Planerad vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport 2013-08-30 På uppdrag av HS Kraft AB
Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu karin.gerell@sjobo.nu Uppdragsgivare: HS Kraft AB Christian Bladh Kartmaterial: Friluftskartan Pro Lantmäteriet Karta från HS Kraft AB Foton: Rune Gerell Omslagsbild: Solnedgång vid Öregöl. 2
Planerad vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun Sammanfattning Den registrerade fladdermusfaunan under yngelperioden inom området för den planerade vindkraftsparken vid Vaggeryd var artfattig och utgjordes till största delen av vanligt förekommande arter. Om man undviker att placera vindkraftverken i direkt anslutning till bebyggelse anser vi att effekterna på den lokala fladdermusfaunan är försumbara. Under migrationsperioden ökade antalet noterade fladdermusarter, bl.a. med två starkt hotade arter, sydfladdermus och barbastell. Båda arterna är under spridning och de kan därför påträffas även i mer triviala fladdermusbiotoper som denna, särskilt under hösten då rörelserna är omfattande hos flertalet fladdermuspopulationer. Sett ur ett landskapsperspektiv finns det inga markerade ledlinjer genom planeringsområdet. Vi bedömer därför att effekterna på den migrerande fladdermusfaunan till följd av etableringen av en vindkraftspark vid Vaggeryd är små och utgör inget hot mot någon av arternas populationer, varken på lokal eller nationell nivå. Uppdraget På uppdrag av HS Kraft AB (kontaktperson: Christian Bladh) har vi inventerat fladdermusfaunan inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun (fig. 1) dels under yngelperioden, dels under migrationsperioden. Bakgrund I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna har man kunnat notera ett ökande antal döda fladdermöss i anslutning till verken (Dürr & Bach 2004, Arnett 2005). För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september 1999. Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på Gotland, 39 på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 2002). Beskrivning av området Den planerade vindkraftsparken ligger i ett kraftigt kuperat landskap med bergknallar på 275 m. ö.h. Området är rikt på sjöar och mossar. Skogen utgörs till övervägande del av produktionsskog vilket innebär att skogen är brukad och består omväxlande av bestånd med föryngringar (hyggen), ungskogar och slutavverkningsmogen skog. Barrskog, främst tall (fig. 2), dominerar. Lövskog finns utefter vattendragen och i anslutning till bebyggelse (fig. 3). Bebyggelsen är gles och utgörs till stor del av enstaka gårdar eller fritidshus. 3
Inventering av fladdermöss Figur 1. Planeringsområde för en vindkraftspark väster om Skillingaryd, Vaggeryds kommun. Karta från HS Kraft AB. 4
Figur 2. Tallskog vid Grytås, Vaggeryds kommun. Figur 3. Granskogsplanteringar inom området för en planerad vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. 5
Metodik Området för den planerade vindkraftsparken vid Vaggeryd, väster om Skillingaryd, inventerades på fladdermöss under yngelperioden 13-15 juli och 22-25 juli samt under migrationsperioden 25-27 augusti 2013 under goda väderleksförhållanden (tab. 1a och 1b samt 2). Vid inventeringen använde vi oss av automatisk registrering av fladdermössens ultraljud med hjälp av s.k. autoboxar, D500X (Pettersson Elektronik AB), utrustade med time expansion. Systemet med time expansion innebär att den inkommande ljudsignalen reduceras med avseende på hastighet, i det här fallet 10 ggr. Ljudfilerna lagras på minneskort och analyseras senare i ljudprogram, i vårt fall BatSound Pro (Pettersson Elektronik AB). Autoboxarna har en mycket hög känslighet. Inventering har också utförts med hjälp av handburna ultraljudsdetektorer, D240X, (Pettersson Elektronik AB). I denna undersökning där ett stort antal punkter inventerats med hjälp av autoboxar är den manuella inventeringen en kompletterande metod. Placeringen av autoboxarna under yngelperioden (fig. 4) gjordes på basis av våra erfarenheter av hur olika fladdermusarter rör sig i landskapet och var insekter ansamlas och därmed var man kan förvänta sig störst fladdermusaktivitet. Autoboxarna var i drift under fladdermössens huvudsakliga aktivitetsperiod under yngelperioden kl. 22.00-04.00. Tabell 1a. Väderleksbetingelserna under perioden 13-14 juli 2013 inom planeringsområdet för etablering av vindkraft vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. Datum Kl. Temp. Vind Molnighet % 13.7 22.00 15,3 C 3 m/s N 0 24.00 13,8 C 3 m/s N 0 14.7 22.00 13,0 C 0 m/s 30 24.00 12,2 C 0 m/s 50 Tabell 1b. Väderleksbetingelserna under perioden 22-24 juli 2013 inom planeringsområdet för etablering av vindkraft vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. Datum Kl. Temp. Vind Molnighet % 22.7 22.00 13,2 C 0 m/s 0 24.00 9,6 C 0 m/s 0 23.7 22.00 13,5 C 0 m/s 0 24.00 12,1 C 0 m/s 0 24.7 22.00 17,0 C 0 m/s 10 24.00 14,8 C 0 m/s 0 Tabell 2. Väderleksbetingelserna under perioden 25-26 augusti 2013 inom planeringsområdet för etablering av vindkraft vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. Datum Kl. Temp. Vind Molnighet % 25.8 21.30 10,6 C 0 m/s 0 23.30 9,5 C 0 m/s 0 26.8 21.30 15,6 C 2 m/s S 20 23.30 13,8 C 2 m/s S 50 6
Figur 4. Placeringen av autoboxar under yngelperioden (13-15 och 22-26 juli 2013). Boxnumrering: W1-W8 där andra siffran anger inventeringsomgången, t.ex. W11 tolkas som autobox nr 1 första inventeringsdagen osv, (blåa boxar) samt manuell registrering, Wm1-Wm5 (gröna trianglar) vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. Lantmäteriet. Under migrationsperioden placerade vi autoboxarna utefter potentiella ledlinjer för flyttande fladdermöss, längs nord-sydgående vattendrag och vägar (fig. 5). Placeringen av densamma under de 2 nätterna. Autoboxarna var i drift från kl. 20.30 till kl. 05.00. 7
Figur 5. Placeringen av autoboxar under migrationsperioden (25-27 augusti 2012) inom planeringsområdet för etablering av vindkraft vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. Lantmäteriet. Skydd Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år 1986. Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, EUROBATS. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari 1994. Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs. arter som kräver strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II, där det dessutom krävs att de ingående arterna får särskilda bevarandeområden. Barbastellen är en 8
av dessa fyra arter. Genom artskyddsförordningen (2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning. Resultat Antal registreringar är ett mått på flygaktiviteten vid den aktuella autoboxen och anger således inte antalet individer eftersom en och samma fladdermus kan under jakten på insekter flyga fram och tillbaka och bli registrerad vid flera tidpunkter (tab. 3 och 4). Den manuella inventeringen är en kompletterande metod när det gäller att få en uppfattning om fladdermusförekomsterna. På grund av att flera av våra fladdermusarter haft diffusa eller missvisande namn med hänsyn till utbredning och släktskap har en del fått nya namn ( 2011a). Inventeringsperiod 1, yngelperiod Resultatet från inventeringarna visar på en artfattig fladdermusfauna med två dominerande arter, nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) och brunlångöra (Plecotus auritus), båda vanligt förekommande arter. Utöver dessa arter gjordes ett fåtal registreringar av mustaschfladdermus/taigafladdermus (Myotis mystacinus/m. brandtii), två arter som är svåra att skilja på sonaret, samt vattenfladdermus (Myotis daubentonii). Den sistnämnda arten påträffades i anslutning till vattendrag. Både nordfladdermus och brunlångöra hade med stor sannolikhet yngelkolonier inom området för den planerade vindkraftsparken i eller i anslutning till bebyggelse (fig. 6). Figur 6. Ovdaskog, Vaggeryds kommun 9
Tabell 3. Resultat av inventeringarna av fladdermöss under yngelperioden, 13-15 och 22-25 juli 2013, inom planeringsområdet för vindkraft vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.4. Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Msp = obestämd Myotis-art, Nnoc = större brunfladdermus (Nyctalus noctula), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Datum Lokal Ant. filer M/A Msp Mdau Mmys/bra Nnoc Enil Paur 13-14 W11 122 A 63 1 juli W21 46 A 5 3 W31 140 A 87 2 W41 123 A 2 1 W51 68 A 83 6 W61 32 A 18 1 W71 82 A 4 5 W81 49 A 10 2 14-15 juli 22-23 juli 23-24 juli Wm1 M 1* W12 20 A 3 W22 97 A 4 8 W32 58 A 1 8 5 W42 263 A 16 W52 6 A 1 2 W62 9 A 2 W72 47 A 27 1 F82 184 A 2 25 5 Wm2 M 2-5* W13 77 A 10 7 W23 19 A 1 4 W33 172 A 24 42 W43 56 A 1 40 4 W53 53 A 22 5 W63 60 A 26 9 W73 242 A 196 37 W83 59 A 1 17 1 Wm3 M 1* 1* W14 72 A 15 10 W24 165 A 2 3 W34 126 A 1 17 31 W44 474 A 5 4 441 W54 39 A 2 7 W64 27 A 8 2 W74 167 A 1 17 105 2 W84 46 A 3 4 1 Wm4 M 1* 1* 24-25 W15 120 A 18 16 juli W25 36 A 22 4 W35 83 A 14 3 W45 40 A 21 17 W55 50 A 33 7 W65 49 A 1 25 W75 17 A 3 3 W85 90 A 1 8 3 Wm5 M 1* * Uppskattning av antalet individer vid manuell registrering. 10
Inventeringsperiod 2, migrationsperiod Fler arter registrerades under migrationsperioden i jämförelse med yngelperioden (tab. 4). Tillkomna arter utgjordes av gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), sydfladdermus (Eptesicus serotinus) och barbastell (Barbastella barbastellus). Sydfladdermusen noterades första gången i Sverige 1982 (Gerell m.fl. 1983) och har sedan dess spritt sig från Skåne till övriga delar av Götaland. Trots detta är den klassad som starkt hotad (EN) (Gärdenfors 2010). Även barbastellen är klassad som starkt hotad. Den är dessutom sällsynt förekommande inom hela EU-området och är därför listad i habitatdirektivet bil. 2 (Natura 2000). Arten har ökat under senare år i Sydsverige (Gerell & Gerell Lundberg i manus), vilket innebär att jagande individer kan påträffas här och var i en högre utsträckning, särskilt under migrationsperioden. Tabell 4. Resultat av inventeringarna av fladdermöss den 25-27 augusti 2013 inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.5. Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Mdau = vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Mmys/bra = mustaschfladdermus/taigafladdermus (Myotis mystacinus/m. brandtii), Nnoc = större brunfladdermus (Nyctalus noctalus), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Eser = sydfladdermus (Eptesicus serotinus), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus). Datum Lokal Ant. filer M/A Mdau Mmys/ bra Nnoc Vmur Enil Eser Ppyg Bbar Paur 25-26 W1 31 A 2 6 augusti W2 15 A 1 6 W3 34 A 2 7 W4 49 A 1 1 3 7 W5 16 A 2 3 W6 52 A 1 9 1 10 W7 32 A 1 1 1 16 W8 33 A 1 1 6 26-27 augusti W1 28 A 2 1 7 W2 29 A 2 3 1 9 W3 43 A 1 2 5 W4 51 A 1 8 7 W5 18 A 2 1 6 W6 20 A 2 1 5 2 3 W7 62 A 5 40 6 W8 46 A 1 3 Analys av effekterna på den lokala och den migrerande fladdermusfaunan till följd av uppförandet av en vindkraftspark vid Vaggeryd, Vaggeryds kommun Den registrerade fladdermusfaunan under yngelperioden inom området för den planerade vindkraftsparken vid Vaggeryd var artfattig och utgjordes till största delen av vanligt förekommande arter. Om man undviker att placera vindkraftverken i direkt anslutning till bebyggelse anser vi att effekterna på den lokala fladdermusfaunan är försumbara. Under migrationsperioden ökade antalet noterade fladdermusarter, bl.a. med två starkt hotade arter, sydfladdermus och barbastell. Båda arterna är under spridning och de kan därför påträffas även i triviala fladdermusbiotoper som denna, särskilt under hösten då rörelserna är omfattande hos flertalet fladdermuspopulationer. Sett ur ett landskapsperspektiv finns det inga markerade ledlinjer genom planeringsområdet. Vi bedömer därför att effekterna på den migreran- 11
de fladdermusfaunan till följd av etableringen av en vindkraftspark vid Vaggeryd är små och utgör inget hot mot någon av arternas populationer, varken på lokal eller nationell nivå. Referenser Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97 (3): 14-21. Ahlén, I. 2008. Barbastell och några andra ovanliga fladdermusarter i Sverige 2007. Rapport 2008-03-07 till Naturvårdsverket. Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010: 22-27. Arnett, E.B. 2005. Relationships between bats and wind turbines in Pennsylvania and West Virginia: an assessment of bat fatality search, protocols, patterns of fatality, and behavioural interactions with wind turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Consevation International. Austin, Texas, USA. Dürr, T. & L. Bach. 2004. Bat death and wind turbines a review of current knowledge, and of the information available in the database for Germany. Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz 7: 253-264. Gerell, R., A. Ivarsson och K. Lundberg. 1983. Sydfladdermus, Eptesicus serotinus Schreber 1774, ny fladdermusart I Sverige. Fauna och flora 78: 35-38. Gerell, R. 1987. Flyttar svenska fladdermöss? - Fauna och flora 82: 79-83. Gerell, R. & K. Gerell Lundberg. Barbastell (Barbastella barbastellus), en art på frammarsch i Skåne och Halland (i manus).. 2011a. Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus) i Skåne 2007-2009. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport 2011:10.. 2011b. Fladdermöss i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport nr 2011:9. 12