Årsberättelse Dnr /113

Relevanta dokument
Årsberättelse /9516

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden

Årsberättelse SOLNA Korta gatan

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

2016 går offentlig sektor över till Svensk e-legitimation EUROPOINT

E-legitimationer i Sverige idag

Svensk e-legitimation. Internetdagarna Eva Ekenberg

Introduktion till eidas. Dnr: /

E-legitimationsdagen - Seminariepass - Spår 1

Läget på e-legitimationsområdet

Resultat från eidas-enkäten Dnr: /

Seminariespår 3. Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå

Svensk e-legitimation nu är det dags!

Svensk e-legitimation

Förslag till avgiftskonstruktion och finansiering för E- legitimationsnämnden

Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation?

Remiss av PM: Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Förfrågningsunderlag

Svensk e-legitimation

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner

Svensk e-legitimation. Nu kör vi!

Svenska och utländska e-legitimationer vad händer?

Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Anslutningsavtal. inom Identitetsfederationen för offentlig sektor. för Leverantör av eid-tjänst

Svensk e-legitimation och eidas

Vad händer här och nu? Projekt och på gång på E-legitimationsnämnden 2018 Annika Bränström Anna Månsson Nylén Inger Greve

Resultat från E-legitimationsenkäten

E-legitimationsutredningen SOU 2010:104

E-legitimeringssystemet - så här fungerar det och de här avtalen finns. Anna Månsson Nylén

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Slutredovisning av regeringsuppdraget

Förfrågningsunderlag

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

På regeringens uppdrag i samverkan med e-delegationen

Svensk e-legitimation Hearing om regelverksremiss

Svensk e-legitimation. 7 mars

Starta företag i Värmland

eidas och Svensk e-legitimation

Kommittédirektiv. Effektiv styrning av nationella digitala tjänster i en samverkande förvaltning (N 2016:01) Dir. 2016:39

E-legitimationsnämnden Nils Fjelkegård SOLNA. Stockholm

Riktlinjer för uppföljning av utförare av kommunal verksamhet

Hjälp oss att bygga upp ett bra stöd för era e tjänster kopplat till utländska e legitimationer genom att svara på denna enkät.

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Är era e-tjänster redo? Nu vill nya och utländska e-legitimationer in!

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

Näringsdepartementet STOCKHOLM

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Nuläge i arbetet med Svensk e-legitimation. E-legitimationsnämnden Eva Ekenberg SE erfarenhetsseminarium

Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Initiativ som Konkurrensverket har tagit för att vidareutveckla och förbättra service till blivande respektive befintliga företagare

Valfrihetssystemet eid 2016 Övergångstjänst. E-legitimationsnämndens informationsmöte 31/5

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Utblick Europa. Nils Fjelkegård E-legitimationsnämnden. 6 december

E-tjänst över näringsidkare

E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun.

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Promemoria. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering

SAMSET dagsläget sommaren 2003

Sambi och Sambis roll Håkan Josefsson Service Manager, Apotekens Service AB

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor

E-legitimering och e-underskrift Johan Bålman esam

Svensk e-legitimation - Vägen framåt mot en gemensam lösning

Dags att anpassa e-tjänsterna. Fler e-legitimationer är på väg in!

Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare

Status

Yttrande angående program för uppföljning av och insyn i verksamhet bedriven av privata utförare

Handbok för Energimyndighetens e-tjänster

En e legitimation för alla Offentliga rummet Roland Höglund E delegationen

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster

Inrättande av Centrum för primärvårdsforskning i Skåne. att i enlighet med samarbetsavtalet inrätta ett Centrum för primärvårdsforskning

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Anpassa era e-tjänster. Med nya och utländska e-legitimationer behövs också fristående underskriftstjänst

Normativ specifikation

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

SITHS PA Charter. Regelverk för SITHS PA

Informationsmöte kring E- legitimationsnämndens arbete mot morgondagens digitala behov

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Digital strategi för Uppsala kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Åtvidabergs kommun

Ställningstagande Digital identitetshantering

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900)

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Eric Thorén

BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.3

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Dnr KS

Svensk e-legitimation

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

E-tjänst över näringsidkare

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

ERFARENHETSUTBYTE KRING FEDERATIVA IDENTITETSLÖSNINGAR

Förslag om ändringar i förordningen med instruktion för Skatteverket

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB

Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23

Transkript:

Dnr 131-163906-13/113 Årsberättelse 2012 www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Dnr 131-163906-13/113 2 (5) Denna årsberättelse för E-legitimationsnämnden 2012 överlämnas till Näringsdepartementet. Stockholm 2013-03-27 Stig Jönsson E-legitimationsnämndens ordförande Eva Ekenberg E-legitimationsnämndens kanslichef Innehållsförteckning 1.1 E-legitimationsnämnden...3 1.2 Marknaden för elektronisk identifiering inom offentlig sektor...3 1.3 Årets verksamhet...4 1.4 Årsberättelsens finansiella redovisning...5

Dnr 131-163906-13/113 3 (5) 1.1 E-legitimationsnämnden E-legitimationsnämnden inrättades som ny myndighet i januari 2011. E-legitimationsnämnden är en fristående myndighet som lyder under Näringsdepartementet. Organisatoriskt och administrativt är nämndens kansli placerat i Skatteverket. Nämnden består av fem ledamöter och en ordförande som är utsedda av regeringen. Under 2012 har två ledamöter ersatts i nämnden på grund av andra uppdrag. Förordnandetiden har även gått ut för övriga ledamöter varför deras förordnanden förlängts av Regeringen ytterligare ett år. På kansliet arbetar fyra personer heltid och två personer deltid. 1.2 Marknaden för elektronisk identifiering inom offentlig sektor Antalet unika användare av e-legitimation uppskattas idag till ca 5 miljoner, vilket visar på att en ökning har skett under 2012av antalet utgivna e-legitimationer jämfört med 2011. Ökningen beror troligtvis på att några av bankerna har lanserat Mobilt BankID. Tillväxten i användningen inom offentlig sektor under 2012 berodde främst på att nya e-tjänster utvecklades och att de gjordes tillgängliga i flera kanaler, inte som en följd av att antalet innehavare av e-legitimation ökade. De flesta banker har under 2012 blivit utfärdare av Mobilt BankID. Mobilt BankID är en e-legitimation för mobiltelefoner och surfplattor. En användare som redan har en annan form av e-legitimation kan samtidigt ha ett Mobilt BankID. Bankerna förväntar sig att den mobila användningen kommer att leda till en ökad tillväxt. På uppdrag av ESV utförde YouGov 1 2012 en undersökning om medborgares syn på myndigheter, bl.a. frågades de ca 1500 personerna om deras användning av e-legitimationer i offentliga e-tjänster. Av de tillfrågade hade 71 % använt sin e-legitimation i någon myndighets e-tjänst under året. Prognoser från Försäkringskassan och Skatteverket, som står för de absolut största transaktionsvolymerna i offentlig sektor, indikerar en tillväxt på transaktionerna på 10 20 procent årligen under de närmaste åren. Under 2011 uppgick transaktionsvolymen på spärrkontrollfrågor inom offentlig sektor till 55 miljoner. Arbete pågår för inhämtning av 2012 års siffror. 1 http://www.esv.se/global/amnesomraden/internrevision/medborgares-syn-pa-myndigheter.pdf

Dnr 131-163906-13/113 4 (5) 1.3 Årets verksamhet Nämndens arbete under 2012 har bedrivits med målet att det ska vara möjligt för aktörerna att ansluta sig till Svensk e-legitimation när lagen om Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering införs och att infrastrukturen för svensk e-legitimation ska finnas tillgänglig under 2013. E-legitimationsnämnden har haft nio sammanträden under året. Frågor om upphandling av Svensk e-legitimations centrala tjänster, säkerhetsanalys av helheten av konceptet Svensk e-legitimation samt kommunikationsplan har varit föremål för strategiska beslut. Nämnden har också tagit ställning till hur en central signeringstjänst kan införas med tillfredsställande krav vad gäller juridiska, användarmässiga och säkerhetstekniska frågor. I början av året bjöds aktörer in att delta i den Referensgrupp som ska vara nämnden behjälplig med att förankra arbetet med Svensk e-legitimation. Forumet ger också möjlighet för aktörer att framföra de behov de ser på området. Under året har referensgruppen haft möte vid fyra tillfällen. Antalet deltagande aktörer är 22 stycken med bred representation från både offentlig och privat sektor samt slutanvändarsidan. Ett omfattande arbete har gjorts på kansliet för att skapa det regelverk inklusive tillitsramverk som ska finnas för konceptet Svensk e-legitimation. Regelverket lägger grunden för samverkan och tilliten mellan aktörerna som väljer att delta i den offentliga identitetsfederationen som E-legitimationsnämnden samordnar. Regelverket är också en förutsättning för att privata aktörer ska få ett mervärde av det arbete som görs av nämnden. Förankring av regelverket har skett, förutom genom dialogmöten, genom en hearing kring delarna i regelverket där frågor och synpunkter bemöttes. Kansliet har också varit Regeringskansliet behjälplig vad gäller arbetet med lagregleringar på området. Under året har fyra tekniska workshops hållits i den tekniska testmiljö som drivs i samarbete med SUNET. E-legitimationsnämnden har aktivt deltagit i Sveriges arbete med EU-förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster, både vid möten internationellt och i samverkan med Näringsdepartementet. E-legitimationsnämnden har löpande lämnat synpunkter på det arbete som bedrivs med förordningen inom EU. I början av året anordnades för första gången E-legitimationsdagen som är tänkt att vara ett återkommande kontaktskapande arrangemang för aktörer på området. Endagskonferensen besöktes av ca 200 personer och utgjorde startskottet för årets fortsatta arbete där deltagande i dialogmöten varit avgörande för att komma framåt med arbetet.

Dnr 131-163906-13/113 5 (5) Kansliet har deltagit vid ett femtontal konferenser för att presentera Svensk e-legitimation. Vid Offentliga rummet 2012 och E-förvaltningsdagarna 2012 var E-legitimationsnämnden även representerade som utställare. E-legitimationsnämnden är ansvarig myndighet för det svenska deltagandet i EUprojektet STORK 2.0 (säker identitetshantering över gränserna) som bygger vidare på resultaten av det tidigare STORK-projektet. I STORK2.0 drivs utvecklingen vidare för bredare tillämpning av e-legitimationer i Europa. E-legitimationsnämnden har delegerat till Stockholms universitet att representera Sverige i projektet. Skatteverket, Tillväxtverket och Bolagsverket bidrar till projektet både med kompetens och finansiering. 1.4 Årsberättelsens finansiella redovisning De finansiella delarna för E-legitimationsnämnden redovisas i sin helhet i Årsredovisning för Skatteverket 2012. Det ekonomiska resultatet för E-legitimationsnämnden sammanfattas nedan. E-legitimationsnämndens ekonomiska resultat 2011, t kr 2011 2012 2013 Anslag 8 500 11 500 10 000 Utgifter -6 384-11 133 Över-/underskott 2 116 367