Bakgrundsanalys till utbildningen Arbetsmarknadens behov av en friskvårdskonsult Vi kan av vår marknadsundersökning från 2010 (50.000 anställda i 40 organisationer, myndigheter och företag) dra följande slutsatser: 94 % genomför olika former av hälsofrämjande insatser I stort sett alla vill arbeta för att öka medarbetarnas hälsostatus (olika livsstilsförändringar) för att på detta sätt bidra till ökad produktivitet 97 % prioriterar arbete med arbetsmiljö- och friskvårdspolicy 78 % anställer inte utan anlitar externa konsulter/företag för hälsoinsatser Vår tolkning är att undersökningen är representativ för arbetslivet i hela landet. Vår analys av vilka friskvårdskompetenser som efterfrågas i morgondagens arbetsliv är följande - man ska: kunna verka som företagare (eftersom 80 % av hälsoinsatserna upphandlas) ha förtrogenhet med flera praktiska hälsoverktyg/-metoder på individ-, grupp- och organisationsnivå kunna genomföra olika former av hälsotestning och arbetsmiljöundersökningar ha goda kunskaper i främst presentationsteknik, marknadsföring, försäljning, organisationsformer, företags-/personal-/hälsoekonomi och arbetsmiljöarbete Som flerårig anordnare av KY-utbildningen Hälsovägledning stämmer det med den bild som successivt vuxit fram sedan 2005: Den som ska utbildas för att inrikta sig mot friskvårdstjänster i arbetslivet bör ha en mer marknadsanpassad kompetens än vad många tidigare friskvårdsutbildningar i landet kunnat erbjuda. Nationell efterfrågan av friskvårdsuppdrag Behoven av hälsoinsatser på nationell nivå är mycket stora. I den vuxna delen av befolkningen har: 13% tobaksmissbruk, varav7 % är dagligrökare. 5 % högriskkonsumtion av alkohol 60 % låg eller mycket låg konditionsnivå. 38 % övervikt eller fetma (enl. BMI) 15 % stor psykosocial ohälsa (allvarliga stressrelaterade symptom) (Källor: Folkhälsoinstitutet, FYSS, HPI Nordic m fl.) Personer som tillhör en eller flera av grupperna ovan har kraftigt ökad risk för insjuknande i ett 30-tal livsstilsrelaterade sjukdomar. (Källa: FYSS). En förenklad slutsats om folkhälsoläget är att stora grupper av befolkningen håller på att vila, äta, droga och/eller stressa ihjäl sig. Dessa s.k. riskgrupper belastar eller kommer på sikt att belasta sjukvården om inget händer. Sveriges landsting beräknar att vartannat besök på vårdcentralerna idag beror på livsstilsrelaterade åkommor, dvs. något som den enskilde själv kan påverka genom livsstilsförändring avseende: ökad fysisk aktivitet förändrade matvanor tobaksavvänjning stresshantering
I underlaget till Folkhälsoinstitutets rapport 2010 konstateras bl. a att sedan 2005 har: fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag och stillasittande fritid bland både kvinnor och män inte förbättrats. de socioekonomiska skillnaderna som är stora avseende hälsa inte förändrats tobaksbruket minskat något trenden i bruket av alkohol och droger inte kunnat uppskattas ingen förändring skett beträffande svenska folkets övervikt och fetma ingen mätbar förbättring av den psykosociala hälsan har skett, varken hos barn, ungdomar eller vuxna För att öka förutsättningarna enbart för fysisk aktivitet föreslår FHI bl.a. att initiera en landsomfattande insats för att öka aktiv transport till och från arbetet och att ge anställda möjlighet att träna på arbetstid för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. I FHI:s rapport 2010 föreslås bl. a följande: Med hälsofrämjande livsmiljöer menas de fysiska och psykosociala miljöer där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. Analysen av genomförda åtgärder (sedan 2005) visar att det finns behov av att stärka det hälsofrämjande inslaget i våra livsmiljöer. Därför föreslår vi bland annat följande åtgärd: att införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats i fler organisationer Arbetsgivarna kan bidra genom att skapa hälsofrämjande arbetsmiljöer för sina anställda. Forskning från flera vetenskapliga discipliner visar också att hälsofrämjande insatser kan förbättra både hälsan och effektiviteten i en organisation om åtgärderna är såväl individinriktade som organisatoriskt inriktade och om ledare och medarbetare är delaktiga (SOU 2009:47). Vår tolkning (utbildningsanordnarens) av det nationella hälsoläget är att det kommer att behövas många yrkes- arbetande på olika plan i olika verksamheter för att förbättra hälsan. Eftersom ohälsotalen kvarstår eller ökar sedan flera år, kommer behoven att vara stora under över- skådlig tid. Folkhälsoarbetet måste involvera alla nivåer i samhällets verksamheter för att kun- na förändra läget. I hälsodirektiven från FHI ser vi att arbetsmarknadens parter i framtiden ska involveras i det folkhälsopolitiska arbetet i högre utsträckning än tidigare. På arbetsmarknaden, där ca hälften av landets befolkning är verksam (4,6-4,9 miljoner människor), blir effekten av det nationella hälsoläget påtaglig. Ohälsan orsakar bl. a fler sjukdagar, onödigt produktivitetsbortfall men också personligt lidande för den enskilde som belastar såväl socialförsäkringssystemen som de enskilda företagens ekonomiska resultat. Aktörer som utvecklat olika former av mätverktyg för att inventera hälsoläget vid arbetsplatser och omsätta dessa i företagsekonomiska termer är bl. a HPI Nordic och hälsoekonom Stefan Lundström. De visar att nationell hälsostatistik korrelerar med hälsoläget i arbetslivet. Deras inventeringar vid 100-tals arbetsplatser indikerar att 60 % av den arbetande befolkningen befinner sig i riskgrupp avseende livsstilsfaktorer såsom: låg konditionsnivå, rökning, övervikt/fetma och bristande återhämtning.
De menar att en person i riskgrupp kostar arbetsgivarna minst 40.000 kr/år i sjukskrivning och produktivitetsbortfall (=1-2 månadslöner inkl soc. avgifter). Att förflytta personer till friskgrupp utgör ett starkt hälsoekonomiskt incitament i syfte att förbättra produktionen. Stefan Lundström, Uppsala, hävdar att den hälsoekonomiska vinstpotentialen enbart för arbetsgivarna i landet är över 150 miljarder kronor, dvs. pengar som kunde användas till annat om de flesta var friskare. Den yrkesroll vi syftar till med utbildningsförslaget Friskvårdskonsult är att leverera en multikompetent entreprenör till arbetsmarknaden som kan inventera hälsoläget, rekommendera/genomföra hälsoinsatser och verka för att bygga in hälsa i organisationen utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Friskvårdskonsult påskyndar utvecklingen mot hälsosamma arbetsplatser och bidrar på så sätt till en förbättrad folkhälsa. Regional efterfrågan av hälsouppdrag Ohälsotal i Mellannorrland skiljer sig inte från det nationella perspektivet. Behovet av hälsofrämjande insatser är i här stort/mycket stort på flera av Folkhälsoinstitutets elva målområden. Landstinget, som mäter hälsovariabler i länet, konstaterar att några hälsoindikatorer i Västernorrlands län är sämre än för riksgenomsnittet, bl. a är utvecklingen av fetma är högre än riksgenomsnittet antal som har eller insjuknar i diabetes, typ 2, högre än riksgenomsnittet andelen som har högt blodtryck högre än riksgenomsnittet Dessa tre livsstilsrelaterade indikatorer har starkt korrelation till dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och stress. I Folkhälsopolicy på länsnivå uttrycker Landstinget i Y län att: man kan sprida kunskaper om hälsorisker och hälsosituationen i befolkningen och även med kunskaper om metoder för att förebygga ohälsa och sjukdom. Viktiga samarbetspartners är bland annat kommunerna, föreningslivet och företag. Skolan är en viktig arena för att stärka elevernas förmåga att göra hälsosamma val. Vi noterar att Landstinget säger sprida kunskaper i sin folkhälsopolicy. Kunskap är en viktig grund för att få flera att samverka kring en strategi och taktik för en förbättrad hälsa på regional nivå, men det behövs genomförare som konkret arbetar med hälsosamma livsstilsförändringar på individ- och gruppnivå. Previa företagshälsovård i regionen har under 2011 konstaterat att minst 50 % inte har acceptabel konditionsnivå i deras medlemsföretag i Mellannorrland. Erfarenheter från vår tidigare KY Hälsovägledning visar att hälsoläget hos anställda vid olika arbetsgivare i Mellannorrland är lika alarmerande som i riket som helhet. I de två sista utbildningsomgångarna av KY-utbildningen har studenterna fått lära sig att göra hälsorevision, vilket innebär: scanning och analys av de anställdas hälsa (nuläge) en kostnadskalkyl över vad olika åtgärdsprogram skulle kosta och vilka hälsoeffekter dessa förväntas ge en prognos för de hälsoekonomiska vinster företaget gör på 1-3 års sikt beroende på vilka åtgärder man vill genomföra
Våra f d KY-studenter, som haft hälsorevisionsutbildning med krav på genomförande av en sådan inom utbildningen, är de som examinerades hösten 2010-11. Resultatet av dessa visar bl. a att: 75 % av de anställda inom äldreomsorg och omsorg, mestadels lågutbildade kvinnor, befinner sig i riskgrupp (snitt av 8 hälsorevisioner) 50-60 % av de anställda inom lägre tjänstemannasektor, män och kvinnor, befinner sig i riskgrupp (14 olika hälsorevisioner) Endast 15% av de företag som hälsoreviderats uppvisade en lägre andel personer i riskgrupp (avseende livsstilsfaktorer) än vad som framgår av riksgenomsnittet. Dessa företag har på olika sätt arbetat med strategiskt hälsoarbete och byggt in hälsa i organisationen. Vår bild från kontakter med 300 f d LIA-platser de senaste åren är att högst 15 % av företagen i regionen har utvecklat konceptet hälsofrämjande arbetsplats, där hälsoarbetet når alla på individ- och gruppnivån. En hälsofrämjande arbetsplats arbetar medvetet för att stärka och/eller behålla de anställdas hälsa och livsstil med flera olika metoder som byggts in i organisationen, t ex: regelbunden hälsotestning av medarbetare riktade erbjudanden till medarbetare i s k riskgrupp arbetsmiljöpolicy (SAM) som även omfattar friskvårdspolicy friskvårdsinspiration genom t ex periodvisa friskvårdsteman och friskvårdsinspiratörer vid avdelningarna har livsstilsfrågor i sina medarbetarsamtal regelbundna utvärderingar av det psykosociala arbetsklimatet välutvecklade hälsobokslut med exempel på statistik över personalens hälsoläge Vår erfarenhet av företag och organisationer i regionen är att de flesta har bristfälliga kunskaper om på vilka sätt medarbetarnas hälsotillstånd påverkar företagets resultat (hälsoekonomi). Alltför många upphandlar friskvårdsaktiviteter vid friskvårdsanläggningar som en minoritet av de anställda utnyttjar. En majoritet av företagen genomför ingen hälsotestning och kan då inte rikta erbjudanden till medarbetare i hälsofrämjande syfte. Alltför många företag famlar på friskvårdsområdet i stället för att göra som de föredömen vi omnämnt här ovan: de som bygger in hälsoverktyg i organisationen med syfte att säkra varje medarbetares hälsoutveckling. Vår beställda marknadsundersökning om hälsoinriktade insatser på arbetsplatsen besvarades av ansvariga för 50.000 anställda och visar att de områden som man vill prioritera under den närmaste framtiden i hög eller mycket hög grad är: Arbetsmiljö 97 % Fysiska aktiviteter 90 % Flytta medarbetare från risk- till friskgrupp 84 % Stresshantering/återhämtning 78 % Hälsoinventeringar 77 % Kost/Viktreducering 74 % Friskvårdspolicy 68 % Tobaksavvänjning 65 %
Vår (utbildningsanordnarens) bedömning är att det på såväl nationell som regional nivå finns en stor efterfrågan på kompetenser som kan genomföra olika former av hälsouppdrag ute i arbetslivet. Efterfrågan kommer att stiga i takt med ökat fokus på hälsoekonomi. Underlag till bedömning av efterfrågan av friskvårdskonsulter Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning har vuxit fram utifrån följande utgångspunkter/slutsatser: 1. Nationell och regional folkhälsostatistik från 2010 ger en oroande bild av hälsoutvecklingen i landet. Arbetsplatsundersökningar visar att ohälsan i stor utsträckning påverkar företagens, kommunernas och organisationers produktion och ekonomiska resultat. Hälsan är intimt kopplad till effektivitet och lönsamhet. 2. Vår marknadsundersökning avseende friskvårdsinsatser i mellannorrländska kommuner, företag och myndigheter under hösten 2010 har utgjort ett viktigt underlag för att: definiera målgrupper/marknad för vår utbildningsinriktning. Dessa är: alla privata och offentliga verksamheter där någon form av friskvårdsarbete upphandlas, vilket enligt marknadsundersökningen är drygt 90 %. En annan marknad är de företag som redan verkar inom hälsobranschen anpassa utbildningsplanens innehåll utifrån marknadens behov förstå att entreprenörskap/företagande, hälsoekonomi och olika testverktyg bör ha stort utrymme i en ny utbildning till konsult inom hälsa och friskvård Vi vill skapa en student som redan från första utbildningsdagen får lära sig att tänka och verka som en entreprenör då det är ont om utannonserade hälsojobb - men det finns hur mycket hälsouppdrag som helst att erövra. 3. Våra erfarenheter som utbildningsanordnare för en tidigare KY-utbildning i friskvård och hälsa, har resulterat i att vi fått: stor erfarenhet om hur man erövrar uppdrag inom det aktuella området en bra lägesbild över hur friskvårdsinsatser bedrivs i olika företag och sektorer på arbetsmarknaden. Vi gjorde drygt 300 arbetsplatsbesök 2005-2011. ett nätverk av kontakter med "hälsosamma arbetsplatser", enskilda och friskvårdsföretag som redan är verksamma i branschen. De har bidragit med värdefull kunskap till den nya utbildningens mål och innehåll. Faktorer som kan påverka efterfrågan Faktorer som ger stöd för en friskvårdskonsult: Statens Folkhälsoinstitut, som verkar på den politiska nivån, försöker involvera företag och organisationer att ta ett ökat ansvar i det framtida folkhälsoarbetet. Den stora upphandling av friskvårdstjänster som redan sker i arbetslivet Arbetslivets intresse av att förbättra lönsamhet kommer att påskynda utvecklingen mot hälsofrämjande arbetsplatser, salutogent ledarskap samt hälsoekonomiskt synsätt
För att kunna erövra uppdrag som Friskvårdskonsult krävs ett aktivt förhållningssätt. Därför är entreprenörskap en förutsättning. Den politiska ambitionen i samtliga partier på riksnivå är att flera bör stimuleras att satsa på företagande och entreprenörskap. Hälsoläget på nationell och regional nivå ger stöd för ökat arbete för en friskare arbetskraft (och befolkning) under lång tid framåt. Kombinationen av praktiska hälsoverktyg, entreprenörstänkandet samt kompetens att göra hälsoekonomiska revisioner kommer att göra den här yrkesrollen unik. Faktorer som kan inverka negativt för yrkesrollen: Konjunktursvängningar. I lågkonjunktur minskar näringslivets upphandling och nyanställning, vilket kan missgynna företag/företagare som lever på upphandling av hälsotjänster Efterfrågad utbildningsform och utbildningsnivå av arbetslivet Utbildningsform I företagens intresse ligger en verksamhet som är effektiv och lönsam. En utbildningsform som levererar en konsult, som genomför olika former av hälsoförbättringar utifrån ett lönsamhetsperspektiv, är attraktiv. Om utbildningen dessutom tillämpar en omfattande del av sina studier i arbetslivet stärks den blivande konsultens möjligheter till arbete och uppdrag. Det ger träning på försäljning/argumentation och början till kontaktnät med de som ansvarar för upphandling av friskvårdstjänster. Vår marknadsundersökning från 2010 visar att arbetslivet efterfrågar en organisationskonsult inom friskvård som kan genomföra det vi beskrivit på annan plats i ansökan. Ingen liknande utbildning finns i landet idag. Utbildningsnivå Vår analys av marknadsundersökningen säger att arbetslivet efterfrågar en multikompetent yrkesroll som kan inventera hälsoläget, rekommendera och genomföra hälsoinsatser samt verka för att bygga in hälsa i organisationen utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Friskvårdskonsultutbildningen förenar teoretiska kunskaper (folkhälsokunskap, hälsopromotion, hälsopsykologi, anatomi/ fysiologi, sjukdomslära, nutrition, träningslära, personal-/hälsoekonomi) med... praktiska kunskaper (praktiska hälsoverktyg, entreprenörskap, ledarskap och kommunikation, arbetsplatsförlagd praktik) En utbildning med en liknande kombination finns inte inom högskole- och universitetsutbildningar i region Södra och Mellersta Norrland, ej heller inom folkhögskolornas yrkesutbildningar i regionen. Yrkeshögskolan är den modell som kan genomföra denna "pilotutbildning". Våra tidigare erfarenheter av hälsopromotion i arbetslivet i tidigare utbildning och vår marknadsundersökning från 2010 visar främst att; Friskvårdskonsult måste utbilda en yrkesgrupp som är förberedda att verka som egna företagare/entreprenörer inom hälsofrämjande på arbetsmarknaden.