1(7) Dnr SLU ua 2013.1.1.1-1897 Ledningskansliet Lasse Thorell PROMEMORIA 2013-10-28 Ekonomisk uppföljning efter kvartal 3 2013 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen SLU redovisar efter tredje kvartalet 2013 ett underskott på -44 mnkr och ett utgående kapital på 220 mnkr vilket motsvarar 8 procent av omsättningen. Prognosen för år 2013 är ett underskott på -50 mnkr och ett utgående kapital på 215 mnkr vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. SLU gör fullständiga bokslut två gånger per år (hel- och halvår). Tredje kvartalets uppföljning baseras således inte på ett fullständigt bokslut. Uppföljning per redovisningsområdet går därför inte att göra utan ett fullständigt bokslut. Samtliga fakulteter redovisar underskott och kärnverksamhetens personal minskar. Allt fler institutioner redovisar underskott efter tredje kvartalet samtidigt som kapitelet snart är förbrukat. SLU är på väg in i ett kostnadsläge med högre kostnader för lokaler. SLU har inlett en inbromsning av verksamheten för att möta denna kostnadsutveckling. Långtidsprognosen ger att personalvolymen kommer att minska fram till 2016 och kapitalet kommer att vara som lägst 2014 och från 2017 och framåt kan universitetet åter växa. Prognosen har förändrats jämfört med prognosen efter andra kvartalet då SLU inte kommer att få förlängd finansiering genom landsbygdsprogrammet. Inom verksamhetsområdet fortlöpande miljöanalys har uppdragsintäkterna minskat med -24 mnkr från 2014 och framåt. Det är främst NL-fak och S-fak som påverkas av denna förändring. Försäljningen av Ultuna 2:1 har inte räknats med i prognosen då det är osäkert när och hur mycket denna eventuella försäljning ger. Forskningsanläggningen i Lövsta tynger fortfarande VH-fakultetens ekonomi. I samband med VH-fakultetens åtgärdspaket som rektor beslutat om kommer vissa hyreslättnader för forskningsanläggningen i Lövsta att införas. 60 medarbetare har flyttats till omställningspotten, men effekten av denna personalminskning kommer 2014. Akademiska hus byggkostnader för VHC har ökat med 30 mnkr under 2013. Avskrivningarna minskar i långtidsprognosen då flera investeringar skjutits på framtiden, främst inom SLU:s fastighetsverksamhet. SLU bedöms klara låneramen för 2013. SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 Org.nr 202100-2817 info@slu.se www.slu.se
Ekonomisk uppföljning efter kvartal 3 2013 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Prognos för SLU Prognosen för 2013 visar på ett underskott på -50 mnkr och ett utgående kapital på 215 mnkr, vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. Den stora kostnadsbelastning som kommer av inflyttning i VHC och Ulls hus samt flytten av utbildningarna i Skara till Uppsala påverkar kapitalet negativt under åren 2013-2015. Större händelser som påverkar prognosen: SLU kommer inte att få förlängd finansiering genom landsbygdsprogrammet inom verksamhetsområdet fortlöpande miljöanalys. Prognosen har förändrats från 2014 och framåt genom att uppdragsintäkterna minskat med -24 mnkr. Det är främst NL-fak och S-fak som påverkas av denna förändring. Försäljningen av Ultuna 2:1 är inte inlagd i prognosen. SLU planerar att sälja Ultuna 2:1 och försäljningen ska användas till att minska kostnaderna för investeringen i Lövsta. Kommunens handläggning av detaljplan har senarelagts varför försäljningen inte kommer att ske 2013 enligt ursprunglig plan. Det är oklart när den eventuella försäljningen kommer ske och hur mycket den kan inbringa. SLU har inlett förhandling med kommun och förhoppningen är att ett avtal om försäljning kan tecknas före årsskiftet. Om försäljningen genomförs får det en positiv påverkan på långtidsprognosen. Utbildningarna i Skara flyttas till Uppsala vilket medför engångskostnader 2013-2014 på cirka 25-40 mnkr. Långsiktigt bedöms flytten leda till en årlig besparing på cirka 15 mnkr. SLU har påbörjat ett förtätningsprojekt i lokalplaneringen, vilket leder till att lokalkostnaderna kommer minska med cirka 15 mnkr på sikt. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning, men effekten kommer främst 2014 och framåt. HaV-myndigheten har minskat uppdraget till SLU med 16 mnkr från 2013, vilket lett till personalminskningar. När alla åtgärder inräknas för omställning av verksamheten för att klara framtida lokalkostnader kommer kapitalet som lägst vara 2 procent av omsättningen (år 2014). Kapitalet kommer åter att växa från 2015 och framåt tack vare de åtgärder som planeras. Återhämtningen kommer sedan att leda till att personalvolymen långsamt kan växa från 2017 och framåt. Statsanslaget ligger på samma nivå som prognosen efter andra kvartalet. I prognosen räknas med att den besparing av grundutbildningsmedel som SLU fick 2012 på 30 mnkr kommer att återföras till SLU från 2016 och framåt. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning av statsanslaget (nivåhöjning) med 31,6 mnkr för 2014 och ytterligare 18,5 mnkr 2016. 2(7)
Ekonomisk uppföljning efter kvartal 3 2013 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Det finns flera områden där det är möjligt att SLU kan ta del av finansieringen i forskningspropositionen via de statliga forskningsråden. I flerårsprognosen har gjorts en försiktig bedömning av SLU:s möjligheter att ta del av denna satsning. Bidragsintäkterna minskar 16 mnkr 2013 jämfört med 2012, vilket beror på att verksamheten minskar när personalvolymen går ner. Effekten av den senaste forskningspropositionen är ännu relativt liten och kommer att ha större inverkan på SLU 2014 och framåt. Bidragsintäkterna kommer minska med -24 mnkr från och med 2014 på grund av att SLU inte kan räkna med fortsatt finansiering från EU baserade landsbygdsprogrammet. Denna minskning påverkar främst NL- och S-fakulteternas fortlöpande miljöanalys. När det gäller avgiftsintäkterna förväntas en viss ökning på cirka 1,5 procent över inflationen. Det finns dock en del osäkerhet vad gäller UDS utveckling, men den senaste patientstatistiken pekar på en ökning. Avseende finansiella intäkter och kostnader beräknas räntan ligga på samma nivå som idag och de finansiella intäkterna beräknas följa de oförbrukade bidragens utveckling. De finansiella kostnaderna ökade 2012 beroende på lånen som togs för Lövsta-anläggningen. Därefter ligger de på ungefär samma nivå, uppräknat för inflationen, men 2014 och 2015 tillkommer lånekostnader då VHC och Ulls hus tas i bruk. Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 2,5 procent 2013-2020, vilket förklaras av att lönenivån beräknas öka med 3,2 procent, samtidigt som personalvolymen minskar. Från 2013 kommer avtalspensionerna att öka med 1 procent av lönekostnaden, vilket innebär att personalkostnaderna ökar med cirka 20 mnkr. Detta neutraliseras av att personalvolymen minskar. Personalvolymen 2013 beräknas minska då institutionerna inte längre har kapital att förbruka. Dessutom kommer lokalkostnadsökningen att leda till personalminskningar inom vissa verksamheter. Samtidigt är bedömningen att SLU får en ökning av medel i forskningspropositionen, vilket då leder till personalökningar. Vissa verksamheter måste göra besparingar medan andra kan växa tack vare forskningspropositionen. Framför allt blir det besvärligt inom grundutbildningen när kostnaderna ökar och statsanslaget endast ökar marginellt. SLU kommer att behöva minska personalen fram till 2016. Därefter kan personalvolymen åter öka något beroende på ekonomiskt utrymme. Personalminskningen består av ej återbesatta pensioneringar, ej återbesatta tidsbegränsade anställningar samt allmän återhållsamhet vid rekrytering. Omställningspotten är också ett verktyg för att säkerställa att personalvolymen minskas. Effekten av utbildningarnas flytt från Skara till Uppsala leder till minskat antal anställningar. I flerårsprognosen har detta beräknats genom att personalvolymen minskar med cirka 15 personer från 2016 och framåt. Lokalkostnaderna har beräknats utifrån hyresavtal och prognoser från Akademiska Hus AB över framtida hyra för nya lokaler. Lokalkostnaderna kommer att öka kraftigt 2014-2015 då Ulls hus och VHC blir färdigställda. SLU har inlett ett projekt att förtäta lokalutnyttjandet och därigenom kunna säga upp hyresavtal och lämna lokaler. Effekten av denna förändring är cirka 15 mnkr mindre lokalkostnader. 3(7)
Ekonomisk uppföljning efter kvartal 3 2013 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen I flerårsprognosen har lokalkostnaderna ökat 2014 jämfört med den prognos som lämnades efter andra kvartalet. Ökningen beror på att kostnader för dubbelhyror bedöms bli större då utflyttningen och återställning av Klinikcentrum (KC) tar längre tid än vad som tidigare uppskattats. SLU-lokaler arbetar med att se över planeringen så att flytt och återställning kan göras så snabbt som möjligt. Förhandling pågår med Akademiska hus. AB. SLU har fått två kvartalsprognoser från Akademiska hus över byggkostnadsutvecklingen i VHC, vilka visat på ökning för båda kvartalen. Underhandskontakter med Akademiska hus gör gällande att kostnaderna även kommer att öka i kommande prognos. Sammantaget räknar SLU med att byggkostnaderna ökat med 30 mnkr för VHC hittills under 2013. Driftkostnaderna beräknas följa personalutvecklingen, men 2014 kommer en kraftig ökning på grund av inflyttningskostnader i VHC och återställningskostnader för lämnade lokaler på cirka 50 mnkr. Förtätningsprojektet leder också till engångskostnader för omflyttning av verksamheter under 2014 på cirka 15 mnkr. Engångskostnader för flytt av utbildningarna i Skara beräknas till 25-40 mnkr. I prognosen ingår 40 mnkr av försiktighetsskäl. I flerårsprognosen ingår även engångskostnader för inflyttning i Ulls hus år 2015. Avskrivningarna minskar 2013 jämfört med prognosen som lämnades efter andra kvartalet. Anledningen är att investeringstakten har minskat jämfört med tidigare investeringsbudget och då främst på fastighetsavdelningen. I flerårsprognosen ökar avskrivningarna sedan kraftigt under åren 2014-2015 på grund av att VHC och Ulls hus tas i bruk. Låneram SLU har hittills i år tagit upp lån på 1 183 mnkr och låneramen som är på 1 250 mnkr bedöms räcka. Investeringarna har minskat jämfört med vad som tidigare avrapporterats i budgetunderlaget då verksamheten har varit återhållsam med att göra investeringar på grund av det ekonomiska läget. SLU har regeringens tillstånd att sälja en fastighet för att delfinansiera forskningsanläggningen i Lövsta. Denna försäljning kommer tidigast att ske 2014. SLU räknar med att under 2013 hålla sig inom låneramsutrymmet även utan denna försäljning. 4(7)
Ekonomisk uppföljning efter kvartal 3 2013 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Resultat efter kvartal 2 SLU redovisar ett underskott på -12 mnkr efter andra kvartalet och ett balanserat kapital på 251 mnkr vilket motsvarar 9 procent av omsättningen. Resultaträkning efter kvartal 3 2013 (mnkr) Prognos Helår utf/prog 2013-09 2012-09 2013 2012 % INTÄKTER Statsanslag 1 183 1 186 1 579 1 577 75% Avgifter 400 372 568 551 70% Bidrag 600 613 905 921 66% Finansiella intäkter 8 10 15 14 54% Summa 2 191 2 181 3 067 3 063 71% KOSTNADER Personal -1 455-1 463-1 961-1 958 74% Lokaler -240-264 -325-334 74% Drift -447-457 -708-726 63% Finansiella kostnader -9-10 -12-15 75% Avskrivningar -85-86 -120-118 70% Summa -2 235-2 280-3 126-3 150 71% RESULTAT -44-99 -59-88 Utgående kapital 220 251 205 262 % av omsättningen 8% 9% 7% 9% SLU har enligt plan minskat det balanserade kapitalet de senaste åren genom att redovisa underskott. SLU planerar nu för att inte fortsätta minska kapitalet. Statsanslaget till SLU:s grundutbildning och fortlöpande miljöanalys har minskat. Även regeringens besparingar mot HaV-myndigheten slår mot SLU i form av reducerat uppdrag. En anpassning av verksamhetens volym är därför nödvändig då SLU dessutom kommer få ökade lokalkostnader från och med 2014. Denna anpassning går något snabbare än planerat, vilket återspeglas bland annat i låga personalkostnader. Intäkter Intäkterna ligger på samma nivå vid delåret 2013 som vid delåret 2012. Statsanslaget är oförändrat och ligger på 790 mnkr. De externa intäkterna är också oförändrade, vilket beror på att avgiftsintäkterna ökat med 22 mnkr och bidragsintäkterna minskat med -21 mnkr. Avgiftsintäkternas ökning beror främst att djursjukvårdsintäkterna har ökat jämfört med 2012. Det är UDS försäljning av djursjukvård inom främst häst men även smådjur som går bättre än tidigare år. Kostnader SLU:s kostnader för första halvåret har minskat med 67 mnkr (4 procent) jämfört med samma period föregående år. Det beror till stor del på att anpassningen av verksamhetsvolymen går snabbare än planerat. Personalkostnaderna minskar med 10 mnkr vilket är en nettoeffekt av ökade kostnader för avtalspensioner och löneökningar samt minskade kostnader på grund av minskad personalvolym. 5(7)
Ekonomisk uppföljning efter kvartal 3 2013 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Lokalkostnaderna är 22 mnkr (12 procent) lägre än förra året. En anledning till det lägre utfallet 2013 är att SLU har förhandlat med Akademiska hus om ett hyresavtal med rörlig ränta för två nybyggda fastigheter. Det lägre utfallet består också av lägre kostnader för uppvärmning och reparationer samt engångskostnader under 2012 för omställning av lokaler. Driftkostnaderna har minskat med 36 mnkr (11 procent) jämfört med samma period föregående år. Avvikelsen består bland annat i högre kostnader 2012 för flytt till nya lokaler. Därtill kommer en allmän återhållsamhet på grund av det ekonomiska läget samt en minskning av personal och personalminskningen gör att även driftskostnaderna minskar. Uppföljning per fakultet Samtliga fakulteter redovisar underskott efter tredje kvartalet på sammantaget -65 mnkr. Samtidigt har fakulteterna avlastats med 20 mnkr i personalkostnader som i stället belastar den centrala omställningspotten. VH-fakulteten redovisar ett underskott på -12 mnkr efter kvartal 3 och prognosen för 2013 är -13 mnkr. Ledningen följer denna verksamhet noga och rektor har fattat beslut om åtgärdsprogram för VH-fakulteten. För att klara de högre lokalkostnaderna måste fakulteten planera för minst ett nollresultat för 2014. Under förutsättning att VHfakulteten vidtar kraftfulla åtgärder kommer SLU att ge fakulteten hyreslättnader och erbjuda ett ytterligare stöd för omställning. Fakulteterna arbetar med personalminskningar för att minska underskotten. Som framgår av tabellen nedan har alla fakulteter utom LTJ-fak minskat antalet helårsarbetskrafter september 2013 jämfört med samma period 2012. Ökningen 2012 på NL-fakulteten förklaras av att institutionen för Akvatiska resurser överfördes till SLU från fiskeriverket. Stödfunktionerna ligger på samma antal helårsarbetskrafter som tidigare år. Att fastighetoch lantbruksdriften minskat förklaras främst av att ansvaret för delar av personalen har överförts till universitetsadministrationen (Uadm), vilket i stort förklarar ökningen inom Uadm. Bibliotekets personalvolym har minskat till följd av minskat uppdrag från fakulteterna. I tabellen nedan redovisas en kraftig ökning av helårsarbetskrafter på SLU gemensamt och det är effekten av omställningspotten. Cirka 60 personer har förts från verksamheten till omställningspotten. 6(7)
Ekonomisk uppföljning efter kvartal 3 2013 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Förändring antalet helårsarbetare september 2009-2013 genomsnitt senaste 12 månader 2009-09 2010-09 2011-09 2012-09 2013-09 LTJ 267 270 1% 270 0% 282 4% 281 0% NL 1 001 1 023 2% 1 059 4% 1 140 8% 1 065-7% S 474 511 8% 540 6% 570 5% 542-5% VH 427 445 4% 447 0% 451 1% 427-5% Kärnverksamheten 2 169 2 248 4% 2 317 3% 2 442 5% 2 316-5% UDS 139 134-4% 141 6% 143 1% 148 4% F&L 24 28 17% 29 2% 28-6% 21-23% Bibl 49 49 1% 50 1% 51 2% 47-8% Uadm 399 400 0% 407 2% 417 2% 425 2% Stödverksamheter 611 611 0% 627 3% 638 2% 641 0% SLU Gem (omställningspotten) 7 6-23% 7 24% 9 29% 31 238% Totalt 2 780 2 859 4% 2 944 6% 3 081 7% 2 957-5% Utfall per institution Av bilaga 3 framgår att många institutioner redovisar nu negativa resultat. Åtta institutioner och två centrumbildningar har ett negativt kapital som understiger 3 procent. Den allmänna trenden för institutionerna är att kapitalet minskar och denna analys stöds också av att fakulteterna prognostiserar med underskott för helåret 2013. Centralt på fakulteterna finns stora balanserade överskott som till största delen består av ofördelade medel. Samtidigt har intendenturerna på NL- och VH-fak stora underskott, vilket har sin förklaring i att dessa fakulteter har svårt att få verksamheten att finansiera dessa anläggningar. Bland stödfunktionerna finns stora negativa kapital på SLU gemensamt och lantbruksdriften. SLU gemensamts negativa kapital består i allt väsentligt av underskott från UDS under åren 2007-2009. Lantbruksdriften har under de senaste åren redovisat underskott pga fallande priser och dåliga skördar. Fastighetsförvaltningen har däremot ett stort balanserat kapital. Uppföljning per redovisningsområde Resultatet per redovisningsområde är i kvartalsbokslutet inte helt rättvisande. Bland annat beror detta på att intäkterna för grundutbildning kommer jämnt fördelat över året, medan utbildningsinsatserna varierar mellan månaderna. Likaså finns det en del analyskostnader i laboratorier som belastar forskning men som när de är slutförda kommer att fördelas till fortlöpande miljöanalys. Bilaga 1 Flerårsprognos 2008-2020 Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande Bilaga 3 Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution 2013-09 7(7)
Flerårsprognos 2008-2020 (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Enklare framräkning 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 kv3 Ingående balanserat kapital 450 371 387 415 348 265 265 215 75 103 124 162 232 310 Statsanslag 1 388 1 460 1 578 1 597 1 577 1 183 1 579 1 647 1 680 1 762 1 823 1 887 1 953 2 021 Avgiftsintäkter 458 467 498 518 551 400 568 558 577 597 618 640 662 685 Bidragsintäkter 617 757 738 831 921 600 905 925 962 999 1 055 1 115 1 163 1 213 Finansiella intäkter 45 7 5 14 14 8 15 15 16 16 17 18 19 20 Summa intäkter 2 508 2 691 2 820 2 959 3 063 2 191 3 066 3 145 3 234 3 374 3 513 3 660 3 797 3 939 Kostnader för personal 1 561 1 650 1 743 1 876 1 958 1 455 1 961 1 919 1 936 1 994 2 063 2 139 2 227 2 329 Kostnader för lokaler 273 280 280 344 334 240 325 434 445 465 474 483 491 499 Egna lokaler (Egendomarna) 24 27 27 34 48 36 49 50 51 52 53 54 55 56 Övriga driftskostnader 647 638 657 672 678 410 657 742 603 663 701 727 757 792 Finansiella kostnader 16 4 3 10 15 9 12 17 17 18 18 18 19 19 Avskrivningar 64 78 78 91 118 85 113 122 154 161 166 168 169 171 Summa kostnader 2 586 2 676 2 788 3 027 3 150 2 234 3 116 3 284 3 206 3 353 3 475 3 589 3 719 3 866 Resultat -78 15 32-67 -88-44 -50-140 28 21 38 71 78 73 Utgående balanserat kapital 371 386 420 348 260 221 215 75 103 124 162 232 310 384 UB i relation till omsättning 15% 14% 15% 12% 8% 8% 7% 2% 3% 4% 5% 6% 8% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag 695 742 805 820 769 769 769 786 817 849 896 948 988 1 031
Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 3 2013 (mnkr) Bilaga 2 LTJ-fakulteten Statsanslag 153 151 198 77% Uppdragsintäkter 23 19 29 79% Bidragsintäkter 73 77 112 66% Övriga intäkter 6 7 7 91% Intern tilldelning 0 0 0 0% Summa intäkter 256 254 346 74% Kostnader för personal 140 136 175 80% Kostnader för lokaler 32 33 43 75% Övriga driftskostnader 63 67 101 63% Avskrivningar 4 3 4 86% Universitetsoverhead 21 20 26 80% Summa kostnader 260 260 349 75% Resultat -5-6 -3 Utgående kapital 26 32 % av omsättningen 8% 10% Oförbrukade bidrag 60 69 LTJ-fakulteten har en ekonomi i balans med ett kapital på nivån som universitetet har som målsättning för fakulteterna. Bidragsintäkterna ligger efter budget, men totala intäkter och kostnader är på samma nivå som för ett år sedan. Vid halvårsbokslutet var fakultetens prognos för helåret 2013 är ett resultat på -6 mnkr, att jämföra med budgeten på -3 mnkr. Antalet helårsarbetskrafter vid LTJ-fakulteten ligger i nivå med föregående år, men andelen professorer har ökat. Fakulteten planerar för en stor investering i ny Biotron. Denna kommer att belasta resultatet med 7,9 mnkr årligen från 2016 och framåt. NL-fakulteten Statsanslag 453 456 598 76% Uppdragsintäkter 160 124 207 77% Bidragsintäkter 290 296 448 65% Övriga intäkter 8 14 17 49% Intern tilldelning 0 0 0 0% Summa intäkter 913 891 1 271 72% Kostnader för personal 514 534 697 74% Kostnader för lokaler 106 106 142 75% Övriga driftskostnader 210 215 342 61% Avskrivningar 24 23 32 75% Universitetsoverhead 75 80 103 73% Summa kostnader 928 958 1 315 71% Resultat -16-67 -44 Utgående kapital 144 129 % av omsättningen 12% 11% Oförbrukade bidrag 302 293 NL-fakultetens samlade ekonomi är god, med ett kapital som vid årets slut beräknas vara ca 10% av omsättningen. Dock finns några institutioner som har ansträngd ekonomi. Antalet helårsarbetskrafter fortsätter att minska, vilket är enligt plan. Minskningen går dock fortare än tidigare prognoser, bl a beroende på den ansträngda ekonomin inom grundutbildningen och minskade anslag till fortlöpande miljöanalys. NL-fakulteten har förnärvarande svårt att få teckning för kostnaderna i odlingsanläggningarna och alla tre klusterintendenturer går med underskott.
Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 3 2013 (mnkr) Bilaga 2 S-fakulteten Statsanslag 221 216 288 77% Uppdragsintäkter 49 55 59 82% Bidragsintäkter 154 156 217 71% Övriga intäkter 3 3 5 56% Intern tilldelning 0 0 0 0% Summa intäkter 427 431 569 75% Kostnader för personal 260 266 339 77% Kostnader för lokaler 37 41 50 73% Övriga driftskostnader 113 115 145 78% Avskrivningar 12 11 15 77% Universitetsoverhead 37 38 47 80% Summa kostnader 459 472 595 77% Resultat -32-41 -27 Utgående kapital 61 68 % av omsättningen 11% 12% Oförbrukade bidrag 165 208 S-fakulteten har fortsatt en stark ekonomi. Prognosen för helåret kommer att innebära en försämring med 7,5 mnkr jämfört med budgeten beroende på en icke budgeterad kostnad från avdelningen för infrastruktur med anledning ombyggnaden av Skogishuset. Vid utgången av året kommer fakulteten ha ett kapital på 10 procent av omsättningen. Antalet helårsarbetskrafter har minskat under det gångna året och det är främst inom teknisk personal. Fakulteten räknar med en viss överproduktion i grundutbildningsuppdraget. Inom fortlöpande miljöanalys räknar fakulteten med att använda en del av det balanserade kapitalet för att kunna bedriva en mer omfattande verksamhet än den som motsvarar tilldelade medel. Fakultetens kontraktsfordringar har ökat som en följd av uppstarten av Future forests fas 2. VH-fakulteten Statsanslag 265 266 343 77% Uppdragsintäkter 36 32 44 83% Bidragsintäkter 79 82 127 62% Övriga intäkter 12 11 19 64% Intern tilldelning 1 1 0 0% Summa intäkter 394 392 532 74% Kostnader för personal 218 225 280 78% Kostnader för lokaler 60 61 81 74% Övriga driftskostnader 87 90 129 67% Avskrivningar 8 8 11 76% Universitetsoverhead 32 33 41 78% Summa kostnader 406 417 543 75% Resultat -12-26 -11 Utgående kapital 3 26 % av omsättningen 1% 5% Oförbrukade bidrag 109 112 VH-fakulteten har en svag ekonomisk position. Man prognostiserar ett årsresultat på -13 mnkr, vilket är 2,5 mnkr sämre än budget. Kapitalet är då knappt 2 mnkr, vilket är nära 0% av omsättningen. Resultatförsämringen jämfört med budget kan till stor del tillskrivas forskningsanläggningen i Lövsta, men även flera av institutionerna når inte årets budget. Sannolikt kommer fakulteten dessutom belastas med en tidigare inte känd kostnad för konsulter i VHC-bygget på -12 mnkr. VH-fakulteten räknar med att kunna uppfylla utbildningsuppdraget för 2013. Ett kraftfullt åtgärdsprogram planeras från universitetsledningen.
Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 3 2013 (mnkr) Bilaga 2 Universitetsdjursjukhuset Statsanslag 22 23 30 75% Uppdragsintäkter 94 80 119 79% Bidragsintäkter 1 1 2 53% Övriga intäkter 0 0 1 11% Intern tilldelning 1 1 1 74% Summa intäkter 118 105 152 77% Kostnader för personal 68 64 90 75% Kostnader för lokaler 12 11 16 75% Övriga driftskostnader 27 24 35 76% Avskrivningar 2 3 3 77% Universitetsoverhead 10 9 13 77% Summa kostnader 118 111 157 76% Resultat -1-6 -5 Utgående kapital -2 0 % av omsättningen -2% 0% Oförbrukade bidrag 2 2 Universitetsdjursjukhuset (UDS) har haft en positiv utveckling på patientsidan under de första tre kvartalen, med en ökning inom såväl Smådjurs- som Hästkliniken. Den ambulatoriska kliniken har bidragit till resultatutvecklingen med lägre kostnader än föregående år. För hela verksamheten prognosticeras ett resultat för helåret på -0,8 mnkr, vilket är betydligt bättre än budget (-4,6 mnkr). I den prognosen ingår dock inte konsultkostnader för UDS:s del av VHC-bygget. Universitetet arbetar med att ta fram en gemensam målbild för djursjukvårdsverksamheten och den kliniska forskningen och undervisningen för att öka samarbetet och därigenom minska kostnaderna. Fastighetsförv. & Lantbruk (f d EF) Statsanslag Uppdragsintäkter 11 4 1 941% Bidragsintäkter 1 2 8 11% Övriga intäkter 72 74 121 59% Intern tilldelning Summa intäkter 83 80 131 64% Kostnader för personal 9 11 14 62% Kostnader för lokaler 4 4 7 52% Övriga driftskostnader 50 42 78 64% Avskrivningar 24 22 30 80% Universitetsoverhead 1 2 0-623% Summa kostnader 88 81 129 68% Resultat -4-1 2 Utgående kapital 1 9 % av omsättningen 1% 8% Oförbrukade bidrag 14 15 F.d. Egendomsförvaltningens resultat efter tredje kvartalet är för Lantbruksdriften är -9,3 mnkr, medan Fastighetsförvaltningen gör ett överskott på 5,2 mnkr. Prognosen för 2013 som gjordes efter halvåret är att Fastighetsförvaltningen når budget (+0,2 mnkr), medan resultatet för Lantbruksdriften blir -3,5 mnkr. Det beror i sin helhet på lägre växtodlingsintäkter orsakat av torka och sjunkande spannmålspriser. Lantbruksdriften har enligt prognosen ett samlat negativt kapital på -6,8 mnkr vid årets utgång och hos Fastighetsförvaltningen finns då ett ackumulerat överskott på +9,6 mnkr.
Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 3 2013 (mnkr) Bilaga 2 Biblioteket Statsanslag Uppdragsintäkter 24 26 31 79% Bidragsintäkter 0 0 0 89% Övriga intäkter 0 0 1 22% Intern tilldelning 21 21 28 75% Summa intäkter 46 48 60 76% Kostnader för personal 21 22 26 79% Kostnader för lokaler 8 9 11 74% Övriga driftskostnader 14 15 19 75% Avskrivningar 0 0 0 91% Universitetsoverhead 3 3 4 80% Summa kostnader 46 49 60 77% Resultat -1-2 0 Utgående kapital 0 0 % av omsättningen 0% 0% Oförbrukade bidrag 0 0 Bibliotekets resultat är något sämre än budget på grund av att igångsatta besparingar inte slagit igenom fullt ut. Prognosen för helåret är dock ett resultat enligt budget. Personalen minskar med åtta personer och omsättningen med -6 mnkr jämfört med 2013, beroende på ett minskat uppdrag från akademin. Universitetsadministrationen Statsanslag 36 36 46 77% Uppdragsintäkter 94 88 123 76% Bidragsintäkter 7 8 8 82% Övriga intäkter 54 54 67 81% Intern tilldelning 182 179 229 79% Summa intäkter 372 365 474 79% Kostnader för personal 202 193 269 75% Kostnader för lokaler 28 27 31 88% Övriga driftskostnader 98 106 141 69% Avskrivningar 8 8 10 80% Universitetsoverhead 29 28 23 129% Summa kostnader 365 362 474 77% Resultat 8 3 0 Utgående kapital 12 6 % av omsättningen 2% 1% Oförbrukade bidrag 19 16 Universitetsadministrationens resultat har förstärkts ytterligare under kvartal 3. Under året har kostnaderna stabiliserats, parallellt med ökade intäkter. Det är främst de uppdragsfinansierade verksamheterna, IT-avdelningen och infrastrukturavdelningen, som förklarar överskottet. Arbetet med kostnadsbesparingar fortgår och har givit effekt främst när det gäller driftkostnader: ackumulerat per september var driftkostnaderna 8,3 mnkr (8%) lägre än motsvarande period föregående år. Resultatet efter kvartal 3 pekar på att prognosen från halvårsbokslutet (7 mnkr) håller och möjligen kan överträffas något.
Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 3 2013 (mnkr) Bilaga 2 SLU gemensamt Statsanslag 72 73 88 82% Uppdragsintäkter 0 0 0 0% Bidragsintäkter 5 2 0 0% Övriga intäkter 335 348 473 71% Intern tilldelning -206-202 16-12 8 4 % Summa intäkter 206 221 577 36% Kostnader för personal 30 14 26 115% Kostnader för lokaler 335 358 457 73% Övriga driftskostnader 30 28 67 45% Avskrivningar 3 7 8 43% Universitetsoverhead -209-213 4-58 6 0 % Summa kostnader 188 194 560 34% Resultat 18 27 16 Utgående kapital -26-37 % av omsättningen -9% -13% Oförbrukade bidrag 32 16 SLU gemensamt. Resultatet efter tredje kvartalet består bl a av positiva resultat på 5 mnkr för rörlig ränta (avtalet med Akademiska hus avseende hyran för BioC- och MVM-husen), ännu ej fördelade centrala anslag 9 mnkr, lokaler 4,3 mnkr, finansnetto 5,2 mnkr och fakultetsövergripande satsningar 4,9 mnkr medan exempelvis omställningspotten belastar med ett negativt resultat på -8 mnkr. Det ackumulerade negativa kapital som finns centralt på SLU har i hög utsträckning sin förklaring i underskott som genererades vid universitetsdjursjukhuset under åren 2007-2009.
Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution 2013-09 (tkr) Bilaga 3 Storlek Fak/motsv. Institution IB 2013 Resultat Kapital Kap % Oförbrukade bidrag HÅA, sep S BTC 2 165-803 1 362 42% 1 060 3 NL KOMPETENSCENTRUM FÖR KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL 929 202 1 131 31% 451 2 NL ENERGI OCH TEKNIK 11 881-2 146 9 735 26% 14 956 42 NL VÄXTBIOLOGI OCH SKOGSGENETIK 16 323-694 15 629 19% 35 320 74 S SKOGENS EKOLOGI OCH SKÖTSEL 20 178-5 845 14 333 18% 35 021 84 S ENHETEN FÖR SKOGLIG FÄLTFORSKNING 10 533-2 924 7 609 17% 33 444 41 NL/LTJ STAD OCH LAND 13 880-204 13 676 17% 19 254 78 S SKOGLIG GENETIK O VÄXTFYSIOLOGI 17 502-4 994 12 508 16% 26 873 84 NL MIKROBIOLOGI 7 302-668 6 633 15% 17 673 39 S SKOGSMÄSTARSKOLAN 3 487 659 4 146 15% 11 431 16 S SYDSVENSK SKOGSVETENSKAP 6 881-908 5 972 14% 10 607 36 LTJ VÄXTFÖRÄDLING 7 864 169 8 033 14% 13 162 34 NL/S EKOLOGI 16 825 3 067 19 892 14% 65 434 129 NL ARTDATABANKEN 11 657 2 096 13 754 13% 6 695 67 NL EKONOMI 7 976-964 7 012 12% 11 973 60 LTJ OMVÄRLD ALNARP 1 770-486 1 283 12% 2 672 6 S VILT, FISK OCH MILJÖ 11 481-4 223 7 259 12% 19 335 58 NL VÄXTPRODUKTIONSEKOLOGI 7 821-2 943 4 878 9% 24 051 48 VH HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD 7 121-2 556 4 566 9% 7 705 52 S SKOGENS PRODUKTER 10 143-8 857 1 286 7% 4 361 25 NL/S MARK OCH MILJÖ 25 084-17 408 7 676 7% 29 892 118 NL KEMI 1 465 376 1 841 6% 6 181 25 NL/S SKOGLIG MYKOLOGI O PATOLOGI 895 2 433 3 328 5% 17 829 55 NL VATTEN OCH MILJÖ 15 205-11 190 4 016 4% 45 884 90 VH BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP 986 2 080 3 066 4% 22 957 63 LTJ ODLINGSENHETEN 1 209-576 633 3% 0 16 LTJ LANDSKAPSARKITEKTUR, PLANERING OCH FÖRVALTNING 4 858-3 828 1 030 1% 7 414 49 S/NL SKOGLIG RESURSHUSHÅLLNING 7 260-5 626 1 634 1% 4 983 137 S SKOGSEKONOMI 1 921-1 880 41 0% -58 16 LTJ VÄXTSKYDDSBIOLOGI 1 461-1 573-113 0% 21 548 51 NL AKVATISKA RESURSER 3 759-4 418-659 -1% -17 827 133 NL LIVSMEDELSVETENSKAP -1 534 1 081-453 -1% 4 424 24 VH HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA 3 786-4 964-1 178-2% 13 269 58 NL CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD -3 110 2 547-562 -3% 5 532 14 LTJ/VH BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI 2 521-4 484-1 963-3% 13 839 34 VH KLINISKA VETENSKAPER -1 354-4 398-5 752-5% 43 601 105 S SKOGLIGA BIOMATERIAL OCH TEKNOLOGI (SBT) 3 725-5 267-1 542-5% 12 073 27 NL MOLEKYLÄRBIOLOGI 807-1 953-1 147-9% -1 637 16 VH ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOKEMI -2 616-3 848-6 464-11% 7 457 43 VH HUSDJURSGENETIK -6 479-2 363-8 842-15% 9 102 64 LTJ ARBETSVETENSKAP, EKONOMI OCH MILJÖPSYKOLOGI -3 771-1 377-5 148-16% 908 30 NL/VH NORRLÄNDSK JORDBRUKSVETENSKAP -3 890-3 053-6 944-23% 5 207 29 S CENTRUM FÖR BILDANALYS -1 666-154 -1 819-53% 119 5 LTJ MOVIUM -6 492-511 -7 003-59% 268 8 Fakulteterna centralt LTJ LTJ GEMENSAMT 15 961 7 910 23 870 122% 469 11 NL NL GEMENSAMT 30 584 31 011 61 595 102% 5 450 10 NL NL:S INTENDENTURER -2 301-11 976-14 277-66% 4 890 10 S S GEMENSAMT -281 8 328 8 047 20% 5 377 11 VH VH GEMENSAMT 26 846 7 841 34 687 95% 2 558 11 VH VH-INTENDENTUR -14 253-4 290-18 543-30% 1 515 31 Centrala stödfunktioner BIBLIOTEKET 559-560 -1 0% 219 47 UNIVERSITETSDJURSJUKHUSET -1 836-615 -2 451-2% 1 890 148 FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 9 951 5 218 15 169 19% 14 056 6 LANTBRUKSDRIFTEN -4 643-9 331-13 974-44% 0 15 UNIVERSITETSADMINISTRATIONEN 4 850 7 455 12 305 2% 18 841 425 SLU, GEMENSAMT -43 996 18 508-25 488-9% 32 061 31