade förändringarna jämfört med treårsbudgeten ger följande ekonomiska effekter år 2015-2017 (mkr): + = ökade intäkter eller minskade kostnader - = minskade intäkter eller ökade kostnader Reserveringar Inom finansförvaltningen finns 126 miljoner kronor avsatt för eventuella kostnader för de insatsområden och uppdrag som redovisas i denna Strategisk inriktning och finansplan. De avsatta medlen kan även utnyttjas för andra specifika satsningar, engångsinsatser och oförutsedda behov. Reserveringar innefattar även medel för att möta eventuella ekonomiska obalanser i verksamheten under år 2015. Medlen kan efter beslut i regionstyrelsen fördelas till de angivna områdena. Reserverade medel för kommande driftskostnader av fastighetsinvesteringar är oförändrade i jämförelse med treårsbudget. För år 2016-2017 finns medel avsatta för årliga satsningar på 100 miljoner kronor inom hälso- och sjukvård. Reserveringar finns även riktade till trafik- och samhällsplaneringsnämnden för nya operatörs-avtal samt MÄLAB-samarbetet. Samtidigt bygger ekonomin på en årlig reducering av kostnaderna med 50 miljoner kronor från och med år 2016. Reduceringen måste hämtas hem genom effektivisering och/eller prioritering. Slutgiltigt ställningstagande kring satsningar samt kostnadsreduceringens storlek och inriktning fattas i samband med kommande treårsbudget. Ramförstärkningar Utöver de resursförstärkningar som beslutades i treårsbudgeten förstärks hälso- och sjukvårdsnämnden med 36 miljoner kronor. 25 miljoner kronor avser utbildningssatsningen i primärvården som beslutades redan i augusti. Regionstyrelsen förstärks med 16 miljoner för specifika satsningar. Därutöver tilldelas regionstyrelsen ett engångsanslag på 29 miljoner kronor. Medel för förstärkningarna fanns reserverade i treårsbudgeten. Region Östergötlands ekonomi bedöms för de kommande tre åren vara stabil och något förbättrad i jämförelse med treårsbudgeten. Sammantaget innebär de ekonomiska förutsättningarna att Region Östergötland klarar såväl investeringar som att möta nya behov inom angelägna utvecklingsområden med en ekonomi balans. Det nuvarande finansiella målet om ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag uppnås år 2015. År 2016 och 2017 nås ej målet utan resultatet motsvarar 1,4 procent respektive 0,6 procent. Försvagningen i ekonomin beror på att beslutade fastighetsinvesteringar aktiveras och ger ökade driftkostnader. År 2018 försvagas ekonomin ytterligare och resultatet bedöms vara negativt. Ekonomin har dock en stabilitet då det finns grundförutsättningar med ett positivt eget kapital och det finns reserveringar till stor del av planerade satsningar. Åtgärder kan dock komma att behöva vidtas för att en få långsiktigt hållbar ekonomi. En ny prövning görs i samband med treårsbudget 2016-2018. Trots att avsättningar finns för årliga förstärkningar samt reserveringar för att möta ökade driftskostnader utifrån beslut, måste verksamheten fortsatt fokusera på effektiviteten i processerna. De stora utmaningar som 11
vården står inför, med nya identifierade behov liksom nya behandlingsmetoder och nya läkemedel, kommer inte att kunna lösas med resurstillskott utan måste till stor del hanteras inom befintliga ekonomiska resurser. Ekonomin är stark i och med att det finns reserveringar för planerade satsningar och oförutsedda behov samt att regionen från år 2016 kommer att ha ett positivt eget kapital. Regionen har trots detta stora utmaningar. Kostnadsutvecklingen är fortsatt mycket hög och måste brytas samtidigt som det kommer att krävas åtgärder för att komma till rätta med befintlig obalans inom ett antal produktionsenheter. Ekonomiska ramar Nedan presenteras ramar styrelse och nämnder för år 2015-2017. I regionbidrag 2015 ingår tekniska justeringar och beslut under år 2014. Av tabellerna framgår beslut i samband med treårsbudget samt nya beslut i denna finansplan. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämndens ram reduceras med 20 miljoner kronor på grund av justerat avtal till Östgötatrafiken. Ramen justeras därutöver för det utökade regionala uppdraget samt med indexuppräkning för år 2015. Regionstyrelsen Regionstyrelsens ram utökas med 16 miljoner kronor år 2015 på grund av satsningar inom patientsäkerhet, utökning av Clinicum samt beslut om nya arvodesbestämmelser. Regionstyrelsen tilldelas även ett engångsanslag på 29 miljoner kronor. Ramen justeras för det utökade regionala uppdraget samt med index-uppräkning för år 2015. Regionutvecklingsnämnden Ramen för regionutvecklingsnämnden uppgår till 215 miljoner kronor. Del av verksamhet har överförts från regionstyrelsen till regionutvecklingsnämnden. Under året har landstingsstyrelsen fattat beslut om en utökad ram på 8 miljoner kronor till följd av inrättande av scenkonstbolaget. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens ram utökas med 11 miljoner kronor för nya satsningar. Totalt förstärks hälso- och sjukvårdsnämnden med 36 miljoner kronor i jämförelse med treårsbudget varav 25 miljoner kronor avser utbildningssatsningen i primärvåden som beslutades redan i augusti. Därutöver räknas ramen upp med index för år 2015. De aktuella ekonomiska ramarna för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, trafik- och samhälls-planeringsnämnden samt regionutvecklingsnämnden framgår av bilaga 2. 12
Resultat Med de förutsättningar som beskrivs i denna finansplan beräknas följande ekonomiska resultat (sammanställd redovisning, fullfondering): År 2015 2016 2017 Resultat 235 mkr 175 mkr 80 mkr Region Östergötland redovisar årliga överskott under hela budgetperioden, vilket innebär att regionen lever upp till balanskravet enligt kommunallagen. Det egna kapitalet kommer att vara i balans under 2015. År 2017 beräknas det egna kapitalet uppgå till plus 426 miljoner kronor Komplett resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning framgår av bilaga 1. Motsvarande underlag enligt blandmodellen redovisas i bilaga 4. 13
BESLUT Landstingsstyrelsen föreslås tillstyrka landstingsfullmäktige BESLUTA att anta strategisk inriktning och finansplan för åren 2015-2017, att fastställa ekonomiska ramar för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden år 2015-2017, att uppdra till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden att utifrån sina ansvarsområden utarbeta verksamhetsplaner med budget för år 2015 i enlighet med antagen Strategisk inriktning och finansplan, Strategisk plan med treårsbudget 2015-2017 samt Treårsplan för Regionförbundet Östsam 2015-2017 samt att fastställa skattesatsen för år 2015 till 10,70 kronor per skattekrona. 14
Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen 2015 Region Östergötlands mest omfattande uppdrag är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård och tandvård. Regionen ska leda det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar utveckling i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter och uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa. Regionen ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Regionens uppdrag regleras av kommunallagen, hälsooch sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientlagen, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt annan lagstiftning som är relevant för verksamheten. Region Östergötland är en demokratiskt styrd organisation där skiljelinjen mellan politikernas och verksamhetens uppgifter ska vara tydlig. Det är de förtroendevaldas uppgift att ange mål på kort och lång sikt, fördela resurserna och att följa upp resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande organ och fastställer långsiktiga mål, skattesats och ekonomiska ramar för regionens verksamhet. Därutöver beslutar också fullmäktige om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen, har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut. I praktiken innebär ansvarsfördelningen i många fall att styrelse och nämnder arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. Beställare- och utförmodellen utgör grund för styrningen för hälso- och sjukvårdsnämnden. För att öka det demokratiska inflytandet finns beredningar och utskott inrättade under styrelse och nämnder. Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län som beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen. Regiondirektören leder den verkställande tjänstemannaorganisationen där regionens sjukvårdande produktionsenheter är utförare och svarar för regionens egen produktion av hälso- och sjukvård. Därutöver anlitas externa utförare. Regionens ledningsstab utgör ett övergripande tjänstemannastöd för styrningen och verkställandet av de politiska uppdragen. Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamhet är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget som redovisar regionens vision som
konkretiseras i strategiska mål inom fyra olika perspektiv vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har, i och med sitt hälso- och sjukvårdsuppdrag, ett stort ansvar för perspektivet Medborgare. Även regionstyrelsen, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett ansvar i detta perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser inom respektive ansvarsområde. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Regionstyrelsen och nämnderna har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision och strategiska mål beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner vilka utvecklingsområden som insatser behöver inriktas på. Detta görs i form av så kallade framgångsfaktorer. På tjänstemannanivån kompletterar regiondirektören, genom regiondirektörens verksamhetsplan, de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer. Denna verksamhetsplan är i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner, vilka i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen.