Digital Design IE1204
|
|
- Pernilla Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Digital Design IE24 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier
2 IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM F F Ö6 KK3 LAB3 FSM, VHDL introduktion F2 Ö7 F3 Asynkron FSM Ö8 F4 tentamen Minnen Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom igen efteråt!
3 Detta har hänt i kursen Talsystem: Decimala, hexadecimala, oktala, binära (75,5) = ( AE.8) = (256.4) = (.) AND OR NOT EXOR EXNOR Sanningstabell, mintermer Maxtermer PS-form SP-form demorgans lag Bubbelgrindar Fullständig logik NAND NOR
4 Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Styrning Laddning Source Drain Omkopplare Kan leda ström (ström=laddning/tid) Principskiss för SiGe transistor (KTH)
5 Varför CMOS? CMOS-Transistorer är enkla att tillverka CMOS-Transistorer är gjorda av vanlig sand => billigt råmaterial En transistor är lätt att få att fungera som en switch (omkopplare)
6 P och N MOS-transistorer Pull Up Pull Down laddning laddning laddning laddning
7 Strukturen av en CMOS-krets Två olika nät: PMOS gör kretsens utgång NMOS gör kretsens utgång
8 Inverteraren V DD T En CMOS-krets består av både PMOS och NMOS-kretsar. CMOS står för (Complementary MOS). V x V f x T T 2 T 2 on off off on f (a) Circuit (b) Truth table and transistor states Area: A inverter = 2 Transistors
9 Inverteraren V x V DD T OFF V f x T T 2 T 2 ON En CMOS-krets består av både PMOS och NMOS-kretsar. CMOS står för (Complementary MOS). on off off on f (a) Circuit (b) Truth table and transistor states Area: A inverter = 2 Transistors
10 Inverteraren V DD T ON V x V f x T T 2 T 2 OFF En CMOS-krets består av både PMOS och NMOS-kretsar. CMOS står för (Complementary MOS). on off off on f (a) Circuit (b) Truth table and transistor states Area: A inverter = 2 Transistors
11 CMOS-inverterarens spänningsnivåer Utspänning V f V x V DD T V f T 2 Inspänning V x
12 Typiska signalnivåver för CMOS V Hmax Utgångsspänningar V O och ingångsspänningar V I passar varandra som hand i handske, och med marginal! V OHmin V OLmax Marginal er! V IHmin V ILmax V Lmin Matningsspänning 5.V 3.3V.8V V HMAX V IHMIN V LMAX V LMIN...
13 En instabil punkt! V out VDD CMOS-kretsen har en mycket stabil överföringsfunktion Vid V in =V DD /2 finns en instabil punkt, då både T och T 2 leder. Om en krets tillfälligt fastnar i detta läge så inträder ett tillstånd som kallas för metastabilitet. VDD Instabil punkt V in Om detta tillstånd varar för länge så kan transistorerna i kretsen skadas pga den höga strömmen. Vi återkommer till metastabilitet
14 CMOS - Dynamisk förlusteffekt! Klassisk CMOS har bara förlusteffekt precis vid omslaget. Förlusteffekten P F blir proportionell mot klockfrekvensen! P V f C 2 f C P f F F C DD f C V Power 2 DD losses Clockfrequency Supply Voltage
15 Snabbfråga: Vilken grind? VDD VA VB VO V A V B V O V SS () V SS () V SS () V DD () V DD () V SS () V DD () V DD () VSS
16 Snabbfråga: Vilken grind? VDD ON ON VA OFF VO VB OFF VSS V A V B V O V SS () V SS () V DD () V SS () V DD () V DD () V SS () V DD () V DD ()
17 Snabbfråga: Vilken grind? VDD OFF ON VA OFF VO VB ON VSS V A V B V O V SS () V SS () V DD () V SS () V DD () V DD () V DD () V SS () V DD () V DD ()
18 Snabbfråga: Vilken grind? VDD ON OFF VA ON VO VB OFF VSS V A V B V O V SS () V SS () V DD () V SS () V DD () V DD () V DD () V SS () V DD () V DD () V DD ()
19 Snabbfråga: Vilken grind? VDD OFF OFF VA ON VB ON VO VSS V A V B V O V SS () V SS () V DD () V SS () V DD () V DD () V DD () V SS () V DD () V DD () V DD () V SS ()
20 NAND-grinden VDD VA VB VO V A V B V O V SS () V SS () V DD () V SS () V DD () V DD () V DD () V SS () V DD () V DD () V DD () V SS () VSS Area: A NAND = 4 Transistors
21 AND-grinden! VDD VO VA VB AND NOT VSS Area: A AND = 6 Transistors!
22 NOR-grinden VDD VA VB VOH V A V B V OH V SS () V SS () V DD () V SS () V DD () V SS () V DD () V SS () V SS () V DD () V DD () V SS () VSS Area: A NOR = 4 Transistors
23 Negativ logik? Man kan också vända på begreppen och låta L (låg spänning) representera en logisk :a och låta H (hög spänning) representera en logisk :a. Detta kallas för negativ logik. En AND-funktion blir då en OR-funktion och vice versa. Negativ logik eller positiv logik är egentligen egalt, men av tradition använder man sig av positiv logik.
24 Three-state? En CMOS-grind kan förutom eller även förses med ett tredje utgångstillstånd Three-state Z ( = frånkopplad utgång ). Om många utgångar kopplas ihop till samma tråd ( buss ) så kan ju bara en av utgångarna åt gången få vara aktiv. De övriga hålls i Threestatetillståndet.
25 Three-state? En CMOS-grind kan förutom eller även förses med ett tredje utgångstillstånd Three-state Z ( = frånkopplad utgång ). Om många utgångar kopplas ihop till samma tråd ( buss ) så kan ju bara en av utgångarna åt gången få vara aktiv. De övriga hålls i Threestatetillståndet. ON ON
26 Three-state? En CMOS-grind kan förutom eller även förses med ett tredje utgångstillstånd Three-state Z ( = frånkopplad utgång ). Om många utgångar kopplas ihop till samma tråd ( buss ) så kan ju bara en av utgångarna åt gången få vara aktiv. De övriga hålls i Threestatetillståndet. OFF OFF
27 Three state Z Y = A Y ='Z' Connected inverter Unconnected inverter
28 Transmissionsgrinden (Pass gate) E A Q A E Q E Utan att gå in på kretsdetaljerna så består en transmissionsgrind av en PMOS-transistor i parallell med en NMOS-transistor. Grinden styrs med E (och E ) och är då att jämföra med en vanlig kontakt. En signal kan gå från A till Q, men även baklänges från Q till A. Transmissionsgrindskopplingar utnyttjar färre transistorer än andra grindar, men har sämre drivförmåga. Area: A TG = 2 Transistors
29 ( Transmissionsgrinden ) E E A OFF Q A Q OFF E E V A V E V OH L L Z L H L H L Z H H H A E E Q Transmissions grinden kan ses som en switch A Q som styrs av en signal E och dess invers E.
30 ( Transmissionsgrinden ) E E A ON Q A Q ON E E V A V E V OH L L Z L H L H L Z H H H A E E Q Transmissions grinden kan ses som en switch A Q som styrs av en signal E och dess invers E.
31 ON ( Inside story ) OFF E Transmission gate ON, both transistors are in parallell and contribute to the low On resistance of the switch. V S, V D V S, V D E The switch will work in both directions!
32 Vad är en multiplexor, MUX? En multiplexor är en dataväljare. Q=XS+YS X Y Q X Y Q S S
33 Förenklat ritsätt Exempel: MUX X Y Q X Y S Q Q=XS+YS S X Y S Bubbla Q Av inverteraren blir endast ringen kvar. Mellanliggande ledningar underförstås.
34 MUX med transmissionsgrind 2 MOS Sel X 2 MOS 2 MOS Y Q Area: A mux = 6 Transistors
35 MUX med transmissionsgrind 2 MOS Sel X Y 2 MOS ON OFF 2 MOS X Q Area: A mux = 6 Transistors
36 MUX med transmissionsgrind 2 MOS Sel X Y 2 MOS OFF ON 2 MOS Y Q Area: A mux = 6 Transistors
37 XOR med transmissionsgrind A B 2 MOS 2 MOS 2 MOS 2 MOS F = A B Area: A XOR = 8 Transistors Knappast självklart?
38 ( XOR med transmissionsgrind ) A B F F = B F = B
39
40 Fördröjningar i kretsar Alla ledningar i elektronikkretsar har kapacitans. Det tar ett tag för spänningar att nå slutvärdet. Dessa fördröjningar i kretsar och mellan kretsar begränsar snabbheten.
41 Typiska fördröjningar NAND,NOR, NOT NOT NAND-NAND AND-OR XOR,XNOR,MUX T NAND=standard T ½ T, T (om NAND-grind) 2T (2 NAND i rad) XOR,MUX (med TG) 2T 4T, 3T (NAND-NOT+NOR-NOT) 3 5T
42 Optimerade strukturer för MUX DeMorgan AND-OR NAND-NAND Area: A MUX = =2 Transistorer Delay: T MUX = 5T NAND Area: A MUX =2+4+4 = = Transistorer Delay: T MUX = 3T NAND Area: A MUX = 6 Transistorer Delay: T MUX = ~2T NAND Bäst!
43 Optimerade strukturer för XOR DeMorgan Area: A XOR = =22 Transistorer Delay: T XOR =5T NAND Area: A XOR = =2 Transistorer Delay: T XOR =3T NAND Nand only Area: A XOR = =6 Transistorer Delay: T XOR =3T NAND Area: A XOR =8 Transistorer Delay: T XOR =~2T NAND Bäst!
44 Fan-out och Fan-in Fan-out - en utgång driver många ingångar. Utgången lastas ned med summan av ingångarnas kapacitanserna => fördröjningen T blir last-beroende. Fan-in - en grind har många ingångar. Detta medför att den har fler inre kapacitancer => den inre fördröjningen T i (även kallad den intrinsiska fördröjningen) blir större.
45 Grindar med flera ingångar VA VB VC T i 3-input NAND VDD VQ Lång rad av seriekopplade transistorer ger långsam funktion! Spänningsdelning. Låg spänning över varje transistor VSS Man använder sällan grindar med fler än fyra ingångar.
46 Hög Fan-in löses med trädstrukturer Bara en kontakt?
47 Hög Fan-in löses med trädstrukturer 2
48 Hög Fan-in löses med trädstrukturer 2 3
49 Hög Fan-in löses med trädstrukturer 2 3 4
50 Hög Fan-in löses med trädstrukturer Nu fem kontakter!
51 Hög Fan-in löses med trädstrukturer DeMorgan Till priset av ökat grind-djup (fördröjning) ( c) b a c b a = ) ( ) ( d c b a d c b a = d c b a d c b a = + ) ( ) (
52 Fler trädstrukturer a + b + c + d = ( a + b) + ( c + d) a b c d = ( a b) ( c d) Till priset av ökat grind-djup (fördröjning), men effekten av inre kapacitanser hade blivit värre. a b c d = ( a b) ( c d) Kan Du bevisa dessa likheter?
53 Fan-out Antalet grindar som en grind driver betecknas som fan-out Alla grindar som drivs ökar den kapacitativa lasten x N f To inputs of n other inverters x V f To inputs of n other inverters C n = n C (a) Inverter that drives n other inverters (b) Equivalent circuit for timing purposes
54 Fan-out Fördröjningen för olika fan-outs V f for n = V DD V f for n = 4 Gnd Time
55 Buffer En buffer är en krets som implementerar funktionen f(x) = x ( det vill säga ut = in ) Idén med bufferten är att ökar drivförmågan av kapacitativa laster - För att öka drivförmågan så använder man större transistorer - Buffrar kan dimensioneras så att de kan driva större strömmar
56 Hög Fan-out använd buffer W 3W x En f x En f Z Z En x f Non-inverting Buffer High-Fan-Out Buffer Tri-state Buffer
57 Critical path (den längsta vägen) f = + + x x x2 x x2 x x2 x x x 2 f Vilken väg till utgången tar längst tid? x x x 2?
58 Critical path f = + + x x x2 x x2 x x2 x x x 2 f x x x 2 passerar alla var sin NOT, AND, och OR, på vägen mot utgången f, men x 2 belastas av tre ingångar, x och x bara av två. Critical path blir x 2!
59
60 Look-up-tables (LUT) Programmable cells / / / A LUT with n inputs can realize all combinational functions with n inputs The usual size in an FPGA is n=4 f / x 2 x Two-input LUT
61 Ex. XOR-funktion Programmed values Multiplexer x x 2 Two-input LUT f x x2 f
62
63 74-series standard chips
64 Standardkretsarna används mest som reservdelar Inte så dyra! Men många fler än skolorna behöver kretsarna. Det finns många kvar i lager
65 Implementering av en logisk funktion V DD 744 f = + x x x 2 2x x x 2 x 3 f
66 Hur testar man logiska funktioner? Man kan koppla upp funktionen och kontrollmäta! På kopplingsdäck: Kapsel layout: x x x 2 2x3 f = +
67 Hur testar man logiska funktioner? Inför laborationerna simulerar vi funktionerna med LTSpice! f = = + x x x 2 2x3
68 Kommer Du ihåg? Trevägs ljuskontroll Brown/Vranesic: 2.8. Antag att vi behöver kunna tända/släcka vardagsrummet från tre olika ställen. x 3 x 2 f x x 2 x 3 f x
69 Trevägs ljuskontroll x x 2 x 3 f f = m(,2,4,7) = xx2 x3 + xx2 x3 + xx2 x3 + xx2 x 3
70 NAND-NAND Om vi byter till NAND-NAND så behövs bara en sorts grindar. x x 2 x 3 f
71 Du måste skriva dit pinn-nummer i schemat annars kommer Du att villa bort dig! 2: 2:2 2:3 2:2 x 3 :2 : :4 :3 :2 :3 2: 2: 2:9 3: 3:3 3:2 # #2 #3 #4 3:3 3:4 3:5 2:8 3:2 3:6 4: 4:2 4:4 4:5 4:6 x x
72 På kopplingsdäck
73 Simulera sanningstabellen Något som Du vill fråga om?
74
75 Sammanfattning Logiska grindar kan implementeras med CMOS-teknologin CMOS-kretsar har en fördröjning CMOS-kretsar förbrukar relativ lite effekt
76 Facebooks första serverhall i Luleå. Argumenten är kylan och ett elnät som inte haft avbrott sedan 979.
77 Facebooks serverhall i Luleå Driften av de tusentals servrarna slukar enorma mängder energi. Fullt utbyggd kräver anläggningen 2 MW, mer än SSAB:s stålverk!
78 Hur skulle världen vara utan CMOS?
79
Transistorn en omkopplare utan rörliga delar
Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe transistor (KTH) Varför CMOS? CMOS-Transistorer är enkla att tillverka CMOS-Transistorer är gjorda av vanlig sand =>
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merIE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES
IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe ( KTH )
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F4 Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F10 Tillståndsautomater del II william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F9 Tillståndsautomater del1 william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. Kandidatinriktningen: Informations- och Kommunikationsteknik F3 Asynkrona sekvensnät del 2 william@kth.se
Läs merGrindar och transistorer
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.
Läs merLaboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F5 Digital aritmetik I william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Läs merIE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F3 Asynkrona sekvensnät del 2 william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL0090 Föreläsning 2 2007-0-25 08.5 2.00 Naos De logiska unktionerna implementeras i grindar. Här visas de vanligaste. Svenska IEC standard SS IEC 87-2 Amerikanska ANSI/IEEE Std.9.984
Läs merHambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0
1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F9 Tillståndsautomater del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7
Läs merSwitch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist
Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen = = Symbol S Implementering av logiska funktioner Switchen kan användas för att implentera logiska funktioner Power
Läs merMaurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist
Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! En funktion av fyra variabler a b c d Sanningstabellen till höger innehåller 11 st 1:or och 5 st 0:or. Funktionen kan uttryckas
Läs merD0013E Introduktion till Digitalteknik
D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F5 Digital aritmetik I william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algera, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kominatoriska kretsar F7
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F2 Asynkrona sekvensnät del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F2 Asynkrona sekvensnät del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merLaboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:
Läs merF1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.
1 X2 IN Vdd OUT GND Översikt: F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p - Föreläsare: Bengt Oelmann - Kurslitteratur: "Principles of CMOS VLSI Design - A systems Perspective" - Föreläsningar: 16 - Räkneövningar:
Läs merDigital Design IE1204
igital esign IE1204 F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 igital esign F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Läs merIE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES
IE1205 Digital Design F2 : Logiska Grindar och Kretsar, oolesk Algebra Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen x
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merKombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline
Läs merÖversikt, kursinnehåll
Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Läs merTSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System
1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela
Läs merStyrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion iktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain gate drain source source En transistor kan användas på många olika
Läs merIE1204 Digital Design
IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM F0 F
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Läs merTalrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Talrepresentation Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers) ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude
Läs merTentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Läs merMintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist
Mintermer OR f 2 3 En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som tillsammans gör att termen antar värdet. SP-form med tre mintermer. f = m
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Professor i Elektronikkonstruktion Prefekt EIT Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex.
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 Kursomgång för IT, (ME), och IT-Kandidat, Kista. F11 Programmerbar logik VHDL för sekvensnät william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi,
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel
Läs merFöreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)
1 Föreläsning 4/11 Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska
Läs merLaboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,
Läs merSanningstabell. En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false)
Sanningstabell En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false) ND OR Logiska grindar ND-grinden (OCH) IEC Symbol (International
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik jörne Lindberg/Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.2 DIGITALTEKNIK Laboration D161 Kombinatoriska kretsar och nät Innehåll Uppgift 1...Grundläggande
Läs merFÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3
FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #4 Biträdande professor Jan Jonsson Instittionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola SP- och PS-form: Boolesk algebra Vid förra föreläsningen
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Läs merIE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering
IE25 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering Mintermer 2 3 OR f En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F Introduktion till Digitaltekniken william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 F7 F8 Ö4 F9 Ö5 KK LAB Multiplexor
Läs merRepetition delay-element
Repetition delay-element Synkront sekvensnät Klockad vippa Asynkront sekvensnät ett konstgrepp: Delay-element Andra beteckningar: Y och y Gyllene regeln Endast EN signal åt gången ändras Exitationstabell
Läs merCMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL
FÖRELÄSNING 6 CMOS-inverteraren CMOS-logik Parasitiska kapacitanser CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola ED351 Kretselektronik 1(46) CMOS-inverteraren (S&S4:
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digitl Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles lgebr, Grindr MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombintorisk kretsr F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multipleor KK2 LAB2 Låskretsr, vippor, FSM F10 F11 Ö6
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs merSMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1
SMD033 Digitalteknik Digitalteknik F1 bild 1 Vi som undervisar Anders Hansson A3209 91 230 aha@sm.luth.se Digitalteknik F1 bild 2 Registrering Registrering via email till diglabs@luth.se Digitalteknik
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Professor i Elektronikkonstruktion Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
Läs merFördröjningsminimering vid buffring. ON-resistansen. Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS. RAM-minnet
FÖRELÄSNING 7 Fördröjningsminimering vid buffring ON-resistansen Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS RAM-minnet Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(41) Fördröjningsminimering
Läs merIE1204/IE1205 Digital Design
TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller
Läs merRepetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL Michael Josefsson Här kommer några frågeställningar och uppgifter du kan använda för att använda som egenkontroll på om du förstått huvudinnehållet i respektive föreläsning.
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. F Introduktion till Digitaltekniken william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles
Läs merFÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA
Läs merDigital- och datorteknik
LEU Digital- och datorteknik, Chalmers, /6 Föreläsning # Uppdaterad 6 september, Digital- och datorteknik Föreläsning # Biträdande professor Jan Jonsson SP- och PS-form: Vid förra föreläsningen konstaterade
Läs merDigitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala System EDI610 Aktiv under hela första året, höst- och vår-termin Poäng 15.0 Godkännande; U,3,4,5 Under hösten i huvudsak Digitalteknik Under
Läs merOlika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren
FÖRELÄSNING 12 Olika sätt att bygga förstärkare Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln Till sist: Operationsförstärkaren Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merVHDL 1. Programmerbara kretsar
VHDL 1 Programmerbara kretsar CPLD FPGA VHDL Kombinatorik with-select-when when-else Sekvensnät process case if-then-else Programmerbara kretsar PLD = programmable logic device CPLD = complex PLD, i princip
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F11 Programmerbar logik VHDL för sekvensnät william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs mer5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen
5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning I en dator representeras det binära talsystemet med signaler i form av elektriska spänningar. 0 = 0 V (låg spänning), 1 = 5 V(hög spänning). Datorn kombinerar
Läs merSekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!
Läs merIE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)
IE25 Digital Design: F3: Asynkrona Sekvensnät (Del 2) Rep. Tillståndsmaskiner LT_I_EURO (a) (b) (c) COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT Tillståndsmaskiner styr sekvenser av händelser. Övergångar
Läs merIE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Läs merT1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F1 Introduktion till Digitaltekniken william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Ö2 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Aritmetik Ö3 F7 F8 Ö4 F9 Ö5 KK1
Läs merUndersökning av logiknivåer (V I
dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 3 Kombinatoriska nät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens namn: Kommentarer
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/10 2015 9.00-13.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist
Läs merElektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar
Översikt Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik unds universitet ite historik nmofet Arbetsområden pmofet CMO-inverterare NOR- och NAN-grindar MO-teknologi å och nu Metal-e-silicon
Läs merLåskretsar och Vippor
Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0
Läs merDesign av digitala kretsar
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.
Läs mer- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Professor i Elektronikkonstruktion Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att
Läs mer