Promemoria Landfakta Saudiarabien Officiellt namn: Kingdom of Saudi Arabia Yta: 2,25 miljoner km2 (5,5 gånger Sverige) Huvudstad: Folkmängd: 26,5 miljoner, varav cirka 5,6 miljoner utländska medborgare (2012) 0-14 år: 28,8% (2012) Befolkningstillväxt: 1,523% (2012) Religion: Islam (ca 90% sunni och 10% shia) Språk: Arabiska Valuta: Saudi Riyal (SAR) 1 SR= 100 Halalah Växelkurs: 1 SAR 1,75 SEK Statsskick: Absolut monarki med rådgivande församling Statschef, Regeringschef: Kung Abdullah bin Abdul Aziz Al Saud Utrikesminister: Prins Saud Al Faisal Al Saud (sedan 1975) BNP: 727 miljarder USD (2012) BNP tillväxt (real): 6,8% (2012) BNP/capita: 24,400 USD (2011) Inflation: 4,5% (2012) Arbetslöshet: 10,9% (2011, osäker siffra samt exkl. kvinnor) Nationell budget: 219 miljarder USD (2013) Oljereserver: 267 miljarder fat (est 2012) Naturgasreserver: 8 triljoner kbm (2012) Oljeproduktion: 11,15 miljoner fat/dag (est 2011) Export: Total 364,7 miljarder USD (est 2011), Sverige 1,1 miljarder SEK (2011) Import: Total 120 miljarder USD (2011), Sverige 12,1 miljarder SEK (2011) Exportvaror: Olja och oljerelaterade produkter (90%) Importvaror: Främst maskinvaror, matvaror, kemikalier, motordrivna fordon och textiler Största exportpartners: Japan 13,9%, Kina 13,6%, USA 13,4%, (2011) Största importpartners: Kina 12,8%, USA 11,9%, Tyskland 7,1%, (2011)
Sveriges Ambassad Promemoria 2(9) Kort historik Det moderna Saudiarabien grundades 1932 efter det att kung Abdul Aziz under tre årtionden gradvis erövrat stora delar av den arabiska halvön och landet därigenom fått sitt nuvarande geografiska omfång. Landets historia började ta form redan i mitten av 1700-talet genom en allians mellan en religiös rörelse och klanen Al Saud, förfäder till dagens ledarskap. Den religiösa rörelsen strävade efter en återgång till ursprunglig islam och leddes av Muhammed ibn Abd Al-Wahhab. Hans puritanska tolkning av islam har fått benämningen wahhabism. Denna allians består och utgör grundvalen för dagens politiska/religiösa styre. Till dess att oljeutvinningen tog fart fanns föga internationellt intresse för Arabiens inre. Ottomanerna nöjde sig med att kontrollera viktigare handelsvägar och tillfarterna till de heliga städerna Mecka och Medina, men lämnade Najd, den centrala provinsen, orörd. Det bristande internationella intresset har bevarat områdets särart och lämnat sekelgamla traditioner, inklusive den politisk-religiösa balansen, i stort intakta. Inrikespolitik Saudiarabien är stabilt, även om vissa tecken på mindre sprickor i fasaden visats genom demonstrationer främst i den av shiamuslimer dominerade östra provinsen sedan våren 2011. Kung Abdullah kom till makten i augusti 2005 och är såväl stats- som regeringschef, de tyngsta ministerposterna innehas av medlemmar av kungafamiljen (försvars-, utrikes- och inrikesministerposterna). Kronprins är sedan 2012 prins Salman bin Abdul Aziz Al Saud. Ledarskiktet är ålderstiget kungen närmar sig 90 år och kronprinsen 80 år och ett generationsskifte i toppskiktet kan därmed antas vara relativt nära förestående då brödraskaran av Abdul Aziz söner, vilka traditionsenligt har ärvt makten, börjar sina. Den senaste tiden har flertalet prinsar i nästa generation Al Saud utnämnts till höga befattningar, exempelvis prins Mohammed bin Nayef, som tilldelades den viktiga posten av inrikesminister år 2012. Kungen lägger största vikt både vid sin roll som den världslige ledaren och som beskyddaren av islams heliga platser. Han bär därför den
Sveriges Ambassad Promemoria 3(9) officiella titeln och tilltalas som The Custodian of the Two Holy Mosques. Innan viktiga beslut fattas konsulterar man även de religiösa ledarna, uleman. Några politiska partier eller central folkvald församling finns inte. Den rådgivande församlingen, Majlis As-Shoura, utsedd av kungen, har dock de senaste åren givits en ökad roll i lagstiftningsarbetet. 30 kvinnor valdes i januari 2013 in som fullvärdiga medlemmar av Shoura, vilket motsvarar en andel av 20 procent. Detta anses som en symbolhandling och ett stort inrikespolitiskt steg för att öka kvinnors inflytande i det saudiska samhället. Kvinnor har även valts in i styrelserna för handelskamrarna i, Jeddah och Al Khobar. Alla politiska beslut är väl avvägda kompromisser mellan ett i breda penseldrag mer liberalt kungligt ledarskikt och ett i grunden konservativt religiöst etablissemang och en likaledes konservativ befolkning. Begreppet liberalism bör dock tolkas i en saudisk optik. Liberalism i en västerländsk bemärkelse saknas i landet. Stam- och klanbanden samt religionens dominerande roll är viktiga för det sociala nätverket. Dessa band i förening med att en tredjedel av befolkningen, om totalt cirka 27 miljoner, utgörs av utländsk arbetskraft från Mellanöstern, Sydasien, Europa och USA, har effektivt hindrat framväxten av en modern inhemsk medelklass och bevarat landets traditionella struktur. Al Qaeda-inspirerade terroristdåd drabbar landet sedan 2003, men redan långt dessförinnan fick Saudiarabien internt känna av terrorismen. På senare år har säkerhetsstyrkorna satt in stora resurser och lyckats återskapa ett relativt lugn. Saudiarabien har ett nära samarbete med USA på detta område. Kungen ses som reformivrare, men andra medlemmar av kungafamiljen, det religiösa ledarskapet och många vanliga saudier företräder en konservativare linje, inte minst på det sociala och religiösa området. Bilkörningsförbud för kvinnor, strikta moralregler och restriktioner är uttryck för den konservativa grundtonen och ses av många som nödvändiga eftergifter åt det religiösa etablissemanget. Till en del är restriktionerna lagstadgade, men de styrs också i stor utsträckning av djupt rotade sedvänjor, långt bortom lagboken. Under våren 2011
Sveriges Ambassad Promemoria 4(9) flammade debatten kring bilkörningsförbudet åter upp och ett antal kvinnor har givit sig ut i trafiken. Försöken har stoppats, men polisen tycks ha fått instruktioner att agera återhållsamt och incidenterna har inte lett till åtal. Val till kommunala församlingar genomfördes 2005 och 2011. Endast män har hittills haft rösträtt, men från och med nästa kommunalval 2015 kommer kvinnor att få kandidera och rösta. Kommunalvalen har varit viktiga, då de utgör de första gångerna som saudier fått möjlighet att gå till valurnorna. Betydelsen av det folkliga inflytandet över den politiska processen, ens på lokal nivå, bör dock inte överskattas. Endast halva antalet platser i de lokala församlingarna tillsätts genom val och det lokala styrelseskickets påverkansmöjligheter begränsas av traditionella stam-/klanband. Kvinnor, om än få, återfinns också på ledande poster i det privata näringslivet, mellanskikten i förvaltningen och inom utbildning och sjukvård. Utbildningsnivån bland kvinnor är hög och de utgör 58 procent av studenterna vid universitet och högskolor och står för drygt två tredjedelar av alla doktorsavhandlingar. Tiotusentals kvinnor har därtill deltagit i King Abdullah Scholarship Programme (KASP) och därigenom fått utbildning utomlands. Sett i perspektiv har kvinnors utbildningsnivå stärkts radikalt och detta i synnerhet då grundskoleutbildning för flickor infördes så sent som 1960. I dag finns en kritisk massa av högt utbildade kvinnor och alltfler utbildningsetablissemang för kvinnor byggs för närvarande och detta samtidigt som nya yrkeskategorier öppnas. Utrikes- och säkerhetspolitik Utrikespolitiken utmärks av försiktighet, pragmatism, stark medvetenhet om ansvaret för islams heliga platser (Mecka/Medina) och om de stora värden, ekonomiska och politiska, som står på spel. Regimen strävar efter arabisk enighet och islamisk solidaritet. Radikala och omstörtande tendenser bekämpas. Ekonomiska redskap (bistånd och direktinvesteringar), men också rollen som islams hemort och främste beskyddare är tunga faktorer även i utrikespolitiken.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(9) På senare år har den säkerhetspolitiska situationen i närområdet, i synnerhet vad gäller Irak, Israel, Palestina, Syrien, Libanon, Pakistan, Jemen, Bahrain och Afghanistan och spänningarna i de internationella relationerna till Iran skapat oro i och tvingat ut Saudiarabien på den politiska arenan. Den arabiska våren har dock lett till försiktighet vad gäller utspel och internationell exponering. I är Iran den stora regionala rivalen och den ende verklige utmanaren vad gäller politiskt, energimässigt och religiöst inflytande. På senare tid har misstron mot Iran vidgats till att få en tydligare sunni-shia vinkling. Förhållandet till grannlandet Irak är även kyligt. Man befarar ett shia- och indirekt, Iran-styrt Irak, präglat av splittring enligt etniska skiljelinjer. Oron i Jemen accelererar. Från saudisk sida är ett stabilt Jemen av största vikt och man befarar sönderfall, flyktingströmmar och terroristhot om ett hållbart transitionsarrangemang inte går att uppnå. GCC har under saudisk ledning aktivt framdrivit ett förslag till lösning mellan regimen och oppositionen i Jemen, med resultat att president Saleh avgick i december och efter presidentval den 21 februari 2012 ersattes av Abd-Rabbu Mansour Hadi. Förbindelserna mellan Saudiarabien och Syrien har med få avbrott varit frostiga sedan president Bashar Al Assad kom till makten. Från saudiskt håll misstror man sedan länge Assads ledarskap. Från saudisk sida hoppas man nu på ett regimskifte och att sunnimajoriteten i Syrien tar över efter familjen Al Assad, som representerar en shia-färgad minoritet alawiterna. Saudiarabien har varit pådrivande bakom Arabförbundets ansträngningar att få till stånd en lösning på de interna motsättningarna i Syrien. Ekonomi och handel Saudiarabien är Mellanösterns största ekonomi och dess ekonomiska pondus ökar, inte minst genom landets roll i energisektorn, men numera även som medlem i den prestigefulla G20-gemenskapen. Budgeten för 2013 förstärker bilden av dess ambition att med stimulansåtgärder utveckla den inhemska ekonomin ytterligare och uppmuntra den privata sektorn till detsamma. I och med att ekonomierna i många av regionens övriga länder, åtminstone tillfälligt,
Sveriges Ambassad Promemoria 6(9) kan förväntas bromsa i de politiska revolternas spår, kan Saudiarabiens ledarroll med stöd av oljepriset komma att ytterligare förstärkas. Den inslagna vägen att diversifiera ekonomin från oljeberoendet, genom uppmuntrande av privata investeringar, ökad sysselsättning i den privata sektorn och skapandet av en inhemsk industri, gör sig fortsatt gällande. Saudiarabien har sunda finanser tack vare ett högt och relativt stabilt oljepris, och har lyckats rida ut den globala finanskrisen som inleddes 2008 med stöd av en expansiv finanspolitik. Budgeten för 2013 innebär en fortsatt ökning av de offentliga utgifterna, och därmed en ny rekordbudget. Statsbudgeten för 2013 uppgår till 820 miljoner SAR (cirka 219 miljarder USD), en ökning med 19 procent från föregående år. Den saudiska budgeten bör dock ses mer som en indikation med stort svängrum, än en vägkarta huggen i sten då den alltid är beräknas utifrån ett lågt oljepris (uppskattat till ca 75 USD/fat för 2013). Förutom en icke offentliggjord budgetpost kallad other categories (försvar, apanage med mera) är det största området utbildning för vilket en fjärdedel allokeras. En stor del av utgifterna går till att skicka 120,000 saudiska studenter utomlands inom ramen för stipendiefonden KASP. Sjukvård är ett annat område som högprioriteras, liksom infrastruktur. Oljeinkomsternas betydelse förblir stor, men lätt avtagande. 80 procent av budgetintäkterna, 45 procent av BNP och 90 procent av de totala exportintäkterna kommer från oljeindustrin. Med ett fortsatt stabilt oljepris är utsikterna för finanserna med andra ord goda. Den expansiva finanspolitiken reflekterar fortsatta strategiska satsningar för att diversifiera ekonomin från oljeberoende och öka sysselsättningen. Med en hög befolkningsökning och en välutbildad kvinnlig befolkning som börjar stampa på tröskeln till arbetsmarknaden, står landet inför stora utmaningar. Saudiarabien har därför lagt stor vikt i att anpassa budgeten till kapitalintensiva investeringar som i längden genererar arbetstillfällen och ökar sysselsättningen i näringslivet. Att integrera den egna befolkningen på arbetsmarknaden och därmed minska beroendet av utländsk arbetskraft bör betraktas som en av största utmaningarna politiskt, ekonomiskt och socialt landet står inför de kommande åren. En saudiseringsplan, Nitaqat, tillsammans
Sveriges Ambassad Promemoria 7(9) med ett arbetslöshetsprogram, Hafiz, är grundbultarna i myndigheternas ansträngningar att med morot och piska öka saudiernas andel i den privata sektorn. Programmen har även till syfte att öka andelen arbetande kvinnor. Utmaningarna är stora. Satsningen på gigantiska infrastrukturella projekt har hittills gjort att främst stora inhemska och utländska konglomerat skördat frukterna av budgetsatsningarna, medan de saudiska oljeintäkterna, i mindre grad sipprat ned till små och medelstora företag och än mindre i plånboken hos saudiern i gemen. Även om kungafamiljen inte förväntas dra undan mattan för den av den offentliga sektorn beroende saudiska befolkningen (90 procent), så är signalen nu tydlig till storbolagen inom privat sektorn att dra en större del av lasset vad gäller den framtida tillväxten. I februari och mars 2011 tillkännagav den saudiske kungen två massiva stödpaket till de mest utsatta i samhället. Dessa kom som svar på den protestvåg som drog fram i regionen och som också, i mer blygsam form, gjort sig gällande här. Därtill har ett stort antal tjänster inrättats inom säkerhetstjänsten och resurser ges till den religiösa moralpolisen och till det religiösa etablissemanget i allmänhet och en antikorruptionsmyndighet har inrättats. Förbindelser Sverige Saudiarabien Saudiarabien var år 2011 Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern och den tionde största exportmarknaden utanför EU totalt sett. Importen från Saudiarabien är relativt låg, då Sverige importerar huvuddelen av sitt olje/gasbehov från annat håll, främst Norge/Ryssland. Ett allmänt bilateralt samarbetsavtal finns mellan Sverige och Saudiarabien sedan 2005, ett samarbetsavtal på försvarsområdet (MoU) sedan 2005, ett investeringsskyddsavtal sedan 2008, samt ett samarbetsavtal på hälsoområdet sedan 2011. Under 2012 avslutades förhandlingarna om ett dubbelbeskattningsavtal, vilket kommer att träda i kraft då det har godkänts av berörda instanser i respektive land. Drygt fyrtio svenska företag är etablerade på plats och hundratals arbetar via lokala partners. Cirka 750 svenskar är bofasta i landet, varav
Sveriges Ambassad Promemoria 8(9) huvuddelen i. En ny tendens är att företag väljer att förlägga tillverkningen hit. Trioplast och Outokumpu har under 2008 invigt anläggningar i Saudiarabien, bland annat för att få närhet till råvaror och billig energi. Ytterligare en tendens är att konsumentföretag söker sig till den saudiska marknaden. IKEA finns på plats sedan 1983, men på senare år har H&M, Lindex och Wayne s Coffee sällat sig till de konsumentinriktade företagen. Det största bilaterala projektet genom tiderna, det strategiska oljelagringsprojektet i ABV Rock Groups regi med Sheikh Mohammed Hussein Al Amoudi som huvudägare, som inleddes i mitten av 1980- talet, slutfördes i mars 2009. Projektet omfattar fem oljelagringsanläggningar. Anläggningarna (, Jeddah, Abha, Buraidah och Medina) har överlämnats till det statliga oljebolaget Saudi Aramco. Även på utbildnings- och forskningsområdet utvecklas relationerna. Flera svenska universitet och högskolor har ingått samarbetsöverenskommelser med saudiska motsvarigheter. Drygt 20 svenska lärosäten är sedan 2011 ackrediterade hos saudiska ministeriet för högre utbildning, vilket medför att saudiska studenter kan studera på dessa universitet och få sin utbildning godkänd av saudiska myndigheter, samt gör dem därmed föremål för stipendiefinansierade studier, exempelvis genom KASP. Möjligheten till studier utomlands är en av de viktigaste möjligheterna för att modernisera och öppna upp det traditionsbundna saudiska samhället. Drygt 2 000 svenska muslimer besöker årligen de heliga staderna Mecka och Medina för vallfärd (så kallad hajj och umrah). Dåvarande -guvernören och nuvarande försvarsministern, prins Salman bin Abdul-Aziz Al Saud med delegation, avlade officiellt besök i Stockholm i juni 2008 och ett framgångsrikt svarsbesök av landshövding Per Unckel ägde rum i övergången oktober/november 2008. Kung Carl XVI Gustaf avlade privatbesök för internationella scoutrörelsen, februari 2008 och i september 2011. Det senaste svenska statsbesöket avlades 1981.
Sveriges Ambassad Promemoria 9(9) Den saudisk-svenska vänskapsföreningen i Shoura Council (rådgivande parlamentarisk församling) besökte Riksdagen i april 2011. Den vice nationelle säkerhetsrådgivaren Rihab Massoud besökte Sverige i övergången maj/juni 2011. Ett besök av den saudiske hälsoministern ägde rum i maj 2011. Ett samarbetsavtal (MoU) mellan Sverige och Saudiarabien på hälso- och sjukvårdsområdet ingicks i samband med besöket.