Skola och daghem som aktörer i integrationsarbetet Undervisning för invandrare uppdrag och organisering Regionförvaltningsverkets utbildning, del 1. Tammerfors 14.3.2016 Ritva Mertaniemi, projektchef, En bra start i Österbotten och koordinator i Skolutvecklingsprojektet SKUTT i Svenskfinland (Kunnig-projekt)
Vem är invandrarna i Finland? Vad förstår vi med integration? Vad betyder det i daghem/skola? Vad vet vi om hur barn och unga med invandrarbakgrund mår? Vad vet vi om skolframgången för elever med invandrarbakgrund? Vad har det för konsekvenser för arbetet inom dagvården och skolan?
Finlands befolkning 31.12.2012 lite gammal statistik, men den visar mångfalden Medborgarskap: finländskt 5 231 163 Födelseland Finland 5 122 578 Befolkning 31.12.2012 L 5 426 674 Födelseland utlandet 108 585 Medborgarskap: utländskt 195 511 Födelseland Finland 18 625 Födelseland utlandet 176 886 Modersmål Finska 4 817 984 Svenska 278 783 Samiska 1 833 Modersmål Finska 41 157 Svenska 7 268 Samiska 488 Modersmål Finska 4 628 Svenska 1401 Samiska3 Modersmål Annat språk 170 266 Tot. 5 098 600 Modersmål Annat språk 23 978 Tot. 48 473 Modersmål Annat språk 60 112 Tot. 6 032 Modersmål Annat språk 12 593 Modersmål Finska 3 079 Svenska3 525 Same 16 Tot. 6 620 Lähde: Tilaskokeskus
FINLANDS BEFOLKNING 31.12.2014 ENLIGT NATIONALITET, SPRÅK OCH FÖDELSELAND (Statistikcentralen) STÖRSTA ESTLAND 48354 RYSSLAND 30619 SVERIGE 8288 KINA 7559 KINA 7559 SOMALIEN 7381 THAILAND 6864 NATION ALITETER NA SPRÅK RYSKA 69614 ESTNISKA 46195 ENGELSKA 16732 SOMALISKA 16721 ARABISKA 14825 KURDISKA 10731 KINESISKA 10110 FÖDELSELAND FORNA SOVJET- UNIONEN 54742 ESTLAND 52652 SVERIGE 31894 RYSSLAND 12005 SOMALIEN 10054 IRAK 10001 KINA 9433 THAILAND 9240 IRAK 6795 ALBANSKA 8754 FORNA JUGOSLAVIEN 6941 AFGANISTAN 247 PERSISKA, FARSI 8103 TYSKLAND 6473 INDIEN 4728 THAILÄNDSKA 8038 TURKIET 6326 ALLA NATIONALI- TETER TOTALT 219 675 ANDRA SPRÅK TOTALT. 310 306 VIETNAM 5984 UTOMLANDS- FÖDDA TOTALT 321 977 4
Varför kommer man till Finland?
Från utvandringsland till invandringsland 60 50 40 30 20 10 Modersmål annat än finska, svenska eller same /1000 invånare 11,7 18,2 25,4 38,7 56,7 70 60 50 40 30 20 10 Mottagna flyktingar/100 000 invånare 27,7 23 31,7 48,8 62,9 0 1994 1999 2004 2009 2014 0 1994 1999 2004 2009 2014
Och sen kom hösten 2015 en plötslig förändring i situationen 2014 ******************** 20 mottagningsenheter 3 300 asylsökande totalt 2014 ******** 8 mottagningsenheter för ensamkommande barn 150 asylsökande barn totalt 2015 ********************************** ********************************** ********************************** ********************************** ******** 144 mottagningsenheter 27 500 asylsökande totalt 2015 ********************************** ********************************** 68 mottagningsenheter för ensamkommande barn 2 500 asylsökande barn totalt
Integration? Inklusion? Delaktighet? Lagen om främjande av integration Syftet med denna lag är att stödja och främja integration och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Men vad betyder det?
Integration en begreppslig referensram Ager, A. & A.Strang 2008 Uttryck och metoder för Arbete Boende Utbildning Hälsa Förverkligas genom sociala kontakter Överbyg -gande Sammanbindande Sammanlänkande Möjliggörs av Språklig- och kulturell kunskap Trygghet och stabilitet Grunden för Rättigheter och medborgarskap 9
Läroplanen 2014 Värdegrunden Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati Kulturell mångfald är en rikedom Nödvändigheten av en hållbar livsstil
Lagen om småbarnspedagogik 1) hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling, 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet, 3) ordna mångsidig pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i barns lek, rörelse, konst och kulturtradition samt ge barnet möjligheter till positiva upplevelser av lärande, 4) säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, främjar inlärning och är hälsosam och trygg, 5) trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken, 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund, 7) identifiera barnets individuella behov av stöd och, när det uppkommit behov av stöd, organisera ett ändamålsenligt stöd inom småbarnspedagogiken, vid behov i form av mångprofessionellt samarbete, 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap, 9) säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt, 10) i samverkan med barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande samt stödja barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i fostringsarbetet.
Vad vet vi om eleverna med invandrarbakgrund i dagvården och skolan?
Minst en förälder arbetslös 60 Enkäten hälsa i skolan, THL 50 40 47,8 42,9 42,9 44,9 Majoritetsbefolkningen 30 Mångkulturell familj 20 19 24,8 19,9 22,2 Andra generationens invandrare Första generationens invandrare 10 0 Pojke Flicka
Inte en enda nära vän Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi
Mobbad i skolan minst en gång i veckan Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi
Diskussionssvårigheter med föräldrar 30 25 25,4 Enkäten hälsa i skolan, THL 20 19 16,6 Majoritetsbefolkningen 15 14,3 13,6 Mångkulturell familj Andra generationens invandrare 10 9,3 10,9 10,2 Första generationens invandrare 5 0 Pojke Flicka Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi
Sökt hjälp för depression Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi
Upplevt fysiskt våld under det gångna året Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi
PISA 2012 poäng i matematik, naturvetenskaper, läsning och problemlösning 600 550 500 450 400 350 300 549 545 522 527 526 519 524 523 494 501 496 500 449 467 460 459 425 425 413 426 Matematik Naturvetenskap Läsning Problemlösning Hela Finland Ingen invandrarbakgrund Första generationens invandrare Andra generationens invandrare OECD-ländernas medeltal
PISA 2012, poäng i matematik i de nordiska länderna 600 500 400 300 200 100 0 523 490 496 508 498 454 445 457 448 427 414 442 430 437 96 69 76 45 54 39 78 60 61 Finland Sverige Norge Danmark Island Ingen invandrarbakgrund Andra generationens invandrare Första generationens invandrare Skillnad mellan elever med ingen invandrarbakgrund och första generationens invandrarelever Skillnad mellan elever med ingen invandrarbakgrund och andra generationens invandrarelever
Matematikpoäng i relation till ålder vid flyttningen 500 440 443 412 412 400 300 0-3 år 4-7 år 8-10 år över 10 år
PISA 2012, poäng i läsning enligt kön 600 559 500 497 490 400 432 444 386 Flicka Pojke 300 Ingen invandrarbakgrund Andra generationens invandrare Första generationens invandrare
Vi vet att... Elever med invandrarbakgrund i allmänhet trivs bättre i skolan än majoritetsbefolkningen Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i specialundervisningen Föräldrar med invandrarbakgrund ofta har höga utbildningsförväntningar Ca 40 % av vuxna invandrare har en högskolexamen, en femtedel har högst grundläggande utbildning Utbildningsbenägenheten ärvs över generationer även bland invandrare Av 18-24åriga personer med invandrarbakgrund avbryter14 % skolgången tidigt(6 % bland majoritetsbefolkningen) Ungdomar med invandrarbakgrund löper en flerfalt större risk att marginaliseras än majoritetsbefolkningens unga Barn med invandrarbakgrund är mera sällan i dagvård än majoritetsbefolkningens barn Föräldrar med invandrarbakgrund deltar mera sällan i föräldraträffar än majoritetsbefolkningens föräldrar
Jospeh O. Prewitt Diaz: Faktorer som påverkar skolframgång hos invandrarbarn Ekologiska Orsak till migrationen Tidpunkten för migrationen, mobilitet i migrationen Pedagogiska Byte av skola, byte av läroplan, språk -> bli efter i undervisningen, självuppfattning Psykologiska Försämrat självförtroende pga. annorlundskap, osynlighet, social isolering, ensamhet, inte vara förstådd Ekonomiska Familjens ekonomiska situation, barnets roll i familje-ekonomin, val av skola, bostadsområde Andra faktorer Barnets beslutanderätt/makt, position i familjen, förväntningar i skola/arbetsliv Ritva Mertaniemi,THL ritva.mertaniemi@thl.fi 21.3.2016 24
Diaz anger många orsaker till sämre skolframgång för barn med invandrarbakgrund men nämner inte kulturen? En hur stor utmaning är kulturen egentligen? (vad är den finska/finlandssvenska kulturen?) Hur mycket kan förstås genom att förstå vad migrationsprocessen kan medföra? Kultur fungerar sällan som en förklaringsmodell till de handlingar en individ utför. Kultur kan ingå som en dimension i biologiska, psykologiska, sociopolitiska, filosofiska och andra förklaringsmodeller. Det är lika farligt att bedöma individens handlingar utifrån hans/hennes kulturella tillhörighet som att totalt ignorera betydelsen av denna. Riyadh Al- Baldawi
Mötet och erkännandet i daghem och skola Mångkulturaliteten i daghem och skolor är inte en särfåga den mångkulturella fostran inte enbart en fostran av barn och elever med invandrarbakgrund Heterogeniteten bland alla barn och elever Kulturaliseringens risker - lyssna och fråga, tillit Lyhördhet utåt och inåt, reflektion Erkännande att bli erkänd och sedd som individ - fullvärdig, kapabel och välkommen