Sanningstabell. En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false)

Relevanta dokument
IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Switch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist

Digital Design IE1204

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck

D0013E Introduktion till Digitalteknik

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Digital- och datorteknik

Switchnätsalgebra. Negation, ICKE NOT-grind (Inverterare) Konjunktion, OCH AND-grind. Disjunktion, ELLER OR-grind

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

Digital elektronik CL0090

Digital Design IE1204

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

De grundläggande logiska grindarna

Digital Design IE1204

Digital- och datorteknik

Digitalteknik F4. NOR-labben. Digitalteknik F1b bild 1

F5 Introduktion till digitalteknik

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Digital- och datorteknik

IE1204 Digital Design

Digitalteknik syntes Arne Linde 2012

F5 Introduktion till digitalteknik

INNEHÅLL. Inledning...1. Talsystem...2. Logiska funktioner Logiska kretsar i praktiken Elektrostatisk urladdning (ESD)...

Introduktion till logik

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Tentamen i Digital Design

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Digitalteknik F2. Digitalteknik F2 bild 1

IE1204 Digital Design

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Tenta i Digitalteknik

Digital- och datorteknik

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Tenta i Digitalteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Tenta i Digitalteknik

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Grundläggande digitalteknik

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

2.1 Disjunktiv och konjunktiv normalform

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

Quine McCluskys algoritm

Inledning. Kapitel 0. Det finns tre typer av regler- och styrproblem

IE1204/IE1205 Digital Design

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Digital- och datorteknik

Digitalteknik. Talsystem Grindlogik Koder Booles algebra Tillämpningar Karnaughdiagram. A.Lövdahl

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Digital Design IE1204

Tenta i Digitalteknik

Digital- och datorteknik

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

IE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Digital och Datorteknik

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Digital elektronik CL0090

Översikt, kursinnehåll

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Kursens mål: Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dator teknik. Digital teknik. Dig o Dat = DoD

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

ÅBO AKADEMI LOGIKSTYRNING. Hannu Toivonen Jari Böling. Augusti Biskopsgatan 8 FIN Åbo Finland

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

Kursens mål: Grundläggande Datorteknik. Kursens Hemsida. Fatta hur en dator är uppbyggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW)

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

Transkript:

Sanningstabell En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false) ND OR

Logiska grindar ND-grinden (OCH) IEC Symbol (International Electrotechnical Commission) 0 0 0 0 1 0 1 0 0 1 1 1 & Traditional (merican) Symbol =

Logiska grindar OR-grinden (ELLER) IEC Symbol (International Electrotechnical Commission) 0 0 0 0 1 1 1 1 0 1 1 1 1 = + Traditional (merican) Symbol

Logiska grindar inverterare NOT (ICKE) Inverterare (Inverter) 0 1 1 0 IEC Symbol (International Electrotechnical Commission) 1 Traditional (merican) Symbol =

Vilken funktion har grindnätet? x 1 f

Sanningstabell x 1 f x x 1 2 f ( x x 1, ) 2 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 1 1 0 1 0 0 0 0 1

Flera grindnät kan implementera samma funktion! a) x 1 f f =x 1 + x 1

Flera grindnät kan implementera samma funktion! a) b) x 1 x 1 f =x 1 + x 1 f g f = g x2 x1 f g 0 0 1 1 0 1 0 0 1 0 1 1 1 1 1 1 g = x 1 +

oolesk algebra Eftersom flera grindnät kan implementera samma funktion, så vill man hitta den mest kostnadseffektiva implementeringen Grindnäten kan bli mycket stora En matematisk bas behövs så att automatiseringen av grindnätsoptimering kan genomföras med datorer

nalys och Syntes Syntes Konstruktion av ett grindnätverk som implementerar en given logisk funktion nalys Framtagandet av den logiska funktionen för ett existerande grindnätverk

Hur kan följande sanningstabell implementeras med logiska grindar?

Hur kan följande sanningstabell implementeras med logiska grindar? 1. Ta fram den logiska funktionen. f = x 1 + x 1 + x 1

Hur kan följande sanningstabell implementeras med logiska grindar? 2. Gör en direkt implementering av den logiska funktionen. f = x 1 + x 1 + x 1 x 1 f

Hur kan följande sanningstabell implementeras med logiska grindar? 2. (ättre) Minimera den logiska funktionen f = x 1 + x 1 + x 1 = x 1 + x 1 + x 1 + x 1 Lägg till redundant term x 1 (7b) = x 1 ( + ) + (x 1 + x 1 ) Distribution (12a) = x 1 1+1 (8b) = x 1 +

Hur kan följande sanningstabell implementeras med logiska grindar? 3. Implementera den minimerade funktionen f = x 1 + x 1 f Mycket enklare implementering!

Diskussion: lgebraisk manipulering lgebraisk manipulering av logiska uttryck kan leda till effektiva implementeringar Men: För större nätverk kan det bli mycket svårt att identifiera möjliga optimeringar Vi behöver en metod som fungerar för alla kombinatoriska nätverk!

Mintermer och Maxtermer = 1 = 0

Introduktion SP och PS Följande logisk funktion ska beskrivas med ett booleskt uttryck

Sum of Products SP (SOP) m 1 m 4 m 5 m 6 f = x 1 x 3 + x 1 x 3 + x 1 x 3 + x 1 x 3 = m(1,4,5,6)

Sum - of - Products En summa av produkter (sum-of-products) är en logisk funktion f som bildas genom att summera produkttermerna så att f blir 1 om en av produkttermerna blir 1. - Följande förkortningar används SOP (engelska) och SP (svenska) I SOP-normalformen är alla produkttermer mintermer - Det benämns även som disjunktiv normalform

Logiska grindar NND-grinden 0 0 1 0 1 1 1 0 1 1 1 0 = IEC Symbol (International Electrotechnical Commission) & Traditional (merican) Symbol

Logiska grindar NOR-grinden IEC Symbol (International Electrotechnical Commission) 0 0 1 0 1 0 1 0 0 1 1 0 = + 1 Traditional (merican) Symbol

ara en typ av grind behövs! För att implementera en boolesk funktion behövs det bara NND- eller NOR-grindar NOT = ND = OR =

DeMorgans teorem - bubbelgrindar x 1 x 1 x 1 (a) x 1 = x 1 + (DeMorgan (15a)) Inverterade ingångar x 1 x 1 x 1 En NND är en bubbel-or (b) x 1 + = x 1 (DeMorgan (15b)) En NOR är en bubbel-nd

Inverterare med NND = = =

ND-grind med NND-grindar = = =

OR-grind med NND-grindar = + = + = =

Logiska grindar XOR-grinden Exklusivt ELLER IEC Symbol (International Electrotechnical Commission) 0 0 0 0 1 1 1 = 1 0 1 1 1 0 = + Traditional (merican) Symbol

Logiska grindar XNOR-grinden IEC Symbol (International Electrotechnical Commission) 0 0 1 0 1 0 1 1 0 0 1 1 1 Traditional (merican) Symbol = = +

Sammanfattning Logiska funktioner kan beskrivas med boolesk algebra Det finns logiska grindar för de vanliga booleska funktioner En logisk funktion kan uttryckas och skrivas om mha boolesk algebra till - SOP-form (Summa av min-termer) eller - POS-form (Produkt av max-termer)