Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna inom byggbranschen i Dalarna. Undersökningen har initierats av Karriärcentrum Samhällsbyggnad och beställts i samarbete med Byggutbildning Star, Byggdialog Dalarna, Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Dalarnas Gymnasieskolor med Bygg- och Anläggningsprogram, Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Falun Borlänge Regionen, Energi- och Miljökompetenscentrum, samt projektet Stanna i Dalarna. PriFloat AB har genomfört undersökningen. DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en sammanställning av enkätundersökningar som riktats till Dalarnas: niondeklassare gymnasieelever på Bygg- och Anläggningsprogrammet gymnasieelever på Naturvetenskapligt och Tekniskt program högskolestudenter vid Byggarbetsledarutbildning högskolestudenter vid Byggingenjörsutbildningen bygg- och anläggningsföretag. Totalt erbjöds 2 321 elever och studenter i Dalarna att besvara enkäten. 1 393 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. Generellt anser vi resultatet vara representativt för målgrupperna i undersökningen. Undantaget är gruppen Byggarbetsledare på högskolan där svarsfrekvensen endast blev 33 %. Företagsenkäten skickades till totalt 473 personer i 296 företag i Dalarna. 94 personer i 64 företag besvarade enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 22 % på företagsnivå och 20 % på individnivå. Som datainsamlingsmetod användes e-postenkäter. Fyra påminnelser gjordes och dessutom kontaktades de företag/organisationer via telefon som vi var extra angelägna om att få med i undersökningen. Den relativt låga svarsfrekvensen gör att resultatet ej bör ses som generellt representativt för alla företag och organisationer i Dalarna. Däremot kan det utgöra en god indikation på rådande förhållanden och attityder. Eftersom är en så kallad nollmätning finns inga historiska data att relatera till för att analysera trend och utveckling. Det finns inte några direkta motsvarigheter i andra undersökningar. Därför finns inte heller jämförbara referensdata för andra län etc. 1

Reflektionerna i rapporten är istället framtagna utifrån interna jämförelser mellan olika faktorer och grupper inom undersökningen. Exempelvis inom vilka områden man är mest respektive minst nöjd och hur olika grupperingar av svarspersoner skiljer sig åt. Teresa Bergkvist KarriärCentrum Samhällsbyggnad 2012-02-01 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Stora rekryteringsbehov!... 5 Hur lockar vi Dalaungdomen till bygg?... 5 Hur bra är länets byggutbildningar?... 6 Vart vill Dalaungdomen helst jobba?... 7 Hur lockar vi Dalaungdomen till Bygg?... 9 Potentiella byggstudenter... 11 Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare... 11 Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet... 14 Kännedom om länets byggföretag... 17 Byggstudenter är blivande byggare... 19 Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter... 19 Ranking av länets byggföretag... 22 Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden?... 26 Niondeklassare... 26 Gymnasielever och högskolestudenter... 26 Framtidstro... 28 Förberedda inför arbetslivet... 28 Möjlighet att få jobb efter utbildningen... 28 Sannolikheten att hitta drömjobbet... 29 Utveckling av framtidtro under studietiden... 30 Omdömen om länets byggutbildningar... 31 Gymnasieskolans BA-program... 32 3

Elevernas nöjdhet... 32 Företagens nöjdhet med BA-programmet... 34 Högskolans byggutbildningar... 36 Studenternas nöjdhet... 36 Företagens nöjdhet med Högskolan Dalarnas Byggutbildningar... 38 Länets byggutbildningar jämfört med landet i övrigt... 40 Rekryteringsbehov hos Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag... 43 Nuvarande utbildnings-/kompetensprofil... 44 Behov av nya medarbetare... 44 Framtida rekrytering nya erfarna medarbetare... 45 Framtida rekrytering nyutexaminerade medarbetare... 46 Rekrytering utanför Dalarna... 47 Sannolikheten att hitta rätt kompetens... 48 Efterfrågade yrkesroller... 48 Hinder för tillväxt... 49 Efterfrågade egenskaper... 51 4

SAMMANFATTNING Dalarnas Byggbransch är beroende av att kunna rekrytera kompetens på både kort och lång sikt. Hela 57 % av de tillfrågade företagen tror att kompetensbrist kommer att orsaka hinder för deras tillväxt. STORA REKRYTERINGSBEHOV! Företagen upplever framför allt att det är svårt att rekrytera erfaren personal. Ju högre utbildningsnivå man söker, desto svårare blir det. På hantverkarnivå är det 51 % som anser att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nya erfarna medarbetare. För arbetsledare är motsvarande siffra 61 %, för högskoleingenjör 76 % och för Civilingenjörer hela 80 %. När det gäller nyutexaminerad kompetens upplevs det något lättare, framför allt vid rekrytering av lärlingar. Även här blir det svårare ju högre utbildning man efterfrågar. 26 % upplever att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nyutexaminerade lärlingar från gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram. För högskoleutbildade arbetsledare är motsvarande siffra 36 %, för högskoleingenjörer 41 % och för civilingenjörer 70 %. Företag med verksamhet inom anläggning upplever att de har betydligt svårare att rekrytera hantverkare och arbetsledare jämfört med sina kollegor på hussidan. Skillnaden är som störst vid rekrytering av lärlingar där 70 % av anläggningsföretagen anser att det är ganska eller mycket svårt. Motsvarande siffra på hussidan är 10 %. Även sannolikheten att man kommer att gå utanför länet för att rekrytera nya medarbetare ökar ju högre krav man har på utbildningsnivå. Cirka 30-50 % av företagen uppger att de kommer att gå utanför länet för att rekrytera Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer. Trots att många räknar med att gå utanför Dalarna för att rekrytera är det en betydande andel som inte tror att de kommer att hitt hitta rätt kompetens över huvud taget. Detta gäller i stort sett i lika grad Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer där ungefär 40 % inte tror att de kommer att hitta rätt kompetens. HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? Den stora och breda basen för rekryteringen till byggbranschen finns i de ungdomar som fortfarande har sina inriktningsval framför sig. För Bygg- och Anläggningssektorn är det framför allt niondeklassarna och eleverna på gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program (NV/Te) som är intressanta. Byggbranschen 5

behöver skapa ett intresse och en nyfikenhet hos eleverna som gör att de vill söka sig till utbildningar inom Bygg- och Anläggning för att sen börja jobba i branschen. Potentialen att locka länets niondeklassare till byggsektorn är stor; likväl killar som tjejer. Både Tekniskt Arbete och Bygg- och Anläggning kommer i topp bland tänkbara och önskvärda jobb i framtiden. 43 % av tjejerna och 54 % av killarna svarar att det tycker att det verkar ganska roligt eller jätteroligt att jobba inom Bygg- och Anläggningsbranschen. Eleverna värderar god ekonomi och en bra balans mellan jobb och fritid när de svarar på vad som är viktigt när de ska välja jobb i framtiden. Till skillnad från niondeklassarna är eleverna på gymnasieskolans NV/Te- program inte lockade av att jobba inom Bygg- och Anläggning, men däremot av att jobba med Tekniskt arbete (ingenjör, tekniker, arkitekt). Kanske kopplas begreppet Bygg- och Anläggning till hantverkaryrket och Tekniskt arbete till byggjobb med krav på eftergymnasial utbildning. Jämför man eleverna på det naturvetenskapliga programmet med dem på teknikprogrammet framkommer att teknikeleverna i större utsträckning är intresserade av att jobba inom samhällsbyggnadssektorn. Eleverna på båda programmen är samstämmiga i att det är mer attraktivt att jobba med Byggnader än med Infrastruktur. Även NV/Te-elever värderar en god ekonomi när de ska söka jobb i framtiden. Men det är framför allt intresset för ämnesområdet som driver dem i valet av utbildning. De ungdomar som valt att gå en byggutbildning i Dalarna bekräftar detta. Intresset för ämnesområdet är det som framför allt gjort att de sökt sig till sin utbildning. För byggstudenterna på Högskolan är den personliga utvecklingen på jobbet också en stark drivkraft. För eleverna på BA-programmet är friheten i jobbet viktig. Relativt få på byggutbildningarna anger att de vill uppnå ledande befattningar eller att de vill starta företag. Även hos länets byggelever har anläggningssektorn lägre attraktionskraft än hussidan. Länets potentiella byggstudenter, dvs. niondeklassare och gymnasieelever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen, har fått ange vilka företag de upplever att de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika elevgrupperna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. Vi noterar dock att vissa av länets större företag inom sektorn inte är speciellt kända för målgruppen. HUR BRA ÄR LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR? För att de ungdomar som är inne i en byggutbildning ska ta sig vidare in i byggbranschen krävs att de har ett genuint intresse för ämnet, att de är nöjda med sin utbildning och de känner sig lockade av branschen. 6

För att byggstudenterna ska få anställningar i branschen krävs bland annat att deras utbildningar speglar vad branschen upplever att de behöver. Överlag är Dalarnas byggelever nöjda med sina utbildningar. På gymnasieskolans BAprogram är elevernas omdömen väldigt goda, även om de varierar per kommun. Mest nöjda elever finner vi i Malung och Rättvik. Företagen är inte lika nöjda med den kompetens som kommer ut ur BA-programmet. Företagen ser ett stort värde i att ta emot APU-elever, men tycker att samverkan mellan skola, lärare, handledare och företag bör bli bättre. Byggstudenterna på Högskolan Dalarna är också nöjda med sin utbildning. Ca 70 % anger att utbildningen till stor del eller helt motsvarar deras förväntningar. En tydlig iakttagelse är att högskolestudenterna är mer nöjda i början av sin utbildning än i slutet. Gällande företagens attityder till länets högskoleutbildning ser vi ett helt annat mönster än attityderna till gymnasieutbildningarna. Samtliga typer av företag ser ett stort värde för sitt företag/organisation att vara delaktiga i högskolestudenternas utbildning. Flera av företagen anger att utbildningarna bör varvas med mer tid ute hos företagen. VART VILL DALAUNGDOMEN HELST JOBBA? Vi ser en trend bland länets ungdomar att de tror att de kommer att flytta från Dalarna i början av sin karriär (undantaget är arbetsledarstudenterna). Eleverna på Bygg- och Anläggningsprogrammet räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet. Det samma gäller studenterna på Byggingenjörsutbildningen. Eleverna på NV/Te räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb utanför Dalarna. Efter tre år räknar de flesta av dem som stannat kvar i Dalarna att flytta. Ungdomarna på länets byggrelaterade utbildningar känner sig ganska säkra på att få ett kvalificerat jobb efter sin utbildning. Ca 80 % svarar att det är ganska eller mycket sannolikt att de fått ett jobb inom sitt yrke inom sex månader efter avslutad utbildning. På frågan om vilka företag de kommit i kontakt med under sin utbildning svarar eleverna på BA-programmet i första hand de rikstäckande entreprenadföretagen, med Peab, Byggpartner och Skanska i topp. Här ser vi dock att undersökningen behöver kompletteras med en mer lokalt förankrad undersökning, då utbildningarna i stor utsträckning samarbetar med lokala företag som inte funnits med som alternativ i DalaBarometerns länsfokuserade undersökning. Studenterna på Högskolan Dalarnas byggutbildningar har kommit i kontakt med en större variation av företag. Även här ligger rikstäckande entreprenadföretag med i toppen (Skanska och NCC hos arbetsledarna och Peab hos ingenjörerna), men även projekterande och förvaltande företag finns med på topp tio. Fiskarhedenvillan och WSP utmärker sig. 7

När eleverna fått ange vart de helst vill jobba i framtiden finner vi även här de stora entreprenadföretagen i topp. På BA-programmet och på byggingenjörsutbildningen ligger Peab i topp och hos byggarbetsledarna är det Skanska som gäller. Det är värt att notera att Fiskarhedenvillan kommer högt i topp hos alla elever. WSP är det konsultföretag som flest byggingenjörer angett att de helst vill jobba hos (plats 3). På högskolestudenternas topp tio listor på vart de helst vill jobba återfinns företag med verksamhet inom såväl Hus, Anläggning, Projektering och Entreprenad. Hos arbetsledarna finns även förvaltande organisationer med i toppen. 8

DEL 1 HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? 9

I Sverige fattar vi vårt första beslut gällande utbildningsinriktning när vi är på väg att lämna grundskolan. Av de tillfrågade niondeklassarna svarar 99 % att de tänker gå vidare i sin utbildning. Vill byggsektorn säkerställa en stor rekryteringsbas på lång sikt är man beroende av att eleverna redan i grundskolan fattar beslut om utbildningsinriktningar som kan leda dem till byggsektorn. Det är framför allt tre gymnasieutbildningar som leder vidare till bygg. Bygg- och Anläggningsprogrammet (BA-programmet) är en yrkesförberedande utbildning där man går ut i arbete som hantverkarlärling direkt efter avslutad utbildning. 2011 sökte 386 elever till Dalarnas BA-program som sitt förstahandsval. 253 av dessa antogs. Högskolan Dalarna antar ca 35 byggingenjörer och 25 byggarbetsledare årligen. 2011 sökte 56 respektive 37 personer utbildningarna som sitt förstahandsval. Av dessa antogs 38 resp. 27. Ett studieförberedande program inom Naturvetenskap- eller Teknik (NV/Te program) är den vanligaste gymnasiebakgrunden hos dem som läser till ingenjör inom byggteknik i Dalarna (ca 65 % vid 2011 års antagning). Cirka 50 % av dem som antas till Högskolan Dalarnas Byggarbetsledarutbildning har gått gymnasieskolans BA-program. Vill man plugga till civilingenjör inom Byggteknik hänvisas man till Högskolor och Universitet utanför Dalarna. För att komma in på dessa utbildningar behöver man ha utbildning i matte, fysik och kemi som motsvarar gymnasieskolans NV/Te program. 10

POTENTIELLA BYGGSTUDENTER Till gruppen potentiella byggare räknar vi dem som kommer att ställas inför ett utbildningsbeslut som kan leda dem till Bygg. I DalaBarometern har vi fokuserat på länets niondeklassare samt de elever som går gymnasieskolans NV/Te program. Byggbranschen vill locka niondeklassarna att gå BA-programmet eller Natur/Teknisk på gymnasiet. Och branschen hoppas att de som går Natur och Teknisk på gymnasiet bestämmer sig för att läsa en vidareutbildning inom Bygg- och Anläggning. I bästa fall har de som mål att vidareutbilda inom Bygg- och Anläggning redan när de går in gymnasieutbildningen. För att få en ökad förståelse kring och insikt i hur Dalarnas potentiella byggstudenter resonerar, känner och fungerar har vi valt att ställa en del frågor kring hur de ser på utbildning och jobb. Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare Karriärmål När vi frågade niondeklassarna vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden anger ungefär 7 av 10 en bra balans mellan arbete och fritid och en hög lön. Dessa båda faktorer ses som absolut mest viktiga. Att leda projekt och utveckla nya produkter ses som minst viktigt. Andelen totalt i undersökningen som angav att det var vikigt att starta eget företag var lika för tjejer och killar (20 %). Andelen som angett att det är viktigt att leda projekt är lågt; endast 7 % av tjejerna och 11 % av killarna. Fler har markerat att det är viktigt att så småningom kunna arbeta som ledare, 22 % respektive 26 %. 11

Bra balans mellan arb. och fritid En hög lön Jobba kreativt Jobba fritt och självständigt Jobba praktiskt med händerna Ett jobb med stora utmaningar Resa och arbeta utomlands Bidra till att utveckla samhället Att få jobba utomhus Starta eget företag Leda projekt Utveckla/skapa nya produkter Prova olika jobb inom företaget Småningom arbeta som ledare Bli specialist inom ett område Annat I stort sett följs resultaten för killar och tjejer väl åt. De mest påtagliga skillnaderna är att tjejer tycker det är viktigare att få röra på sig genom att resa och arbeta utomlands samt att prova på olika typer av jobb inom företaget samt att få jobba med sådant som utvecklar samhället. Killarna lägger mer vikt vid en hög lön samt att utveckla och skapa nya produkter, jobba utomhus och jobba praktiskt med händerna. Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv kanske detta kan tolkas som att tjejerna skulle ha större dragning åt planering och projektering medan killarnas intressen harmonierar mer med produktionsrelaterade arbetsuppgifter. Utbildningslängd Slutsatsen i föregående stycke stöds av att 44 % av killarna men endast 27 % av tjejerna tror att deras utbildningsväg kommer att sluta efter yrkesförberedande gymnasium. Andelen tjejer som tror att de kommer att gå högskoleutbildning är också betydligt högre. 29 % av tjejerna och 21 % av killarna tror att de kommer att gå en längre (4-5 år) högskoleutbildning. Eftersom det bara var 22 deltagande elever i nionde klass som har båda sina föräldrar födda utomlands har vi valt att inte exponera gruppen invandrares svar generellt i undersökningen. Däremot särredovisar vi invandrares svar för ett par relevanta frågor. En av de frågorna är just frågan om utbildningslängd. Det är intressant att konstatera att två av de tillfrågade invandrarungdomarna tänker sluta skolan efter grundskolan medan ingen av de övriga 373 niondeklassare som besvarat enkäten markerat detta alternativ. Det är också intressant att se att den andra ytterligheten där 45 % av 12

invandrarungdomarna (def: båda föräldrarna födda utomlands) tänker sig en längre högskoleutbildning. Motsvarande för övriga är 24 %. Yrkesval Med vad vill då niondeklassare jobba i framtiden? Här är det glädjande att de svarsalternativ som starkast kopplas samman med samhällsbyggnad, Tekniskt arbete och Bygg och anläggning, placerar sig i absolut topp, tillsammans med Säkerhetsarbete (brandman, polis, väktare etc.). 19 % har angett Tekniskt arbete som det de allra helst vill jobba med. Som jämförelse kan nämnas att Industriell tillverkning endast fick 4 %. Någonting att uppmärksamma är kanske att Reparatör, installationstekniker fick tredje sämst resultat med 6 %. Studerar man resultatet lite djupare, vilka grupper som valt Bygg och anläggning som det område de allra helts vill jobba med i framtiden, framgår att det är killar (31 %) och svenskfödda som väljer detta främst. Tjejer (7 %) och invandrarungdomar (9 %) väljer inte primärt bygg och anläggning. För svarsalternativet Tekniskt arbete ser det ungefär lika ut med en viktig skillnad. Här har 32 % av invandrarungdomarna angett att de allra helst vill jobba med detta i framtiden. De vill alltså jobba med tekniskt arbete som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. men inte inom bygg- och anläggningsbranschen. En av frågorna i enkäten som ställdes till niondeklassare mätte deras attityd till att jobba inom det som brukar kallas Bygg- och anläggningsbranschen. Andelen elever som tyckte att detta verkade Ganska roligt eller Jätteroligt var 51 %. Killar var mer positiva (60 %) än tjejer (43 %) och invandrarungdomarna var betydligt mindre 13

positiva (27 %) än övriga. Notera dock att 43 % av tjejerna i nian tycker att detta verkar spännande. Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet Drivkrafter Vilka drivkrafter ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram? De naturvetenskapliga och tekniska programmen på gymnasiet leder inte fram till ett yrke, utan ska förbereda eleverna för framtida studier som i sin tur ska leda till en anställning. Ekonomi och intresse är de drivkrafter som eleverna tycker är störst. Men det framkommer också att många olika drivkrafter spelar in. Anmärkningsvärt är skillnaden mellan natur och teknik gällande viljan att skapa. 33 % av teknikeleverna har markerat detta som en viktig drivkraft. Motsvarande siffra hos natureleverna är 13 %. 14

INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig På naturvetenskapliga programmet följs resultaten för killar och tjejer relativt väl åt. Noterbart är dock att tjejer i högre grad angett samhällsnytta och andra faktorer som viktiga drivkrafter och att killar i högre grad angett intresse och skapande som drivkrafter. Även killarna på teknisk har angett intresse i större utsträckning än sina kvinnliga klasskamrater. Det samma gäller andra faktorer. Tjejerna har gett högre värden för personlig utveckling och för att jobba med människor. Karriärmål När vi frågade eleverna på gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden överensstämmer svaren ganska väl med svaren från länets niondeklassare och med deras drivkrafter vid val av utbildning; god privatekonomi och balans mellan privatliv och karriär kommer i topp. Det framkommer dock skillnader mellan dem som går teknisk och dem som går natur. För teknikerna är en god privatekonomi det absolut mest viktiga. Naturvetarna värdesätter balansen mellan jobb och fritid mer. Teknikerna är också betydligt mer intresserade av att utveckla nya produkter. Andelen elever som angett att det är viktigt att starta eget företag är 9 % hos tjejerna och 15 % hos killarna. I båda fallen är det lägre än hos länets niondeklassare där 20 % angett att det är viktigt. Att få leda projekt i sin framtida karriär anses inte vara speciellt viktigt. Framför allt inte hos tjejerna där endast 9 % angett det som ett viktigt karriärmål. Motsvarande siffra för 15

killarna är 15 %. När det gäller målet att uppnå en ledande befattning är situationen den motsatta. Tjejerna har ett högre värde än killarna, men nivån är fortfarande låg (14 respektive 10 %). Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat På naturprogrammet svarar tjejerna i större grad än sina manliga klasskamrater att balans mellan privatliv och karriär är viktigt. Det samma gäller möjligheten att få arbeta självständigt och internationellt. De är däremot inte lika viktigt för tjejerna att få utveckla specialistkompetens eller att få utveckla nya produkter som det är för killarna. På teknikprogrammet kan man se samma tendenser. Tjejerna värdesätter balans mer än killarna och är inte lika intresserade av att utveckla specialistkompetens. Däremot skiljer sig inte tjejerna på teknikprogrammet från killarna när det gäller hur viktigt de tycker att det är att få utveckla nya produkter. 28 % av killarna och 27 % av tjejerna har svarat att det är viktigt. Yrkesval Vad vill då eleverna på natur och teknisk jobba med i framtiden? Glädjande är det hela 62 % som helst vill arbeta med tekniskt arbete, d v s som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. Det är nästan dubbelt så många som Data/IT vilket kommer på andra plats med 34 %. Därefter kommer naturvetenskapligt arbete med 29 %. 16

En intressant iakttagelse är att andelen som vill jobba inom Bygg och anläggning endast är 13 %. Det leder till slutsatsen att de flesta vill jobba med tekniskt arbete men inte inom Bygg- och anläggningsbranschen. Detta kan kännas paradoxalt men är nog att se som ett tecken på att studenterna i stor utsträckning inte förknippar Bygg och Anläggning med tekniskt arbete utan mer med den hantverksmässiga delen av jobbet. Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv, byggnader eller infrastruktur? 57 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på teknisk svarar Byggnader och 37 % (inkl båda är lika intressanta ) svarar Infrastruktur. Motsvarande siffror hos det naturvetenskapliga programmet är 37 % respektive 27 %. Värt att notera är att 47 % av eleverna på Natur uppger att inget av det intresserar dem. Motsvarande siffra hos eleverna på teknikprogrammet är 24 %. Det är tydligt att samhällsbyggnadssektorn har en högre attraktivitet på Teknikprogrammet än på det Naturvetenskapliga programmet. Anläggningssidan har en lägre attraktionskraft än Hussidan. Kännedom om länets byggföretag Rankningen av arbetsgivare har genomförts med ett länsperspektiv. I denna rapport redovisas de 20 högst rankade företagen i nedanstående tabell. Vilka företag/organisationer har du HÖRT TALAS OM? Länets potentiella byggstudenter, niondeklassare och gymnasieelever, på de naturvetenskapliga och tekniska programmen har fått ange vilka företag de upplever att de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika eleverna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. 17

Det är intressant att notera vilka företag och organisationer som kommer högst i ranking. Det är lika intressant att studera vilka som INTE kommer med på topp-20. Exempelvis kommer Ramböll först på plats 47 med en kännedom på endast 2%, HMB Construction på plats 45 med 4% och WSP på plats 33 med 8%. Överlag verkar kännedomen om de större konsultföretagen vara låg hos de potentiella byggstudenterna. TOTALT 9:OR GRUNDSKOLAN NV/Te GYMNASIET FÖRETAG rank % rank % rank % Skanska 1 78% 1 76% 1 79% Trafikverket 2 77% 2 75% 2 78% Peab 3 61% 3 59% 3 61% Borlänge Energi 4 56% 4 56% 4 54% Fiskarhedenvillan 5 48% 6 45% 5 49% Falu Energi och Vatten 6 45% 5 46% 6 45% NCC 7 45% 7 45% 7 43% Byggpartner 8 43% 8 43% 8 41% Sweco 9 37% 11 32% 9 40% Tunabyggen 10 36% 10 35% 12 35% KopparStaden 11 36% 12 30% 10 40% BraHus 12 36% 9 36% 11 36% Ludvika Hem 13 32% 13 29% 12 35% HSB 14 28% 14 25% 14 29% Leksandsbostäder 15 26% 15 23% 15 28% Kommun Fastighetsförvaltning 16 18% 16 21% 23 14% InfraNord 17 17% 18 17% 19 17% Landstingsfastigheter 18 17% 17 20% 22 15% Riksbyggen 19 17% 22 14% 18 17% Byggtjänst i Falun 20 16% 19 16% 17 17% 18

BYGGSTUDENTER ÄR BLIVANDE BYGGARE Så vad säger de som redan valt att ge sig in i en byggrelaterad utbildning? Vad kan vi dra för lärdom av dem när vi vill locka potentiella byggstudenter till länets byggutbildningar. Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter Drivkrafter Eleverna på BA-programmet anger att den viktigaste drivkraften när de sökte till utbildningen var intresse (65 %). Därefter kommer god ekonomi (52 %) och jobb med stor frihet (41 %). Studenterna vid Högskolan Dalarnas byggutbildningar har inte varit lika drivna av ekonomi och frihet, utan snarare av personlig utveckling i jobbet. Men även för dem var intresset för ämnesområdet den viktigaste drivkraften. INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig Karriärmål När vi frågat länets byggelever om deras karriärmål för framtiden visar det sig att svaren varierar ganska kraftigt beroende på vilken utbildning de går. Eleverna på BAprogrammet, som utbildar sig till hantverkare, är väldigt tydliga med att en god privatekonomi står högst i kurs (hela 81 %). Hos byggarbetsledarna, som kommer att arbeta som produktionsledare efter sin examen, har svaren varierat en del. Högst värden får att bygga upp en god 19

privatekonomi (43 %), att ha en jämvikt mellan privatliv och karriär (40 %) och att ha ett arbete som erbjuder allt större utmaningar (40 %). Byggingenjörerna anger också många olika karriärmål som viktiga. Det som sticker ut är att 31 % anger att de vill få specialistkompetens. Motsvarande siffra för de andra utbildningarna är 8 respektive 10 %. Byggingenjörerna vill också i större utsträckning bidra till samhällsutvecklingen (32 %). Noterbart är att relativt få har angett att det är ett viktigt mål att uppnå en ledande befattning eller att leda projekt. Andelen som har som mål att starta eget företag är också lågt. På högskolans byggutbildningar är det endast 10 resp. 11 % som angett det som ett viktigt karriärmål. Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat Yrkesval Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv för dem som gett sig in i en byggutbildning, byggnader eller infastruktur? 86 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på BA-programmet svarar Byggnader och endast 17 % svarar Infrastruktur. På högskolan är skillnaderna inte lika dramatiska. 77 % av Byggarbetsledarna svarar Byggnader och 50 % Infrastruktur medan 62 % av Byggingenjörerna svarar Byggnader och 45 % Infrastruktur. Det är tydligt att anläggningssektorn har en lägre attraktionskraft på elever och studenter än hussidan. Tjejer som läser BA-programmet vill bli målare och killar vill bli husbyggare. Det är värt att notera att uppemot 10 % av eleverna på BA-programmet har angett att de vill ha en yrkesroll som kräver högskoleutbildning (t.ex arkitekt, konstruktör och 20