IE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)
|
|
- Britta Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IE25 Digital Design: F3: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)
2 Rep. Tillståndsmaskiner LT_I_EURO (a) (b) (c) COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT COIN_PRESENT Tillståndsmaskiner styr sekvenser av händelser. Övergångar mellan tillstånd styrs av instignaler och nuvarande tillstånd Motsvarar program implementerat i digital hårdvara Exempel tillståndsmaskin Tillstånd (State) Ingångssignaler Nästa tillstånd (NEXT STATE DECODER) Tillståndsregister (STATE REGISTER) Utgångsavkodare (OUTPUT DECODER) Utgångssignaler Clk Synkront sekvensnät (Moore automat)
3 Rep. Asynkrona Sekvensnät Tillstånd (State) Ingångssignaler Nästa tillstånd (NEXT STATE DECODER) Tillståndsregister (STATE REGISTER) Utgångsavkodare (OUTPUT DECODER) Utgångssignaler Clk Synkront sekvensnät. Tillståndet låses i ett klockat tillståndsregister. Tillstånd (State) Ingångssignaler Nästa tillstånd (NEXT STATE DECODER) Utgångsavkodare (OUTPUT DECODER) Utgångssignaler Asynkront sekvensnät. Tillståndet återkopplas direkt.
4 Rep. Asynkrona Sekvensnät R Q S Q Exempel: SR vippa kan analyseras som ett asynkront sekvensnät Tillstånd (State) Ingångssignaler Nästa tillstånd (NEXT STATE DECODER) Utgångsavkodare (OUTPUT DECODER) Utgångssignaler Asynkront sekvensnät. Tillståndet återkopplas direkt.
5 Gyllene regeln Endast EN signal åt gången ändras
6 Rep. Asynkrona Sekvensnät Pga osäkerhet i fördröjningar antar vi att endast en insignal och tillståndsvariabel ändras i taget. (Hamming distance = ) A B C D Om flera tillstånd ändrades samtidigt skulle vi kunna få osäkra tillstånds övergångar (Race condition, Hazard) E F Exempel: Försöker vi gå från tillstånd A till tillstånd D (insignal ändras från ->) och signalerna inter är EXAKT synkroniserade blir insignalen (->->) eller (->->) hamnar vi antingnen i tillstånd E eller F. I en verklig implementering är inga signaler exakt synkroniserade, vi kan alltså inte garantera att vi kommer till tillsånd D.
7 Rep. Asynkrona Sekvensnät Samma sak på tabellform: Pres state Next State X= A A B C - B x B - E C x - C F Stabila tillstånd Vi kan inte garantera att vi kan komma till detta tillstånd x ej definierade av tillståndsgrafen (don t care) B E A C F Exempel: Försöker vi gå från tillstånd A till tillstånd D (insignal ändras från ->) och signalerna inter är EXAKT synkroniserade blir insignalen (->->) eller (->->) hamnar vi antingnen i tillstånd E eller F. I en verklig implementering är inga signaler exakt synkroniserade, vi kan alltså inte garantera att vi kommer till tillsånd D. D
8 Rep. Tillståndsminimering ND= N A/ D Två tillstånd kan vara ekvivalenta och minimeras. N B/ ND= D C/ Minimera för att förenkla tillståndsmaskinen ND= N N E/ D/ D D F/ Ex: Tillstånd C och F kan minimeras, eftersom godis skall matas ut om en dime matas in i automaten oberoende av tidigare tillstånd ND= ND= ND=
9 Hasard: Spikar på signalvärden När man konstruerar asynkrona kretsar så kan det händer att man få spikar (glitches) på signalvärden Detta beror på att olika signalvägar har olika fördröjningstider Fenomenet kallas för hasard (hazard) och kan elimineras med noggrann konstruktion 9
10 Snabbfråga Vilket tidsdigaram motsvarar bäst den signal som genereras av följande grindnät vid stigande flank? in Q in in in Q Q Q Alt: A Alt: B Alt: C
11 Snabbfråga Vilket tidsdigaram motsvarar bäst den signal som genereras av följande grindnät vid stigande flank? in x Q in in in Q Q Q x Alt: A PGA fördröjning i inverterare blir båda ingångarna till AND grinden ett kort tag Alt: B Alt: C Alt C tar ej hänsyn till fördröjning i AND grind
12 Olika typer av Hasard Statisk Statisk Dynamisk Dynamisk 2
13 Signal från detektor Exempel på möjliga problem Grindnät med hazard Räknare Problem: Om grindnätet genererar spikar kommer räknaren visa felaktigt antal detekterade partiklar ATLAS particle detector I askynkrona sekvensnät måste vi undvika hazard
14 Statisk Hasard Statisk Statisk knappar q Exempel: Trycker vi ned båda knapparna genereras alltid en kort puls på ugången eftersom vi inte kan trycka ned knapparna EXAKT samtidigt 4
15 Exempel Statisk Hasard Hasard kan uppträda vid nedanstående krest om vid övergången av x 3 x 2 x från => x 2 x p f x 3 q f x x2 xx 3 5
16 Tidsdiagram x 2 x p f f x x2 xx 3 x 3 q x p x x 2 x 3 q f Hasard t 6
17 Hur undviker man statisk Hasard? Möjligheten för statisk hasard finns om två intillliggande :or inte är täckta med en egen produkter i Sum of Products Därmed kan man ta bort risken för statisk hazard genom att lägga till en inringningar så att alla intillliggande :or är täckta med en egen inringning 7
18 Hasardfri krets (SOP) x 2 x p x p x 3 q f q Hasard-Cover x x 2 x 3 r r f t f x x2 xx 3 x2x3 8
19 Statisk Hasard i en POS-circuit Har man en Product of Sums (POS)-implementering så måste man se till att man alla bredvidliggande :or är täckta av en egen produktterm 9
20 Dynamisk Hasard En dynamisk hasard orsaker flera spikar på utgången En dynamisk hasard orsakas av kretsens struktur Dynamisk Dynamisk 2
21 Exempel: Dynamisk Hasard Följande ekvation osaker ingen hasard om man implementera det som AND-ORstruktur f x x2 x3x4 xx 4 2
22 Exempel: Dynamisk Hasard Men implementerar man ekvationen med följande flernivåslogik, så uppträder dynamsik hasard x x 2, x 3, x 4 One gate delay a b b c x x 2 x 3 a c d f d f x 4 22
23 Hur kan man undvika Dynamisk Hasard? Dynamisk hasard kan undvikas med två-nivåslogik Man måste vid minimering se till att kretsen är fri från statisk hasard, då finns det inte heller en dynamisk hasard! 23
24 Snabbfråga Vilket/vilka av följande grindnät kan ge upphov till hazard då x ändras? x x Alt: B x Alt: A Alt: C
25 Snabbfråga Vilket/vilka av följande grindnät kan ge upphov till hazard då x ändras? x x Alt: B a x b Alt: A Alt: C Risk för hazard då a= och b= Den extra grinden täcker inte detta fall (utan a= och b=)
26 När ska man tänker på hasard? I ett asynkront sekvensnät måste avkodaren för nästa-tillstånd vara hasardfri! Annars kan man hamnar i ett inkorrekt tillstånd För kombinatoriska kretsar är hasard inte viktigt eftersom utgången kommer efter ett kort tag stabiliserar sig I ett synkront sekvensnät är hasard inget problem, så länge man respekterar setup- och hold-tider (under dessa tider får hasard inte uppträda!) 26
27 Undvik Hasard! Statisk Statisk Dynamisk Dynamisk Statisk hasard orsakas av utelämnade primimplikanter Dynamisk hasard kan uppstå när man implementera kretsar med flernivåslogik. Två- nivåslogikkretsar som är fria från statisk hasard är också fria från dynamisk hasard. 27
28 Exempel på önskvärd hazard Clock in Data UWB On-Chip Antenna Pulse generators Exempel: Kommunikation med Pulsad Ultra Wideband Chipfoto
29 Spikar på utgången i ett asynkront sekvensnät Pres state Next State X= Q y 2 y Y 2 Y Man kan få utgångsspikar I ett asynkront sekvensnät när man byter från ett stabilt tillstånd till ett annat genom att passerar flera instabila tillstånd (Fenomenet är ingen hasard!).
30 Metastabilitet? Om Clk och D slår om samtidigt, vilket värde får då Q?
31 Metastabilitet (forts.) Denna instabilitet varar tills transistorerna i återkopplingen behagar gå åt ena eller andra hållet men det kan ta tid, och tiden beror bla på hur nära V DD /2 som låsningen skedde. Man kan likna situationen vid en boll som ligger på toppen en kulle eller en penna som balanserar på sin spets. Minsta störning kommer att få bollen eller pennan att falla åt ena eller andra hållet.? Om Clk och D switchar samtidigt, vilket värde får då Q? På vilken sida kommer bollen att trilla ner? 3
32 Inverterarens överföringsfunktion V out V DD 45 graders lutning Vin VDD T Vout T 2 V DD /2 Inom detta område är förstärkningen visserligen hög, men den är också ganska linjär. VSS V in V DD V T V IL V IH V DD -V T För att förstå metastabilitet krävs att grindar analyseras som analoga byggblock 32
33 Om metastabilitet... Q D C För att förstå vad metastabilitet innebär så kan vi tänka oss att insignalen D till latchen är väldigt belastad och därmed slår om mycket långsamt i förhållande till klockan. Antag vidare att klock-signalen C slår om precis när D är vid V DD /2. Då låser sig latchen vid det spänningsvärde som råkar finnas på D. Efter en tid slår latchen om till antingen eller. 33
34 Exempel Setup and Hold time Utgången stabiliseras alltid till ett logiskt värde, men det tar längre tid om setup och hold time är litet. På grund av process variationer är det också osäkert exakt vid vilken tidpunkt övergången mellan setup och hold sker. Q utgången får D ingångens värde Q utgången behåller sitt värde
35 Exempel: Time to Digital converter Används för att detektera tidsskillnad mellan två signaler, tex vid frekvenslåsning och i avståndsmätning Exempel vågform
36 Setup and Hold time (= metastabilitets-skydd) För att undvika samtidigt omslag/switchning, så måste setup and hold times garanteras: D Clk Setup time är den tid D måste vara stabil innan Clk ändrar värde Hold time är den tid D måste vara stabil efter Clk har ändrat värde Setup Hold time Om Setup and Hold times är uppfyllda, så kommer vippan (Flip-flop) att garanterat bete sig snällt/deterministiskt! 36
37 Asynkrona ingångar Dessvärre kan vi inte alltid garantera att en ingång är stabil under hela setup- och holdtiden Antag att du kopplar in en tryckknapp på D- ingången av en vippa Användaren kan trycker knappen när som helst, även under setup- och hold-tiden! Risken är att vippan hamnar i ett metastabilt tillstånd! 37
38 Synkronisering av asynkrona utgångar För att synkronisera asynkrona ingångar användar man en extra vippa på ingången Den första vippans utgång (A) kan hamnar i ett metastabilt läge Men om klockperioden är tillräckligt lång, så kommer den att stabiliseras innan nästa klockflank, så att B inte hamnar I ett metastabilt läge! Data (asynchronous) D Q A D Q B Data (synchronous) Clock Q Q 38
39 Exempel förbättrad SR-latch Konstruktion av set-dominant SR-latch Specifikation Konstruktionen är en speciell typ av SR-latch (det finns inte ett förbjudet läge ) Om S och R är så går latchen i SET-läge (Q = ) Latchen kan först gå till RESET-läge om. både S och R först sätts till S= och R= (Q = ) 2. R aktiveras (S =, R = ) Q =! Källa: Fletcher: Engineering Approach to Digital Design, Prentice-Hall, 98. Exempel.5 (pp 67).
40 Repris: SR-latch R S (a) Circuit Så länge man undviker insignalen S = R = ( = förbjudet tillstånd ) kommer utgångarna Q a och Q b att vara varandras inverser. Man kan då använda symbolen till höger. Q a Q b S R Q a / / (b) Truth table S R Q b SR-Latch S R (no change) Tar man signaler från låskretsar finns det således alltid inverser att tillgå! Förbjuden insignal S=R= Q Q a Q b? Q Q
41 Mer problem med SR-latchen R Q a S R Q a Q b / / (no change) S Q b (a) Circuit (b) Truth table Om man går från SR = till SR = är det en dubbeländring som krävs av insignalerna. Därför hamnar vi antingen i Q = eller i Q = ingen kan veta! Detta är ytterligare ett skäl till att förbjuda SR =.
42 SET-dominant SR-latch () () () () f SR( QQ) () () () Q= e () b () a () () c () () () () d () () Q= SR
43 Önskat beteende SR= Set-dominant SR-latch Vanlig SR-latch
44 SET-dominant SR-latch () e () () () () () () f b c () SR( QQ) () () () () () a d () () () a b c d e f a a c c a d d d f f SR( QQ) e e e e b b b b Q Q () SR Tillståndet e tar hand om fallet SR =
45 Kompatibilitet a () b () c () d () e () f () Det finns inga ekvivalenta tillstånd, finns det några Moorekompatibla tillstånd?
46 Kompatibilitet a () b () c () d () e () f () Många valmöjligheter a(): ad-b b(): a-eb b(): a-eb f(): afe- c(): cd-b d(): cde- b(): a-eb e(): -feb e(): -feb f(): afe-
47 Kompatibilitetsgraf Många valmöjligheter a () e () c () b () f () d () Nya beteckningar a (ab), e (ef), c (cd) Tre tillstånd kräver två tillståndsvariabler Y 2 och Y a c e a c a c c e SR( QQ) e e e a a a Q Q Reducerad flödestabell
48 Tillståndskodning Vald tillståndskod (Gray) a c y 2 y e a, e Q c Q Q Övergångs-tillstånd Utgångsavkodning y 2? Från c till e krävs det en dubbeländring av Y 2 Y detta ändras med hjälp av övergångstillståndet till två enkeländringar
49 Karnaughdiagram Y 2 Sy2 SRy Ry2 y Y Ry SR Hasardfria nät direkt!
50 Krets-schema y Y Y 2 Sy2 SRy Ry2 y Ry SR y y 2 2 Q Q Här har vi vår idiotsäkra SR-låskrets!
51 Otur!
52 En annan lösning? Förutom att lösa problemet med dubbeländringen, som vi redan löst, vill vi få så enkla nät som möjligt! Vad händer om vi skriver som instabilt tillstånd i ruta 3 (på ren spekulation att detta kommer att ge oss ett enklare nät)? Från i ruta 2 till i ruta 3 är en ofarlig dubbeländring. Blir det hamnar man stabilt i, blir det går man till och till sist stabilt till.
53 Nya Karnaughdiagram Från till är en ofarlig dubbeländring som till sist alltid leder till Y 2 Sy2 Ry Y Ry SR Enklare nät! Vi introducerade en ickekritisk Hasard och det gav oss större hoptagningar och ett enklare nät!
54 Idiotsäker och kompakt Y Y 2 Sy2 Ry Ry SR y y 2 y y 2 2 Q Q
55 Sammanfattning Asynkrona tillståndsmaskiner Bygger på analys av återkopplade kombinatoriska nät Alla vippor och latchar är asynkrona tillståndsmaskiner En liknande teori som för synkrona tillståndsmaskiner kan appliceras Bara en ingång eller tillståndsvariabel kan ändras åt gången! Man får även ta hänsyn till kapplöpningsproblem 55
56 Sammanfattning Race conditions and Hazards Static and dynamic hazards Metastability
Repetition delay-element
Repetition delay-element Synkront sekvensnät Klockad vippa Asynkront sekvensnät ett konstgrepp: Delay-element Andra beteckningar: Y och y Gyllene regeln Endast EN signal åt gången ändras Exitationstabell
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. Kandidatinriktningen: Informations- och Kommunikationsteknik F3 Asynkrona sekvensnät del 2 william@kth.se
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F3 Asynkrona sekvensnät del 2 william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar
Läs merIE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Läs merAsynkrona sekvensmaskiner
Asynkrona sekvensmaskiner En asynkron sekvensmaskin är en sekvensmaskin utan vippor Asynkrona sekvensmaskiner bygger på återkopplade kombinatoriska grindnätverk Vid analys antar man: Endast EN signal i
Läs merIE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2
IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2 Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör
Läs merIE1204 Digital Design
IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM F0 F
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F2 Asynkrona sekvensnät del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7
Läs merSekvensnät Som Du kommer ihåg
Sekvensnät Som Du kommer ihåg Designmetodik Grundläggande designmetodik för tillståndsmaskiner. 1. Analysera specifikationen för kretsen 2. Skapa tillståndsdiagram 3. Ställ upp tillståndstabellen 4. Minimera
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F2 Asynkrona sekvensnät del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F10 Tillståndsautomater del II william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merSekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F9 Tillståndsautomater del1 william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät
Läs merTentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/
Tentamen med lösningar för IE4/5 Digital Design Torsdag 5/ 5 9.-. Allmän information Eaminator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist, tel 8-79 44 87. KTH Valhallavägen, Fredrik Jonsson,
Läs merDigitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1
Digitalteknik F9 Automater Minneselement Digitalteknik F9 bild Automater Från F minns vi följande om en automat (sekvenskrets): Utsignalerna beror av insignal och gammalt tillstånd: Insignaler Utsignaler
Läs merIE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare Sekvensiella System a(t) f(a(t)) Ett sekvensiellt system har ett inbyggt minne - utsignalen beror därför BÅDE av insignalens NUVARANDE
Läs merDigitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Från Wikipedia: Sekvensnät Ett sekvensnäts utgångsvärde beror inte bara på indata, utan även i vilken ordning datan kommer (dess sekvens).
Läs merTentamen IE Digital Design Måndag 23/
Tentamen IE104-5 Digital Design Måndag 3/10 017 14.00-18.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Läs merTentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 23/
Tentamen med lösningar IE04-5 Digital Design Måndag 3/0 07 4.00-8.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/10 2012 9.00-13.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204), Tentamensuppgifterna
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Läs merOmtentamen IE Digital Design Måndag 14/
Omtentamen IE204-5 Digital Design Måndag 4/3 206 4.00-8.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Läs merOmtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/
Omtentamen med lösningar i IE24/5 Digital Design Fredag /4 25 8.-2. Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandvist, tel 8-794487 / Fredrik Jonsson Tentamensuppgifterna behöver
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Läs merTSEA22 Digitalteknik 2019!
1(39) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(39) Föreläsning 5. Sekv1. enna föreläsning: Vippor Sekvensnät Moore och Mealy 2(39)2(39) Förra föreläsningen: Labb 1. Adderare. Carryaccelerator Och ännu
Läs merIE1204/IE1205 Digital Design
TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Läs merIE1204/5 Digital Design typtenta
IE1204/5 Digital Design typtenta Del A1 tio korta Analys-uppgifter 1p totalt 10p Rättas bara Rätt/Fel! Observera minst 6p på A1 om vi ska rätta vidare! Del A2 två Metodikuppgifter om totalt 10p. Rättas
Läs merTentamen IE1204 Digital Design Måndag 15/
Tentamen IE1204 Digital Design Måndag 15/1 2018 14.00-18.00 Allmän information (Ask for an English version of this exam if needed) Examinator: Carl-Mikael Zetterling Ansvarig lärare vid tentamen: Carl-Mikael
Läs merD2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna
EDA321 Digitalteknik-syntes D2 och E3 GU DIT795 Tentamen (EDA321-0205) Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna Examinator Arne Linde, tel. 772 1683 Tillåtna hjälpmedel Inga hjälpmedel tillåtna. Detta
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna
Läs merIE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merTentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/
Tentamen med lösningar i IE04/5 Digital Design Måndag 7/0 04 9.00-3.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Elena Dubrova /William Sandvist, tel 08-7904487 Tentamensuppgifterna
Läs merTSEA22 Digitalteknik 2019!
1(43) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(43) Föreläsning 7. Sekv3. enna föreläsning: Lösningar närmare verkligheten Synkronisering Enpulsare Problem till design 2(43)2(43) Förra föreläsningen:
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE204 F9 Tillståndsautomater del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/10 2015 9.00-13.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för
Läs merKonstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Hantering av insignaler Initiering av starttillstånd Inför lab
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merDigitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1
igitalteknik F2 Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler igitalteknik F2 bild Register Ett register är en degenererad automat som i allt väsentligt används för att lagra
Läs merIE1204/5 Digital Design typtenta
IE1204/5 Digital Design typtenta Del A1 tio korta Analys-uppgifter 1p totalt 10p Rättas bara Rätt/Fel! Observera minst 6p på A1 om vi ska rätta vidare! Del A2 två Metodikuppgifter om totalt 10p. Rättas
Läs merOmtentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 14/
Omtentamen med lösningar IE204-5 Digital Design Måndag 4/3 26 4.-8. Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William
Läs merProgrammerbar logik och VHDL. Föreläsning 4
Programmerbar logik och VHDL Föreläsning 4 Förra gången Strukturell VHDL Simulering med ISim Strukturell VHDL Simulering test_bench specificerar stimuli Simulatorn övervakar alla signaler, virtuell logik-analysator
Läs merSekvensnät vippor, register och bussar
ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister
Läs merTentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 21/
Tentamen med lösningar i IE04-5 Digital Design Fredag /0 06 09.00-3.00 Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William
Läs merTentamen i Digitalteknik, EITF65
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.
Läs merTentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl
Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt
Läs merD0013E Introduktion till Digitalteknik
D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn
Läs merTentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/
Tentamen med lösningar i IE4/5 Digital Design Torsdag 9/ 5 9.-. Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandvist tel 8-794487 Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas när
Läs merTentamen i IE Digital Design Fredag 21/
Tentamen i IE204-5 Digital Design Fredag 2/0 206 09.00-3.00 Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Läs merQuine McCluskys algoritm
Quine McCluskys algoritm Tabellmetod för att systematiskt finna alla primimplikatorer ƒ(a,b,c,d) = m(4,5,6,8,9,0,3) + d(0,7,5) Moment : Finn alla primimplikatorer Steg: Fyll i alla mintermer i kolumn.
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-08-28 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Läs merFlaskautomaten Ett design-exempel av Ingo Sander
Flaskautomaten Ett design-exempel av Ingo Sander System ontrol Vi skall designa blocket systemstyrningen, System ontrol Myntinkast (OIN REEIVER) AUMU- LATOR OIN_PRESENT GT_1_EURO EQ_1_EURO LT_1_EURO DE_A
Läs merTentamen IE Digital Design Fredag 15/
Tentamen IE204-5 Digital Design Fredag 5/ 206 4.00-8.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Läs merTentamen IE Digital Design Fredag 13/
Tentamen IE204-5 Digital Design Fredag / 207 08.00-2.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Läs merSekvensnät i VHDL del 2
Laboration 6 i digitala system ht-16 Sekvensnät i VHDL del 2 Realisering av Mealy och Moore i VHDL............................. Namn............................. Godkänd (datum/sign.) 2 Laborationens syfte
Läs merTentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/
Tentamen med lösningar i IE4-5 Digital Design Fredag 5/ 6 4.-8. Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandvist
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-06-04 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Läs merSEKVENSKRETSAR. Innehåll
SEKVENSKRETSAR Innehåll Synkrona sekvenskretsar Tillståndsdiagram / tillståndstabell Definition av Moore- och Mealy-maskiner Tillståndskodning Syntes av sekventiell logik Räknare SEKVENSKRETSAR EXEMPEL
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod
Läs merTentamen i Digitalteknik, EIT020
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 4 april 2013, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna
Läs merLåskretsar och Vippor
Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
Läs merTentamen med lösningar IE Digital Design Fredag 13/
Tentamen med lösningar IE24-5 Digital Design Fredag / 27 8.-2. Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this eam if needed ) Eaminator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merTentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376
Läs merLaboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75
Läs mer-c wc. Pre- Next state Out- Vi ser att tillstånden är redan sorterade i grupper med olika utsignaler,
9.17 Vi översätter beskrivningen till ett flödesdiagram, Figur E9.17a -c -c z=1 E A z=1 E A z=0 z=0 z=0 D z=0 D Figur E9.17a Flödesdiagram B z=0 B z=0 C z=0 C z=0 som vi i sin tur översätter till en flödestabell,
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #13 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad kännetecknar en tillståndsmaskin? En synkron tillståndsmaskin
Läs merIE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES
IE1205 Digital Design F2 : Logiska Grindar och Kretsar, oolesk Algebra Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Switch En switch har två lägen Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten Öppen x
Läs merLösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, ISY (4) Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA Datum för tentamen 3009 Salar U4, U7, U0 Tid 4.00-8.00 Kurskod
Läs merKonstruktionsmetodik för sekvenskretsar
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Digitalteknik Föreläsning 7 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Inför laboration 2 Synkronisering av insignaler Asynkrona ingångar
Läs merGrundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande
Läs merLaboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-03-01 v 1.5 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D159 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F11 Programmerbar logik VHDL för sekvensnät william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merDigitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala System EDI610 Aktiv under hela första året, höst- och vår-termin Poäng 15.0 Godkännande; U,3,4,5 Under hösten i huvudsak Digitalteknik Under
Läs merDefinition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck
KOMBINATORISK LOGIK Innehåll Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck Boolesk algebra Karnaugh-diagram Realisering av logiska funktioner
Läs merTentamen i Digitalteknik TSEA22
Tentamen i Digitalteknik TSEA22 Datum för tentamen 100601 Sal TERC,TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA22 Provkod TEN 1 Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter 5 Antal sidor 5 Jour/Kursansvarig Olle
Läs merInstitutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl
Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH Tentamen i Digitalteknik TSIU05/TEN1 Tid: 2016 10 26 kl. 14 18 Lokal : TER3 TER4 Ansvarig lärare: Michael Josefsson. Besöker lokalen kl 16. Tel.: 013-28 12 64
Läs merTentamensskrivning 11 januari 2016
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDA IEA Helsingborg Tentamensskrivning 11 januari 2016 EDI 610 Digitala system 15 poäng, varav tentamen 4,5 p Kursansvarig: Bernt-Arne Jönsson och Bertil Larsson
Läs merHjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov)
7HQWDPHQL.XQGDQSDVVDGHNUHWVDUI U(P Datum: 991012 Tid: 8.00-13.00 Lokal: E138 Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov) Vid eventuella frågor
Läs merMintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist
Mintermer OR f 2 3 En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som tillsammans gör att termen antar värdet. SP-form med tre mintermer. f = m
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 03-05-3 Salar U, KÅRA, U3 Tid -8 Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter som ingår
Läs merIE1205 Digital Design: F11: Programmerbar Logik, VHDL för Sekvensnät
IE1205 Digital Design: F11: Programmerbar Logik, VHDL för Sekvensnät Programmable Logic Devices Under 1970-talet introducerades programmerbara logiska kretsar som betecknas programmable logic device (PLD)
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
Läs merRepetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL Michael Josefsson Här kommer några frågeställningar och uppgifter du kan använda för att använda som egenkontroll på om du förstått huvudinnehållet i respektive föreläsning.
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 08-03-3 Sal (5) Tid 8- Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som
Läs merÖversikt, kursinnehåll
Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner
Läs merIE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering
IE25 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering Mintermer 2 3 OR f En minterm är en produktterm som innehåller alla variabler och som anger den kombination av :or och :or som
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F4 Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB
Läs merDESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK
DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK Innehåll Timing i synkrona nätverk Synkrona processer i VHDL VHDL-kod som introducerar vippor (flip-flops) och latchar Initiering av register Mealy- och Moore-maskiner i VHDL
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Läs mer