Rapport från presidentvalet i Slovenien 2012 1. Inledning s styrelseledamot Tariq Bacchus och generalsekreterare Magnus Simonsson reste den 9-12 november tillsammans med en av vinnarna i föreningens medlemsvärvartävling, Jenny Grenander, och en annan medlem, Joakim Lilja, på en studieresa till Slovenien. Syftet var att på plats följa presidentvalets första omgång söndagen den 11 november och studera utformningen av Slovenien republikanska statsskick, för att samla erfarenheter som kan inspirera i arbetet för en svensk republik. Delegationen arbetade också med att få svensk media att skriva om den republikanska saken. Många studiebesök genomfördes runt om i huvudstaden Ljubljana, exempelvis på en tidningsredaktion, på två presidentkandidaters valkontor och på den officiella valvakan. Delegationen träffade och talade med ett stort antal personer aktiva i slovensk politik, inklusive den sittande presidenten. 2. Republiken Slovenien Republiken Slovenien är en liten stat, belägen i norra delen av Balkanhalvön och som gränsar till Italien, Kroatien, Österriken och Ungern. Landet är medlem av FN, Nato och EU. 2.1 Basfakta Folkmängd: 2 miljoner Yta: 20 253 km² (Sverige 449 964) Huvudstad: Ljubljana (cirka 285 000) Språk: Slovenska, i vissa områden är även italienska och ungerska officiella språk. Statschef: President Borut Pahor (efter senaste presidentvalet) Regeringschef: Premiärminister Janez Jansa Regering: Koalitionsregering, "höger-center" bestående av SDS, DL, DeSUS, SLS och NSi Valuta: Euro BNP: 34,7 miljarder EUR (17 361 EUR/capita 2011) Arbetslöshet: 8,2 % (2011) Inflation: 1,8 % (2011) Tillväxt: -0,2 % (2011) 2.2 Sloveniens politiska system Republiken Slovenien är en parlamentarisk demokrati med en president som huvudsakligen har representativa plikter. Presidenten väljs av folket och val hålls vart femte år. Parlamentet har två kamrar, nationalförsamlingen och nationella rådet. Val till nationalförsamlingen äger rum vart fjärde år. Av 90 ledamöter väljs 88 av samtliga väljare och två representanter väljs av den italienska respektive den ungerska minoriteten. Nationella rådet, med en rådgivande funktion, består av 40 ledamöter vilka representerar olika samhällsintressen.
Regeringskoalitionerna har varit bräckliga med skifte av samarbetspartner och prägel av personmotsättningar. Den globala finanskrisen ledde till slovenskt BNP-fall och växande budgetunderskott, och regeringen frös 2010 löner för offentliganställda. Strejker och protester följde, och 2011 föll mittenvänsterregeringen i en förtroendeomröstning och förlorade sedan nyvalet den 4 december 2011. En konservativ regering ledd av Janez Janša tog över i början av 2012. 2.3 Parlamentspartier med mandat efter valet 2011 Positive Slovenia / Positiva Slovenien (LZJ-PS) 28 Slovenian Democratic Party / Slovenska demokratiska partiet (SDS) 26 Social Democrats / Socialdemokraterna (SD) 10 Gregor Virant's Civic List / Gregor Virants medborgarlista (DL) 8 Democratic Party of Pensioners of Slovenia / Demokratiska pensionärspartiet (DeSUS) 6 Slovenian People's Party / Slovenska folkpartiet (SLS) 6 New Slovenia Christian People's Party / Nya Slovenien (NSi) 4 Övriga (minoriteterna) 2 2.4 Presidentämbetet Republikens president representerar Slovenien och är försvarsmaktens överbefälhavare. Presidenten väljs genom direkta val för en ämbetsperiod på fem år, för högst två perioder i följd. Presidenten väljs med en majoritet av rösterna och om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna så möts de två främsta kandidaterna i en andra omgång. Presidenten utser statsministerkandidaten efter förhandlingar med partiernas representanter. Presidenten kan på parlamentets begäran anmodas att göra sin åsikt hörd i en viss fråga. 1 2.5 Presidentval Enligt den slovenska vallagen ska kandidater till presidentposten ha stöd av antingen: 10 medlemmar av nationalförsamlingen, en eller flera politiska partier samt antingen 3 parlamentsledamöter eller 3 000 väljare, eller 5 000 väljare. Varje politiskt parti kan bara stödja en kandidat. Även partier utanför parlamentet kan nominera en presidentkandidat. 3. Det slovenska presidentvalet 2012 Presidentvalets första omgång ägde rum söndagen den 11 november inför mandatperioden 2012-2017. Den officiella kampanjen började den 12 oktober och pågick till och med den 9 november, då media skulle låta väljarna få tid att reflektera inför valdagen. Då ingen kandidat fick majoritet i den första omgången hölls en andra valomgång söndagen den 2 december. Detta var det femte presidentvalet sedan självständigheten. 1 Gow, J., Carmichael, C., Slovenia and the Slovenes
3.1 Kandidaterna Tre kandidater ställde upp i presidentvalet: Danilo Türk, den sittande presidenten, ställde upp för omval som oberoende kandidat. Borut Pahor, tidigare premiärminister och kandidat för Socialdemokraterna (SD). Milan Zver, kandidat för Slovenian Democratic Party (SDS) och Nova Slovenija (NSi). 3.2 Valresultatet i första omgången Totalt 828 624 väljare röstade. Valdeltagandet var 48,41 procent. Borut Pahor: 39,87% Dr. Danilo Türk: 35,88% Dr. Zver: 24,25% Ingen kandidat fick mer än hälften av rösterna, och därför möttes de två främsta kandidaterna i en andra omgång den 2 december. 3.3 Valresultatet i andra omgången Totalt 725 700 väljare röstade. Valdeltagandet var endast 41,95 procent och därmed det lägsta hittills i ett slovenskt presidentval. Borut Pahor: 67,37% Dr. Danilo Türk: 32,63% 4. Möten under studieresan 4.1 Dr. Dunja Jadek Pensa, Författningsdomstolen Delegationen bad om ett möte med Författningsdomstolens ordförande Ernest Petrič, men han kunde inte de dagar delegationen var på plats. I hans ställe deltog dr. Dunja Jadek Pensa, den sista i raden av domare att utses till domstolen av parlamentet. Presidenten föreslår kandidater till domare till Författningsdomstolen, som övervakar att lagarna är i enlighet med grundlagen. Parlamentet väljer sedan om kandidaten ska antas. Enligt dr. Dunja Jadek Pensa har processen ibland blivit utdragen då parlamentet avslagit flera kandidater. Den slovenska grundlagen trädde i kraft i december 1991, efter att landet förklarat sig självständigt i juni samma år. En folkomröstning om självständighet hölls i december 1990, men själva konstitutionen antogs utan folkomröstning. Den tyska konstitutionen utgjorde en inspirationskälla. Den del av konstitutionen som berör presidentens roll har inte förändrats sedan dess tillkomst. Det uppges inte finnas någon omfattande diskussion om ämbetets konstitutionella mandat eller något som skulle antyda att en förändring är nära förestående. Presidenten förväntas inte delta explicit i det politiska samtalet. I tider av kris ansåg dr. Dunja Jadek Pensa att det är viktigt att ha en president som kan samla och symbolisera nationen. Hon uppgav att en direktvald president lämpar sig väl för Slovenien.
4.2 Blaž Petkovič, Dnevnik Den slovenska presidenten har idag främst en representativ roll, men de vänsterintellektuella uppges vilja öka presidentens makt enligt journalisten Blaž Petkovič. Det relativt svaga mandatet kan förstås mot bakgrund av de politiska striderna under det slovenska uppbrottet från Jugoslavien. Då den forne kommunistledaren Milan Kučan bedömdes vinna det första presidentvalet agerade olika intressen för att skriva ner betydelsen av presidenten i konstitutionen. Ingen märkbar politisering av presidentämbetet har ägt rum under dr. Danilo Türks tid som president. Presidentposten anses i olika förtroendeundersökningar vara bland de viktigaste institutionerna. I tider av kris likt den Slovenien nu genomlider ökar förtroendet för presidentämbetet. Valdeltagandet följer dock en nedåtgående trend. Det finns en etablerad bild av att presidenten ska stå bortom politiken. Valkampanjens stående budskap från alla kandidaterna - att motverka splittringen i partilandskapet - ligger lite i linje med det. Den ekonomiska krisen och dess följder för olika grupper i samhället har haft en åtstramande effekt på kampanjernas utformning och ekonomiska förutsättningar. Kampanjfinansieringen omgärdas av tämligen strikta krav på öppenhet såväl som riktlinjer för storleken på bidrag från enskilda finansiärer. Bidrag som överstiger tre gånger den slovenska medelinkomsten måste redovisas. Kandidaterna söker finansiärer innan valet och kompenseras sedan efteråt med statliga medel. Den sittande presidenten Türk har som exempel samlat in ungefär 85000 euro. Blaž Petkovič uppgav att taket för en enskild kandidats kampanjutgifter i första omgången uppgår till 400 000 euro och i andra omgången 600 000 euro. 4.3 Petra Arsic, Borut Pahors kampanjstab Türk uppges önska ett presidentämbete med större konstitutionell tyngd men Socialdemokraterna (SD) och Borut Pahor driver ingen sådan linje. Ersättningen för kampanjkostnader sker enligt en modell där en viss ersättning utgår per väljare. Ett särskilt konto öppnas för kampanjintäkter och varje kandidat upprättar en budgetrapport. Petra Arsic uppgav att det har förekommit diskussioner i media om att slopa presidentämbetet på grund av den utbredda tröttheten på det politiska systemet. Bilden av att presidenten upplevs stå bortom politiken bekräftas dock även i samtal med SD:s representant. Sociala medier används inte så mycket i presidentvalrörelsen, men SD använder sig dock av ett digert bildmaterial på Facebook från Pahors kampanjandet.
4.4 Borut Mekina, Mladina Journalisten Borut Mekina berättade om det första presidentvalet i Slovenien, med en första omgång den 8 april 1990 och en andra omgång den 22 april. Valet vanns av Milan Kučan. Konstitutionen strävar efter en balans mellan parlamentet och presidenten, som normalt har hög trovärdighet och stor popularitet. Enligt Borut Mekina önskar den politiska vänstern att presidenten ska ha utnämningsmakten, medan högern vill att denna ska finnas i parlamentet. Det finns inga konstitutionella frågor kring presidentämbetet som diskuteras, men frågor på senare år har gällt om tidigare presidenter ska få ha ett kansli och om den sittande presidenten ska ha ett residens. 4.5 Ksenija Koren, Finance (sedermera premiärminister Jansas stab) Journalsten Ksenija Koren ansåg att Türk, den sittande presidenten, har betett sig som en kung. Han har tidigare varit diplomat och varit van vid att åka i flotta bilar. Han önskade ett residens för presidenten, men har fått bo kvar i sin lägenhet. We hope Pahor will be cheaper for us. 4.6 Anže Zorman, frilansjournalist Angående konstitutionens föreskrivna roll för presidenten så är den vad den ska vara. Känslan av presidentämbetet är det av en obunden position. Tillförs mer makt dras presidenten in den av väljarna illa ansedda dagspolitiken. En del vill ge presidenten mindre makt och därigenom stärka regeringens autonomi i styret av landet. Det styrande SDS företräder den här positionen men det är inget som debatteras. Att likt till exempel Tyskland låta presidenten utses indirekt är inte en fråga som är på dagordningen. Sociala medier används mer flitigt under parlamentsvalen än under presidentvalen. Anže Zorman problematiserade modellen för kampanjfinansiering. Om kandidaterna istället för att driva in sina egna kampanjmedel hade en specifik summa bestående av någon form av partistöd skulle det kunna ha en negativ effekt. Det får inte uppfattas som en möjlighet att tillskansa sig egna resurser från det offentliga genom att ställa upp i valet. 4.7 Petra Skrinjar, Milan Zvers kampanjstab Presidenten ses som moraliskt föredöme. Ämbetet ska inte tillföras mer makt, snarare mindre makt. SDS har dock ingen stark uppfattning i frågan. Angående förhållandet mellan regering och president finns det ingen skillnad i det avseendet mellan en mittenvänster- eller mittenhögerregering. Presidenten ska utses av folket. Här röstar du på en person. Det är svårt att säga hur utfallet av annan modell för kampanjfinansiering med på förhand mer förutsägbara resurser att tillgå, skulle se ut. Det är möjligt att det då gör det svårare att avgöra vad som är en bra kandidat. Mycket pengar kan hamna hos få personer.
4.8 Finance Journalisterna Petra Sovdat och Jurij Šimac tog emot på finanstidningen Finance. Under föregående presidentval 2007 var kandidaterna fyra fler än 2012. Finance menar att minskningen i antalet kandidater beror på den utbredda tröttheten på politiken. Presidentämbetet är inget som direkt finns på den politiska dagordningen, det finns exempelvis ingen diskussion om att avskaffa det. Däremot diskuteras dess utgifter som anses för höga och verklighetsfrånvända i jämförelse med slovenernas genomsnittliga levnadsstandard. Ämbetet rankas högre i jämförelse med andra institutioner. Det skulle göra presidentämbetet gott om det tillfördes mer makt. Finance bevakar inte presidentvalet i samma utsträckning som parlamentsvalet. Så kallad negative campaigning som bland annat innebär att en kandidat svärtar ner sina motståndares kampanjer förekommer mycket sällan. 4.9 Alenka Krašovec, statsvetare Mötet ägde rum dagen efter den första valomgången. Ingen direkt diskussion har förekommit om att öka eller minska presidentens makt på senare år. Journalister behandlar båda förhållandena och frågade ut kandidaterna om det under valet. I början av 1990-talet diskuterades semipresidentialism men då Milan Kučan förväntades vinna det första presidentvalet blev alternativet ett parlamentariskt system. Att avskaffa ämbetet är inget som behandlas i det offentliga samtalet. Förtroendet för politiska institutioner går ner men presidentämbetet har haft större förtroende. Alenka Krašovec ansåg att en direktvald president är en fördel. Det ger denne en position som moraliskt föredöme. Presidenten är avsedd att stå bortom politiken eller så ser i alla fall väljarna på det hela. Från en statsvetenskapligt horisont ser det ut som att de åtminstone försöker positionera sig bortom politiken. En del presidenter har valt att frysa sitt medlemskap i partierna. Både Milan Kučan och Janez Drnovšek lät sitt partimedlemskap vila. Doneringar till kandidaters kampanjer kritiseras men överskrider de tre gånger medelinkomsten (3 000 euro) måste det göras offentligt. Under 3 000 euro finns ingen öppenhet. 5. Kuriosa kring en rojalistisk kandidat Enligt uppgifter från olika personer önskade en Martina Valenčič 2 ställa upp som presidentkandidat för det minimala Peoples Monarchy Party, som lär ha som mål att göra hennes make till slovenernas kung. Detta perifera rojalistiska inslag var det dock ingen som tog seriöst. En intressant detalj är att stabschefen för den rojalistiska kandidaten menade att fem namnunderskrifter, inte 5 000 som konstitutionen uppger, skulle räcka för att ställa upp i presidentvalet då en av undertecknarna var av rojalistisk börd. Under slutet av kommunisttiden förekom bland de många slagord som prydde husfasaderna till och med sådana som gav uttryck för en önskan om en återgång till den Habsburgska monarkin. Betydelsen var emellertid ironisk och handlade mer om ett uttryck för en provokativ inställning till kommunistregimen 3. Vi ställde frågan till flera väljare om hur de såg på ett Slovenien som monarki. Föga förvånande gav ingen uttryck för en sådan önskan. 2 www.find.si/index.html 3 Gow, J, Carmichael, C, Slovenia and the Slovenes, (Hurst & Company 2000), s.93.
6. Media under studieresan Inför och under studieresan gjorde delegationen flera intervjuer och skrev en debattartikel för svensk media. På valvakan intervjuades Tariq Bacchus av direktsänd slovensk TV. Intervju: www.nwt.se/karlstad/article1197734.ece Intervju: www.pitea-tidningen.se/nyheter/joakim-lilja-lar-av-presidentvalet-7262894- default.aspx Intervju: Ystads Allehanda Intervju: TT Debattartikel: www.vk.se/737550/hellre-republik-an-monarki-i-slovenien 7. Erfarenheter från Slovenien i det fortsatta arbetet för en svensk republik Under fyra dagar genomfördes tio möten samt flera informella sammankomster med både journalister och politiker samt samtal med väljare och allmänhet i stort. Kontaktvägarna är ganska naturligt ofta kortare i mindre länder. Både olika nyckelpersoner såväl som den senaste informationen om olika kandidater och deras förehavanden föll utan tvekan inom ramen för begreppet tillgängligt. Vi hann inte bara se tre av presidentkandidater utan också utväxla några korta ord med två av dem. Den sittande presidenten Türk ville av naturliga skäl inte säga något om sin inställning till den svenska monarkin när vi berättade om vår republikanska studieresa. Med tanke på det gedigna antalet personer vi träffade tror vi oss ha fått en ganska god inblick i slovenska politiska systemet och i synnerhet presidentämbetet. Det är en styrka att presidentens ämbetsperiod inte sammanfaller med parlamentsvalet som hålls vart fjärde år. Detta innebär att ämbetet ges goda förutsättningar att utgöra en mer obunden position i förhållande till majoriteten i parlamentet. Mats Einarsson och Jesper Svensson för ett liknande resonemang om detta i sin grundlagsutredning. I det svenska fallet anser de att en president med huvudsakligen representativa uppgifter bör kunna fungera oavsett riksdagens sammansättning 4. Om just detta har vi inte hört några andra synpunkter. Presidentens mandatperiod i Slovenien är fem år, ett år mindre än föreslaget till mandatperiod i grundlagsutredningen. Det korta besöket i Slovenien gör det svårt att bedöma om fem år skulle vara tillräckligt i det avseendet att man skulle önska en president av ett mer obundet slag. Det är i hög grad rimligt att presidenten på parlamentets begäran ges en möjlighet att adressera ett särskilt ärende inför parlamentet. Det bör begrundas om detta inte också bör vara en möjlighet även med en indirekt vald president. Även om det inte utgör någon form av maktdelning kan ett sådant tal intressera väljarna, inte minst genom den uppmärksamhet det lär röna i media. Just frågan om hur media behandlar de tillfällen presidenten inkallas på detta sätt var tyvärr inget som vi sökte svar på. 4 Einarsson, M., Svensson, J.,...bara ett penndrag, (Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, 2012), s.76.
I Slovenien finns begränsade skilda meningar om hur mycket eller lite makt presidenten ska ha, men det är ingen djupt splittrande fråga. Den samfällda bedömningen utifrån de möten och samtal med väljare vi har haft är att slovenerna är relativt nöjda med presidentens nuvarande roll. I något enstaka fall eftersträvas mindre makt och i något eller några fall mer makt. Det slovenska partilandskapet är djupt polemiserat. Flera av de personer vi träffade upplevade en frustration kring detta och såg det som en anledning att behålla presidentämbetet i dess nuvarande form för att undvika att det dras i den mycket konfliktfyllda partipolitiken. Det upplevs som en fördel att presidenten står över och bortom det dagspolitiska spelet. Det tåls i sammanhanget att påminna om att Slovenien under de senaste åren genomlidit en turbulent period ekonomiskt, men även politiskt. Ett fyradagarsbesök är inte tillräckligt för att dra säkra slutsatser om hur detta kan påverka inställningen till presidentämbetet. Valdeltagandet var med råge det lägsta någonsin, men samtidigt lyfte i stort sett samtliga personer vi träffade, även en statsvetare, att förtroendet är högt för presidenten i jämförelse med andra institutioner. Även om blockpolitiken på senare år gjort sig påfallande i Sverige tror vi inte att merparten av väljarna är lika uppgivna som vi ibland fått intrycket av att de är i Slovenien. Ett koncept om en stark president i en svensk kontext skulle säkert bemötas med skepsis från vissa håll men inte riktigt av samma anledningar. Även om det är att anse som naturligt är det överhuvudtaget glädjande att diskussionen förs. En övergång till republik i Sverige kommer att fördjupa samtalet om hur vår demokrati ska gestaltas. Det är ett samtal som fortgår även när republiken är genomförd. Vi har inte synat hur transparent reglerna för kampanjfinansiering är men de förefaller gedigna. På det här planet ligger vi överhuvudtaget långt efter inte bara Slovenien utan många andra länder. Om den svenska republiken innebär en direktvald president är det angeläget att också lägga fram ett förslag på regelverk som säkerställer en god transparens ifråga om hur kandidaterna finansierat sina kampanjer och med stöd av vem eller vilka. Huruvida en svensk president ska frysa eller avsäga sig sitt medlemskap i ett politisk parti under en ämbetsperiod är inget vi ägnat någon närmare eftertanke. Både Milan Kučan och Janez Drnovšek frös som bekant sina partimedlemskap. Det bör diskuteras ytterligare hur frågan om partimedlemskap under innevarande ämbetsperiod ska hanteras med grund i hur andra republikanska statsskick behandlar denna fråga. Det är positivt att vallagen medger att personer utanför partierna kan kandidera till presidentposten. Även svenska medborgare bör kunna kandidera till en eventuell presidentpost, utan en explicit partitillhörighet eller ett politiskt partis stöd. Det sistnämnda gäller i det fall vi skulle ha en direktvald president. Grundlagsutredningen föreslår till exempel att en nomineringsgrupp om 20 000 personer ges rätten att nominera en person till valet. I Slovenien är siffran 5 000. Med ett indirekt val i Sverige bör principen vara att partier även kan nominera personer utan partitillhörighet men som kan anses ha ett högt förtroende bland allmänheten.
8. Källor Presidentkandidaternas webbplatser: Danilo Türk: www.daniloturk2012.si Borut Pahor: www.borutpahor.si Milan Zver: www.milanzver.eu Den nationella valkommissionen: www.dvk-rs.si/index.php/si Mladina, Sloveniens nyhetsmagasin: www.mladina.si Svenska ambassaden i Wien: www.swedenabroad.com/sv-se/ambassader/wien/landfakta/om-slovenien The Slovenia Times: www.sloveniatimes.com Einarsson, M., Svensson, J.,...bara ett penndrag, (Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, 2012) Gow, J., Carmichael, C., Slovenia and the Slovenes, (Hurst & Company 2000: London)
9. Bilagor 9.1 Program för studieresan Fredagen den 9 november 14:50 Delegationen anlände till Ljubljana med tåg 16:00 Möte med dr. Dunja Jadek Pensa, Författningsdomstolen, Beethovnova ulica 10 17:00 Möte med Blaž Petkovič, Dnevnik, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 19:00 After work med ett flertal journalister, England Pub, Mala ulica 8 20:00 Delegationen såg på den avslutande TV-debatten mellan presidentkandidaterna Lördagen den 10 november 11:00 Möte med Petra Arsic, Borut Pahors kampanjhögkvarter, Kongresni trg 13 14:30 Möte med Borut Mekina, Mladina, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 16:00 Möte med Ksenija Koren, Finance, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 17:00 Möte med Anže Zorman, LP Bar, Novi trg 2 Söndagen den 11 november 10:00 Besök i valkontor och samtal med president Danilo Türk 10:45 Hämta ackreditering till valvakan, Presidential Elections Press Centre, Cankarjev dom 11:00 Möte med Petra Skrinjar, Milan Zvers kontor, Presernova 9 14:00 Möte med Slovensk TV, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 17:30 Möte med Petra Sovdat och Jurij Šimac, Finance, Dalmatinova 2 19:00 Valvaka på Borut Pahors kampanjhögkvarter, Kongresni trg 13 20:00 Valvaka på Presidential Elections Press Centre, Cankarjev dom 21:00 Intervju i direktsänd Slovensk TV Måndagen den 12 november 10:00 Möte med Alenka Krašovec, Fakulteta za druzbene vede, Kardeljeva pl. 5 14:33 Delegationen reste från Ljubljana med tåg 9.2 Kort presentation av personerna delegationen träffade Dunja Jadek Pensa, domare vid Författningsdomstolen. Blaž Petkovič, journalist på den dagliga tidningen Dnevnik. Petra Arsic, socialdemokrat som arbetade med Borut Pahors kampanj. Borut Mekina, journalist på Sloveniens nyhetsmagasin Mladina. Ksenija Koren, tidigare journalist på finanstidningen Finance. Anže Zorman, sociolog och frilansande journalist. Danilo Türk, sittande president. Petra Skrinjar, assistent till presidentkandidaten Milan Zver. Petra Sovdat och Jurij Šimac, journalister på finanstidningen Finance. Alenka Krašovec, professor på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Ljubljanas universitet.
9.3 Valresultat presidentvalet 2007 Kandidat Första omgången Andra omgången Danilo Türk 241 349 röster, 24,47% 677 333 röster, 68,03% Lojze Peterle 283 412 röster, 28,73% 318 288 röster, 31,97% Mitja Gaspari 237 632 röster, 24,09% Zmago Jelinčič Plemeniti 188 951 röster, 19,16% Darko Krajnc 21 526 röster, 2,18% Elena Pečarič 8 830 röster, 0,89% Monika Piberl 4 729 röster, 0,48% Totalt (inklusive ogiltiga) 991 708 röster 1 005 359 röster 9.4 Valresultat presidentvalet 2012 Kandidat Första omgången Andra omgången Borut Pahor 326 006 röster, 39,87% 478 859 röster, 67,37% Danilo Türk 293 429 röster, 35,88% 231 971 röster, 32,63% Milan Zver 198 337 röster, 24,25% Totalt (inklusive ogiltiga) 828 624 röster 725 700 röster