Sprickor i välfärdssamhället Dubbelhet i Sverige och Malmö Å ena sidan stabilt jämfört med Europa Å andra sidan: i välfärdens utkanter växer det fram en anmärkningsvärd fattigdom Man kan inte heller trolla bort oron i kroppen den finns där hela tiden. Den ger mig huvudvärk, ont i magen det liksom bränner i magen upp mot halsen och hjärtklappningen sen, när jag ska sova kan jag knappt det för att mitt hjärta dunkar så hårt det känns som att det försöker banka sig ut ur kroppen. Anonym, Aftonbladets fattigblogg
Sprickor i välfärdssamhället Det civila samhället märker utsattheten Föreningen Majblomman: 60 000 ansökningar varje år 40 miljoner i stöd Mössa, vantar, overall, stövlar och övrigt varma kläder Pengarna kommer ge barnen möjlighet att äta varierad kost och näringsrik mat, vilket inte är möjligt nu Jag önskar jag kunde överraska med en bra och minnesrik jul. Med klappar och lite julmat. 3
Sprickor i välfärdssamhället Utsattheten får konsekvenser Var femte person har svårt att hantera plötsliga utgifter 200 000 kan inte äta kött eller vegetarisk motsvarighet varje dag 120 000 kan inte hålla sin bostad tillräckligt varm Två vanliga reaktioner: - Mer omfördelning - Rätta munnen efter matsäcken! 4
Alkoholrelaterad dödlighet per 1000 invånare Den negativa spiralen Utanförskap kan leda till Stress, sämre psykiskt välmående, sjukdomar Alkoholrelaterad dödlighet högst i kommuner med hög arbetslöshet Dorotea: 3 alkoholrelaterade dödsfall per 1000 invånare Haparanda: 16 alkoholrelaterade dödsfall per 1000 invånare Lägst sysselsättning i regionen Alkoholrelaterad dödlighet efter kommun 20 15 10 5 0 50 60 70 80 90 Andel i arbete 5
Tusental, helårsekvivalenter Orsak: Utanförskapet består Regeringens prognos: 750 000 i utanförskap år 2014 Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden - 80 procent av utanförskapet Unga Utomeuropeiskt födda Personer med nedsatt arbetsförmåga 1200 1000 800 600 400 200 0 Utanförskapet 2006-2015 Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadspolitiska program Arbetslöshetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- och rehabiliteringspenning 6
Varför består utanförskapet? Svag jobbtillväxt i privat sektor nästan nolltillväxt sedan 1950-talet Offentlig sektor minskar Befolkningen växer Den förda politiken är otillräcklig: Åtstramningar i transfereringssystem och jobbskatteavdrag kan inte ensamma åtgärda problemen Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har i bästa fall en marginell effekt 7
Svag svensk företagsamhet ett samhällsproblem Svensk företagsamhet 430 000 driver företag Kvinnors företagande ökar Men: Bara Cypern har lägre andel nyföretagande i Europa Även svårt att växa, få gasellföretag Företagens betydelsen för sociala framsteg har åsidosatts 8
Andel i arbete Integrationen Gapet i sysselsättning består Utomeuropeiskt födda särskilt utsatta Malmö: 42 procent sysselsättning bland utomeuropeiskt födda Herrgården särskilt utsatt Andelen utomeuropeiskt födda ökar Från 7 procent av befolkningen år 1997 till 12 procent år 2009 Malmö: från 16 till 26 procent Kunskapen tas inte till vara 47 procent av utomeuropeiskt födda akademiker har ett yrke som motsvarar deras kompetens 71 procent bland inrikes födda Motsvarande i Malmö 100 80 60 40 20 0 Sysselsättning efter födelseregion Samtliga Födda i Sverige Födda i världen exkl. EU/EFTA 9
Förvärvsfrekvens utomeuropeiskt födda Integrationen Varför lyckas Trosa bättre än Vingåker? Sysselsättningen varierar från 17 till 74 procent bland utomeuropeiskt födda i landets kommuner Integration i svenska kommuner Statistisk analys tar hänsyn till Andel utomeuropeiskt födda i befolkningen Andel nyanlända bland utomeuropeiskt födda Utbildningsnivå Andel godkända i SFI Befolkningstäthet Skillnader i sysselsättning, inte bara nivå Resultat - Med bättre företagsklimat: 275 000 fler i arbete 50 000 fler utomeuropeiskt födda i arbete Mindre klyftor i sysselsättning SFI gav ingen effekt Kommunstorlek ej avgörande Många privata utförare fler utomeuropeiskt födda i arbete 7000 fler i arbete i Malmö (utomeuropeiskt födda) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 3 4 5 Företagarnas omdöme av företagsklimatet 10
Integrationen Migrationsprocessen innebär alltid en förlust av humankapital, men.. Varför har bara 35 procent av Botkyrkas utomeuropeiskt födda akademiker ett jobb som motsvarar kompetensen? När 60 procent av de i Solna har det? Företagsklimatet spelar roll även här Potential: 23 000 fler utomeuropeiskt föddas kompetens kan tas tillvara Fler utomeuropeiskt födda chefer 11
Hjälper fler i utsatthet Färre unga förtidspensionärer Fler med funktionsnedsättningar får arbete 12
Socialbidrag Bestående socialbidragsberoende med hög strukturell arbetslöshet Unga, utomeuropeiskt födda och personer med nedsatt arbetsförmåga (psykiska funktionsnedsättningar) Ej rätt till a-kassa, lågt grundbelopp Starka inlåsningseffekter, ärvs i generationer Hantera a-kassans två grupper: de som bara är arbetslösa och de som har andra sociala problem Barnperspektivet: hur stärka välfärdsinnehållet? 13
Lösning 4 - Socialbidrag När arbetslösheten sjunker bland svaga grupper minskar socialbidragsutgifter Därför sjunker socialbidragsutgifterna med bättre företagsklimat Statistisk studie bättre lokalt företagsklimat: Kan minska socialbidragsmottagandet med 1 procentenhet i befolkningen Minska med 2 procentenhet bland unga Motsvarar 200 miljoner i lägre utgifter för socialbidrag Stötta de som har fortsatt behov av stöd: Rikta stöd till barn när föräldern inte kan hushålla med pengar Stöd till skolor för utflykter etc 1000 kronor per år för varje barn som lever med socialbidrag kostar mindre än vad Solna stad spenderar på sitt arenabygge Mer lag om valfrihet, som i Nacka! 14
Inget välstånd utan tillväxt Företag, tillväxt och välstånd går hand i hand Den lilla mekaniska verkstaden som startade i Arboga 1883 flyttade till Västerås några år senare på grund av bättre villkor för företagande. Investerade 1911 i Mimerverkstaden. Utvecklades där till Asea/ABB! Välståndet kan inte tas för givet Fram till 1800-talet: Sverige ett av Europas fattigaste länder Industrialiseringen med tekniska framsteg och reformer som främjade ägande, risktagande, investeringar och företagande Fallet i välståndsligan måste återhämtas 1950- och 1960-talet föll i välståndsligan. Idag plats 11 Att åter nå plats 5 innebär en förstärkning med 21 000 kronor/person och år Skatter, regleringar Särskilt viktiga för snabbväxande företag 15
Sysselsätting Företagsklimat en internationell trend Världens bästa företagsklimat 1. Singapore 2. Hongkong 3. Nya Zeeland 4. Storbritannien 5. USA 6. Danmark 7. Kanada 8. Norge 9. Irland 10. Australien 14. Sverige Källa: Världsbanken Företagsklimatet i Grekland: plats 100 Italien: 87 Rwanda: 58 Botswana: 54 Företagsklimat och sysselsättning i OECDländer 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 50 100 150 Världsbankens ranking över företagsklimatet 16
Företagsklimatet gemensamt ansvar i allmänhetens intresse Kedjan från arbetslöshet till arbete måste fungera Regering, kommun, länsstyrelser, myndigheter Att tänka tvärt om kan öka nyttan Regler får inte alltid avsedd effekt Avskaffande av trafikregler Frizon i Docklands Även om regeln behövs Regelns syfte det viktiga, inte byråkratin och handläggningstider Positiva spill over -effekter Bättre omställningsförmåga Fler trevliga grannar Stärkt välfärd med ökad valfrihet Minskad brottslighet med ökad sysselsättning Ökad tillit 17
Avslutning Ta dagens sociala problem på allvar En inkluderande arbetsmarknad hänger ihop med ett bra företagsklimat Stor potential i det lokala företagsklimatet, men det krävs också nationella förbättringar Målet är ett samhälle där människors förmåga och kunskap tas tillvara, inte lämnas åt sitt öde i ett livslångt utanförskap 18