Konferensrapport Elevhälsans och skolans uppdrag vi stödjer varandra SKOLVERKET anordnade fyra konferenser om skolans och elevhälsans uppdrag hösten 2010. Syftet med konferenserna var bland annat att lyfta fram resultaten från en studie som Skolverket gett Umeå universitet i uppdrag att genomföra och därigenom problematisera elevhälsans roll mot bakgrund av den nya skollagen. Till konferenserna inbjöds skolledare, lärare och elevhälsa inom grund- och gymnasieskola samt utvecklingsledare, förvaltningschefer och förtroendevalda. Konferenserna ägde rum på följande orter och datum: UMEÅ torsdagen den 25 november 2010 STOCKHOLM fredagen den 3 december 2010 LUND måndagen den 6 december 2010 GÖTEBORG tisdagen den 7 december 2010 Från utredning till ny skollag fattning, nöjdhet och framtid Olof Johson Teckning: Monica Johansson 1
Program Inledning Agneta Nilsson och Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd, Skolverket Från utredning till ny skollag AnnSofi Persson-Stenborg, fd utredningssekr. i elevvårdsutredningen Elevhälsan en resurs för skolutveckling Håkan Sandström, tidigare expert åt Skolverket Elevhälsan viktig för goda resultat Johan Hallberg, rektor, Malmaskolan i Kolsva Rektors ledarskap och elevhälsan för elevers hälsa? Lärande? Trygghet? Monika Törnsén, fil dr, Centrum för skolledarutveckling Elevhälsans arbetsformer teman med variationer Jonas Höög, docent, Centrum för skolledarutveckling Elevhälsan omfattning, nöjdhet och framtid Olof Johansson, prof., Centrum för skolledarutveckling 2
Sammanfattning av innehållet i fyra konferenser om elevhälsa dec 2010 Av Agneta Nilsson, undervisningsråd, Skolverket Inledning att stödja elevens utveckling mot målen (Agneta Nilsson och Pia-Lotta Sahlström, Skolverket) Skolverket hade mellan 2009 och 2010 ett jämställdhetsuppdrag som innehöll en rad deluppdrag. Ett av uppdragen var att stödja elevhälsan med syfte att stärka elevers psykiska hälsa. Det uppdraget hade bland annat fokus på elevers stress. För att uppmärksamma könsskillnader i resultat och även i elevers psykiska hälsa höll Skolverket sex konferenser under 2010 kallade Inget slår en skicklig lärare. En dokumentation av konferenserna finns på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/elevhalsa). För att få ökad kunskap om nuläget för elevhälsan fick Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet uppdraget att genomföra en studie, dels en enkät till skolchefer, dels en intervjustudie. Med de fyra konferenserna vill Skolverket sprida några av resultaten och lyfta hinder och möjligheter som skolan möter i samband med skollagens genomförande av en samlad elevhälsa. I den nya skollagen finns nu inskrivet att elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot målen. Det är en ny och viktig skrivning att reflektera kring ute i de olika verksamheterna. Det finns nu ett tydligt gemensamt uppdrag. Nu knyts elevhälsans arbete närmare skolans uppdrag och det ger möjlighet till en uppslutning kring elevens lärande. Det ställer självklart nya krav på elevhälsans personal och på lärare, rektorer, förvaltningschefer, skolchefer och politiker. Elevhälsans arbete ska rymma både främjande och förebyggande insatser. I en kunskapsöversikt från Kungliga Vetenskapsakademin har forskarna belyst sambandet mellan lärande och hälsa. Rapporten visar att det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Resultatet visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Men studierna visar också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Att verka för att alla elever ska klara sig i skolan är därför ett medel till ökad hälsa hos alla barn och ungdomar. Skollagens nya intentioner med elevhälsans koppling till elevernas resultat är ett led i denna riktning. Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande (AnnSofi Persson-Stenborg, tidigare huvudsekreterare i elevvårdsutredningen) Vad ska elevhälsans arbeta med? I sin föreläsning berörde AnnSofi Persson-Stenborg det arbete och de slutsatser som elevvårdsutredningen gjorde för drygt tio år sedan. Under det gångna decenniet har en hel del hänt dels kring skolans utveckling och styrning, dels kring kunskapsuppbyggnaden om faktorer som påverkar elevers lärande, hälsa och utveckling. Synen på vad skolhälsovård, elevvård och nu elevhälsa ska ha för uppdrag förändras med samhällsutvecklingen och med synen på lärande och hälsa. 3
AnnSofi Persson-Stenborg lyfte fram ett antal olika aspekter som är viktiga att förhålla sig till i arbetet inom elevhälsan. Det rör elevhälsans yrkesgrupper och att skollagen nu talar om en samlad elevhälsa. Vad kan detta innebära i praktiken? Elevhälsan kan tolkas som dels elevens personalhälsa och/eller dels en kompetensresurs som ska arbeta för en god miljö för lärande. Hur kommer man till exempel att tänka kring utredningar av elevers skolsvårigheter kommer man att belysa svårigheterna utifrån skolkontexten och/eller kommer man arr utgå från en individbaserad problemutredning? Och vad kommer man att lägga in i begreppet tillgång till? Det kommer, menade AnnSofi Persson-Stenborg, bli intressant att följa hur organisationen av elevhälsan kommer att gestaltas men också hur samverkan kan utvecklas så att stöd ges stöd till elever som är i svårigheter. Elevhälsan en resurs för skolutveckling? (Håkan Sandström, undervisningsråd, Skolinspektionen, och tidigare även anställd som expert år Skolverket inom verksamhetsområdet Elevhälsa och Samverkan kring barn som far illa) Hur kan elevhälsan medverka till en utveckling av skolan som organisation där elevers lärande och personliga utveckling står i centrum? Håkan Sandström problematiserade i sin föreläsning elevhälsans uppdrag, han presenterade olika hinder som han menade kunde försvåra en utveckling samtidigt som exempel på tänkbara lösningar diskuterades. Håkan Sandström lyfte också fram betydelsen av att elevhälsans arbete kvalitetssäkras. Det är till exempel mera sällsynt att man hittar exempel på hur elevhälsans insatser utvärderas i relation till hur eleverna har nått målen eller i relation till de verksamhetsprocesser som ska leda till goda förutsättningar för lärande och omsorg om eleverna. Elevhälsans yrkesgrupper besitter också värdefull kunskap om skolors både lär- och arbetsmiljöer. Kunskapen förblir ofta en tyst kunskap, som inte lyfts upp och systematiseras i ett skolförbättringsarbete. Håkan Sandström avslutade sin föreläsning med att ge en fallbeskrivning, som ett bidrag till en diskussion om hur elevhälsan kan bidra till att lärandesituationenen blir så bra som möjligt för alla elever. Han berättade bland annat om eleven Nils, som hade svårt med matematik men även hade det svårt hemma. Skolsköterskans förmåga att rikta blicken mot hur han lärde sig och inte enbart fokusera på det som inte fungerade i familjen, gjorde att Nils kunde stanna kvar i sin skola och klara skolan. Elevhälsan - viktig för goda resultat (Johan Hallberg, rektor, Malmaskolan, Kolsva) Vår satsning på elevhälsan gav resultat, inledde Johan Hallberg. Sedan flera år är nästan alla elever i Kolsva skolområde behöriga till gymnasiet. Bred kompetens inom elevhälsan, närhet och stöd i tid och goda relationer, är avgörande för det framgångsrika arbetet, menade han. Johan Hallberg berättade att idag får lärarna stöd och hjälp i hur de själva ska agera för att hjälpa elever och lösa eventuella problem. Fyra gånger i veckan finns elevhälsan tillgänglig för individuella möten med lärarna. Många lärare kommer dit för att prata om hur man didaktiskt ska lösa en lärsituation med en elev, eller hur man kan möta oro i klassen, där man behöver vägledning för att gå vidare. Johan Hallberg beskriver hur läraren berättar om situationen och går ut därifrån med ett förslag på hur de kan arbeta. Vi hjälper lärarna och bollar tillbaka frågan till dem - så att de inte kan trycka bort problemet, eller som tidigare överlämna allt till elevhälsan, sa 4
Johan Hallberg. Avgörande har varit att rätt stöd sätts in i rätt tid. Visst utreder man elever - men inte utan att man har provat ett stort antal pedagogiska metoder. I dag är 95-97 procent av eleverna behöriga till gymnasiet, även med de nya strängare reglerna som gäller från och med sommaren 2011. Detta att jämföra med 2004, när arbetet började, då endast 85-90 procent var behöriga till gymnasiet. En väl fungerande elevhälsa innebär på lite kortare sikt ökade kostnader, enligt Johan Hallberg. Men det är en väldigt god investering på lite längre sikt, inte bara ekonomiskt utan också i unga människors liv! Jag tror att fler skolpolitiker och rektorer i framtiden kommer att se hur en utvecklad elevhälsa är nyckeln till en skolas goda resultat, avslutade Johan Hallberg. Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling (Monika Törnsén, fil dr, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet) Monika Törnsén, Jonas Höög och Olof Johansson, chef för Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet, har genomfört en studie om elevhälsan på uppdrag av Skolverket. Dels har en enkät sänts ut till landets skolchefer med syftet att ge en bild av nuläget inom elevhälsan. Dels har en intervjustudie genomförts i 35 skolor i sju kommuner; fem skolor per kommun, tre kommunala skolor och två friskolor. Intervjuer på plats har gjorts med lärare, rektorer och elevhälsans olika kompetenser. Telefonintervjuer har genomförts med kommunal skolledning, förvaltningschefer och politiker. Monika Törnsén fokuserade i sin föreläsning på rektors styrning. Hon visade att det finns ett stort engagemang men också en stor frustration på grund av bristande styrning och utvärdering. Elevhälsans möjligheter att verka i enlighet med skollagens skrivningar om elevhälsan förutsätter en tydlighet i vem som är chef och ledare. Det krävs också en gemensam målbild. Monika Törnsén konstaterade att styrdokumenten för skolan generellt och för elevhälsan specifikt är långt ifrån kända för elevhälsans personal. Resultaten visar att tyngdpunkten i arbetet ligger på elevers ohälsa istället för hälsa. Det är mer akututryckningar istället för ett kontinuerligt främjande arbete. En av svårigheterna, menade hon, är bristande resurser och att lärarna tvingas att gå in på elevhälsans område, för att göra eleverna skadeslösa. Eleverna i friskolorna har minst tillgång till personal inom elevhälsan. Monika Törnséns slutsatser om dagens elevhälsa är att det finns inga mönster. Likvärdigheten utmanas, menade hon, en bra elevhälsa beror på vilken skola man går i, likväl som ett gott lärande kan bero på vilket arbetslag eleven tillhör. Elevhälsan i den svenska skolan teman med variationer (Jonas Höög,docent, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet) Jonas Höög talade i sin föreläsning kring fyra begrepp - struktur, kultur, politik och individ. Precis som Monika Törnsén lyfter han fram att materialet uppvisar en stor variation. Det verkar inte finnas någon best practice. När nya organisationer skapas så möts olika kulturer i en ny organisation. Avsaknaden av generella riktlinjer för verksamheten gör också att personalen i hög grad gör egna arbetsplaneringar och därmed också egna prioriteringar. Då trycket är starkt på akuta insatser såväl från skolledningens sida som från lärarnas och elevernas, blir elevhälsans arbete i hög grad situationsstyrt. 5
I sin föreläsning visade han också att det behövs bättre kommunicerande kärl mellan till exempel lärare och det team som utreder ett barn. Barnet är kvar i skolan, i sitt klassrum, men när barnet utreds, blir läraren ofta inte informerad om vad som händer med barnet, vilket försvårar arbetet med eleven i klassrummet. Elevhälsan omfattning? nöjdhet? Framtid? Olof Johansson och hans medarbetare skickade ut en enkät till landets skolchefer och resultaten delas in i liten kommun, mellanstor kommun och stor kommun. Det är framför allt den lilla kommunen som verkar har sämst möjligheter att förverkliga intentionerna i den nya skollagen. Flera av svaren antyder att kommunen ännu inte satt sig in i skollagens olika skrivningar. De främsta möjligheterna verkar den stora kommunen har. Här finns en berättelse om hur de olika professionerna samverkar för en samlad elevhälsa och hur elevhälsans arbete ska knytas närmare lärande och elevens resultat. Slutsatsen är, i likhet med den kvalitativa studien, att elevhälsan uppvisar stor variation och att likvärdigheten brister. Olof Johansson och hans team undersökte även hur kommuners webbsidor presenterade elevhälsan. De kom fram till följande: 1) ungefär en femtedel av kommunerna saknar eller har i dagsläget mycket begränsade informationssidor om elevhälsa. 2) Utbudet av e-tjänster på kommunernas web-sidor rör främst områden som t.ex. skolval, betyg, och frånvaro. 3) Lite mer än hälften av kommunerna menar att syftet med verksamheten är att främja lärande och kunskapsutveckling. 4) Många kommuner informerar inte om vad för typ av insatser som utförs och hur de relaterar till den övergripande målsättningen för elevhälsan.5) Föräldrar tenderar att antingen saknas i diskussionen eller utmålas som passiva mottagare av information om elevhälsan. 6