Ungas inflytande och delaktighet

KOMMUNER OCH LANDSTING SOM DEMOKRATIAKTÖRER Ungas inflytande och delaktighet INSPIRATIONSSKRIFT FÖR FÖRTROENDEVALDA (6)

Ungas inflytande och delaktighet INSPIRATIONSSKRIFT FÖR FÖRTROENDEVALDA (6)

Upplysningar om innehållet: Lotta Liedberg, lotta.liedberg@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-190-7 Foto omslag: Folio Foto inlaga: Ewa Ahlin, Folio, Casper Hedberg, Johnér, Matton Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, 2014

Förord Att vara förtroendevald i kommuner, landsting och regioner är ett viktigt, roligt och utmanande uppdrag. Det handlar om att ta ansvar för prioriteringar av våra gemensamma resurser och fatta beslut om frågor som rör människors vardag. Det är ett förtroende som måste förvaltas i dialog med de som gett förtroendet medborgarna. I inspirationsseriens sjätte skrift tar Sveriges Kommuner och Landsting upp frågan om hur kommuner, landsting och regioner kan utveckla dialogen med unga medborgare. En utveckling där unga i högre grad blir delaktiga i samhällsutvecklingen genom att bidra med sina kunskaper och få en ökad förståelse för kommunen, landstinget och regionens ansvar och krav på prioriteringar. Det innebär ett synligt politiskt ledarskap och politiska institutioner som främjar och utvecklar en kultur där unga människor får möjlighet till inflytande och ses som en resurs för samhällets utveckling. Det handlar om att värna de mänskliga rättigheterna till deltagande, att levandegöra demokratins värden och att berätta de goda historierna där lokal demokrati gör skillnad. Stockholm i december 2014 Anders Knape Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 7 Ungas inflytande och delaktighet 9 Utmaning 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? Ungdomars förhållande till demokratin Kommuner och landstings ansvar och uppdrag 13 Utmaning 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag? Tydliggör syftet med dialogen Bjud in på ett sätt som passar unga Sociala medier 17 Utmaning 3: Hur kan jag som ung få stöd för att genomföra mina idéer? Stöd ungas eget engagemang 19 Utmaning 4: Hur engagerar jag mig politiskt och vad innebär det? 20 Litteraturtips

Kapitel. 6 Ungas inflytande och delaktighet

Ungas inflytande och delaktighet Att främja ungas inflytande och delaktighet i samhällslivet är ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken. Ungas deltagande kan ses ur två perspektiv, resursperspektivet som utgår från att ungdomar är en resurs som kan bidra med erfarenheter och kunskaper samt medborgarperspektivet som utgår från att unga som medborgare har rätt att vara med och delta och påverka. Båda perspektiven är viktiga. En vanlig uppfattning är att unga inte är intresserade av kommun- och landstingspolitik. Forskning visar emellertid att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av till exempel ålder, kunskap och erfarenhet. De flesta unga har ett svagare politiskt kapital än vuxna vilket gör att trösklarna för deltagande är högre. Bjuder kommunen, landstinget eller regionen in unga till dialog är det viktigt att man menar allvar, att det är på riktigt, annars är det bättre att låta bli. Unga vill inte bara diskutera specifika ungdomsfrågor utan vill även diskutera sådant som rör deras vardag och framtid. Unga i dag vill debattera, vara med i idéutvecklingen och få möjlighet att engagera sig i frågor de brinner för. Att erbjuda detta innebär mod, mod att lämna gamla strukturer för deltagande, mod att frångå tanken om att alla från början måste omfattas av helhetsansvar, mod att lyssna och vilja att ta till sig kunskap om ungas vardag, behov och idéer. Engagerade unga i dag kan bli framtidens politiker om de får möjlighet att delta på riktigt. Ungas inflytande och delaktighet 7

Ungas inflytande och delaktighet 8 Ungas inflytande och delaktighet

UTMANING 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? Ungdomars förhållande till demokratin Åsiktsfrihet, politisk jämlikhet, allmän och lika rösträtt, samt respekt för minoriteters och andra gruppers rättigheter är exempel på demokratiska kärnvärden. Om inte medborgarna ställer sig bakom värden som dessa kan demokratins fortlevnad i värsta fall komma att hotas. Det måste finnas utrymme för kritik mot systemet, men samtidigt är det viktigt att demokratins grundvärden har starkt stöd bland alla samhällsgrupper. Utifrån en forskningsöversikt och en inventering av befintliga data som SKL har tagit fram 1, med fokus på svenska ungdomars förhållande till demokratin, visar resultaten varken en entydigt negativ eller positiv bild. Farhågor om att ungdomsgenerationen överlag skulle ha tappat sin tilltro till demokratin bekräftas inte, men bilden är inte heller entydigt positiv. Å ena sidan visar unga stort stöd för demokratin, de är minst lika intresserade av politik som tidigare generationer och har höga värden på flera viktiga indikatorer i internationella jämförelser så som politiskt förtroende och valdeltagande. Å andra sidan visar några få områden en stadigt negativ utveckling. Engagemang i politiska partier och partiidentifikation är områden där ungdomar i ett längre perspektiv visar minskade nivåer jämfört med äldre generationer. I stadsdelar med ett stort utanförskap är också valdeltagandet lågt. Om ungdomar inte vet hur kommunen fungerar är det svårare att påverka. Not 1. Lindberg S, Persson M, (2013). Ungdomars förhållande till demokratin. SKL. Ungas inflytande och delaktighet 9

Utmaning 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? Kommuner och landstings ansvar och uppdrag Många av de områden som kommun och landsting har ansvar för är ju sådana som unga människor kommer i kontakt med dagligen. Frågor att diskutera Undersökningar visar att många unga inte upplever att de ingår i den kommunala gemenskapen. Däremot ingår de i många andra grupper både in real life och i den virtuella världen. De är ofta engagerade i olika sakfrågor som är viktiga i deras vardag, det kan gälla utbildning, fritid, kommunikationer etc. Ofta gäller dessa sakfrågor kommunala områden vilket inte alltid de unga har kunskap om. Det huvudsakliga ansvaret för de frågor som påverkar ungdomars vardag, såsom utbildning, social omsorg, trygghet, hälso-och sjukvård, samt kultur och fritid vilar på kommuner, landsting och regioner. En undersökning som SKL har gjort visar att en tredjedel av de tillfrågade medborgarna inte vet att kommuner, landsting och regioner ansvarar för skola, vård och omsorg. Undersökningen visar inte om ungas kunskaper skiljer sig från äldres men det är troligt att många unga saknar kunskap om kommuner, landsting och regioners ansvar och uppdrag. 2 Utmaningen för förtroendevalda ligger därför framförallt i att behandla unga som en grupp i samhället som ska ges möjlighet att delta i lokaldemokratin och få förståelse för att kommunalpolitik handlar om deras, ungdomars, vardag som de känner bäst. En satsning på att öka kunskapen om hur kommunen fungerar och vilka ansvarsområden som ingår i kommunal- och landstingskommunal verksamhet skulle kunna leda till högre politiskt deltagande. Att öka och stärka ungas deltagande och inflytande i såväl formella som informella samtal och dialoger i frågor som rör kommunala och landstingskommunala frågor är ett sätt. Att undanröja hinder och skapa möjligheter för ungas eget engagemang och ansvarstagande i det civila samhället är ett annat. Frågor att diskutera: > > Hur kan vi öka unga människors kunskaper om hur demokratin är uppbyggd och stärka förtroendet för demokratin som styrelseskick? > > Hur stärker vi ungas kunskap om kommunens, landstingets och regionens ansvarsområden och hur kan vi tydliggöra att dessa handlar om ungas vardag? > > Hur ser vi på ungas inflytande, vad är våra egna värderingar om unga? > > Är vi beredda att lyssna på och bjuda in unga som medborgare och medspelare i viktiga frågor och på riktigt? > > Vilka signaler skickar vi till unga att vi är intresserade av deras idéer och efterfrågar deras kompetens? > > Har vi anpassat språk och innehåll för att nå unga med information och kommunikation om kommunens, landstingets eller regionens ansvarsområden och hur man kan påverka? Not 2. Myter och fakta, (2014), SKL. 10 Ungas inflytande och delaktighet

Ungas inflytande och delaktighet 11

Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? 12 Ungas inflytande och delaktighet

UTMANING 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag? Tydliggör syftet med dialogen Ett beslut från kommunen, landstinget eller regionen att inleda en dialog med unga behöver föregås av en diskussion om varför man vill lyssna på unga invånare. En dialog som bara har ett symbolvärde är lika bra att avstå. Att bjuda in till dialog är ett åtagande, det skapar förväntningar hos dem som bjuds in. Genom en diskussion om varför kan kommunen, landstinget eller regionen forma principer för dialog med unga. När kommunen, landstinget eller regionen är klar över varför de vill inleda en dialog kommer nästa fråga. I vilken grad vill vi att unga ska vara delaktiga? Vill vi konsultera dem i en särskild fråga eller vill vi att de ska vara delaktiga i utveckling av t.ex. stadskärnan? 3 Bjud in på ett sätt som passar unga För många unga är tröskeln till kommunhuset hög och att samtala med en förtroendevald kan kännas främmande. Att välja en plats utanför kommunhuset gör dialogen mer jämbördig. För att nå så många ungdomsgrupper som möjligt behövs både formaliserade möten och informella samtal, både i fysisk form och på sociala medier. Kommunen, landstinget eller regionen behöver både bjuda in och söka upp. Not 3. Medborgardialog som en del i styrprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting 2013. Ungas inflytande och delaktighet 13

Utmaning 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag? Formella möten och samtal Formella möten kan till exempel vara medborgarmöten och fokusgrupper. De kräver engagemang, inte bara från de unga utan även från förtroendevalda och kommunledningen. Låt unga vara med i planeringen så mycket som möjligt annars blir det de vuxna som skriver agendan och då kan det bli ointressant att delta för de unga. TIPS OCH IDÉER: 4 Före mötet > > Välj en bra tid som passar unga > > Använd en lokal som känns bekväm för de flesta ungdomar > > Ordna transport om det behövs > > Dela information på det sätt som deltagarna önskar > > Försäkra er om att deltagarna vet hur man deltar i ett formellt möte Efter mötet > > Ge positiv verbal återkoppling > > Om de samtycker, publicera bilder och artiklar om deras deltagande på webbplatser och i publikationer > > Citera dem i pressmeddelanden > > Skriv ett referensbrev Informella möten och samtal Informella samtal kan föras på ungas egna arenor som ungdomsgården, fotbollsplanen och på sociala medier. På dessa arenor finns det större möjlighet att nå unga som annars kan ha svårt att göra sin röst hörd. Unga uppskattar informella möten med beslutsfattare både för att diskutera globala frågor som klimatförändringar och lokala frågor som närmiljö och kommunikationer. Frågor att diskutera Frågor att diskutera: > > Vad vinner vi som förtroendevalda på att föra dialog med unga? > > Vad vinner de unga på att delta? > > Hur vill unga delta och påverka? Har vi frågat dem? > > Vilka frågor ska diskuteras? > > Hur ska återkopplingen ske efter genomförda dialoger? > > Hur får man in åsikter och engagemang från de grupper som är underrepresenterade och kanske lever i utanförskap? Not 4. Keepin It Real, Ministry of Youth Development New Zeeland. 14 Ungas inflytande och delaktighet

Sociala medier Vid sidan av fysiska möten IRL (in real life) kan kommunen möta unga på olika forum på nätet genom till exempel en fristående hemsida kopplad till kommunens webbplats. Eller kanske mer effektivt, möt unga på de sociala medier där de redan är. Vilka sociala medier som gäller bland unga kan snabbt förändras så en framgångsfaktor i ett sådant arbete är att involvera unga kommuninvånare. Innan man startar ett konto (t.ex. Twitter, Instagram, Facebook) med unga som målgrupp behöver kommunen/landstinget fundera över: > > I vilka sociala medier finns målgruppen och vad är den intresserad av? > > Vad vill vi att de ska veta, tycka eller göra? > > Finns det redan ett forum där vi kan delta? > > Vilken nytta skapas för målgruppen genom närvaro på mediet? > > Vilka resurser behöver vi avsätta vid lansering, planering och löpande arbete? > > Hur marknadsför och skapar vi kännedom om vår närvaro? Ungas inflytande och delaktighet 15

Kapitel 2. 16 Ungas inflytande och delaktighet

UTMANING 3: Hur kan jag som ung få stöd för att genomföra mina idéer? Stöd ungas eget engagemang För en del unga passar det att engagera sig i en förening, andra unga samlas kring en idé. Får man gehör för sitt engagemang och möjligheter att genomföra idéer kan det bli en positiv erfarenhet att bära med sig framöver. Ger man stöd till ungdomsföreningar behövs både stöd för att driva föreningen och projektbidrag för att genomföra idéer. Bidrag till ungdomsföreningar kan kompletteras med stöd för att genomföra en idé utan att det krävs en formell organisation och omfattande administration. Kommunen kan avsätta en årlig summa varifrån man betalar ut mindre bidrag. ANSÖKNINGSFORMULÄR Ansökningsformuläret bör vara enkelt så att alla unga kan känna att de kan ansöka om bidrag, till exempel: > > Vad är det du vill göra? > > Varför vill du göra det? > > Hur mycket kostar det? > > Varför tycker andra unga att din idé är bra? Frågor att diskutera: > > Vilka föreningar och organisationer är unga aktiva i, vilket stöd får de? > > Hur informerar vi om möjligheterna att söka till exempel föreningsbidrag, når det ut till alla unga? > > Hur stödjer vi underrepresenterade grupper? Frågor att diskutera Ungas inflytande och delaktighet 17

18 Ungas inflytande och delaktighet

UTMANING 4: Hur engagerar jag mig politiskt och vad innebär det? Många engagerade förtroendevalda är grunden för en stabil demokrati. Är de förtroendevalda representativa för befolkningen i fråga om kön, ålder m.m. ökar legitimiteten. Idag råder det en sned representation framförallt när det gäller ålder. Medan antalet förtroendevalda under 25 år inte har ökat de senaste åren så blir antalet förtroendevalda över 65 år allt fler. Gruppen unga är den mest underrepresenterade gruppen bland de förtroendevalda. Unga politiker lämnar dessutom sina uppdrag i betydligt högre utsträckning än äldre. Det innebär att ungas erfarenheter inte får tillräckligt genomslag. Fler unga förtroendevalda ökar legitimiteten och kvaliteten i beslutsfattandet. TIPS OCH IDÉER: > > Bli mentor för en ungdom > > Uppmuntra skolan att bjuda in de partipolitiska ungdomsförbunden och anordna till exempel auladebatter > > Politikerluncher närvara vid skolans lunch för att samtala med elever > > Erbjud sommarjobb eller praktik att följa med en politiker > > Inspiratörer/ambassadörer - unga förtroendevalda i kommunen eller landstinget som kan inspirera andra unga Frågor att diskutera: > > Försöker vi att utveckla och förnya organisationen och arbetsformerna för att passa unga? > > Erbjuder vi stöd och kunskapsöverföring till unga förtroendevalda? Frågor att diskutera Ungas inflytande och delaktighet 19

Litteraturtips Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, prop 2013/14:191. Metodboken, Sveriges ungdomsråd 2013. Ungdomars förhållande till demokratin, Lindberg I Staffan, Persson Mikael, Sveriges Kommuner och Landsting 2013. Medborgardialog i styrprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting 2013. Medborgardialog för unga, Sveriges Kommuner och Landsting 2012. Samspel med medborgarna, Sveriges Kommuner och Landsting 2011. Ungdomar i demokratin, Sveriges ungdomsråd 2009. Keepin It Real, Ministry of Youth Development New Zeeland 2003. Dialogguiden.se 20 Ungas inflytande och delaktighet

Ungas inflytande och delaktighet Inspirationsskrift för förtroendevalda (6) Unga i dag vill debattera, vara med i idéutvecklingen och få möjlighet att engagera sig i frågor de brinner för. Det är också viktigt för en demokrati att ungas kunskaper och erfarenheter tas till vara och ses som en resurs. För att främja möjligheten till delaktighet och inflytande behövs olika metoder och kanaler så att unga medborgare kan få inflytande över sin vardag. Sveriges Kommuner och Landsting ger ut ett antal inspirationsskrifter kring utmaningar som kommuner och landsting står inför i rollen som demokratiaktör. Syftet är att lyfta aktuella frågor inom demokratiområdet för att inspirera till diskussion och handling i utvecklingen av kommuner och landsting och dess förtroendevalda som aktiva aktörer för utvecklingen av den lokala demokratin. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-190-7 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se