UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för tillämpad fysik och elektronik HT-09, 2010-05-10 Miljö i tiden Sammanfattning Ett projekt gjordes för Skellefteå kraft där huvudsyftet var att skapa ett passande informationsmaterial om hållbar energi och vindkraft för yngre. Materialet bestod i en PowerPoint presentation med tillhörande experiment. Resultatet sammanställdes i rekommendationer för hur en bra lektion kan se ut. Kontaktperson Anna Persson Stefan Skarp Skellefteå kraft
Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Bakgrund 3 2. Metod 4 3. Resultat 6 4. Rekommendationer 7 5. Diskussion 8 6. Referenser 11 7. Speciellt tack till 12 A. Bilagor Bilaga 1: Enkät första del 13 Bilaga 2: Enkät andra del 14 Bilaga 3: PowerPoint presentation 15 1
1. Inledning Vi människor har sedan länge kunnat nyttja den energi som finns på vår jord, främst i form av olja, men det är först på senare tid vi insett att vårt system kanske inte är hållbart och evigt. Oljans epok lider mot sitt slut och har istället lämnat oss med frågan kring växthuseffekten. Kommande generationer måste tänka i nya banor, gröna miljövänliga banor. Hitta energikällor som inte förstör utan bidrar till ett hållbart system förnyelsebara energikällor. Något som nationalencyklopedin beskriver sådan energikällor som direkt eller indirekt baseras på solenergi och därigenom fortlöpande kan förnyas i samma takt som de används. Denna rapport skapades i det syftet att väcka intresset hos unga och har titeln Miljö i tiden. En ide som skapades efter ett studiebesök hos Skellefteå kraft. Ett företag som insett att framtiden inte består av en dominerande komponent utan där flera miljövänliga alternativ fungerar i ett nätverk tillsammans. Där Skellefteå kraft valt att satsa på Vindkraft. Hur väcks miljöintresse, hur förklaras vindkraftverk för att bäst nå ut till unga? 2
2. Bakgrund Under höstterminen 2009 utfördes tre studiebesök. De företag som besöktes var Norra skogsägare, Umeå energi och Skellefteå kraft. Detta för att få mer insikt i företagen och för att skapa kontakter för att sedan kunna utföra ett miniprojekt i samarbete med någon av dem. Intresse fattades främst för Skellefteå kraft. Vid studiebesöket hos dem visades en informations video (PowerPoint) över deras vindkraftverksamhet. Detta grundande en idé för att skapa ett liknande material men anpassat för en yngre publik. Den målgrupp som projektet inriktades på var mellanstadieelever. Lektionsmaterial skapades, en PowerPoint presentation där det fokuserades på vindkraft och experiment som behandlade ämnet energi för att sammanföra teori med praktik. Materialet skulle sedan överlämnas till Skellefteå kraft i rapportform samt PowerPoint presentationen (se bilaga 1). Syftet var att från lektionen samla värdefulla tips för att informera hur Skellefteå kraft på bästa sätt ska nå ut till en yngre publik. 3
Umeå universitet HT-09 2010-05-10 3. Metod Förstudie Projektet började med insamling av information. En grundskola kontaktades sedan. Det blev en femte klass i Husumskolan som lektionen skulle utföras hos. Den insamlade informationen sammanställdes sedan i en power point presentation. Power point presentationen anpassades till en mellanstadieelevs nivå. Lektionen fortsattes sedan att planeras. Experiment planerades för att kunna användas under lektionen. Det ena experimentet bestod av ett vindkraftslego, se bild 1. Detta förbereddes i förväg och användes för att visa eleverna hur vindkraftverk fångar upp vindens energi med vingarna och omvandlar denna energi till elektricitet i motorhuset. Det andra experimentet gick ut på att påvisa statisk elektricitet. Till detta användes en ballong som gneds mot en försökspersons hår och genom detta bildades elektricitet och håret drogs mot ballongen. Barnen fick själva utföra detta experiment. Innan lektionen hölls gjordes en för presentation för våran kontaktperson på Husumskolan. Detta för att se att materialet var anpassat för årskurs fem. Bild 1: Bilden visar ett vindkraftverk i lego, anpassat för grundskolenivå. 4
Umeå universitet HT-09 2010-05-10 Utförande Lektionen hölls på Husumskolan den 3 maj 2010. Lektionen började med genomgång av PowerPoint presentationen. Därefter demonstrerades vindkraftlegot. Ballong experimentet utfördes där barnen själv var medverkande. Under lektionen gjordes en utvärdering i form av en enkät både i början och slutet. Den enkät som delades ut innan lektionen bestod av fyra frågor som handlade om elevernas kunskap om energikällor (se bilaga 1). Den andra enkäten som delades ut direkt efter bestod av samma frågor plus en fråga där eleven fick berätta vad denne har lärt sig under lektionens gång (se bilaga 2). Frågorna och erfarenheterna sammanfattades sedan i denna rapport för att sedan redovisas för kontaktperson på Skellefteå kraft. Bild 2: Bilden visar föreläsningen på Husumskolan. 5
3. Resultat En sammanställning av den första utdelade enkäten gjordes. Sammanfattningsvis var många frågor obesvarade. Gemensamt visste de flesta elever inte att energi kommer från solen, endast en elev av 23 visste detta. De energikällor som de flesta eleverna kände till var energi som kommer från kärnkraft, vind och vatten. De flesta kunde beskriva lite om vindkraftsverkens utseende och att man kan utvinna energi ur vinden. De energikällor som eleverna ansåg var bäst var främst vattenkraft. Som en elev skrev Vatten, för att jag ÄLSKAR vatten. De andra alternativ de nämnde var alla miljövänliga alternativ. Sammanställningen av den andra utdelade enkäten, med samma frågor plus en ytterligare fråga där eleven skulle berätta vad de lärt sig under lektionen, var betydligt mer innehållsrik. I denna enkät kunde nästan alla svara på att all energi har sitt ursprung i solen, det var 20 av 23 som kunde svara på detta. Betydligt fler elever kunde nämna de energikällor som var vanligast i första enkäten som delades ut, det var även fler som kunde nämna ytterligare energikällor som solenergi och biobränsle. Frågan som behandlade vindkraftverk besvarades denna gång med mycket detaljer, främst kring vindkraftsverkets höjd. Något som en elev kommenterade Att dom vanligaste är 72 m höga. Dom högsta får vara 150 m höga. Dom låter mycket och dom är miljövänliga. De tog även upp mer för och nackdelar med vindkraftverk vid denna enkät. Den mest omtyckta energikällan var fortfarande vattenkraft och stod nu för 11/ 23 elevers första val. Den fråga som var tillagd i denna enkät, där eleven skulle berätta vad de lärt sig under lektionen visade att de hade tagit till sig mycket detaljer från lektionen. Något som en elev beskrev Jag har lärt mig om energi och att vindkraftverk sköter sig själv i 20 år och andra saker. 6
5. Rekommendationer För att väcka intresse och nå ut till en yngre målgrupp måste materialet anpassas. I detta fall handlade det om att anpassa grundinformation om energi och vindkraft till en målgrupp bestående av mellanstadieelever. Det är viktigt att tänka på att det inte finns någon huvudregel för hur en lektion ska se ut. Alla klasser har sin egen gruppdynamik och de har sina egna behov. Under nedanstående rubrik ges tips på hur detta kan uppnås. Tips - Anpassad språknivå efter vilken målgrupp som det talas till - Använda bilder under presentationens gång - Skapa ögonkontakt med eleverna, viktigt är också att prata till eleverna och inte ovanför - Ett levande och varierande tonläge när man talar för att fånga elevens intresse - Att vara öppen och ärlig under redovisningen - Konkreta exempel som eleverna kan relatera till - Innan förbereda eleven på hur upplägget ser ut, klargöra lite regler för exempelvis frågor ska tas upp - Passande längd på redovisningen så att eleverna inte förlorar intresse - Sammankoppla teori med praktik med exempelvis ett experiment - Lämna över material till i detta fall läraren så att barnen kan kolla vid senare tillfälle - Avsluta med något kul och avslappnande 7
4. Diskussion De mål vi ville ha uppnå under projektets gång var att se om vi kunde väcka intresset för miljöaspekten och introducera vind som en framtida energikälla. Har nu detta lyckats? Nådde vi ut till eleverna? De intryck vi fick från eleverna efter lektionen var att de var lyriska och frågvisa efter vår undervisning. Detta tolkar vi som att vårt material var väl anpassat till målgruppen, de kunde ta till sig och förstå informationen som vi gav och då även bli mer intresserad av ämnet. För att ytterliggare stödja detta så visade våran utvärdering av enkäterna att eleverna i bred utsträckning hade tagit till sig information och kunde svara mer utförligt på alla frågor. Det som slog oss var att de var väldigt detaljrik i sina svar, vilket var intressant att se. Vid fortsatt analysering av besöket måste man också ta till beaktning att även om eleverna reagerade positivt vid besöket vet vi inte hur mycket vi egentligen påverkade dem. Ett visat intresse på lektionen bevisar inte att det har satt djupare intryck hos dem. Anledningen till att det var mycket blanka svar i den första utdelade enkäten kan ha varit att de inte förstod våra frågor men främst att de kan ha varit nervösa inför oss. Själva genomförandet av lektionen kändes väl förberett. Power point presentationen varade i en lämplig längd på trettio minuter. Därefter utfördes frågestund och experimenten under resterande tjugo minuter. Vi arbetade mycket med att anpassa vårat material till elevernas nivå, detta är något som vi valt att gå in på extra noga. Vi gav i stycket ovan en del tips på hur man kan utföra en lektion på ett bra sätt för att fånga och väcka intresse hos de som lyssnar. En av de viktigaste sakerna att tänka på är att anpassa materialet och språknivån efter målgruppen. I vårat fall var det elever i årskurs fem. Under våran repeterande genomgång med kontaktpersonen på Husumskolan fick vi till exempel veta att de ännu inte har lärt sig vad en diameter innebär, man måste då förklara det med andra ord så att de kan ta till sig vad det innebär. När vi talade med eleverna valde vi att utelämna fackspråk som hur många TWh som produceras per år. Det är viktigt att skapa ögonkontakt med lyssnaren och försöka att knyta ett band till alla i salen. När vi presenterade vårat material använde vi oss av en PowerPoint presentation. I den använde vi oss mycket av olika bilder som var väldigt talande för just de olika områden som vi pratade om. Vi var även noggranna med att beskriva vad som visades på bilden. Detta skapar ett större intresse och fångar lyssnaren bättre än vad enbart en presentation utan bilder skulle ha gjort. En annan sak man kan tänka på för att fånga lyssnaren är att använda sig av konkreta exempel som sammanfogar till elevens miljö, att till exempel nämna diametern mellan vindkraftverksbladen är lika stort som fyra klassrum i eran storlek. En annan sak man kan tänka på är att dra nytta av saker som finns i deras närhet, exempelvis nämna att Husums närmaste vindkraftverk finns 2 km utanför orten och kan försörja samhällets alla hushåll med el. Vi var noggranna med att förbereda eleven för hur upplägget på lektionen såg ut, som att vi ville att alla frågor skulle ställas i slutet under frågestunden. Människor lär sig väldigt mycket genom att utföra saker praktiskt det var därför vi valde att genomföra experiment under lektionen för att koppla ihop teori 8
Umeå universitet HT-09 2010-05-10 och praktik. Eleverna fick då till exempel själv skapa energi i vinden genom att blåsa mot vindkraftverkets vingar. Vi avslutade med ett experiment för att visa statisk elektricitet, detta med hjälp av ballonger, där alla fick delta. Detta gjorde vi för att avsluta på ett bra och roligt sätt. Bild 3: Bilden visar experimentet med vindkraftverket. 9
Umeå universitet HT-09 2010-05-10 Bild 4. Bilden visar statisk elektricitet experimentet. Det finns alltid saker som kan förbättras. Detta var en ny erfarenhet för oss och som alla nya erfarenheter så ger övning färdighet. Ifall vi skulle besöka samma klass igen skulle det bli en djupare nivå på diskussionen och barnen skulle ställa fler frågor. Vi har dessvärre inte några fler lektioner inbokade hos Husumskolan i detta syfte. Detta väckte en tanke hos oss att vi kunde ha lämnat kvar material berörande vindkraft hos dem. Detta för att kunna följa upp materialet på egen hand och tillsammans med sin lärare. Avslutningsvis har vi sett att det finns ett intresse för grön energi. Vi tror på framtiden. 10
5. Referenser Litteratur Wizelius Tore, Vindkraft i teori och praktik, utgivningsår 2003 Internet Skellefteå krafts hemsida, www.skekraft.se Patrik Mars, http://www.lektion.se/lektioner/lektion.php?id=9191 Bilder http://www.soderhamn.se/images/18.e522ca511e463b7b7080003236/vindkraftve rk_495.jpg 2010-04-22 http://www.nordiskaprojekt.se/upload/images/vattenkraft/artiklar/akkats.jpg 2010-04-22 http://www.google.se/imgres?imgurl=http://www.nyteknik.se/multimedia/archive /00023/OskarshamnReaktor_23406a.jpg&imgrefurl=http://www.nyteknik.se/nyhe ter/energi_miljo/karnkraft/article74911.ece&usg= D5d- EPCbBs6oVd_YsreCeGHEgDc=&h=754&w=977&sz=260&hl=sv&start=5&um =1&itbs=1&tbnid=SvvBLFGw6nUxEM:&tbnh=115&tbnw=149&prev=/images %3Fq%3Dk%25C3%25A4rnkraft%2Boskarshamn%26um%3D1%26hl%3Dsv% 26tbs%3Disch:1 2010-22-04 http://www.elpris.org/wp-content/uploads/2009/10/elpris-och-elcertifikat.png 2010-22-04 http://www.skekraft.se/omoss/anl%c3%a4ggninger%20och%20projekt/pdf/vi ndkraft_broschyr_2008.pdf 2010-22-04 http://3.bp.blogspot.com/_e7cywebl2rc/svqg_jn48qi/aaaaaaaadwm/fjs5 LX3OFPA/s400/BlaHimmel11nov09.jpg 2010-22-04 Lars Bäckströms privata bilder över vindkraftbygget vid Holmsund 11
Speciellt tack till Anna Persson, kontaktperson på Skellefteå kraft som gjort detta miniprojekt möjligt. Gudrun Westman, kontaktperson på Husumskolan. Lars Bäckström, handledare och bistått med bilder till presentationen. 12
A Bilagor Bilaga 1: Enkät första del! 13
Bilaga 2: Enkät andra del! " #! $ 14
Bilaga 3: PowerPoint presentation Se bifogad fil 15