ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN Normmedvetet perspektiv Carina Kullgren God social arbetsmiljö Fri från: Kränkande särbehandling Trakasserier (mobbing) 10-30 000 långstidssjukskrivningar/år 100-300 självmord/år 1
Begreppsförskjutning Från psykosocial arbetsmiljö - individfokus Till social arbetsmiljö - fokus på sociala processer Kränkande särbehandling Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa kan ställas utanför arbetsplatsens gemenskap (AFS 2015:4) 2
Social arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för: Socialt samspel Samarbete Socialt stöd från chefer och kollegor (AFS 2015:4) Sociala relationer Människor använder sig av kategoriseringar för att sortera intryck och positionera sig I förhållande till andra Relationerna påverkas av (föreställda) skillnader mellan befolkningsgrupper Diffusa, grovkorniga kategoriseringar kan vara en grogrund för fördomar och i värsta fall - diskriminering 3
Diskrimineringsfritt arbetsliv Sexism Heterosexism Etnotism Rasism Klassförtryck Funktionsförtryck Ålderism Religionsförtryck Hur förebygga kränkande särbehandling? Föreskriften stadgar: tydlig policy och rutiner för att handskas med fall av kränkning Förändra inte diskriminerande strukturer + fortsatt individfokus Alternativ: systematisk kompetensutveckling om normstyrda kategoriseringar och socialt samspel 4
Kunskap Föreskriften stadgar: Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka kränkande särbehandling (AFS 2015:4) Normer Anger vilka egenskaper, beteenden och värderingar vi BÖR ha för att inkluderas i ett sammanhang Skapar förväntningar och stereotypa föreställningar Handlingsprinciper, handlingsanvisningar Ofta omedvetna / förändras över tid & rum Internaliseras under socialisationen, vilket vi glömmer bort, de blir en del av vår personlighet 5
Normers funktion Anger vilka personer, egenskaper och beteenden som är accepterade och önskvärda = anses normala Redskap för integration, sammanhållning, gemenskap Avgör vem som blir erkänd och igenkänd En förutsättning för det som uppfattas som det icke-normala Redskap för att styra och kontrollera individer, grupper, organisationer, institutioner Redskap för marginalisering, exkludering Kan begränsa oss / våra liv / våra arbetsliv Normmedvetenhet: förebygga arbetsrelaterad ohälsa Öka kompetensen att förstå och problematisera de kategoriseringar av människor som leder till olika socialt begränsande normer och som påverkar både livs- och arbetsvillkor 6
Innebär i praktiken att: Lära sig hur kategoriseringsprocesser fungerar Synliggöra och ifrågasätta normer Fokus på rådande normer istället för på det som anses avvika Synliggöra privilegier - granska sin egen position Att vara normkritisk förändra strukturer och bidra till ett arbetsliv utan diskriminering Paulina de los Reyes utan en föreställning om att vissa människor är "annorlunda" skulle inte diskrimineringen vara möjlig, och om inte diskriminering förekom skulle [normkritiska] strategier inte vara nödvändiga 7
Tips på litteratur: Borgström, E (2005). Intersektionalitet. Kvinnovetenskaplig tidskrift. nr 2-3. Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik : makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala Universitet. Dahlborg Lyckhage, Elisabeth., Lyckhage, Gunnar., & Tengelin, Ellinor (2015). Jämlik vård - Normmedvetna perspektiv. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur. Kalonaityté, Viktorija (2014). Normkritisk pedagogik: för den högre utbildningen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerup. Tips på normövningar http://www.lasupp.nu/ (Lås upp!) http://www.esf.se/documents/v%c3%a5ra%20program/s ocialfonden/processt%c3%b6d/j%c3%a4mst%c3%a4lldh etsintegrering/esfj%c3%84mt_g%c3%96r.pdf (GÖR - samlade metoder för jämställdhetsintegrering) http://rfslungdom.se/node/10047 (BRYT! Ett metodmaterial om normer) 8