Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård och omsorg Örebro kommun

2013-07-01 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård och omsorg Örebro kommun

Innehållsförteckning Inledning... 3 Socialtjänstlagen... 3 Begreppsförklaring... 3 Mål... 4 Syfte... 4 Kännetecken... 4 Kontinuitet... 4 Tillgänglighet... 5 Individuell planering... 5 Flexibilitet... 5 Samverkan... 5 Tillgång till lokaler... 5 Utvärdering... 5 Rutiner... 5 Kommungemensam verksamhet... 6 Anhörigcentrum... 6 Vård och omsorg... 8 Stödinsatser... 9 Indirekt stöd till anhöriga inom hemvården... 11 Bilaga 1: Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län Bilaga 2: Vägledning för upprättande av lokal rutin för anhörigstöd Beslutad av AU HSL och SOL/ förvaltningschef Tommy Henningsson 2013-05-06

Inledning Anhöriga, som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående bor i ordinärt boende eller i särskilt boende. Anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas i tidigt skede. Med stöd menas olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta anhörigas situation. Anhörigas insatser är viktiga för en bra omsorg och ska ses som en resurs och tas tillvara. Kommunens insatser ska därför i första hand inriktas på att stödja och komplettera de insatser som görs av anhöriga. Stödet till anhörig är en förebyggande insats som ska leda till att bibehålla eller höja livskvaliteten för anhöriga. Det övergripande ansvaret för anhörigstödet finns inom programområdet Social välfärd. Inom området är det förvaltningschef, områdeschefer, enhetschefer och anhörigkonsulenter som har det direkta ansvaret för anhörigstödet inom sitt ansvarsområde. Stödet till anhöriga är en angelägenhet för alla yrkesgrupper inom Social välfärd och ska ses som en naturlig del av arbetsuppgifterna. Enheterna inom förvaltningarna ska ha en lokal rutin för anhörigstöd. Riktlinjerna ska revideras senast december 2015. Socialtjänstlagen Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10. Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Begreppsförklaring I riktlinjen används ordet anhörig och närstående. Med anhörig menas en person som vårdar eller ger stöd till en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Den anhörige kan vara maka/make/förälder, barn, nära släkting eller vän/granne. Med närstående menas den som får hjälp/stöd/omsorg från anhörig/kommunen. Inom verksamheter benämns närstående ofta som brukare, boende, klient. Bistånd eller service? Kommunen kan erbjuda anhörigstöd på två sätt, dels som biståndsbeslut eller som generell service enligt socialtjänstlagen. 3

Biståndsbeslut sker vid individuellt inriktade insatser till enskild avseende sociala tjänster anpassade till den enskilde individens behov, såsom hemvård, samtal, rådgivning och missbruksvård mm. Biståndsbeslut ges av ansvarig nämnd eller av handläggare som har fått delegation av nämnd. Beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, tas av ansvarig nämnd eller av handläggare som fått delegation av nämnd. Det är stöd i form av insatser till den närstående (brukaren). Generell service är allmänt inriktade sociala insatser som inte kräver biståndsbeslut. Regleras ofta genom riktlinje antagen av nämnd. Mål Målet med stödet till anhöriga är att insatserna ska vara förebyggande, synliggöra anhörigas insatser samt att behålla eller förbättra livskvaliteten hos anhöriga och de närstående. Syfte Syftet med stödet är att ge den anhörige redskap att kunna hantera och underlätta sin situation samt öka tryggheten för anhöriga och närstående. Stödet ska leda till att bibehålla eller höja livskvaliteten för både anhöriga och närstående. Kännetecken Samverkan mellan personal och anhöriga ska ses som en självklar del i arbetet. Samverkan ska stärka anhörigas resurser och förmåga att medverka i stödet, vården och omsorgen med hänsyn till den närståendes integritet. Stödet till anhöriga ska kännetecknas av kontinuitet, tillgänglighet, individuell planering, flexibilitet, samverkan och tillgång till lokaler (se nedanstående rubriker). Kontinuitet Vid alla kontakter ska personalen sträva efter att anhöriga och dennes närstående möter så få personer som möjligt. Personalen har ansvar för att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med den anhörige. 4

Tillgänglighet Anhörigstödet kan ges både planerat och i akuta situationer. Individuell planering Anhörigstödet ska planeras i samråd med anhörig och med den anhöriges behov av stöd som utgångspunkt. Flexibilitet Den anhöriges och den närståendes situation ska styra valet och utformandet av anhörigstödet. Insatser som generell service och bistånd kan kombineras. Samverkan Samverkan ska ske med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att engagera och samordna stödet till anhöriga. Tillgång till lokaler Anhöriga får fritt disponera lokaler där kommunen bedriver verksamhet och som är lämpade för anhöriggrupper, utbildning m.m., efter överenskommelse med respektive chef. Utvärdering Kvaliteten i kommunens stöd till anhöriga säkerställs genom att respektive förvaltningschef ansvarar för kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Rutiner Respektive driftförvaltning ansvarar för att rutiner skrivs för varje enhet. All personal har ansvaret att erbjuda och förmedla kontakt med Anhörigcentrum i enlighet med gällande riktlinjer, Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län, se bilaga 1. Vägledning för upprättande av lokal rutin, se bilaga 2. 5

Kommungemensam verksamhet Anhörigcentrum Kompetens och nätverk Anhörigcentrum är kommunens kompetenscentrum för anhörigstöd. Anhörigcentrum ska ha omvärldsbevakning och vara representerat i olika nätverk Målgrupp Anhörigcentrum vänder sig till anhöriga som vårdar/hjälper/stödjer en närstående Till Anhörigcentrum kan kommunal personal vända sig för konsultation i anhörigfrågor. Föreningar/organisationer är viktiga samarbetspartners. Anhörigcentrums insatser: Är inte behovsprövade enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utgår från anhörigas upplevda behov av stöd. Planeras utifrån de förutsättningar och omständigheter, som finns i varje enskild situation. Anhörigcentrum ska: Vara ledande i kommunens utveckling av anhörigstöd. Utveckla nätverk med landstingets och kommunens olika verksamheter samt föreningar, organisationer, studieförbund m fl. Synliggöra anhörigas situation. Ge råd och stöd i den enskilda anhörigsituationen. Utifrån anhörigas behov och i samverkan med närstående erbjuda några timmars individanpassad avlösning och/eller plats i ett gästrum. Kontinuerligt erbjuda stöd i form av anhöriggrupper med olika målgruppsinriktning. 6

Arrangera olika föreläsningar/tematräffar/utbildningar efter behov. Arbeta med förebyggande friskvård. Förmedla kontakter mellan anhöriga, kommunens övriga verksamheter, landstinget, organisationer, föreningar m.fl. som samverkar kring anhörigstöd Till största delen vara kostnadsfri för den enskilde Kontakta den anhöriga inom en vecka från det att ett behov påtalats/förmedlats När anhörig och närstående har behov av mer kontinuerliga stödinsatser förmedla kontakt med rätt handläggare/instans för vidare planering. Råd En eller flera referensgrupper med representanter från föreningar och organisationer ska vara knutna till anhörigkonsulenterna. Referensgrupperna kan vara uppdelade så att en grupp knyts till vård och omsorg, en annan till funktionshinder/socialtjänst. Grupperna kallas Anhörigcentrums råd. Rådets uppgift: Drivande i utvecklingen av stödet till anhöriga Anhörigkonsulenten behjälplig i frågor rörande anhörigstödet Anhörigkonsulentens kontaktperson i föreningarna Ett forum för kunskapsspridning av anhörigstöd Anhörigcentrums Gästrum Plats på Gästrum erbjuds efter överenskommelse mellan närstående, anhörig och personal på Anhörigcentrum. Målgruppen är närstående som vårdas hemma av anhöriga. Syftet med gästrummen är att ge anhöriga möjlighet till avlösning utifrån sina egna behov och önskemål samt att skapa trygghet inför framtida eventuella behov av stöd och hjälp. Gästrummen används inte för akut placering. När anhörig och närstående har behov av mer kontinuerlig korttidsvård ska Anhörigcentrum hänvisa till handläggare för vidare planering. 7

Vård och omsorg Vård och omsorgs värdegrund beskriver ett gemensamt förhållningssätt för hur vi ska bemöta vårdtagare och anhöriga. Vår värdegrund 1. Genom goda relationer skapar vi förtroende för varandra 2. Du möter personer som du känner igen och som vet hur du vill ha det. 3. Du har rätt att bli vänligt och jämlikt bemött, vi respekterar dig och lyssnar till dig. 4. Du har rätt till stöd i att behålla och utveckla intressen, sociala relationer och kontakter som är viktiga för dig. 5. Du har rätt till stöd att leva ett så självständigt liv som du önskar och får stöd till träning och andra aktiviteter. 6. Du har rätt till information som berör din vård och omsorg. 7. Du har rätt till individuellt anpassad mat och måltider utifrån dina behov och vanor. 8. Du är delaktig i hur våra gemensamma inne- och utemiljöer utformas. 9. Vi hjälper dig i ditt hem på dina villkor. 10. Vi ger dig tid för samtal. 11. Vi utför vårt arbete med god yrkeskunskap och social kompetens. Kopplat till vår värdegrund finns våra värdighetsgarantier som ska tydliggöra för äldre och deras anhöriga vad dem kan förvänta sig av oss. Läs mer på orebro.se/aldre Ansvar Alla medarbetare har ansvar för stödet till anhöriga och ska vid behov förmedla kontakt mellan anhörig och Anhörigcentrum i enlighet med gällande riktlinjer, se bilaga 1. Detta gäller inom kommunens vård och omsorg och inom privata företag som har avtal med kommunens vård och omsorg. Ansvarsfördelning mellan olika ledningsnivåer/yrkesgrupper skapar tydlighet. I kommunens vård och omsorg ser ansvarsfördelningen ut som följer: Förvaltningschef ytterst ansvarig för förvaltningens verksamhet, inklusive stödet till anhöriga. 8

Områdeschef ansvarig för vård och omsorg och särskilt beakta personalens kompetensutveckling inom anhörigstöd och uppföljning av stödet till anhöriga inom sitt geografiska område. Enhetschef ansvarig för vård och omsorg inom enheten och särskilt svara för att personal har kunskap om anhörigstöd, upprätta lokal rutin och informera anhöriga om anhörigstöd, samt förmedla kontakt med Anhörigcentrum. Biståndshandläggare ansvar för att erbjuda anhörig information om kommunens stöd till anhöriga och vid behov förmedla kontakt med Anhörigcentrum. Distriktssjuksköterska/sjuksköterska, distriktsarbetsterapeut/arbetsterapeut, omvårdnadspersonal - ansvar för att informera om kommunens stöd till anhöriga, hålla kontakt med anhöriga samt vid behov förmedla kontakt med Anhörigcentrum. Anhörigombud ska bevaka stödet och sprida information om kommunens anhörigstöd till anhöriga. Ombudet ska också ge sina kollegor kunskap/information om olika sätt att stödja anhöriga och vara chefens bollplank vid frågor om anhörigstöd t ex genom aktiviteter i enhetens verksamhetsplan, uppföljning mm. Stödinsatser Stödjande förhållningssätt Att under lång tid hjälpa eller vårda en närstående innebär ofta både psykisk press och fysisk belastning som kan leda till sjukdom och stress. För att motverka detta är det därför viktigt att anhöriga och deras behov uppmärksammas av all personal. Anhöriga bör få erkännande för det arbete som de utför. För att finna rätt form av insats är det oftast en förutsättning att personalen har en god och förtroendeingivande dialog med alla de personer som är inblandade i den aktuella situationen. En viktig uppgift är att anhöriga får information och ett gott bemötande. Det är också viktigt att personalen samverkar kring den närstående med anhöriga om den närstående samtycker. Anhöriga ska upplysas om att Anhörigcentrum erbjuder stöd och personal gärna förmedlar kontakten med Anhörigcentrum oavsett vad den närstående anser. Ett nytt synsätt - ett familjeperspektiv Det behövs ett nytt perspektiv i fråga om det stöd som ges de personer som hjälper, vårdar eller stödjer en annan person. Perspektiv som involverar hela familjen eller alla de som är berörda och som finns med kring den närstående, brukaren. Det handlar om att ta med de personer som är viktiga för honom eller henne i dennes livssituation och vara lyhörd för deras behov. Anhörigperspektivet ska genomsyra hela socialtjänsten och hälso- och sjukvården. 9

Att ge anhöriga utrymme kan sammanfattningsvis innebära att: Lyssna på anhöriga Informera om stödmöjligheter Samarbeta med anhöriga Erbjuda anhöriga att vara delaktiga Att kontinuerligt vara lyhörd efter hur anhöriga orkar över tid Hålla kontakt Välfärdsteknologi som stöd Välfärdsteknologi kan vara hjälpmedel, produkter, informations- och kommunikationstjänster som bidrar till ökad aktivitet, delaktighet, trygghet och säkerhet för anhöriga, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att anhörigas synpunkter beaktas vid planering och genomförande av habiliterings- eller rehabiliteringsinsatser där hjälpmedel ofta utgör en viktig del. Delaktighet Vid samtycke från närstående kan anhöriga förmedla betydelsefull kunskap om närstående och dennes intressen vilket är av stor vikt för att personalen ska kunna ge en god omvårdnad. Vid personalens samtal med anhöriga ska önskemål om delaktighet tas upp. Anhöriga behöver känna att personalen inte har någonting emot att de hjälper sin närstående med olika saker. Personalen ska vara lyhörd för anhörigas intresse för delaktighet. Trygghet Bra bemötande och god kommunikation är grundförutsättningar för att skapa trygghet. För att anhöriga ska känna trygghet är det viktigt att den närstående får en god vård och omsorg. Förståelse Personal ska på ett aktivt sätt lyssna in anhörigas önskningar, frågor och funderingar för att få förståelse för de anhörigas situation. Personal ska i dialog med anhöriga berätta om mål och verksamhetsplaner så att anhöriga förstår personalens olika roller och verksamhetens mål. 10

Indirekt stöd till anhöriga inom hemvården Hemvård Om en person får svårt att klara sitt vardagliga liv har kommunen enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att han/hon får den service och omvårdnad som behövs för att kunna bo kvar hemma. Beslut om insatser beviljas enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 1 eller 2. Medicinska och rehabiliterande insatser beviljas enligt hälso- och sjukvårdslagen. För hemvård betalar man en avgift utifrån kommunens gällande vård- och omsorgstaxa. Avgiften är inkomstrelaterad. Om man är 75 år och äldre finns det också servicetjänster att ta del av. Dessa förmedlas av Servicetorget som generell service. Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet beviljas då en anhörig vid enstaka tillfälle eller regelbundet behöver få avlösning. Det är den närstående som beviljas insatsen. Omfattning och frekvens beslutas efter en individuell bedömning. Insatsen är avgiftsfri upp till 12 timmar per månad. Korttidsvård/växelvård Korttidsvård kan beviljas för närstående vid enstaka tillfällen eller växelvård i en period om en till två veckor per månad. Närståendeersättning Det ska alltid finnas starka skäl till ekonomisk ersättning för vård som utförs av anhörig. Ansökan görs till biståndshandläggare. Bidraget utbetalas till närstående, som i sin tur anlitar hjälpare. Bidraget är skattefritt. Anhörig som vårdar och ersätts med bidrag är inte att betrakta som anställd i kommunen. Dagverksamhet Dagverksamheten är till för personer som bor hemma med eller utan hjälp från hemvården. Dagverksamheten utgår från individuella mål/behov, tider och aktiviteter. I Örebro kommun är dagverksamheterna indelade i tre olika inriktningar: Dagvård med social inriktning för personer som riskerar att få eller redan har nedsatt aktivitetsförmåga på grund av ålder eller sjukdom Dagvård med demensinriktning en specialanpassad behandlingsform för demenssjuka. Dagrehabilitering för personer som vill förbättra och upprätthålla aktivitetsförmågan för att klara sitt dagliga liv så självständigt som möjligt. 11

Stöd till anhöriga inom vård- och omsorgsboende Beslut om flytt till vård- och omsorgsboende beviljas enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 eller 2. Vård- och omsorgsboende i Örebro är en gemensam benämning för vårdboende, vårdboende med inriktning mot psykisk funktionsnedsättning och demensboende. Boendet erbjuder en individuellt anpassad vård och omsorg med personal på plats dygnet runt. En flytt till vård- och omsorgsboende är föranledd av ett allt mer omfattande vårdbehov. Då miljön på boendet är ny för närstående och anhöriga kan osäkerhet om vanor och rutiner vara besvärande. Det är viktigt att närstående och anhöriga ingår i en gemenskap med andra boende och personal. Anhörigas intresse för medverkan till trivsel på boendet ska fångas upp och ges utrymme. Övriga stödinsatser När anhörig som inte har kontakt med den kommunala vården drabbas av akut sjukdom och behöver avlösning gäller Rutiner för stöd vid akut sjukdom hos anhörig se ior, Rutiner Stöd till anhörig vid vård i livets slutskede Vården i livets slutskede bygger ofta på insatser från anhöriga och därför är stödet till dem en väsentlig del av den palliativa vården. Riktlinjer finns för allmän palliativ vård. Frivilligverksamheter Inom vård och omsorg finns organiserad väntjänst och frivilligverksamheter. Verksamheterna är utformade utifrån lokala förutsättningar och innehåller bland annat träffpunkter för social samvaro samt möjlighet till ledsagning vid till exempel läkarbesök och promenader. Väntjänst och frivilligverksamhet kan, i mån av tillgång på frivilliga krafter, vara ett stöd för anhöriga. Verksamheterna vänder sig i första hand till äldre personer och samarbetar med organisationer och föreningar. Servicetorget/Servicecenter Servicetorget hjälper till med eget val av servicetjänster inom hemvården och att köpa servicetjänster. På Servicetorget ges information, råd och stöd utifrån behov och önskemål. Personalen kan ge information om exempelvis: anhörigstöd boendeformer hemvård dagverksamheter kulturarrangemang hjälpmedel färdtjänst 12

BILAGA 1 2009-03-31 Rev 2010-02-19 Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län Samarbetsöverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Riktlinjerna är antagna av Vilgotgruppen 2009-03-31 och reviderade 2010-02-19. Bakgrund Regionförbundet Örebro har inom projekt, Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län 2008 2009, i uppdrag av länsstyrelsen att bland annat upprätta riktlinjer för att ge kommunerna möjlighet att nå fler anhöriga. Genom att nå fler anhöriga förbättras livskvaliteten för anhöriga och deras närstående. Detta sker genom att förmedla lättillgänglig information, råd och stöd samt nya kunskaper till anhöriga. Via detta stöd får anhöriga en ökad trygghet i sin roll, vilket underlättar hemmaboende och ger en livskvalitetsförbättring för den sjuke och/eller funktionshindrade. Förklaring: Vi använder ordet anhörig i överenskommelsen. Med anhörig menar vi person som vårdar/hjälper eller stödjer en närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder behöver betydande insats för att kunna leva så normalt som möjligt. Syfte Landstinget och kommunerna i Örebro län ska samverka genom att skapa varaktig riktlinje för att kommunerna i tidigt skede ska komma i kontakt med anhöriga för att ge information, erbjuda stöd och kontinuerlig kontakt. Mål Alla anhöriga får information och erbjuds anhörigstöd från kommunen. Anhöriga som fått anhörigstöd upplever att de fått ökad trygghet i sin roll, nya kunskaper och att det har underlättat hemmaboendet. Alla medarbetare i landstinget och kommunernas verksamheter arbetar efter riktlinjerna. 13

Riktlinjer Kommunerna ska ha utsett särskilda kontaktpersoner vars uppgift är att ta emot information om nya anhöriga, ta kontakt med dem och informera om kommunens anhörigstöd samt i lämpliga fall erbjuda stödinsatser. Med personal menas: All personal inom de två huvudmännens hälso- och sjukvård samt kommunens socialtjänst det vill säga läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor, kuratorer, biståndshandläggare, vårdbiträden, socialsekreterare, skötare med flera. All personal som uppmärksammar en anhörig som utför eller kommer att utföra flera insatser till närstående ska arbeta efter följande riktlinjer: 1. Den anhöriges situation och behov ska uppmärksammas genom ett samtal där man informerar om att kommunen har stöd till anhöriga. a) Personalen måste inhämta muntligt medgivande från anhörig för att få lämna namn, adress och telefonnummer till kommunens kontaktperson. b) Vid medgivande av anhörig ska kommunens kontaktperson meddelas detta. Meddelandet kan ske genom Meddix, e-post eller telefon. c) Personalen ska alltid lämna information om anhörigstöd till den anhörige. 2. Kommunens kontaktperson tar inom cirka 1 2 veckor kontakt med den anhörige för att informera om sin roll och kommunens anhörigstöd. I samverkan mellan till exempel vårdcentral och kommun eller sjukhus och kommun kan lokal överenskommelse komplettera dessa riktlinjer. Riktlinjerna kan utan att ändra tillvägagångssättet, göras mer detaljrik om en arbetsplats så önskar. Det kan som exempel vara checklista, dokumentera under specifikt sökord och så vidare. Vilgotgruppen rekommenderar kommunerna att årligen följa upp riktlinjerna. Riktlinjerna gäller tills vidare och parterna kan när som helst uppta diskussion om revidering eller avslut av riktlinjerna. 14

BILAGA 2 2012-05-02 Vård och omsorg Beslutade av ledningsgrupp den 2 maj 2012 Vägledning för upprättande av lokal rutin för anhörigstöd Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap. 10, personer som vårdar eller stödjer närstående; Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Syfte med anhörigstöd Stödet ska leda till att bibehålla eller höja livskvaliteten för både anhöriga och närstående. Stödet ska av samtliga i personalen genomsyras av vår gemensamma värdegrund helhet, ansvar, delaktighet och respekt. Huvudpunkter i rutin för anhörigstöd Vad är anhörigstöd? Anhöriga till närstående med funktionsnedsättning, långvarig sjukdom, eller som är äldre, ska erbjudas olika former av stöd. Anhöriga både till personer i ordinärt boende och i särskilt boende berörs. Med stöd menas sådant som främst ska underlätta anhörigas situation fysiskt, psykiskt och socialt. Anhörigstöd kan ges dels som biståndsbeslut, dels som generell service enligt socialtjänstlagen. Stöd till anhöriga ska vara förebyggande, synliggöra anhörigas insatser och behålla/förbättra livskvaliteten hos anhörig och närstående. Anhörig: en person som vårdar/stödjer en närstående. Närstående: person som får hjälp/stöd/omsorg från anhörig och/eller kommunen. Så gör vi i vardagen Vi ska tidigt uppmärksamma anhörigas behov av stöd. Den anhöriges och den närståendes situation får avgöra vilket stöd som ges. Personalen ska samverka med anhöriga om närstående så önskar. 15

Ge både planerat stöd och stöd i akuta situationer. Vi håller kontinuerlig kontakt med anhöriga och lyssnar på deras synpunkter. Kontakten hålls av ett så begränsat antal personal som möjligt. Vi ska upplysa anhöriga om stöd från Anhörigcentrum, erbjuda stöd därifrån och visa hur man kommer i kontakt med dem oavsett vad den närstående anser. Vi förmedlar gärna den kontakten. Varje verksamhet i förvaltningen utser ett anhörigombud som i utvecklandet av stödet, samarbetar med medarbetare, enhetschef och Anhörigcentrum. Anhörigombudet ser över rutiner för information till anhöriga och kunskap till medarbetarna om olika sätt att stödja anhöriga. Anhöriga får, efter överenskommelse med respektive chef, låna våra lokaler om de passar för anhöriggrupper, utbildning mm. Så ansvarar vi för anhörigstödet Alla personalgrupper har ansvar för stöd till anhöriga och ska se stöd till anhöriga som en naturlig del av arbetsuppgifterna. Förvaltningschef är ytterst ansvarig. Områdeschef beaktar särskilt personalens kompetensutveckling och uppföljning av stödet till anhöriga inom sitt område. Enhetschef svarar för personalens kunskap om anhörigstöd, informerar anhöriga om det stöd som finns och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Enhetschefen ansvarar också för upprättande av lokala rutiner som beskriver hur arbetslaget arbetar för att stödja anhöriga. Handläggare har ansvar för att erbjuda anhöriga information om kommunens stöd till anhöriga och vid behov förmedla kontakt med Anhörigcentrum. Distriktssjuksköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, undersköterska, har ansvar för information om kommunens stöd till anhöriga, hålla kontakt med anhöriga och vid behov förmedla kontakt med Anhörigcentrum. All personal ska vid behov förmedla kontakt mellan anhörig och Anhörigcentrum. Därför ska vi stödja anhöriga Socialtjänstlagen 5 kap. 10 föreskriver kommunens stöd till anhöriga. Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län är en samarbetsöverenskommelse som gäller i länets kommuner och landstinget. Riktlinjer för stöd till anhöriga gäller i förvaltningen och är beslutad av förvaltningschefen maj 2013 16