Framtidsföretagens recept för nya segrar och jobb

Relevanta dokument
olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

På väg mot vision = ,7% 30+47=

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Lagen om anställningsskydd

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Gymnasieskolan och småföretagen

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

Besöksnäringsstrategi

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Business Region Göteborg

Kista Science City VISION OCH STRATEGI

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Hagforsstrategin den korta versionen

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun

Tolv uppmaningar till regeringen. Sekos politiska prioriteringar för år 2015

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Näringslivsprogram

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

DET SOM ÄR BRA FÖR BESÖKSNÄRINGEN ÄR BRA FÖR ALLA

VÄGEN TILL FRAMGÅNG. En analys av Sveriges bäst presterande företag

Företagens villkor och verklighet 2014

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

INNOVATIONSKRAFT KALMAR LÄN HANDLINGSPROGRAM FÖR ÖKAD INNOVATIONSFÖRMÅGA I KALMAR LÄN

VÄGEN FRAMÅT. ATG MANIFEST

Unionens handlingsprogram

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Innovationsbarometern 2011

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Inledning Om oss Teknikområden Kärnvärden Vision Slutord

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Hur är företagsklimatet i Ronneby?

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

INTERVJU MED OMAR BARSOM, vd Active Life Assistans, Sundsvall

HÅLLBERHET I SVENSKA BÖRSFÖRETAG

Företagspolitik i en nordisk kontext

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

ORVESTO Employer Branding Hur och var når du dina framtida stjärnor?

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Nationella kluster konferensen

Företagens villkor och verklighet 2014

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Företagens villkor och verklighet 2014

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Nytt ledarskap för Borlänge Framåt!

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Fler exporterande företag,

Länsstyrelsens länsuppdrag

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Göra skillnad? Plan för lärande, uppföljning och utvärdering av Dalastrategin - Dalarna 2020

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

Vägen till framgång. En analys av Sveriges bäst presterande företag. Per Weidenman Expert, Business Market Analytics

Rapport Exitskatten

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen - Företagsstorlek. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

Företagens villkor och verklighet 2014

version Vision 2030 och strategi

IndustriForums värdegrund 2015

Framgångsfaktorer för lokal utveckling. Jan Torége, tfn: , e-post:

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2016

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016

Transkript:

Framtidsföretagens recept för nya segrar och jobb En undersökning av synen på framgångsfaktorer bland dagens och morgondagens digitala stjärnor i stockholmsregionen. Kista Science City, 2014-11-06

EXECUTIVE SUMMARY Stockholmsregionen med Kista Science City som centrum är idag ett av världens ledande kluster för företagande och forskning inom ICT-området (informations- och kommunikationsteknik). För att bidra till samtalet om hur näringsliv, politik och akademi i samverkan kan bidra till en fortsatt stark utveckling av företagande inom ICT-området har Kista Science City genomfört en enkätundersökning bland ICTföretag i Stockholmsregionen. Här är resultatet i huvuddrag: Tillgång på rätt kompetens är den absolut viktigaste framgångsfaktorn och anses av en enig skara svarande vara den utan konkurrens viktigaste frågan. Vid sidan av kompetens är goda kommunikationer, tillgång till boende i regionen och nivån på skatter viktiga faktorer enligt de svarande. Koncentration av företag inom samma bransch är även det en viktig framgångsfaktor. Minst betydelsefulla av sammanlagt sju faktorer är tillgången till offentlig finansiering och bidrag. Bland fördelarna med att bedriva verksamhet i Sverige nämns hög allmän kompetens inom IT, skickliga IT-tekniker och en stark historia inom området. Andra faktorer är en öppen marknad och ett starkt innovationsklimat samt en lösningsorienterad kultur. Bland svenska nackdelar hamnar högt kostnadsläge, något som anses drabba Stockholmsföretag extra hårt med höga lönekostnader som drivs av bland annat brist på billiga bostäder. En stor grupp företag upplever en stark kostnadspress och global konkurrens.

Den höjda arbetsgivaravgiften för yngre arbetskraft nämns spontant av en majoritet svarande som den viktigaste skattefrågan. Med stark global kostnadspress och högt uppdrivna krav på specialisering anses möjligheten att till lägre kostnad utbilda nyutexaminerade inom företaget som en viktig språngbräda för framtidens digitala spetskompetens. Utbildningssatsningar med inriktning på näringslivets behov, fungerande infrastruktur och tillgång till bostäder är det vanligaste önskemålet till politiker på regional nivå. På nationell nivå är skatter och enklare regler i fokus. Viktigt är goda förutsättningar för att kunna attrahera arbetskraft från utlandet.

INLEDNING Stockholm rankas som en av de absolut hetaste regionerna inom den digitala revolution som idag formar världen. En accelererad teknologisk utveckling som är på väg att förvandla det som för bara ett kort ögonblick sedan betraktades som science fiction till del av vårt vardagsliv: Förarlösa bilar kör idag runt på allmänna vägar. Processorkapaciteten i dagens barnkammare överträffar idag vad den amerikanska försvarsmaktens sammankopplade värstingdatorer kunde åstadkomma 1995. Maskiner är idag långt bättre på schack, frågesport och att ställa korrekta medicinska diagnoser än vad vi människor är. Vår värld är snabbt på väg att bli ett ställe där vi själva och de ting vi omges av kopplas samman och blir del av ett enormt och dynamiskt nätverk, ett sakernas internet. Vad som kommer att hända härnäst kan vi inte förutspå. Men vi kan vara säkra på att hastigheten i utvecklingen kommer att öka ytterligare. Och att utvecklingens krumsprång gång på gång kommer att slå oss med häpnad. Vi tar årligen i Kista Science City emot hundratals besökare från alla världens hörn. De kommer hit för att studera vad det är som gör Kista så speciellt och de vill givetvis använda våra erfarenheter för att bygga något liknande på hemmaplan. De framgångar som idag lockar besökare vilar på en lång historia av teknisk utveckling och en stark svensk position, inte minst inom telekom. Det unika samspelet mellan politik, akademi och näringsliv som präglat utvecklingen här har rötter i en imponerande framsynthet hos alla inblandade politiker, företagare och universitetsrepresentanter. Visionen om en livskraftig svensk elektronikindustri föddes på 1980-talet ur en rad kriser för bland annat varven och stålindustrin. En vision som idag uppfyllts och överträffat även högt ställda förväntningar. Det är nu dags att ta nästa steg och höja blicken mot framtiden och en ny vision. Lika lite som 1980-talets pionjärer kunde förutse Googles förarlösa bilar, global mobiltelefoni eller 3D-skrivare kan vi förutse vilka vägar utvecklingen kommer att ta.

Vad vi vet är att tillväxt, nya möjligheter och nya jobb skapas i företagen. Men att en rad övriga aktörer som fastighetsägare, finansiärer, universitet och forskningsvärld och politiker på regional och nationell har viktiga roller som medspelare. Kista Science Citys uppdrag är att fungera som en nod i den utvecklingen och att bidra till ett brett samtal om hur de bästa förutsättningarna skapas för en fortsatt stark utveckling inom den digitala tekniken i Kista och i Stockholm. Den här rapporten är ett nedslag hos några av regionens snabbast växande ICTföretag och ger en ögonblicksbild av hur de ser på utvecklingen idag och vilka faktorer som är viktiga för deras framgång och utveckling i framtiden. Thomas Andersson, vd Kista Science City

Framgångsfaktorerna 6 5 4 3 2 1,8 2,1 2,3 2,7 2,7 3 3,5 3,8 4,3 4,9 1 0 Fråga: Rangordna vikten av följande faktorer för er verksamhet på en skala 0 5 (där 0 är helt utan betydelse och 5 är mycket viktigt). Kommentar Tillgång på rätt kompetens är den absolut viktigaste framgångsfaktorn och anses som mycket viktig av en enig skara svarande. På den här punkten överensstämmer svaren väl med resultatet i en rad tidigare undersökningar. Vid sidan av kompetens är goda kommunikationer, tillgång till boende i regionen och nivån på skatter viktiga faktorer enligt de svarande. Koncentration av företag inom samma bransch är även det en viktig framgångsfaktor. Minst betydelsefulla av sammanlagt sju faktorer är tillgången till offentlig finansiering och bidrag. Även samarbete med utbildnings- och forskningsinstitutioner får en relativt låg prioritering. Här präglas svaren av de enskilda företagens inriktning och verksamhet.

Det finns en markant polarisering mellan en grupp som fäster mycket stort värde vid denna faktor, och åter andra som forskning och utveckling inte alls är relevant för den egna verksamheten. Sammantaget ger det ett lågt medelvärde, samtidigt som samarbete inom forskning och utbildning bedöms som livsviktigt av relativt många aktörer. Öppna frågor Förutom bedömningen av sju faktorer och dess inverkan på den egna verksamheten fick de svarande sex öppna frågor. Nedan redovisas dess med en kortfattad summering av svaren. 1. Vad är enligt din uppfattning de viktigaste faktorerna för att ditt företag ska växa och utvecklas under kommande år? Den i särklass viktigaste frågan för svenska ICT-företag är kompetens. Här efterlyser många ett utökat samspel mellan näringsliv och utbildningsanordnare. Många talar om vikten av att allmänt verka för ett fortsatt starkt innovationsklimat i Sverige, bland annat genom att underlätta utlandssatsningar och förmå framgångsrika företag att stanna kvar. Tillgången till eller snarare bristen på bostäder nämns av många som en allvarlig hämsko. 2. Vilka är enligt din uppfattning de viktigaste konkurrensfördelarna för en verksamhet som drivs i Sverige Många pekar på hög kompetens inom IT och skickliga IT-tekniker med god förtrogenhet med både hårdvara och mjukvara från tidig ålder som positiva svenska företeelser. De svenska ICT-företagen har en stark självkänsla och pekar på egna och branschkollegors framgångar som förebilder för företag i andra branscher. Svenska företag är bra på att förstå sina kunders branscher och verksamheter. Inom exempelvis smarta elnät ligger Sverige nästan tio år före konkurrerande företag i

andra länder. Sverige har en öppen marknad och ett starkt innovationsklimat samt är lösningsorienterade. Att samarbetet mellan olika företag och organisationer i Sverige är ganska bra, samt att organisationsstrukturen är decentraliserad på de flesta företag underlättar kommunikationen. Svenska företag är i princip alltid tillgängliga för sina kunder, det är lätt att få kontakt. 3. Vilket är enligt din uppfattning de viktigaste nackdelarna för en verksamhet som drivs i Sverige (rangordna)? Det främsta problemet är ett högt kostnadsläge, i synnerhet inom produktion av tjänster som kan outsourcas till lågkostnadsländer. Speciellt Stockholm har väldigt höga löner och får svårt att konkurrera med andra städer vilket skapar återkommande utmaningar för förmågan att växa med lönsamhet. Sverige är en relativt liten hemmamarknad med hård konkurrens både mellan företagen och när det gäller att rekrytera attraktiv arbetskraft. Osäkerhet om framtida spelregler och krångliga och arbetskrävande offentliga upphandlingar är andra hinder. 4. Vad är enligt din uppfattning de viktigaste insatserna politiker på regional nivå kan föra för att underlätta din verksamhet? Främst på den regionala agendan står mer och bättre utbildning inom området. Ökad samordning mellan utbildningars innehåll och företagens behov står på önskelistan. Bristen på bostäder i stockholmsregionen hör till de prioriterade utmaningarna där företagen hoppas på ökade regionala insatser. Bättre kommunikationer ses som en nyckel, inte minst för att vidga pendlingsområdet för medarbetare. Regionala mötesplatser och närverkande ses som viktiga regionala uppgifter.

5. Vad är enligt din uppfattning de viktigaste insatserna politiker på nationell nivå kan göra för att underlätta din verksamhet? Den höjda arbetsgivaravgiften för yngre arbetskraft nämns spontant av de svarande som den viktigaste skattefrågan. Med stark global kostnadspress och högt uppdrivna krav på specialisering anses möjligheten till att till lägre kostnad utbilda nyutexaminerade inom företaget som en viktig språngbräda för framtidens digitala spetskompetens. Även i övrigt är kostnadsnivå och jämförelser med andra länder viktigt. Inkomstskatten och högt kostnadsläge skapar svårigheter att rekrytera. Det bör bli lättare att komma till Sverige för att arbeta. Bland förslag på förbättringar är aktiv uppmuntran genom sänkta avgifter för företag som exempelvis möter miljömål, har låg sjukfrånvaro eller tillämpar kollektivavtal. 6. Vilka är enligt din uppfattning de viktigaste politiska insatserna för att skapa fler arbetstillfällen i Sverige (rangordna om fler än ett alternativ)? Bidra för att skapa och utveckla rätt kompetens på arbetsmarknaden och fler bostäder. Politiker skapar inte jobb, företag skapar jobb. Politiker måste skapa möjligheter för företag att skapa jobb, är en vanlig reaktion från många svarande. Minskade kostnader för anställningar är ett genomgående tema, flera svarande förslår en skatteväxling från arbetet till andra skattekällor för att öka sysselsättningen. En nationell agenda inom ICT-området med särskilt fokus på att utveckla unga talanger till framtida spjutspetskompetens är återkommande tema. Om undersökningen

Undersökningen bygger på svar från 41 företag. Företagen som tillfrågats har sin huvudsakliga verksamhet inom ICT, har startat sin verksamhet år 2000 eller senare, hade år 2013 en omsättning på 9 miljoner kronor eller mer och är verksamma i Stockholmsregionen. I underlaget ingår ett brett urval företag; från stora och etablerade aktörer med omfattande verksamhet internationellt till relativt små innovationsföretag. Majoriteten av företagen är etablerade i Kista, ett antal i övriga delar av Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes mellan vecka 43 och 45 genom telefonintervjuer, i ett mindre antal fall i form av en skriftlig enkät.