Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC

Relevanta dokument
Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Tidig kariesutveckling

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Karies hos tonåringar i relation till etnicitet och antal år boende i Sverige

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

Karies hos barn och ungdomar

Seminar i barnetannpleie

Tandhälsodata Landstinget Gävleborg

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Program för kariesprevention Barn och ungdomar

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Early childhood caries (ECC)

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

TANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO

Utgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. Linköping augusti 2010

Riskbedömning och revisionsintervall

Riskbedömning och revisionsintervall

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom?

Mejàre MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).

Barntandvårdsprogram LOV 2017

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

Bitewingundersökning inom barn- och ungdomstandvården

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Riskbedömning - revisionsintervall

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Fluor i kariesprofylaxen

Västma. Undersökta. Vårdval

SAMTALSGUIDE. En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Jämförelse mellan två tandvårdskliniker avseende progression och behandling av approximala kariesskador

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården

Bedömning av kariesrisk. Vad är risk? Syftet med kariesriskbedömning. Kariesrisk. Best Practice

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Behandlingsprinciper

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Riskgruppering inom tandvården för barn och unga. Region Örebro län. Flik 5

Kariesförekomst bland barn och ungdomar i Norden

Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Många patienter behöver extra fluor för att ha karies under kontroll

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Kariesriskbedömning av ettåringar

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård

Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2016

Pa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Folktandvården Dalarna. RamBarn Behandlingsprinciper

Rutin. Rutin för preventiv fissurbehandling

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Kariesprevention på barn

Långsam kariesutveckling bland unga vuxna

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Socioekonomi och tandhälsa

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Kariesprevalens i Irak och Sverige

Referat av seminarium 8 juni

Transkript:

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric Den8stry, Karolinska Ins8tutet Stockholm, Sweden Bland de länder som har lägst kariesprevalens, WHO-mål uppnådda redan september 11, 2015 Namn EKernamn 2 Andel barn (%) med karies DMFT hos 19-åringar, SoS DMFT 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1985 1990 1995 2000 2005 3 Kariesfria approximalytor hos 19-åringar, SoS % 19-åringar kariesfria approximalt 70 60 50 40 30 20 10 0 36 50 56 58 59 1985 1990 1995 2000 2005 Significant caries index, SiC Den 1/3 som uppvisar flest kariesskadade tänder (Bra4hall 2000) DMFT 12 - åringar Sverige, 2005 Sverige 2014 2.9 2.1 WHO mål 2015 3.0 1

Karies hos barn och ungdomar @gorandahllof Obehandlad dentinkaries hos svenska 15-åringar 22 % hade obehandlad den8nkaries 57 % av den8nlesionerna behandlades inte Dentinkaries ej registrerad som manifest karies 77 % av den8nlesionerna var inte dokumenterade som sådana i journalen, utan som friska eller som emaljkaries Skillnad mellan riskfaktor och riskindikator 2

Riskfaktor, definition En riskfaktor är, en miljö, beteende, eller biologisk faktor som vid närvaro direkt ökar sannolikheten för sjukdom, och vid frånvaro eller avlägsnande minskar sannolikheten för sjukdom En riskfaktor är del av orsakskedjan eller exponerar individen för orsakskedjan. När sjukdom inträffar leder avlägsnande av riskfaktorn ej 8ll läkning En riskfaktor ska vara fastställd i flera longitudinella undersökningar Riskindikator, definition En riskindikator är, en exponering som är associerad med en sjukdom, men som endast har blivit fastställt i tvärsni4sstudier En riskindikator kan vara en möjlig riskfaktor men måste bekräkas i longitudinella studier Approximal karies hos 15- åringar i relation till karies vid 3 års ålder (Alm et al. 2007) Munhygien och föräldrarelaterade faktorer under 8dig barndom relaterat 8ll approximal karies vid 15 års ålder (Alm et al. 2008) Högre risk för approximal karies vid 15 år hos barn med manifest karies vid 3 år jmf med kariesfria (41% mot 17%) Sannolikheten för a4 vara kariesfri vid 15 år var högre hos kariesfria vid 3 år jmf med de med manifest karies (37% mot 17%) Early childhood caries hade e4 högre predik8vt värde jmf med late childhood caries relaterat 8ll approximal karies vid 15 år Tandborstning med fluortandkräm < 2 ggr/dag Plack på ök - incisiverna vid 1 års ålder Föräldrarna ej 8llfredställda med sin sociala situa8on Kön flicka Mamma som ska4ar sin munhälsa som mindre god X Material och metod Kan riskfaktorer för kariesutveckling hos tonåringar iden8fieras pre- och perinatalt? 15 538 ungdomar, boende i Stockholm Följda från 13 19 år Epidemiologiska kariesdata från Stockholms läns lands8ng (databas) 3

Material och metod Medicinska födelseregistret (MBR) - typ av förlossning - graviditetsveckor - födelsevikt - missbildning - rökning v. 8-10 - Moderns vikt och längd under v. 8-10 Material och metod Register vid Sta8s8ska Centralbyrån Föräldrarna - födelseland - utbildning - yrke - inkomst - socialbidrag - civilstånd - antal barn i familjen Multivariatanalys med DMFSa 1 som beroende variabel Prenatala faktorer som uppvisade en ökad risk för karies increment under tonårsperioden Gravid Gravid rökande moder övervik8g moder p<0.001 p=0.001 OR 1.33 OR 1.21 Övervikt i tonåren och kostvanor under 8dig barndom relaterat 8ll approximal karies vid 15 års ålder Ungdomar med BMI 25 hade e4 högre medelvärde (DMFSa) jmf med ungdomar med BMI < 25 (4.64 mot 2.94) Barnens konsum8on av kariesrisk produkter vid 1 år respek8ve 3 år var associerad med approximal karies vid 15 års ålder 4

Slutsats Rökande moder under första trimestern är en riskfaktor för kariesutveckling hos barnet under tonårsperioden Regering + V kommit överens om fri tandvård upp 8ll 23 års ålder Arguemntera för Arguementera emot Överviktig moder under första trimestern är en riskfaktor för kariesutveckling hos barnet under tonårsperioden Prediktorer för kariesutveckling i tonåren kan identifieras redan under graviditeten Riskfaktorer och riskindikatorer associerade med hög kariesförekomst hos svenska 19- åringar 140 Number of subjects 120 100 80 60 40 20 Outcome: DMFS 10 15 % Kan riskfaktorer för kariesutveckling hos tonåringar iden8fieras i förskoleåldern? 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 23 24 25 27 30 40 Ungdomar med hög och låg risk, följda från 12 8ll 16 års ålder, n=2848 (Källestål & Fjelddahl 2007) Multivariatanalys med DMFS 10 som beroende variabel Högre kariesökning sågs hos: Ungdomar från arbetarfamiljer Ungdomar från länder utanför Västeuropa OKa åt sötsaker Ej tandborstning två gånger om dagen Tandvårdsrädsla Gingivit p<0.001 p=0.003 OR 2.8 OR 2.1 Oregelbunden Mor född utomlands tandborstning kvälls8d p=0.007 p=0.008 OR 2.0 OR 1.9 5

Kumula8v risk för DMFS 10 100% 90% 80% Probability of DMFS (>=10) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 5 9 16 32 52 0% None M born abroad M born abroad+irreg M born abroad+irreg M born abroad+irreg toothbrushing tb+dental fear tb+dental fear+gbi>=15% 6

Meta-analys fetma och karies Fetma och karies Svagt med signifikant samband Inte i primära bettet men i permanenta Multifaktoriella sjukdomar med överlappande orsaker Tydligt i industrialiserade världen Hayden C et al. Community Dent Oral Epidemiol 2013;41:289-308 Korrelation mellan approximal karies och BMI hos 15-åringar Increased caries activity decreased salivary secretion DFS(a) 7 6 5 4 3 2 1 0 D (a) D+I (a) <25 25-29.9 >30 isobmi Alm et al. Int J Paediatr Dent 2008:18:189-96 Modéer T et al. Obesity 2010;18:2367-2373 Orsaker till ökad karies Inga stora skillnader i kostintag, men inte uteslutas Lägre salivsekretion Adipocyter i salivkörtel adipokiner och inflammation (makrofager) ffa i gl. parotis Ökade nivåer av TNF-α IL-1, IL-8 Erupterande 6- årsmolar Hos 10-15 % erupterar den vid 5 års ålder Kariesrisk under erup8on Den mest karierade tanden Tandläkaren ansvarig 7

Ocklusalytans diagnos8k Sondera försik8gt Struktur Translucens Mikrokavitet BW om man är osäker på omfa4ning Tydlig utbredning i den8net Tydlig kavitet i linguala delen BW vik8g för gömd karies 2-30 % Beroende på kariesprevalens Svårt med ocklusal karies på BW Kariesprogression, ocklusalt Lite studerad Forwarande hög kariesförekomst ocklusalt 6:or Ocklusalytan hos 6:or är den tandytan som är mest mo4aglig för karies 8

Kariesprogression Kariessjukdomen ändrat karaktär Kariessjukdomen har idag en långsam progression i det permanenta be4et Kariesprogression, approximalt Kariesprogression mellan 11 0ll 27 års ålder Högst progressionshas8ghet de första 2-3 åren eker erup8on Progressionshas8gheten 2-3 ggr högre mellan 12-15 år jmf med mellan 20-27 år Olika approximalytor har olika progressionshas8ghet Distalytan hos 6:or i uk är den mest kariesmo4agliga tandytan och har också den snabbaste progressionshas8gheten Mejàre et al. 2004 9

Karies i permanenta be4et Prevalens Socioekonomi Riskbedömning Diagnos8k Progression 10