Utredning om barnkonventionen 18 KS

Transkript

1 Utredning om barnkonventionen 18 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Utredning om barnkonventionen (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige noterar informationen i utredningen. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att 1. Undersöka hur barn och unga kan och vill vara delaktiga i lokala samhällsfrågor; vilken av metoderna som tilltalar barn och unga. 2. Ta fram en barn-checklista/rutin för tillämpning som kan användas som stöd i arbetet samt tydliggöra ansvar och roller. 3. Synliggöra kompetensutvecklingsmöjligheter kopplat till barnkonventionen och mänskliga rättigheter via web/intranätet. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade att en utredning skulle initieras, med syfte att möjliggöra för kommunen att vara förberedd inför att Barnkonventionen blir lag. Fullmäktige beslutade även att kommunen förbereder sig att utbilda beslutsfattare, tjänstemän med flera. Inför fullmäktiges beslut om motionen yttrade sig flera av kommunens nämnder om innehållet. Dessa yttranden återges delvis i utredningen. Revisionen genomförde en granskning av kommunens arbete utifrån barnkonventionen. I revisionsrapporten från 2013 konstaterades ett antal utvecklingsområden, dessa har ännu inte åtgärdats fullt ut. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige noterar informationen i utredningen. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att 1. Undersöka hur barn och unga kan och vill vara delaktiga i lokala samhällsfrågor; vilken av metoderna som tilltalar barn och unga. 2. Ta fram en barn-checklista/rutin för tillämpning som kan användas som stöd i arbetet samt tydliggöra ansvar och roller. 3. Synliggöra kompetensutvecklingsmöjligheter kopplat till barnkonventionen och mänskliga rättigheter via web/intranätet. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Utredning om barnkonventionen 2. Rapport: barnkonventionen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott SKL - Ungas inflytande och delaktighet Expedieras till Akt Nämnderna Kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS EMELIE HALLIN SID 1/1 STABSCHEF KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Utredning om barnkonventionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige noterar informationen i utredningen. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att 1. Undersöka hur barn och unga kan och vill vara delaktiga i lokala samhällsfrågor; vilken av metoderna som tilltalar barn och unga. 2. Ta fram en barn-checklista/rutin för tillämpning som kan användas som stöd i arbetet samt tydliggöra ansvar och roller. 3. Synliggöra kompetensutvecklingsmöjligheter kopplat till barnkonventionen och mänskliga rättigheter via web/intranätet. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade att en utredning skulle initieras, med syfte att möjliggöra för kommunen att vara förberedd inför att Barnkonventionen blir lag. Fullmäktige beslutade även att kommunen förbereder sig att utbilda beslutsfattare, tjänstemän med flera. Inför fullmäktiges beslut om motionen yttrade sig flera av kommunens nämnder om innehållet. Dessa yttranden återges delvis i utredningen. Revisionen genomförde en granskning av kommunens arbete utifrån barnkonventionen. I revisionsrapporten från 2013 konstaterades ett antal utvecklingsområden, dessa har ännu inte åtgärdats fullt ut. Handlingar Victor Kilén Kommundirektör Emelie Hallin Stabschef Ska expedieras till Akt Nämnderna Kommunstyrelsen KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 6

5 VERSION DIARIENUMMER KS RAPPORT KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2018 Barnkonventionen 7

6 Barnkonventionen Innehåll 1. Syfte Bakgrund Revisionens granskning Nämndernas synpunkter Barn och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden Socialnämnden Kulturnämnden och fritidsnämnden Övrigt relaterat till barnkonventionen Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Barnombudsmannens rekommendationer Kompetens, utbildning och verktyg Barnrätts- och ungdomsperspektiv: barnkonsekvensanalys/barnkonsekvensprövning Rätt till inflytande Olika modeller av inflytandeforum Val av inflytandeforum Förbättringsområden...11 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 8

7 1. Syfte Kommunfullmäktige beslutade att en utredning skulle initieras, med syfte att möjliggöra för kommunen att vara förberedd inför att Barnkonventionen blir lag. Fullmäktige beslutade även att kommunen förbereder sig att utbilda beslutsfattare, tjänstemän med flera. 1.1 Bakgrund FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter, och 196 länder, däribland Sverige, har skrivit under och förbundit sig att följa den. Konventionen består av 54 artiklar som alla är lika viktiga och bildar en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det gäller barn: Alla barn har samma rättigheter och lika värde ingen får diskrimineras (artikel 2) Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet (artikel 3) Alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad (artikel 12) Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari Under tidsperioden innan är det tänkt att rättstillämpande myndigheter ska ges tid att förbereda sig inför den nya lagen. Regeringen har beslutat om ett kunskapslyft, barnrätt i praktiken, för att höja kompetensen om barnrättsperspektiv inom de offentliga verksamheterna. Barnombudsmannen i uppdrag att under perioden stödja kommuner och landsting i arbetet Revisionens granskning 2013 Revisionen genomförde en granskning av kommunens arbete utifrån barnkonventionen. I revisionsrapporten från konstaterades att Vallentuna kommun ändamålsenligt bedriver arbetet med barn och unga ur ett verksamhetsperspektiv, med avseende på samverkan och organisation. 1 Se KS Regeringskansliet. Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter ( ) 3 Sandberg, Hägg & Regnell. Revisionsrapport Kommunens arbete utifrån barnkonventionen KS (Mars 2013) 3 9

8 Revisionens biträde bedömde dock att det saknades en tydlig politisk styrning och ledning samt att det saknades ett tydligt barnperspektiv i styr- och måldokument. Utifrån de revisionskriterier granskningen baseras på grundar sig bedömningen ovan på följande observationer: Nämnderna har inte tagit hänsyn till barnkonventionen och dess intentioner i styr- och måldokument. Det tidigare barn- och ungdomspolitiska programmet 4 har inte lämnat avtryck i styrdokumenten. Revisorn uppfattade också att det finns brister i utbildningen av verksamhetsföreträdare i barnkonventionen och dess intentioner. Det saknas tydliga kommunövergripande direktiv och målsättningar i frågor som gäller barn och unga. Det är därmed svårt att bedöma nämndernas arbete i förhållande till dessa. Revisorn ansåg att kommunstyrelsen bör ta initiativet över kommunens arbete med barn och unga. 1.3 Nämndernas synpunkter 2017 Inför fullmäktiges beslut om motionen yttrade sig flera av kommunens nämnder om innehållet. Dessa yttranden återges delvis nedan Barn och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden Barn- och ungdomsförvaltningen har påbörjat arbetet genom fortbildning för nämnderna och förvaltningen. Ett tydligt barnperspektiv utifrån barnkonventionen finns med i samtliga reviderade riktlinjer. Utbildningsinsatser pågår för skolchefer om hur det främjande arbetet och barnperspektivet ska komma in i skolornas värdegrundsarbete. Barnets perspektiv vägs ofta inte in i beslut som rör barn, och barn har inte möjlighet att komma till tals i de frågor som rör dem själva. Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden framhåller att Vallentuna kommun kan bli bättre på att tillämpa barnkonventionen på ett strategiskt och systematiskt sätt samt att det finns undersökningar som visar att det krävs beslut i fullmäktige som visar att för att nå de mål som regeringen har satt upp krävs att fler kommuner skyndar på arbetet för att öka efterlevnaden av barnkonventionen. Konsekvenser för barn och ungdomar ska tydligt framgå i alla kommunala utredningar, förslag och beslut. Med hjälp av en barnkonsekvensanalys ska alla förändringar bedömas med hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga följder för barnen. Barnkonventionens artikel om barns rätt att få komma till tals är en av de grundläggande artiklarna. 4 Barn- och ungdomsnämnden tog fram ett Barn- och ungdomspolitiskt program för åren som antogs av fullmäktige under Programmet reviderades inte efter programperiodens slut, och flera av aktiviteterna genomfördes aldrig. 4 10

9 Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildningsnämnden föreslog fullmäktige att ge kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att: utforma inriktningsmål och resultatmål utifrån ett barnrättsperspektiv som bygger på Barnkonventionens intentioner och riksdagens strategi för att stärka barnets rättigheter. Formuleringarna ska finnas med i nästa budget och verksamhetsplan. utarbeta rutiner för barnkonsekvensanalys i alla beslutsprocesser som rör barn utse en samordnare som har ansvar för att inhämta kunskap om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys, sprida den till alla tjänstemän och politiker i kommunen samt vara en länk mellan alla berörda i verksamheten fastställa metoder för implementering, uppföljning och utvärdering av barnkonvention samt säkerställa att denna integreras i alla verksamheter Socialnämnden Socialnämnden arbetar enligt sitt yttrande redan i enlighet med Barnkonventionen i det dagliga arbetet, och som en del i myndighetsavdelningens utredningsarbete. Principen om barnets bästa kommer till uttryck i Barnkonventionen, Föräldrabalken, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga samt socialtjänstlagen och ska ligga till grund för alla beslut som fattas gällande vårdnad, boende och umgänge samt beredning av vård enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av unga (LVU). Socialnämnden såg därför inget behov av att en utredning med syfte att möjliggöra för kommunen att vara förberedd på att Barnkonventionen blir lag i Sverige. Eftersom barnkonventionen tillämpas i socialtjänstens arbete kommer socialnämnden tillse att beslutsfattare och tjänstemän som arbetar gentemot barn och ungdom får kompetensutveckling vad gäller de eventuella förändringar som den nya lagstiftningen kan leda till Kulturnämnden och fritidsnämnden Kulturnämnden och fritidsnämnden arbetar i sin dagliga gärning i enlighet med Barnkonventionen. Artikel 31 är i fokus för de båda nämnderna: Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Artikel 31 uppfylls i stor utsträckning i Vallentuna kommun genom Kulturnämnden 5 11

10 och Fritidsnämndens verksamheter. Utifrån detta prioriterar nämnderna barns kultur och fritid högt. Detta gäller såväl i direktkontakt med besökare/användare av verksamheterna som i kontakt med samarbetspartners som föreningar och organisationer. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som berör barnet. Barn och unga i Vallentuna kommun har möjligheter till inflytande över de beslut som berör dem. Inom kulturnämndens och fritidsnämndens verksamheter kan detta ytterligare utvecklas för att fullt ut uppfylla barnets rätt. Om Barnkonventionen blir svensk lag kommer kulturnämnden och fritidsnämnden enligt sitt yttrande att tillse att beslutsfattare och tjänstemän får relevant kompetensutveckling vad gäller de eventuella förändringar som en lagstiftning kan komma att innebära. 1.4 Övrigt relaterat till barnkonventionen Vallentuna kommun genomför Stockholmsenkäten, som ger en uppfattning om hur ungas levnadsförhållanden ändras över tid. Undersökningen genomförs i samtliga klasser i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2. Samverkan kring barn och unga finns genom Tryggare Vallentuna och sociala insatsgrupper. Dialog med ungdomsråd finns till viss del inom Barn- och ungdomsförvaltningen, genom gymnasieskolans elevråd och skolornas elevråd. Barn- och ungdomsförvaltningen undersöker möjligheten att skapa ett kommunövergripande ungdomsråd, baserat på elevråden i gymnasie- och skolverksamheterna. Utifrån ett demokratiskt representationshänseende, för kommunen som helhet, krävs dock andra/ytterligare former, utifrån att en del av Vallentunas elever väljer skolor utanför kommunens geografiska område. Utöver Vallentuna-elever väljer en del av grannkommunernas elever att gå sin gymnasieutbildning i Vallentuna. Vad som är representativt för Vallentuna gymnasium behöver därför inte vara representativt för Vallentunas ungdomar som helhet. 1.5 Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Riksdagen godkände i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Enligt strategin ska: - All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen Kommentar: Kommunen stiftar inga lagar, barnkonventionen bör dock beaktas i samband med fastställande av styrdokument av olika slag. - Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang 6 12

11 Kommentar: Barnombudsmannen lyfter fram att barn har rätt till trygghet, skydd och mänsklig värdighet. Att barnet ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, men även skyddas mot utnyttjande, vanvård eller våld i olika sammanhang; våld i nära relationer såväl som i skolan, fritiden och via sociala medier. Samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis är därför ett måste. I Vallentuna sker samverkan i olika former, exempelvis genom Tryggare Vallentuna. - Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Kommentar: krävs någon form av inflytandeforum. Inom skolverksamheterna används elevråd. Utgör ett av kommunens utvecklingsområden. - Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Kommentar: säkerställs genom skollagen, läroplaner m.m. - Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Kommentar: föräldrastöd KOMET erbjuds av socialförvaltningen. Det finns även ett föräldraforum som vänder sig till föräldrar med barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller på annat sätt i behov av stöd. Språkförskolan bedriver föräldrautbildning i tre steg. - Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter. Kommentar: Sker enligt nämndernas yttranden redan, kan dock utvecklas ytterligare. Exempelvis kan webbutbildning i barnkonventionen tillsammans med barnombudsmannens material marknadsföras via intranät. - Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Kommentar: samverkan sker exempelvis i nätverksform inom ramen för Tryggare Vallentuna, sociala insatsgrupper, BUS-samverkan m.m. - Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Kommentar: Kommunen genomför Stockholmsenkäten, vilket kan användas som underlag för beslut och prioriteringar som rör barn. Skolinspektionen genomför dessutom varje termin Skolenkäten, som många skolor använder som underlag. - Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Kommentar: Föreslås i barn- och ungdomsnämndens/utbildningsnämndens yttranden. Bör ske i anslutning till att beslut och åtgärder följs upp/utvärderas generellt samt i möjligaste mån inom ramen för befintliga strukturer. 7 13

12 Utvärdering/uppföljning av beslut sker främst inom respektive nämnds verksamhetsområde. Respektive nämnd kan inom ramen för internkontrollprocessen lägga till efterlevnad av barnkonventionen, alternativt olika delmoment från barnkonventionen, från Granskningen skulle kunna genomföras i form av stickprov, där förvaltningen i ett urval av ärenden kontrollerar om barnkonventionen beaktats. 2. Barnombudsmannens rekommendationer Barnombudsmannen har identifierat en rad framgångsfaktorer när offentliga myndigheter ska arbeta in ett nytt perspektiv i sina verksamheter: Ledningens entydiga stöd och engagemang: Ledningens ansvar att bestämmelserna beaktas i organisationen. Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument Utbildning och information Utgå från befintliga arbetsprocesser Ekonomiska och personella resurser Dialog och erfarenhetsöverföring Uppföljning och utvärdering Både den politiska ledningen och tjänstemannaledningen behöver vara insatta i bestämmelserna. Barnperspektivet skulle tydligare kunna arbetas in i de årliga verksamhetsplanerna och/eller kommunplanen. Behovet av utbildning och information varierar utifrån arbetsuppgifter/ansvarsområden. Respektive chef ansvarar för medarbetares kompetensutveckling. Verksamheterna använder ofta individuella utvecklingsplaner, även om utformning och innehåll kan variera. Uppföljning och utvärdering bör ske i samband med att insatser/verksamhet utvärderas eller följs upp i övrigt; uppföljning av kommunens arbete som helhet skulle kunna göras av revisionen, på liknande sätt som 2013, eller på uppdrag av kommunstyrelsen med vissa intervall. 2.1 Kompetens, utbildning och verktyg Utifrån nämndernas yttranden 2017 är nämnderna medvetna om/har påbörjat utbildningsinsatser för tjänstemän och beslutsfattare. Medarbetarnas kompetens är avgörande för att klara olika arbetsuppgifter såväl som att uppfylla relevant lagstiftning. Utifrån kommunens interna styrdokument ansvarar respektive chef för sina medarbetares utveckling. Hur mycket kompetensutveckling inom olika områden respektive medarbetare behöver varierar utifrån befintlig kompetens såväl som arbetsuppgifter. Utifrån verksamheternas utformning och olikheten hos medarbetare kan information och utbildning om barnkonventionen behöva ske på olika sätt. Webbutbildning, egen inläsning, information på 8 14

13 personalmöte eller föreläsning kan vara olika möjligheter att tillgodogöra sig informationen. Kommunens intranät har kompletterats med en sida om barnkonventionen/barnets rättigheter, i syfte att tillgängliggöra/synliggöra nationellt framtaget material. Bland de verktyg som kan användas finns en öppen webbutbildning, framtagen av Västra götalandsregionen (VGR) i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKL har även tagit fram presentationsmaterial som kan användas vid behov. För ytterligare webbfilmer/stödmaterial/tjänster hänvisas även till Barnombudsmannens webbplats: Unga direkt en metod för att lyssna på barn Max18 -en digital statistiktjänst med samlad statistik om barn och ungas levnadsförhållanden Barnkonsekvensprövningar/barnrättsanalys. 2.2 Barnrätts- och ungdomsperspektiv: barnkonsekvensanalys/barnkonsekvensprövning I barnkonventionens artikel 3 framgår följande: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. / / Barnombudsmannen förordar att barnkonsekvensanalyser genomförs som en del av det ordinarie arbetet. Dessa ska inkludera kartläggning beskrivning, analys, prövning med beslut samt utvärdering. Principen att barnets bästa ska komma i första rummet är inte absolut; barnombudsmannen konstaterar att barnets intresse inte alltid kan väga tyngst. I de lägen där något annat prioriteras ska grunderna för prioriteringen framgå och dokumenteras. 2.3 Rätt till inflytande I artikel 12 i barnkonventionen finns rätten att få komma till tals. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade - i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Barnombudsmannen refererar till Ungdomsstyrelsens kriterier för inflytandeforum: Inflytandeforumet ska innebära att det förs en kontinuerlig dialog mellan ungdomar och förtroendevalda 9 15

14 Forumet ska anlägga ett ungdomsperspektiv på lokala och regionala samhällsfrågor i stort Olika modeller av inflytandeforum Nedan presenteras Barnombudsmannens olika modeller av inflytandeforum: Benämning Beskrivning 5 Kommentar Ungdomsråd Grupp av unga som träffas. Kontinuerlig kontakt mellan ungdomsrådet och beslutsfattare. Administrativ hantering/planering. Ungdomsperspektiv på kommunal planering Ungdomsparlament/ Ting Ungdomar som arrangerar möten för ungdomar under en till två dagar. Unga skriver motioner till parlamentet/tinget Arrangemangskostnad. Skulle kunna genomföras av sommarjobbare. Politiker bjuds in som åhörare. Öppna forum/rådslag ungdomar bjuds in från gång till gång. Administrativ hantering/planering. Ombud vuxna som för fram ungdomars åsikter/förslag till beslutsfattare Samverkansgrupper (tjänstemän, förtroendevalda, ungdomsrepresentanter) träffas och diskuterar. Ungdomsombud/ byråkratilots Utformas som del av tjänst i en del kommuner: resursåtgång. Enkätundersökningar genomförs redan idag. Kartläggning eller studier kommunen undersöker vad ungdomar tycker i olika frågor genom exempelvis enkätfrågor. Konsekvensanalyser Konsekvensanalyser: kommunen tar reda på om och hur man har tagit hänsyn till ungdomars behov och synpunkter Ungas egen Genom ex. föreningar m.m. Problem: Grad en av medlemskap i föreningar 5 Barnombudsmannens faktablad Barns och ungas rätt till inflytande i kommuner och landsting

15 organisering sjunker nationellt. Barn och unga skulle kunna ha samma preferenser som vuxna. I SKL:s undersökning från 2013 visades att 66 procent av medborgarna vill delta i medborgardialoger. Medborgarna uppgav ett större intresse för att delta digitalt än för att medverka vid fysiska möten. Även barn och unga kan föredra att medverka via digitala kanaler. En teknisk lösning som kan användas av tjänstemän för dialog med barn/unga kan därför vara intressant att undersöka Val av inflytandeforum Utifrån barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne bör val av inflytandeforum göras efter dialog med barn och unga. Kommunledningskontoret skulle kunna ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för barn och ungas delaktighet i samhällsfrågor. 3. Förbättringsområden Enligt nämndernas yttranden och revisionens tidigare undersökning finns ett antal förbättringsområden för kommunen: Ta fram en barn-checklista/rutin för tillämpning som kan användas som stöd i arbetet samt tydliggöra ansvar och roller. Undersöka hur barn och unga kan och vill vara delaktiga i lokala samhällsfrågor; vilken av metoderna som tilltalar barn och unga. Synliggöra kompetensutveckling kopplat till barnkonventionen och mänskliga rättigheter via web/intranätet

16 KOMMUNER OCH LANDSTING SOM DEMOKRATIAKTÖRER Ungas infytande och delaktighet INSPIRATIONSSKRIFT FÖR FÖRTROENDEVALDA (6) 18

17 19

18 Ungas infytande och delaktighet INSPIRATIONSSKRIFT FÖR FÖRTROENDEVALDA (6) 20

19 Upplysningar om innehållet: Lotta Liedberg, Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: Foto omslag: Folio Foto inlaga: Ewa Ahlin, Folio, Casper Hedberg, Johnér, Matton Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB,

20 Förord Att vara förtroendevald i kommuner, landsting och regioner är ett viktigt, roligt och utmanande uppdrag. Det handlar om att ta ansvar för prioriteringar av våra gemensamma resurser och fatta beslut om frågor som rör människors vardag. Det är ett förtroende som måste förvaltas i dialog med de som gett förtroendet medborgarna. I inspirationsseriens sjätte skrift tar Sveriges Kommuner och Landsting upp frågan om hur kommuner, landsting och regioner kan utveckla dialogen med unga medborgare. En utveckling där unga i högre grad blir delaktiga i samhällsutvecklingen genom att bidra med sina kunskaper och få en ökad förståelse för kommunen, landstinget och regionens ansvar och krav på prioriteringar. Det innebär ett synligt politiskt ledarskap och politiska institutioner som främjar och utvecklar en kultur där unga människor får möjlighet till infytande och ses som en resurs för samhällets utveckling. Det handlar om att värna de mänskliga rättigheterna till deltagande, att levandegöra demokratins värden och att berätta de goda historierna där lokal demokrati gör skillnad. Stockholm i december 2014 Anders Knape Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting 22

21 23

22 Innehåll 7 Ungas infytande och delaktighet 9 Utmaning 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? Ungdomars förhållande till demokratin Kommuner och landstings ansvar och uppdrag 13 Utmaning 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag? Tydliggör syftet med dialogen Bjud in på ett sätt som passar unga Sociala medier 17 Utmaning 3: Hur kan jag som ung få stöd för att genomföra mina idéer? Stöd ungas eget engagemang 19 Utmaning 4: Hur engagerar jag mig politiskt och vad innebär det? 20 Litteraturtips 24

23 Kapitel. 6 Ungas infytande och delaktighet 25

24 Ungas infytande och delaktighet Att främja ungas infytande och delaktighet i samhällslivet är ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken. Ungas deltagande kan ses ur två perspektiv, resursperspektivet som utgår från att ungdomar är en resurs som kan bidra med erfarenheter och kunskaper samt medborgarperspektivet som utgår från att unga som medborgare har rätt att vara med och delta och påverka. Båda perspektiven är viktiga. En vanlig uppfattning är att unga inte är intresserade av kommun- och landstingspolitik. Forskning visar emellertid att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av till exempel ålder, kunskap och erfarenhet. De festa unga har ett svagare politiskt kapital än vuxna vilket gör att trösklarna för deltagande är högre. Bjuder kommunen, landstinget eller regionen in unga till dialog är det viktigt att man menar allvar, att det är på riktigt, annars är det bättre att låta bli. Unga vill inte bara diskutera specifka ungdomsfrågor utan vill även diskutera sådant som rör deras vardag och framtid. Unga i dag vill debattera, vara med i idéutvecklingen och få möjlighet att engagera sig i frågor de brinner för. Att erbjuda detta innebär mod, mod att lämna gamla strukturer för deltagande, mod att frångå tanken om att alla från början måste omfattas av helhetsansvar, mod att lyssna och vilja att ta till sig kunskap om ungas vardag, behov och idéer. Engagerade unga i dag kan bli framtidens politiker om de får möjlighet att delta på riktigt. 26 Ungas infytande och delaktighet 7

25 Ungas infytande och delaktighet 8 Ungas infytande och delaktighet 27

26 UTMANING 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? Ungdomars förhållande till demokratin Åsiktsfrihet, politisk jämlikhet, allmän och lika rösträtt, samt respekt för minoriteters och andra gruppers rättigheter är exempel på demokratiska kärnvärden. Om inte medborgarna ställer sig bakom värden som dessa kan demokratins fortlevnad i värsta fall komma att hotas. Det måste fnnas utrymme för kritik mot systemet, men samtidigt är det viktigt att demokratins grundvärden har starkt stöd bland alla samhällsgrupper. Utifrån en forskningsöversikt och en inventering av befntliga data som SKL har tagit fram 1, med fokus på svenska ungdomars förhållande till demokratin, visar resultaten varken en entydigt negativ eller positiv bild. Farhågor om att ungdomsgenerationen överlag skulle ha tappat sin tilltro till demokratin bekräftas inte, men bilden är inte heller entydigt positiv. Å ena sidan visar unga stort stöd för demokratin, de är minst lika intresserade av politik som tidigare generationer och har höga värden på fera viktiga indikatorer i internationella jämförelser så som politiskt förtroende och valdeltagande. Å andra sidan visar några få områden en stadigt negativ utveckling. Engagemang i politiska partier och partiidentifkation är områden där ungdomar i ett längre perspektiv visar minskade nivåer jämfört med äldre generationer. I stadsdelar med ett stort utanförskap är också valdeltagandet lågt. Om ungdomar inte vet hur kommunen fungerar är det svårare att påverka. Not 1. Lindberg S, Persson M, (2013). Ungdomars förhållande till demokratin. SKL. 28 Ungas infytande och delaktighet 9

27 Utmaning 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? Kommuner och landstings ansvar och uppdrag Många av de områden som kommun och landsting har ansvar för är ju sådana som unga människor kommer i kontakt med dagligen. Frågor att diskutera Undersökningar visar att många unga inte upplever att de ingår i den kommunala gemenskapen. Däremot ingår de i många andra grupper både in real life och i den virtuella världen. De är ofta engagerade i olika sakfrågor som är viktiga i deras vardag, det kan gälla utbildning, fritid, kommunikationer etc. Ofta gäller dessa sakfrågor kommunala områden vilket inte alltid de unga har kunskap om. Det huvudsakliga ansvaret för de frågor som påverkar ungdomars vardag, såsom utbildning, social omsorg, trygghet, hälso-och sjukvård, samt kultur och fritid vilar på kommuner, landsting och regioner. En undersökning som SKL har gjort visar att en tredjedel av de tillfrågade medborgarna inte vet att kommuner, landsting och regioner ansvarar för skola, vård och omsorg. Undersökningen visar inte om ungas kunskaper skiljer sig från äldres men det är troligt att många unga saknar kunskap om kommuner, landsting och regioners ansvar och uppdrag. 2 Utmaningen för förtroendevalda ligger därför framförallt i att behandla unga som en grupp i samhället som ska ges möjlighet att delta i lokaldemokratin och få förståelse för att kommunalpolitik handlar om deras, ungdomars, vardag som de känner bäst. En satsning på att öka kunskapen om hur kommunen fungerar och vilka ansvarsområden som ingår i kommunal- och landstingskommunal verksamhet skulle kunna leda till högre politiskt deltagande. Att öka och stärka ungas deltagande och infytande i såväl formella som informella samtal och dialoger i frågor som rör kommunala och landstingskommunala frågor är ett sätt. Att undanröja hinder och skapa möjligheter för ungas eget engagemang och ansvarstagande i det civila samhället är ett annat. Frågor att diskutera: > > Hur kan vi öka unga människors kunskaper om hur demokratin är uppbyggd och stärka förtroendet för demokratin som styrelseskick? > > Hur stärker vi ungas kunskap om kommunens, landstingets och regionens ansvarsområden och hur kan vi tydliggöra att dessa handlar om ungas vardag? > > Hur ser vi på ungas infytande, vad är våra egna värderingar om unga? > > Är vi beredda att lyssna på och bjuda in unga som medborgare och medspelare i viktiga frågor och på riktigt? > > Vilka signaler skickar vi till unga att vi är intresserade av deras idéer och efterfrågar deras kompetens? > > Har vi anpassat språk och innehåll för att nå unga med information och kommunikation om kommunens, landstingets eller regionens ansvarsområden och hur man kan påverka? Not 2. Myter och fakta, (2014), SKL. 10 Ungas infytande och delaktighet 29

28 30 Ungas infytande och delaktighet 11

29 Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? 12 Ungas infytande och delaktighet 31

30 UTMANING 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag? Tydliggör syftet med dialogen Ett beslut från kommunen, landstinget eller regionen att inleda en dialog med unga behöver föregås av en diskussion om varför man vill lyssna på unga invånare. En dialog som bara har ett symbolvärde är lika bra att avstå. Att bjuda in till dialog är ett åtagande, det skapar förväntningar hos dem som bjuds in. Genom en diskussion om varför kan kommunen, landstinget eller regionen forma principer för dialog med unga. När kommunen, landstinget eller regionen är klar över varför de vill inleda en dialog kommer nästa fråga. I vilken grad vill vi att unga ska vara delaktiga? Vill vi konsultera dem i en särskild fråga eller vill vi att de ska vara delaktiga i utveckling av t.ex. stadskärnan? 3 Bjud in på ett sätt som passar unga För många unga är tröskeln till kommunhuset hög och att samtala med en förtroendevald kan kännas främmande. Att välja en plats utanför kommunhuset gör dialogen mer jämbördig. För att nå så många ungdomsgrupper som möjligt behövs både formaliserade möten och informella samtal, både i fysisk form och på sociala medier. Kommunen, landstinget eller regionen behöver både bjuda in och söka upp. Not 3. Medborgardialog som en del i styrprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting Ungas infytande och delaktighet 13

31 Utmaning 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag? Formella möten och samtal Formella möten kan till exempel vara medborgarmöten och fokusgrupper. De kräver engagemang, inte bara från de unga utan även från förtroendevalda och kommunledningen. Låt unga vara med i planeringen så mycket som möjligt annars blir det de vuxna som skriver agendan och då kan det bli ointressant att delta för de unga. TIPS OCH IDÉER: 4 Före mötet > > Välj en bra tid som passar unga > > Använd en lokal som känns bekväm för de festa ungdomar > > Ordna transport om det behövs > > Dela information på det sätt som deltagarna önskar > > Försäkra er om att deltagarna vet hur man deltar i ett formellt möte Efter mötet > > Ge positiv verbal återkoppling > > Om de samtycker, publicera bilder och artiklar om deras deltagande på webbplatser och i publikationer > > Citera dem i pressmeddelanden > > Skriv ett referensbrev Informella möten och samtal Informella samtal kan föras på ungas egna arenor som ungdomsgården, fotbollsplanen och på sociala medier. På dessa arenor fnns det större möjlighet att nå unga som annars kan ha svårt att göra sin röst hörd. Unga uppskattar informella möten med beslutsfattare både för att diskutera globala frågor som klimatförändringar och lokala frågor som närmiljö och kommunikationer. Frågor att diskutera Frågor att diskutera: > > Vad vinner vi som förtroendevalda på att föra dialog med unga? > > Vad vinner de unga på att delta? > > Hur vill unga delta och påverka? Har vi frågat dem? > > Vilka frågor ska diskuteras? > > Hur ska återkopplingen ske efter genomförda dialoger? > > Hur får man in åsikter och engagemang från de grupper som är underrepresenterade och kanske lever i utanförskap? Not 4. Keepin It Real, Ministry of Youth Development New Zeeland. 14 Ungas infytande och delaktighet 33

32 Sociala medier Vid sidan av fysiska möten IRL (in real life) kan kommunen möta unga på olika forum på nätet genom till exempel en fristående hemsida kopplad till kommunens webbplats. Eller kanske mer efektivt, möt unga på de sociala medier där de redan är. Vilka sociala medier som gäller bland unga kan snabbt förändras så en framgångsfaktor i ett sådant arbete är att involvera unga kommuninvånare. Innan man startar ett konto (t.ex. Twitter, Instagram, Facebook) med unga som målgrupp behöver kommunen/landstinget fundera över: > > I vilka sociala medier fnns målgruppen och vad är den intresserad av? > > Vad vill vi att de ska veta, tycka eller göra? > > Finns det redan ett forum där vi kan delta? > > Vilken nytta skapas för målgruppen genom närvaro på mediet? > > Vilka resurser behöver vi avsätta vid lansering, planering och löpande arbete? > > Hur marknadsför och skapar vi kännedom om vår närvaro? 34 Ungas infytande och delaktighet 15

33 Kapitel Ungas infytande och delaktighet 35

34 UTMANING 3: Hur kan jag som ung få stöd för att genomföra mina idéer? Stöd ungas eget engagemang För en del unga passar det att engagera sig i en förening, andra unga samlas kring en idé. Får man gehör för sitt engagemang och möjligheter att genomföra idéer kan det bli en positiv erfarenhet att bära med sig framöver. Ger man stöd till ungdomsföreningar behövs både stöd för att driva föreningen och projektbidrag för att genomföra idéer. Bidrag till ungdomsföreningar kan kompletteras med stöd för att genomföra en idé utan att det krävs en formell organisation och omfattande administration. Kommunen kan avsätta en årlig summa varifrån man betalar ut mindre bidrag. ANSÖKNINGSFORMULÄR Ansökningsformuläret bör vara enkelt så att alla unga kan känna att de kan ansöka om bidrag, till exempel: > > Vad är det du vill göra? > > Varför vill du göra det? > > Hur mycket kostar det? > > Varför tycker andra unga att din idé är bra? Frågor att diskutera: > > Vilka föreningar och organisationer är unga aktiva i, vilket stöd får de? > > Hur informerar vi om möjligheterna att söka till exempel föreningsbidrag, når det ut till alla unga? > > Hur stödjer vi underrepresenterade grupper? Frågor att diskutera 36 Ungas infytande och delaktighet 17

35 18 Ungas infytande och delaktighet 37

36 UTMANING 4: Hur engagerar jag mig politiskt och vad innebär det? Många engagerade förtroendevalda är grunden för en stabil demokrati. Är de förtroendevalda representativa för befolkningen i fråga om kön, ålder m.m. ökar legitimiteten. Idag råder det en sned representation framförallt när det gäller ålder. Medan antalet förtroendevalda under 25 år inte har ökat de senaste åren så blir antalet förtroendevalda över 65 år allt fer. Gruppen unga är den mest underrepresenterade gruppen bland de förtroendevalda. Unga politiker lämnar dessutom sina uppdrag i betydligt högre utsträckning än äldre. Det innebär att ungas erfarenheter inte får tillräckligt genomslag. Fler unga förtroendevalda ökar legitimiteten och kvaliteten i beslutsfattandet. TIPS OCH IDÉER: > > Bli mentor för en ungdom > > Uppmuntra skolan att bjuda in de partipolitiska ungdomsförbunden och anordna till exempel auladebatter > > Politikerluncher närvara vid skolans lunch för att samtala med elever > > Erbjud sommarjobb eller praktik att följa med en politiker > > Inspiratörer/ambassadörer - unga förtroendevalda i kommunen eller landstinget som kan inspirera andra unga Frågor att diskutera: > > Försöker vi att utveckla och förnya organisationen och arbetsformerna för att passa unga? > > Erbjuder vi stöd och kunskapsöverföring till unga förtroendevalda? Frågor att diskutera 38 Ungas infytande och delaktighet 19

37 Litteraturtips Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och infytande, prop 2013/14:191. Metodboken, Sveriges ungdomsråd Ungdomars förhållande till demokratin, Lindberg I Stafan, Persson Mikael, Sveriges Kommuner och Landsting Medborgardialog i styrprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting Medborgardialog för unga, Sveriges Kommuner och Landsting Samspel med medborgarna, Sveriges Kommuner och Landsting Ungdomar i demokratin, Sveriges ungdomsråd Keepin It Real, Ministry of Youth Development New Zeeland Dialogguiden.se 20 Ungas infytande och delaktighet 39

38 40

39 Ungas infytande och delaktighet Inspirationsskrift för förtroendevalda (6) Unga i dag vill debattera, vara med i idéutvecklingen och få möjlighet att engagera sig i frågor de brinner för. Det är också viktigt för en demokrati att ungas kunskaper och erfarenheter tas till vara och ses som en resurs. För att främja möjligheten till delaktighet och infytande behövs olika metoder och kanaler så att unga medborgare kan få infytande över sin vardag. Sveriges Kommuner och Landsting ger ut ett antal inspirationsskrifter kring utmaningar som kommuner och landsting står inför i rollen som demokratiaktör. Syftet är att lyfta aktuella frågor inom demokratiområdet för att inspirera till diskussion och handling i utvecklingen av kommuner och landsting och dess förtroendevalda som aktiva aktörer för utvecklingen av den lokala demokratin. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: